Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Södermanlands län Prognos för arbetsmarknaden

2 Jens Lotterberg, Analysavdelningen

3 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands lä Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 1 Sammanfattning... 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 4 Näringsgrenar och yrken... 9 Utbudet av arbetskraft Fördjupningsruta Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Länsfrågor Yrkesbarometern Om prognosen Källor Tabell- och diagrambilaga... 37

4 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Södermanlands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Arbetsställe: Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingens konjunkturindex: Beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen).

5 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands lä Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Sökande i program med aktivitetsstöd: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 3 Sammanfattning Företagen inom det privata näringslivet har på kort tid sänkt sina förväntningar på marknadsutvecklingen framöver. I våra undersökningar med företagen sjunker konjunkturindex från värdet 40 i våras till svaga 1 i undersökningen hösten Det är i stort sett lika lågt som det var under hösten 2008 och våren 2009 då den finansiella oron var stor runt om i världen. Av så pass svaga index brukar det följa en tid med försvagad efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslöshet. 70 procent av landets export går till Europa där det ekonomiska läget under hösten 2012 snarare förvärrats än stabiliserats. Sjunkande sysselsättning och stigande arbetslöshet Enligt SCB:s senaste mätning uppgick antalet sysselsatta till personer år Vår bedömning är att sysselsättningen sjunker med 600 personer under ett 2012 med successivt försvagad konjunktur. Under år 2013 väntas sysselsättningen sjunka med personer som en följd av en fortsatt dämpad konjunktur och försvagad efterfrågan av varor och tjänster i Europa. Antalet totalt inskrivna arbetslösa uppgick till personer som ett genomsnitt för sista kvartalet Fram till sista kvartalet 2012 väntas den totala arbetslösheten att stiga med personer och med ytterligare personer till och med sista kvartalet Vid utgången av år 2013 väntas närmare personer vara inskrivna som arbetslösa i länet. Utmaningar på länets arbetsmarknad Av totalt närmare inskrivna arbetslösa under oktober 2012 hade personer varit utan arbete i mer än tre år. Det motsvarade nästan var tredje person. Långa tider utan arbete tenderar att öka och är vanligare bland utsatta grupper på arbetsmarknaden jämfört med ej utsatta grupper. 62 procent av samtliga inskrivna räknades i oktober 2012 till utsatta grupper. Utsatta grupper står många gånger längre från arbetsmarknaden än andra och har oftare svårare att konkurrera om jobben. Under konjunkturuppgången år 2010 minskade arbetslösheten knappast något i gruppen utsatta. Arbetsförmedlingen har, tillsammans med andra aktörer och näringslivet, en stor utmaning framöver att på olika sett stötta dessa arbetssökande i deras väg till arbete eller utbildning. Befolkningsprognos till 2025 Fram till och med år 2025 väntas länets befolkning öka med personer. I åldrarna 0-16 år väntas en ökning med fler än personer och bland äldre, 65+ väntas befolkningen stiga med personer. Den demografiska sammansättningen kommer att skapa många nya jobb framöver och om det innebär att fler får arbete och färre behöver a-kassa eller försörjningsstöd, så finns det stora resurser att omfördela i systemet.

7 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Med undantag för utvecklingen under våren och sommaren 2012 så har arbetsmarknaden fortsatt att försvagas sedan hösten Ytterligare steg mot en försämring har blivit tydliga under de senaste månaderna med ökande varseltal och fortsatt stigande arbetslöshet. Utvecklingen i Södermanland har i mångt och mycket varit likartad med riket men försämringen sedan hösten 2011 har fått ett tydligare genomslag i länet. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för väntad marknadsutveckling kommande sex månader redovisas i diagram 1 nedan. Indexet för länet har värdet 1 vilket är långt från länets historiska värde på 32. Värdet är också i paritet med de låga värden som redovisas under hösten 2008 och våren Länets index är lägre jämfört med riksgenomsnittet och det indikerar att vi har en större andel företag som bedömer att man påverkas av en fortsatt avmattning. Företag inom bygg- och anläggning samt tillverkningsindustri uppvisar de lägsta konjunkturindexen i höstens undersökning. Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Bedömningen gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster under det kommande halvåret. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

8 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 5 Även förväntningarna på 6-12 månaders sikt är mycket låga. Här ligger länets index på värdet 18 som kan jämföras med 23 i riket som helhet. I våra undersökningar brukar företagen ge uttryck för en betydligt större optimism på 6-12 månaders sikt än ett index på 18. En slutsats av ovanstående är att konjunkturläget mattats påtagligt jämfört med våren Förväntningarna är också lågt ställda på utvecklingen under det närmaste året och av så svaga bedömningar följer vanligtvis en period med sjunkande efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslöshet. Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen av varor och tjänster för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Sjunkande efterfrågan på arbetskraft Under perioden januari-september 2012 anmäldes lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet (exklusive ferieplatser). Det var en minskning med platser eller 15 procent jämfört med samma period Nedgången har berört 13 av 23 större yrkesområden så det är inte bara industriyrken som berörts av konjunkturdämpningen. Bland berörda, större yrkesområden, med en tydligt minskad efterfrågan kan nämnas maskinoperatörs- och monteringsarbeten inom industrin, metallhantverksarbete, transport- och maskinförararbete, civilingenjörer och tekniker, kontorsarbeten samt arbeten inom service- och omsorg. Efterfrågan på arbetskraft har också stigit inom några yrkesområden men här är förändringarna inte lika stora. Det gäller exempelvis lärare och specialister inom hälso- och sjukvård. Efterfrågan på arbetskraft bedöms vara fortsatt förhållandevis svag under det närmaste året. Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden 1996 till september Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden

9 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 6 Kapacitetsutnyttjande I vår enkätundersökning ställs frågan om företagens kapacitetsutnyttjande med utgångspunkt från personalsituationen. Det vill säga hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan man måste nyanställa. I höstens undersökning anger 62 procent av företagen att man kan klara en produktionsökning på högst 10 procent innan man måste nyrekrytera. Det vill säga att man ligger nära ett fullt kapacitetsutnyttjande med avseende till personalstyrkan. I undersökningen för ett år sedan var andelen 67 procent. Kapacitetsutnyttjandet har därmed fallit under det senaste året och det är en förändring som påverkats av konjunkturdämpningen. Fallet i kapacitetsutnyttjandet har varit tydligast bland företagen inom byggsektorn samt inom tillverkningsindustrin. I höstens undersökning anger 70 procent av företagen inom verkstadsindustrin och 55 procent av företagen inom övrig industri att man ligger nära ett fullt kapacitetsutnyttjande. En fortsatt dämpad marknadsutveckling kan medföra att den lediga kapaciteten ökar i företagen eller att man tvingas minska personalstyrkan för att upprätthålla ett högre kapacitetsutnyttjande. Diagram 3: Andel arbetsställen i näringslivet som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent H 02 V 02 H 03 V 03 H 04 V 04 H 05 V 05 H 06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

10 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 7 Rekryteringsproblemen har minskat Konjunkturdämpningen har minskat företagens upplevda brist på arbetskraft. Det beror på att rekryteringsbehoven minskar samtidigt som arbetslösheten stiger och det blir oftast fler sökande till många av de lediga jobben. I höstens undersökning anger 24 procent av samtliga arbetsgivare inom det privata näringslivet att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering under de senaste 6 månaderna. Det var 5 procentenheter lägre än i undersökningen hösten Under det senaste året har den upplevda bristen minskat tydligast i branscherna bygg- och anläggning, hotell- och restaurang, personliga tjänster, transporter samt bland företagen inom verkstadsindustrin. Bland de mest frekvent angivna bristyrkena inom det privata näringslivet anger företagen; el- och elektronikingenjörer, civilingenjörer metallurgi, maskinreparatörer, maskintekniker, verktygsmaskinoperatörer, snickare, anläggningsmaskinförare, civilingenjörer maskin, arkitekter, tunnplåtslagare, kockar och IT-specialister. Även om vi har få observationer så redovisas de högsta bristtalen från företagen inom branscherna information-kommunikation samt jord- och skogsbruk. Återkommande bristyrken i dessa branschet är exempelvis ITspecialister samt djurskötare och maskinförare. Diagram 4: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

11 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 8 Inom offentliga verksamheter är bristtalen nästan alltid mycket höga i länet. Det historiska genomsnittet ligger på 41 procent som kan jämföras med 23 procent inom det privata näringslivet. Länets bristtal för offentliga verksamheter är också 10 procentenheter högre än rikets historiska genomsnitt. I höstens undersökning anger 52 procent av de tillfrågade arbetsgivarna inom offentliga verksamheter att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering. Bristtalen är höga inom nära nog samtliga verksamhetsområden. Bland återkommande bristyrken nämner man; grundskollärare, förskollärare, socialsekreterare, läkare, specialistsjuksköterskor, poliser, gymnasielärare yrkesämnen, civilingenjörer, speciallärare och verksamhetschefer. Med få undantag är den upplevda bristen på arbetskraft genomgående högre i länet jämfört med riket och inom offentliga verksamheter är avvikelsen mot riket särskilt framträdande. Det tyder på att de kvalificerade jobben finns i länet men att det också föreligger problem med att attrahera den kvalificerade arbetskraften. Det kan exempelvis finnas samband mellan länets svagare tradition för eftergymnasiala studier och länets högre bristtal. Annat som kan påverka är avsaknaden av utbildning i hemlänet vilket gör att man flyttar till annan ort och blir kvar där. Ökade formella krav på utbildning och erfarenhet kan också skapa en högre upplevd brist. Mälardalens Högskola i Eskilstuna är viktig för den lokala och regionala utbildningen av arbetskraft. Man har samtidigt svårt att konkurrera med omkringliggande universitet (se vidare under avsnittet Länsfrågor). Stigande varsel Under lågkonjunkturen, från hösten 2008 fram till sommaren 2009, var varseltalen mycket höga i länet. Det var framförallt exportindustrin och deras underleverantörer som drabbades hårt och närmare 70 procent av alla varsel under den perioden berörde tillverkningsindustrin. Därefter dämpades varselnivån markant med undantag för enskilda månader med lite högre nivåer. Under 2010 varslades personer och lika många varslades under Hälften av varslen har berört tillverkningsindustrin under båda åren och resterande antal var ganska jämnt fördelade på andra branscher. Något mer än 10 procent av de varslade under åren återfanns inom offentlig verksamhet. Under perioden januari-oktober 2012 har personer varslats i länet. Det utgör 2,6 procent av samtliga varsel i riket och det motsvarar i stort sett länets sysselsättningsandel av riket. 56 procent av varslen under 2012 kan hänföras till industrin och 9 procent till offentliga verksamheter. Jämfört med samma period 2011 har antalet varslade stigit med 460 personer. Visstidsanställda och inhyrd personal är sannolikt dem som först drabbats av en fortsatt konjunkturdämpning. Därefter ökar risken för att den fasta personalstyrkan i allt högre grad drabbas.

12 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 9 Varslen följer konjunkturläget och alla som varslas blir inte uppsagda och av dem som blir uppsagda blir långt ifrån alla arbetslösa. Tabell 1: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.om. oktober) 1400 Källa: Arbetsförmedlingen Näringsgrenar och yrken Det är bara inom näringen privata tjänster som sysselsättningen väntas öka svagt under loppet av ett 2012 med successivt avklingande konjunktur. Det markeras med en svagt uppåtriktad pil i tabell 2 nedan. Inom övriga sektorer väntas sysselsättningen sjunka svagt under året men med en tydligare nedgång inom industrin. Totalt väntas antalet sysselsatt minska med 600 personer under Ökningen inom privata tjänster beror bland annat på fortsatta privatiseringar inom skola och omsorg. Men det är också en sektor som växer genom ökad specialisering och utveckling av nya tjänster. Till skillnad mot Arbetsförmedlingens bedömningar i vårprognosen 2012 väntas nu konjunkturläget under 2013 att försämras ytterligare. En tidigare bedömd sysselsättningsökning under 2013 revideras nu i höstprognosen till en sysselsättningsminskning. Det är i huvudsak den svaga utvecklingen i Europa som ligger bakom den förändrade bilden av Arbetsförmedlingens konjunkturindex har sedan i våras försvagats från indexet 40 till 1 och är därmed lika svagt som under hösten 2008 och våren Antalet sysselsatta väntas sjunka med personer under De största förändringarna väntas inom industrin och byggverksamheten. Antalet sysselsatta väntas även minska svagt inom jord-skogsbruk och offentliga tjänster men här är förändringarna inte tillräckligt stora för att markera med nedåtriktade pilar i tabell 2. Sysselsättningsförändringar inom intervallet +0,5 till -0,5 procent av branschens sysselsättning markeras med vågräta pilar i tabellen.

13 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 10 Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning Sysselsättningen under 2000-talet När vi beskriver sysselsättningen i denna rapport så utgår vi från SCB:s regionala arbetsmarknadsstatistik (RAMS), förvärvsarbetande dagbefolkning. Med förvärvsarbetande dagbefolkning avses de som har sina arbetsplatser i länet även om bostadsorten ligger utanför länets gränser. För att mäta hur många sörmläningar som arbetar används begeppet förvärvsarbetande nattbefolkning och då spelar det ingen roll vart i landet arbetsplatsen finns, bara bostadsorten ligger inom länet. För Södermanlands del är det en stor skillnad mellan dessa båda variabler och det är därför av stor betydelse att veta hur de utvecklats över tid. Under 2000-talet har den sysselsatta nattbefolkningen ökat mer än dagbefolkningen. År 2000 var den förvärvsarbetande nattbefolkningen personer fler än den förvärvsarbetande dagbefolkningen. Fram till och med år 2010 har differensen ökat till personer. Det betyder att arbetspendlingen ökat och att många väljer att bo i länet även om arbetet finns på annan ort. Goda kommunikationer blir därmed en viktig fråga för länets utveckling samtidigt som det är en styrka att kunna erbjuda attraktiva boenden nära stora arbetsmarknadsområden. År 2010 uppgick den förvärsarbetande dagbefolkningen till personer i länet. Det var en ökning med personer jämfört med år 2000 och motsvarade en ökning med 5,7 procent. I riket som helhet var ökningen 8,4 procent och länet hade behövt ett tillskott av ytterligare jobb för att matcha rikets sysselsättningsökning. Gör vi samma beräkning för den förvärvsarbetande nattbefolkningen blir skillnaden mot riket personer. Det indikerar också att en svagare jobbtillväxt inom länet kompenseras med en ökad utpendling till arbeten.

14 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 11 Diagram 5: Förvärvsarbetande dag- respektive nattbefolkningen. Utfall år , därefter prognos. Källa: SCB, samt Arbetsförmedlingens prognos Bland branscher i länet som haft en högre sysselsättningstillväxt än riket kan nämnas; bygg-anläggning, handel, transport, företagstjänster, samt vård- och omsorg. Bland branscher med lägre sysselsättningstillväxt kan nämnas; jordskogsbruk, industri, hotell- och restaurang, information- och kommunikation (t ex företag inom media och IT-verksamhet), bank- och försäkring, civila myndigheter, utbildning samt personliga och kulturella tjänster. Jord- och skogsbruk Snabbfakta: Jord- och skogsbruket sysselsätter personer eller 2 procent av samtliga sysselsatta i länet. 25 procent av de sysselsatta är kvinnor och 46 procent av de verksamma är egna företagare. Inom bägge näringarna har den teknisk-mekaniska utvecklingen varit påtaglig under en lång tid och med det följer ökade krav på specifika bransch- och maskinkunskaper för att arbeta inom näringarna. Många av dem som jobbar inom dessa branscher är egenföretagare och för att undvika fasta kostnader med egen personal hyrs ofta arbetskraft med F-skattsedel in. Det kan exempelvis gälla djurskötare, avbytare, maskinförare samt skogsmaskinförare. Enligt många bedömare är den långsiktiga potentialen för en god utveckling inom jordbruket stor i perspektivet av en ökad efterfrågan på livsmedel och energiråvara i världen. Men olika regelverk, prissättning och valutaförändringar är svåra att överblicka så det kan svänga snabbt mellan lönsamhet och icke lönsamhet. Lantbrukarna har under senare tid blivit utsatta för hård konkurrens. Lönsamheten i mjölkproduktionen äv svag och enligt många även olönsam med nuvarande prissättning. Andelen importerat kött har ökat vilket innebär fallande lönsamhet. Under de senaste åren har Sverige förlorat betydande

15 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 12 delar av den totala grisproduktionen. Trots en regnig sommar visar preliminära uppgifter från Jordbruksverket på ett skördeutfall av spannmål som blir större än både 2010 och Oron i världsekonomin har gjort människor mer prismedvetna och efterfrågan på varor med mervärde, som ekologiska eller närproducerade produkter, har minskat till förmån för lågprisprodukter. Om konjunkturen försvagas ytterligare kan det bli svårt för mindre varumärken, små förädlingsföretag och gårdsbutiker att klara lönsamheten. Under de senaste åren har många sågverk runt om i landet haft stora problem med lönsamheten. En stark kronkurs har sannolikt haft viss betydelse för exporten men grundproblemet har varit svag efterfrågan bland annat inom EU och andra delar av världen. Trots lönsamhetsproblemen har priserna på skogsråva varit goda men det finns en uppenbar risk för fallande priser som kommer att påverka både skogsbruket och transporter. Kapacitetsutnyttjandet är högt både inom jordbruket och skogsbruket med ständig priskonkurrens och små marginaler. Även det har betydelse för kompetenskraven inom näringarna. Djurskötare, maskinförare samt skogsmaskinförare framstår som bristyrken. Diagram 6: Största yrkena inom branschen jord-skogsbruk samt bedömning om arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Uppgifterna gäller antalet anställda i olika yrkeskategorier. Egna företagare ingår ej i redovisningen. Källa SCB, Yrkesstatistik 2010.

16 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 13 Industri Snabbfakta: Industriföretagen sysselsätter personer eller 17 procent av samtliga sysselsatta i länet (14 procent i hela riket). Industriföretagen köper mycket tjänster från andra branscher så deras betydelse för den totala sysselsättningen är större. 25 procent av de sysselsatta är kvinnor. Inom verkstadsindustrin jobbar cirka personer. Fler än finns inom övrig industri där delbranscherna stål- och metallverk, livsmedelsindustri samt grafisk industri dominerar. Sju andra län har en högre sysselsättningsandel inom industrin än Södermanland. De högsta andelarna finns länen Jönköping, Kronoberg samt Västmanland. Industrin drabbades hårt under den förra lågkonjunkturen och enligt statistik från SCB minskade sysselsättningen med personer under år Stora delar av industrin har under 2010 och del av 2011 befunnit sig i en återhämtningsfas och kunnat återanställa personal och då delvis genom bemanningsföretag. Inhyrning av personal är inte ovanligt inom verkstadsindustrin där deras andel av den totala arbetsstyrkan motsvarade 10 procent enligt höstens undersökning. I SCB;s sysselsättningsstatistik räknas inte den personal som industriföretag hyr in, som tillhörande industribranschen. Både under 2012 och 2013 väntas sysselsättningen minska inom industrin. Det drabbar inledningsvis tillfälligt anställda och även inhyrd personal. Sysselsättningen faller som en följd av konjunkturdämpningen och pågående strukturförändringar. Vi har också exempel på utflyttning av produktion från länet. Företagen känner en betydande osäkerhet om utvecklingen under det kommande året som påverkar både framtidsplaner och rekryteringsbehov. I höstens undersökning har Arbetsförmedlingens konjunkturindex för industriföretagen värdet -4 vilket måste betraktas som svagt och som är betydligt lägre jämfört med undersökningarna under perioden hösten 2009-våren Diagram 7: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Bedömningen gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster under det kommande halvåret. Arbetsställen inom industrin. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

17 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 14 Under de kommande sex månaderna bedömer företagen som ingår i vår undersökning att man behöver rekrytera 300 personer vilket är klart färre jämfört med hösten 2010 då konjunkturläget var starkt. De största rekryteringarna gäller värmebehandlingsoperatörer, civilingenjörer metallurgi, maskinreparatörer (maskiner och tunga fordon), elingenjörer, maskinoperatörer inom livsmedelsindustrin, lastbilsförare, svetsare, civilingenjörer maskin, maskintekniker, verktygsmaskinoperatörer, elektronikingenjörer med flera andra. I höstens undersökning uppger 33 procent av de tillfrågade arbetsställena att man upplevt arbetskraftsbrist. För ett år sedan var motsvarande andel 35 procent (se diagrambilaga). I riket som helhet angav 22 procent av industriföretagen att man upplevt brist i samband med rekrytering. Den upplevda bristen är högre bland företagen inom länets verkstadsindustrin (38 procent) jämfört med övrig industri (28 procent). För ett år sedan angav 44 procent av verkstadsföretagen brist. Konjunkturdämpningen har medfört att rekryteringsbehoven minskat och då har också den upplevda bristen minskat. De mest frekvent angivna bristyrkena i höstens undersökning är elingenjörer, civilingenjörer metallurgi, lastbilsförare, maskiningenjörer och maskinreparatörer med inriktning mot dels tunga fordon och dels industrimaskiner, elektronikingenjörer, verktygsmaskinoperatörer samt civilingenjörer maskinkonstruktion och elektronik. Under 2013 kommer rekryteringsbehoven inom industrin att dämpas ytterligare. Sannolikt minskar den upplevda bristen på rätt kompetens även om man inte ska underskatta behoven av ersättningsrekrytering. Det är trots allt ett problem att bristen på kvalificerad arbetskraft inom länets industri är hög trots en dämpad konjunktur. Det betyder att man på längre sikt behöver utbilda fler på såväl grundläggande nivå och med spetskompetens. Våra återkommande undersökningar visar också på ett omfattande behov av både civilingenjörer och tekniker inom olika specialiteter. I förhållande till yrkesstrukturen i riket som helhet har länet höga andelar av industriarbetare inom yrkena; processoperatörer inom stål-metallverk, ingenjörer metallurgi, betongvaruarbetare, verktygsmakare, kemiingenjörer, montörer el-teleindustri, driftmaskinister, glastekniker, maskinoperatörer livsmedelsindustri, CNC-operatörer och verkstadsmekaniker.

18 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 15 Diagram 8: Största yrkena inom industrin samt bedömning om arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Uppgifterna gäller antalet anställda i olika yrkeskategorier. Egna företagare ingår ej. Byggnadsverksamhet Snabbfakta: Branschen sysselsätter personer eller 8 procent av samtliga sysselsatta i länet. Byggverksamheten är en av de delbranscher som ökat sin sysselsättning mest under 2000-talet. Från år 2000 till 2010 stiger antalet sysselsatta med personer eller 32 procent. Det kan jämföras med en ökning på 6 procent av samtliga sysselsatta. Det är en klart mansdominerad bransch där männen svarar för mer än 90 procent av sysselsättningen. Efter lågkonjunkturen har läget förbättrats påtagligt för branschen. Arbetslösheten är ändå något hög jämfört med de starka byggåren innan lågkonjunkturen. Under innevarande höst har byggkonjunkturen dämpats och arbetslösheten har börjat stiga bland snickare och installationselektriker. Den summerade arbetslösheten bland snickare, betong, anläggningsarbetare samt installationselektriker uppgick till 240 personer under oktober 2012 (varav hälften var lärlingar) och det kan jämföras med 150 personer under oktober förra året. Företagen känner en osäkerhet om utvecklingen under det kommande året. I höstens undersökning har Arbetsförmedlingens konjunkturindex för byggföretagen värdet -25 vilket måste betraktas som mycket svagt och som också är i paritet med läget under hösten 2008.

19 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 16 Diagram 9: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Bedömningen gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster under det kommande halvåret. Arbetsställen inom byggverksamheten. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar I höstens undersökning uppger 18 procent av de tillfrågade arbetsställena inom näringen att man upplevt arbetskraftsbrist. För ett år sedan var motsvarande andel 35 procent. Den upplevda bristen har således minskat tydligt under det senaste året vilket även det bekräftar konjunkturdämpningen i branschen. I riket som helhet angav 25 procent av byggföretagen upplevt brist. Bland upplevda bristyrken i vår undersökning anger företagen anläggningsmaskinförare, snickare, byggnadsingenjör, glasmästare, byggnadsplåtslagare och installationselektriker. Företagen anger i hög grad att bristen beror på kraven på yrkeserfarenhet som därmed blir ett hinder för de lärlingar som är arbetslösa. Det är ganska vanligt med erfaren utländsk arbetskraft i branschen. Det är oftast alltför många som utbildar sig till snickare och installationselektriker i förhållande till andra yrkeskategorier i branschen. Det gör det svårare för företagen att tillgodose hela behovet av både praktik under utbildningen och lärlingsanställning. En bättre balans skulle uppnås om fler valde inriktning mot exempelvis betong och anläggningsarbete. Under de senaste månaderna har det funnits cirka 70 arbetslösa snickarlärlingar och närmare 40 arbetslösa lärlingselektriker och det kan jämföras med markant lägre lärlingsarbetslöshet bland andra yrkesinriktningar i branschen. Sysselsättningen inom byggverksamheten väntas sjunka svagt under 2012 och läget försämras ytterligare under ROT-avdraget och förbättringar i infrastrukturen kommer att ge fortsatt bra tillskott av arbete. Trots att behoven av nya bostäder är stort väntas nyproduktionen vara fortsatt låg.

20 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 17 Det blir fortsatt hyggligt med jobb på underhåll och vägsidan. Östra förbifarten Katrineholm har färdigställts under hösten men fortsatta insatser genomförs kring Flen-Valla och Malmköping. I Eskilstuna sker en fortsatt förtätning genom bostadsbyggande i de centrala delarna. Man hoppas även på ett igångsättande av ett nytt badhus samt en multiarena för sport och idrott. I Nyköping ska området Lilla Kungsladugården exploateras med verksamheter för handel och industri. En ny högstadieskola ska byggas och nya bostäder byggs både centralt och utanför Nyköping. Diagram 10: Största yrkena inom bygg- och anläggningindustrin samt bedömning om arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Uppgifterna gäller antalet anställda i olika yrkeskategorier. Egna företagare ingår ej. Privata tjänster Snabbfakta: Det är en sektor som består av många olika branscher som till exempel handel, hotell- och restaurang, transport och turism, företagstjänster samt finansiell verksamhet personer eller 35 procent av länets sysselsatta arbetar inom sektorn. Det är en förhållandevis låg andel jämfört med storstadsregionerna och även jämfört med rikets andel. I Stockholms län återfanns 57 procent av den totala sysselsättningen inom privata tjänster. Från år 2000 till 2010 ökade antalet sysselsatta med personer inom privata tjänster i länet. Det motsvarade en ökning med 18 procent och kan jämföras med en ökning på 6 procent bland samtliga sysselsatta. 45 procent av de som arbetar inom sektorn är kvinnor. Vanligtvis spirar en stark optimism inom sektorn som helhet men i höstens undersökning kan man se en påtaglig osäkerhet beträffande företagens bedömningar av marknadsutvecklingen framöver. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för privata tjänster har fallit från värdet 47 i våras, till värdet 14 i höstens undersökning.

21 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 18 Diagram 11: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Bedömningen gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster under det kommande halvåret. Arbetsställen inom privata tjänster. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Kapacitetsutnyttjandet för sektorn som helhet är i stort sett oförändrad jämfört med för ett år sedan. 55 procent av företagen i höstens undersökning uppger att man kan öka produktionen med högst 10 procent innan man måste nyanställa. Det finns därmed ett utrymme att förbättra kapacitetsutnyttjandet med befintlig personal som också är högre än i andra branscher. Sammantaget för alla delbranscher inom de privata tjänsterna så bedömer vi att antalet sysselsatta kommer att vara oförändrat eller endast öka svagt under prognosperioden.

22 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 19 Diagram 12: Största yrkena inom sektorn privata tjänster samt bedömning om arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Uppgifterna gäller antalet anställda i olika yrkeskategorier. Egna företagare ingår ej i redovisningen. Observera den brutna stapeln för försäljare inom handel som totalt sett uppgår till anställda. Källa SCB, Yrkesstatistik Finansiell verksamhet, företagstjänster samt information-kommunikation Företagstjänster är den delbransch, inom privata tjänster, som ökat sin sysselsättning mest under 2000-talet. Det beror till stor del på utvecklingen av konsulttjänster och ökad specialisering där företag i andra branscher hellre köper in specialisttjänster efter behov än att ha egna specialister anställda. Inom finansiell verksamhet och information-kommunikation har antalet sysselsatta minskat i länet vilket är tvärt emot utvecklingen i riket som helhet. Inom företagstjänsterna är man beroende av efterfrågan på tjänster från andra branscher, exempelvis från bygg- och industriföretag. Det innebär att verksamheter inom företagstjänsterna borde följa den utveckling som övriga branscher visar i höstens undersökning. Och det gör man, även här har förväntningarna dämpats jämfört med i våras. 24 procent av företagen inom företagstjänster angav att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering. Inom delbranschen information och kommunikation angav 3 av 4 tillfrågade företag brist och här var den gemensamma nämnaren en brist på IT-specialister och säljare. Inom dessa näringsgrenar finns många yrken som är eftertraktade på arbetsmarknaden och närheten till utbudet av jobb i Stockholm kan vara till nackdel för länets företag i branschen. För det närmaste halvåret anger företagen att man behöver rekrytera väktare, systemerare och programmerare, civilingenjörer, redovisningsekonomer, laboratorieingenjörer och försäkringstjänstemän med flera andra yrkesgrupper.

23 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 20 Handel och transport Utvecklingen inom handel har planat ut när hushållen blivit mer återhållsamma med konsumtionen. Enligt Konjunkturinstitutets senaste barometerundersökning har hushållens syn på ekonomiska läget blivit allt mer pessimistisk de senaste månaderna. Ett tänkbart förlopp framöver är att sysselsättningen i stort sett blir oförändrad men att antalet arbetade timmar sjunker inom branschen. Det är inom handel som många finner sina ingångsjobb på arbetsmarknaden och det gäller inte minst för ungdomarna. Tillväxten inom olika köpcentra i länet fortgår men i långsammare takt än tidigare. Handelsområdet Tuna Park i Eskilstuna har fått konkurrens genom det nyligen invigda handelsområdet Erikslund i Västerås. På flera håll i länet märker man av en ökad konkurrens mellan externhandel kontra centrumhandel och mogna handelsområden. Handelsföretagen är trots allt ganska optimistiska om utvecklingen framöver och man har i allmänhet lite lättare att rekrytera arbetskraft än andra branscher. I höstens undersökning angav 20 procent av arbetsgivarna att man upplevt brist. Som bristyrken nämner företagen motorfordonsmekaniker, försäljare inom fackhandel, lackerare och receptarie. Rekryteringsbehoven bland handelsföretagen bedöms sjunka framöver. Men eftersom det är en stor sektor blir det ändå många till antalet. Företagen inom transportbranschen känner en betydande osäkerhet kring utvecklingen under det kommande året. Branschen har svaga värden för sitt konjunkturindex. Kapacitetsutnyttjandet är högt men en dämpad konjunktur kommer att beröra branschen, undantaget persontransporter. Arbetslösheten bland lastbilsförare har stora säsongsvariationer men har under hösten varit i paritet med förra hösten. På ett par års sikt har branschen ett stort behov av att ersätta äldre chaufförer som lämnar arbetsmarknaden. Den upplevda bristen på arbetskraft är låg bland företagen. Arbetslösheten bland truckförare och lagerassistenter är hög och den har stigit ytterligare under hösten. I Eskilstuna, Nyköping, Strängnäs och Katrineholm sker satsningar inom lager och logistikområdet. Men det är ett långsiktigt arbete och man ska inte förvänta sig snabba resultat. Hotell, restaurang samt personliga och kulturella tjänster Hotell- och restaurangnäringen uppger att man haft en svag utveckling under det senaste halvåret och man är inte heller särskilt optimistiska beträffande utvecklingen under det kommande året. Här finns också ett stort utbud av tjänster och kapacitetsutnyttjandet är förhållandevis lågt bland många företag. En ökad efterfrågan på tjänster kan därmed mötas med befintliga personalresurser vilket begränsar rekryteringsbehoven. Det är vanligt med deltids- och timmanställningar i branschen. Utbudet av tjänster påverkas också av olika trender i samhället. Det gör att nya företag snabbt kan etablera sig och andra försvinner. Det kan exempelvis gälla restauranger, cafér, skönhetssalonger, kroppsvård, nöjes- och evenemangsnäringen. På sikt kan man

24 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 21 mycket väl föreställa sig en fortsatt positiv utveckling inom dessa områden men där utbudet av tjänster växer snabbare än efterfrågan. Därmed kommer kapacitetsutnyttjandet att förbli lågt vilket har betydelse för lönsamhet och rekryteringsbehov. Det är inte så många företag inom dess branscher som ingår i vår undersökning. Det gör att undersökningresultaten kan skifta kraftigt från den ena gången till den andra. Det kan exempelvis gälla den upplevda bristen på arbetskraft som i höstens undersökning uppgick till cirka 20 procent bland de svarande företagen. Bland återkommande bristyrken i våra undersökningar kan nämnas kvalificerade och erfarna kockar, hovmästare eller servitörer. Bland kommande rekryteringsyrken nämner företagen servitörer, kockar, receptionister, konditor, frisör samt köks- och restaurangbiträden. Bland flera yrken inom branschen finns en hög arbetslöshet som bland annat beror på att personer som saknar yrkesutbildning ofta söker arbeten inom denna bransch. Samma förhållande gäller även jobb inom exempelvis detaljhandel, lagerarbete och lokalvård. Offentliga tjänster Inom offentliga tjänster återfinns 33 procent av samtliga sysselsatta i länet. Inom primärkommunala verksamheter arbetar personer, inom landstinget och inom statlig verksamhet. 77 procent av de som jobbar inom näringen är kvinnor. Sedan år 2004 har antalet sysselsatta inom offentliga tjänster varit stabilt men man kan spåra vissa förändringar inom kommunerna och landstinget när offentliga verksamheter överlåtits till privata utförare. Det senare har i huvudsak skett inom vård, omsorg samt utbildning. Som helhet är de väntade förändringarna små och det mesta tyder på en oförändrad sysselsättning både i år och under nästa år. En viss omfördelning av resurser kan man räkna med till exempel från utbildning till förmån för en växande barn- och äldreomsorg samt från gymnasieskolan till grundskolan. Fortsatta privatiseringar inom utbildning och vård-omsorg kan inte uteslutas. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar, generellt sett, med en tillfredsställande situation beträffande de kommunala intäkterna under Man oroas samtidigt av ökade kostnader för nya gymnasieskolan samt ökade kostnader i spåren av fortsatt privatisering. De kommunala verksamheterna har även stora behov av underhåll och reparationer. Under hösten har Strängnäs kommun anställt 150 långtidsarbetslösa som bland annat ska arbeta som resurspersoner inom skola och omsorg. Många av dem de anställt har med sig någon form av anställningsstöd och en del har också haft försörjningsstöd från kommunen. Det gör att den faktiska kostnaden för kommunen blir ringa eller ingen alls. Det blir en satsning som alla tjänar på, kommunen, de arbetslösa och kommunens invånare. I mindre skala sker liknande satsningar i andra delar av länet. Generellt sett är annars kommunerna försiktiga med personalutökningar av rädsla för att längre fram i tiden få obalans i budgeten och tvingas varsla personal. Därmed framstår kommunala verksamheter som låsta med nuvarande bemanning och man får svårt att genomföra omfattande och genomgripande satsningar för en ökad kvalité inom skola och omsorg. De problem som i dag finns inom dessa områden befaras därmed att bestå. Det försvårar exempelvis ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden när 30 procent av länets 20-åringar inte har fullföljt sin gymnasieutbildning. Det ogillas ofta av arbetsgivarna och ungdomarna kan inte heller läsa vidare.

25 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 22 På längre sikt står samhället och kommunerna inför mycket stora demografiska förändringar som beskrivs i ett fördjupningsavsnitt på sidan 26. Fram till år 2025 väntas länets befolkning i åldrarna 0-16 år att stiga med personer och antalet 65 år och äldre väntas öka med personer. Det skapar ett stort tryck inom utbildning, vård och omsorg av personer i icke arbetsföra åldrar. I diagram 13 nedan redovisas ett index för verksamhetsutvecklingen för offentlig verksamheter i länet. Indextalen är nästan genomgående negativa vilket sannolikt beror på att man mer eller mindre ständigt bedriver verksamheter under sparbeting. Diagram 13: Index - Andel arbetsställen eller verksamheter inom kommun, landsting och stat som bedömt ökning av verksamheten minus dito minskning. Bedömningen gäller för utvecklingen under kommande 6 månader. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Mer resurser behövs också för att förbättra arbetsvillkoren för undersköterskor och vårdbiträden inom vården och omsorgen. Det är de största yrkesgrupperna som finns på arbetsmarknaden. Här finns tendenser mot att fasta anställningar omvandlas till timvikariat i pooler där man inte kan vara säker på hur mycket arbete man kommer att bli erbjuden eller vart man får arbeta. Det är heller inte ovanligt med delade turer, deltider och timvikariat. Det föreligger en risk i att statusen för yrket försämras ytterligare när den egentligen skulle behöva öka. Ett rimligt krav är också att kunna erbjuda den arbetstid som de anställda önskar. 420 undersköterskor var arbetslösa under oktober 2012 och det var dubbelt så många som under Bland vårdbiträden var nästan 750 arbetslösa jämfört med färre än 300 arbetslösa under Arbetslösheten är också hög bland barnskötare och även här har arbetslösheten fördubblats

26 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 23 jämfört med Av de arbetslösa undersköterskorna var 34 procent 30 år eller yngre. Bland vårdbiträden och barnskötare var motsvarande andelar 46 respektive 50 procent. Antalet deltids- och timanställda undersköterskor har minskat under de senaste åren och det förklarar merparten av den ökade arbetslösheten. Minskningen beror på begränsade möjligheter att få ersättning från a-kassa vid deltidsarbete. Utvecklingen har varit likartad bland vårdbiträden men här har arbetslösheten ökat betydligt mer än minskningen av deltids- och timanställda. De primärkommunala verksamheterna påverkas av demografiska effekter. Under de senaste 11 åren har barnafödandet börjat stiga även om man kan notera en tillfällig nedgång för Under inledningen av 2000-talet föddes barn årligen och under de senaste två åren barn per år. Det bör leda till utökningar inom barnomsorgen och längre fram även förskolan och grundskolan. Befolkningsprognosen fram till 2025 visar att barnafödandet väntas uppgå till cirka barn per år från och med 2018 och framåt. I åldersgruppen 0-6 år ökar befolkningen från nuvarande personer till personer år I åldersgruppen 7-15 år väntas befolkningen öka från nuvarande personer till personer år Under de senaste två åren har arbetslösheten sjunkit både bland grundskollärare och förskollärare. Under ett antal år framöver minskar elevunderlaget på gymnasieskolan men stiger igen från och med år Stor brist på personal inom offentliga verksamheter Den upplevda bristen på arbetskraft är mycket hög inom primärkommunala verksamheter där hela 53 procent av de tillfrågade arbetsställena anger brist och det kan jämföras med en andel på 40 procent i riket som helhet. Inom barnomsorgen och grundskolan gäller bristen förskollärare, grundskollärare och specialpedagoger. Det handlar sammantaget om en brist på 60 tjänster bara på de arbetsplatser som Arbetsförmedlingen kontaktat. Även inom Stadsoch samhällsbyggnad har kommunerna svårt att konkurrera om civilingenjörer, tekniker och andra specialister. På gymnasieskolan angav samtliga tre tillfrågad skolor att man upplevt brist som bland annat gällde lärare i yrkesämnen och verksamhetschefer. Generellt sett för både grund- och gymnasieskolan råder det stor brist på lärare med svenska som andra språk. 67 procent av arbetsställena inom den kommunala vård-omsorgen angav brist. Som bristyrken anger man undersköterskor, socialsekreterare, sjuksköterskor, distriktssköterskor och verksamhetschefer. Inom landstinget bedöms sysselsättningen sjunka svagt både i år och under nästa år. Dels beroende på privatiseringar men man har också brottats med en ekonomi i obalans under de senaste åren. Det mesta handlar om ersättningsrekrytering framöver. Det finns inget utrymme att expandera nuvarande verksamheter. Den upplevda bristen på arbetskraft är mycket hög. Det beror på att många tillfrågande arbetsställen har brist på samma yrkeskategorier. Det gäller företrädesvis läkare och specialistsjuksköterskor. 16 statliga verk och myndigheter ingår i undersökningen och tillsammans har man ett rekryteringsbehov på närmare 100 personer under det närmaste halvåret. De största behoven gäller poliser, civilingenjörer maskin, högskollärare, handläggare, förvaltningsjurister, kriminalvårdare, pesonaltjänstemän, revisorer, IT-specialister, miljö- och hälsoskyddsinspektörer samt civilingenjörer inom bygg-anläggning med flera andra yrken. 44 procent av arbets-

27 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 24 ställena angav att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering och det kan jämföras med 28 procent i riket som helhet. En översyn pågår beträffande Fortifikationsförvaltningens framtida organisation som kan komma att beröra Eskilstuna. Länet behöver en strategi för att lindra bristen på arbetskraft inom offentliga verksamheter. Den har under en längre tid varit markant högre än den upplevda bristen i riket som helhet. Befolkningsprognosen fram till år 2025 visar också på ett omfattande behov av nyanställningar inom skola och omsorg. Diagram 14: Största yrkena inom offentliga tjänster samt bedömning om arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Observera den brutna stapeln för vård- och omsorgspersonal som uppgår till anställda. Källa SCB. Utbudet av arbetskraft Befolkningen i arbetsföra åldrar utgör basen för arbetskraften. Deltagandet i arbetskraften påverkas av en rad faktorer som bland annat studiedeltagande, sjukskrivningstal, pensionsavgångar och konjunkturläge. I konjunkturuppgångar ökar vanligtvis inflödet till arbetskraften. Det blir ett tillskott av personer från bland annat utbildningssystemet, personer som lämnar sin sjukskrivning samt personer som är latent arbetssökande. I november 2011 uppgick den registerbaserade och beräknade arbetskraften i Södermanland till personer. Under 2012 och 2013 bedöms arbetskraften öka med 500 respektive 100 personer. Under de senaste åren har arbetskraften i Södermanland stigit genom ökad flyktingmottagning, stora barnkullar födda kring 1990 som nu gått ut på arbetsmarknaden samt

28 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 25 förändringar i sjukförsäkringssystemet. Effekterna av de två sistnämnda faktorerna har till stor del spelat ut sin betydelse för kommande år. År 2010 uppgick arbetskraftsdeltagandet i Södermanland till 77,0 procent av befolkningen år. Arbetskraftsdeltagandet är den andel av befolkningen år som har arbete eller är arbetslösa. Länets arbetskraftsdeltagande kan jämföras med 76,1 procent i hela landet. De utrikesfödda hade samma år ett arbetskraftsdeltagande på 64,7 procent mot rikets andel på 63,1 procent. Det markant lägre arbetskraftsdeltagandet bland utrikesfödda visar att här finns en betydande resurs av arbetskraft att tillgå. Det gäller inte minst utrikesfödda kvinnor där arbetskraftsdeltagandet uppgick till 60,2 procent. I åldrarna år uppgick länets arbetskraftsdeltagande till 74,4 procent och det var 4,8 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Länets höga andel sammanhänger med ett lågt studiedeltagande. 11,1 procent av länets befolkningen i denna åldersgrupp var studerande under 2010 och det kan jämföras med en andel på 15,8 procent i hela landet. Räknat i antalet personer skulle ytterligare personer behövas i studier för att matcha rikets andel. I länet är det således fler unga som väljer att arbeta, eller söka arbete, efter gymnasiet. Det i sin tur bidrar till en högre ungdomsarbetslöshet om inte arbetsmarknaden är riktigt stark. Framskrivningar av länets befolkning i åldrarna år visar på en svag ökning fram till år Om allt annat som påverkar arbetskraftsdeltagandet förblir oförändrat skulle det även medföra en motsvarande ökning av antalet personer i arbetskraften. Sjuk och ohälsotalen har sjunkit i hela landet sedan mitten av 2000-talet. Det har medfört ett ökat utbud av arbetskraft. Under 2012 har antalet nybeviljade fall med sjuk- och aktivitetsersättning (SA-beslut) ökat hos Försäkringskassan vilket påverkar sjukpenningtalet som har en svagt stigande trend både i länet och riket. Antalet personer som uppnått maxlängd inom sjukförsäkringen har minskat markant och överflyttningarna från sjukförsäkringen till arbetslöshetsförsäkringen bedöms vara marginell under Befolkningsutveckling På nyårsafton 2011 uppgick länets befolkning till personer (alla åldrar). Det var fler jämfört med år 1999 och ökningstakten motsvarade i stort sett den riksgenomsnittliga. Liksom i övriga delar av landet är det den utrikes födda befolkningen som svarar för merparten av befolkningsökningen (cirka 70 procent). Bland länets kommuner har Strängnäs, Trosa, Gnesta, Nyköping och Eskilstuna haft befolkningstillväxt under de senaste 11 åren. I Vingåker och Flen har befolkningen minskat. Katrineholm och Oxelösund har i stort sett oförändrade befolkningstal.

29 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 26 Fördjupningsruta Befolkningsprognos Underlaget till detta stycke är en specialbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos, nedbruten på län och kommuner. Bearbetningen har gjorts av SCB. Utvecklingen i framskrivningarna baseras på de senaste årens mönster i befolkningsutvecklingen. Läs mer om SCB:s befolkningsprognoser: Bild 1 Befolkningstillväxt (16-64 år) kommuner

30 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 27 Av kartbilden framgår att befolkningen i åldrarna år väntas minska i stora delar av norra och mellersta Sverige fram till Det gäller även en del kommuner i Småland. Befolkningsökningar förutspås framförallt i storstadsområden, intilliggande kommuner samt universitetsstäder som Umeå, Örebro, Uppsala, Linköping, Jönköping och Växjö. För Södermanland som helhet väntas befolkningen i åldrarna år stiga från personer år 2011 till personer fram till och med år Det motsvarar en ökning med 2,2 procent mot rikets ökning på 3,4 procent. Fem andra län väntas få en högre befolkningsökning än Södermanland. I länet väntas antalet inrikesfödda i befolkningen att minska med samtidigt som antalet utrikesfödda i befolkningen stiger med personer till år Fram till och med år 2025 väntas länets totala befolkning öka med personer. I åldrarna 0-16 år väntas en ökning med fler än personer och i åldrarna år väntas en ökning med personer. Bland äldre, 65+ väntas befolkningen stiga med personer. Det ger en bild av försörjningsproblematiken där en ökning med personer i försörjningsåldrar ska täckas upp av ett tillskott på personer i arbetsföra åldrar. Den demografiska sammansättningen kommer att skapa många nya jobb framöver och om det innebär att fler får arbete och färre behöver A-kassa eller försörjningsstöd så finns det stora resurser att omfördela i systemet. Diagram 15: D-län Befolkningen år samt därav inrikes födda. Differensen mellan linjerna motsvarar antalet utrikesfödda i befolkningen Befolkning år Därav inrikes födda Källa: SCB I åldersgruppen pågår en mer dramatisk utveckling där de låga födelsetalen under 1990-talskrisen har en stor inverkan på den demografiska utvecklingen. År 2011 uppgick länets befolkning i åldersgruppen till personer. Fram till och med åren 2019 och 2020 minskar befolkningen i åldersgruppen till cirka personer vilket motsvarar en minskning med 17 procent. Efter år 2020 vänder kurvar svagt uppåt och år 2025 uppgår antalet åringar till personer. Även här är fallet fram till år 2020 större bland inrikesfödda och bland utrikesfödda unga ökar befolkningen vilket bidrar till att dämpa fallet.

31 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 28 Diagram 16: D- län Befolkningen år samt därav inrikes födda. Differensen mellan linjerna motsvarar antalet utrikesfödda i befolkningen Befolkning år Därav inrikes födda Källa: SCB Man kan inte säkert förutse alla de konsekvenser den demografiska utvecklingen får för samhällsutvecklingen beträffande åldersgruppen år. Men det inverkar på barnafödandet och elevunderlaget för eftergymnasiala studier riskerar att minska. Å andra sidan skulle det senare kunna kompenseras genom ett högre studiedeltagande både bland dessa åldersgrupper och bland personer som är 25 år eller äldre. Om fler, oavsett ålder, erhåller gymnasie-kompetens så innebär det en utökad bas för eftergymnasiala studier. Man kan i princip föra samma resonemang kring påverkan på arbetskraftsförsörjningen. Ett högre tillvaratagande av arbetskraftsreserven kan mer än väl kompensera de sjunkande ungdomskullarna framöver.

32 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 29 Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetslöshetens utveckling I januari 2010 var arbetslösheten som högst till följd av lågkonjunkturen och då uppgick antalet totalt inskrivna arbetslösa till personer i Södermanlands län. Därefter minskade arbetslösheten kontinuerligt och var som lägst i maj 2011 med personer. Under hösten 2011 började arbetslösheten att stiga igen och den väntas uppgå till personer som ett genomsnitt för sista kvartalet Till skillnad mot de bedömningar som gjordes i vårprognosen 2012 väntas nu arbetslösheten att fortsätta stiga under Det är framförallt den finansiella oron i Europa som gör att vi ändrat våra bedömninger för Under den senaste tiden har Europas problem snarare tilltagit än stabiliserats. Den totala arbetslösheten väntas nu stiga till personer som ett genomsnitt för sista kvartalet 2013 en ökning med personer jämfört med samma kvartal Tabell 3: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan 2007 kvartal kvartal kvartal kvartal kvartal kvartal kvartal Källa: Arbetsförmedlingen Andelen totalt inskrivna arbetslösa är hög i länet. I slutet av oktober 2012 uppgick den till 11,2 procent (av den registerbaserade arbetskraften år). I riket som helhet var motsvarande andel 8,6 procent. Endast två andra län hade en högre arbetslöshet än Södermanland som tappat positioner jämfört med hur det såg ut under inledningen av Under det senaste året har arbetslösheten således stigit snabbare i Södermanland jämfört med genomsnittet för landet. Av de totalt personer som var inskrivna arbetslösa i april 2012 var personer öppet arbetslösa och något fler än var deltagare i något arbetsmarknadsprogram. Av programmen är det jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgaranti för ungdomar som har flest deltagare. Mer än 70 procent av programdeltagarna återfanns inom dessa program i slutet av oktober Målgruppen för jobb- och utvecklingsgarantin är i huvudsak personer som har förbrukat sin ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen. Inom programmet jobbgaranti för ungdomar återfinns långtidsarbetslösa ungdomar.

33 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 30 Av deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin var det 40 procent som deltog i sysselsättningsfasen, vilket var en ökning med 5 procentenheter jämfört med oktober Efter 450 ersättningsdagar i jobb och utvecklingsgarantin erbjuds ett deltagande i sysselsättningsfasen. De första deltagarna i sysselsättningsfasen i Södermanland skrevs in i maj 2009 och i slutet av oktober 2012 uppgick antalet till personer. Arbetslöshetens struktur I tabell fyra nedan återfinns den totala arbetslösheten för länets kommuner, som ett månadsgenomsnitt för det tredje kvartalet Av tabellen framgår att andelen arbetslösa av arbetskraften i Södermanland, under det senaste året, har ökat för samtliga grupper med undantag för kvinnor, äldre och eftergymnasialt utbildade. Jämfört med riket ligger arbetslösheten högre i Södermanland för samtliga grupper och differensen är särskilt stor bland utrikesfödda, ungdomar och de med högst grundskoleutbildning. Det tyder på att länet har mycket omfattande problem på arbetsmarknaden som slår hårdast mot de grupper av arbetslösa som även i normala fall har större svårigheter än andra att komma in på arbetsmarknaden. Bland utrikesfödda är skillnaden mot riksandelen hela 8,8 procentenheter. Den höga arbetslösheten bland utrikesfödda beror dels på att länet haft en hög flyktingmottagning under senare år som även medfört, och framöver medför, anhöriginvandring. Utbudet av arbeten i länet är också begränsat inom områden som handel, transporter, service, hotell och restaurang. Det vill säga yrkesområden som oftare erbjuder ingångsjobb jämfört med många andra områden. Etableringsuppdraget innebär också en tidig inskrivning på Arbetsförmedlingen och här är flyktingförläggningarna i Flen och Vingåker bidragande till den höga arbetslösheten bland utrikesfödda. I Vingåker uppgick arbetslösheten bland utrikesfödda till 52 procent och i Flen till 39 procent. Det finns också ett tydligt samband mellan den totala arbetslösheten och den bland utrikesfödda. Om arbetsmarknaden är bra och den totala arbetslösheten förhållandevis låg så gynnar det också de utrikesfödda. För Södermanlands del gäller således det motsatta. Andelen arbetslösa i Södermanland låg på 10,8 procent tredje kvartalet Variationen bland länets kommuner är stor. Trosa och Gnesta kommuner med närheten till Stockholm hade lägst arbetslöshet med 4,5 respektive 6,4 procent. I dessa kommuner uppgår utpendlingen till över 50 procent av de sysselsatta. Lägst utpendling hade Eskilstuna med 16 procent av antalet sysselsatta. Eskilstuna, Flen, Katrineholm och Vingåker brottas med de högsta arbetslöshetstalen bland länets kommuner. Nivån på arbetslösheten för länets kommuner återspeglas även för de olika subgrupperna i tabell sju nedan. Generellt verkar det vara så att en kommun med hög arbetslöshet också har hög arbetslöshet för ungdomar, äldre, utrikes födda och för personer oberoende av utbildningsnivå. Det skulle kunna tyda på att arbetslösheten i en

34 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 31 kommun också har en koppling till befolkningssammansättningen, förutom benägenheten att arbetspendla. Tabell 4: Arbetslöshetens struktur, kvartal Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Kommun Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Eftergymnasial Inrikesfödda Utrikesfödda Utbildning Grundskola Gymnasial Trosa 4,5% 5,2% 3,9% 13,7% 4,2% 4,0% 8,3% 7,0% 4,1% 3,9% Gnesta 6,4% 6,8% 6,1% 16,0% 5,7% 5,4% 16,3% 11,3% 5,7% 5,2% Nyköping 8,1% 8,3% 7,8% 17,3% 5,8% 6,0% 24,2% 18,4% 7,4% 5,0% Oxelösund 8,1% 8,4% 7,9% 20,3% 5,7% 7,0% 15,0% 14,1% 6,9% 7,7% Strängnäs 8,2% 8,7% 7,8% 22,1% 5,6% 6,8% 19,1% 16,0% 7,8% 5,3% Vingåker 10,2% 10,1% 10,3% 29,0% 6,6% 7,4% 52,4% 20,4% 8,3% 5,3% Katrineholm 12,7% 12,9% 12,5% 27,7% 8,7% 9,6% 33,1% 30,3% 10,8% 6,0% Flen 12,9% 13,0% 12,8% 26,7% 8,0% 8,4% 38,9% 27,1% 9,6% 9,0% Eskilstuna 13,9% 13,3% 14,4% 28,1% 9,0% 9,1% 33,6% 31,4% 12,3% 8,0% Länet 10,8% 10,8% 10,9% 24,0% 7,3% 7,7% 29,2% 23,9% 9,5% 6,5% Länet ifjol (förändring) Differens mot Riket 0,4% 0,0% 0,9% 0,4% 0,0% 0,1% 1,7% 1,5% 0,5% 0,0% 2,6% 2,7% 2,5% 5,9% 1,1% 1,6% 8,8% 6,5% 1,5% 1,3% Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Stigande arbetslöshet bland ungdomar Efter lågkonjunkturen nådde den totala arbetslösheten bland ungdomar sin kulmen under januari 2010 då den uppgick till personer. Fram till juni 2011 hade siffran minskat till personer och många unga drog nytta av återhämtningen på arbetsmarknaden. Under hösten 2011 började ungdomsarbetslösheten att stiga igen och i slutet av oktober 2012 var unga i åldrarna år totalt inskrivna arbetslösa. Det var en ökning med 400 personer jämfört med oktober av de arbetslösa ungdomarna var öppet arbetslösa och deltog i något arbetsmarknadsprogram av dem som deltog i något program fanns inom jobbgaranti för ungdomar och 570 deltog i jobb- och utvecklingsgarantin. Antalet ungdomar som deltog i jobbgaranti för ungdomar har ökat med 8 procent under det senaste året och ökningen inom jobb- och utvecklingsgarantin uppgår till 18 procent. Orsaken till den stora ökningen av ungdomar i jobb- och utvecklingsgarantin är att ungdomar efter maximala 15 månader inom jobbgaranti för unga erbjuds plats i jobb- och utvecklingsgarantin.

35 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 32 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Från och med december 2010 ansvarar Arbetsförmedlingen för inträdet i arbetslivet för vissa av de som invandrar till Sverige. Samtidigt har det skett ett tillskott av personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av uppnådd tidsgräns. Dessa grupper står inte sällan långt från arbetsmarknaden. Samhällets insatser är ofta avgörande för att få dem som står längst ifrån ett arbete att komma in på arbetsmarknaden. En konjunkturuppgång löser inte problemen även om förutsättningarna förbättras. Det kan ofta handla om stegvisa kompetenshöjande insatser under längre tid. Det föreligger nu en risk för att allt fler människor drabbas av längre arbetslöshetstider och att svagare grupper fastnar i utanförskap. De arbetsmarknadspolitiska utmaningarna kvarstår sedan föregående prognos. Det är personer utan arbete i grupper med svagare ställning på arbetsmarknaden som bedöms få svårast att snabbt finna en lösning på sin arbetslöshetssituation under prognosperioden. Dessa grupper är: * ungdomar med bristfällig utbildning * utrikesfödda och särskilt personer födda utanför Europa * personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga * personer utan arbete i åldrarna år * personer med högst förgymnasial utbildning * arbetslösa inom yrken med hög arbetslöshet (strukturarbetslöshet) Sedan krisen på 1990-talet är den strukturellt betingade långtidsarbetslösheten ett faktum på svensk arbetsmarknad. Den har sin grogrund i en allt hårdare internationell konkurrens där omställningen bland företag och näringsliv har skett i snabb takt. Av detta följer förändrade krav på kompetenser inom många yrken och där ökad specialisering ger konkurrensfördelar. Här sker många gånger förändringarna snabbt och det kan uppstå situationer där det samtidigt är både brist och överskott på arbetskraft. Det är också mot den bakgrunden vi ser en ökad brist på specialiserad och yrkeskunnig arbetskraft. Var tredje utan arbete i mer än tre år De sammanlagda tiderna utan arbete (summerade under en 10-årsperiod) hjälper till att nyansera arbetsmarknadsläget. Många av de inskrivna på Arbetsförmedlingen har med sig en bakgrund med långa tidsperioder utan arbete. Av de närmare totalt arbetslösa i länet hade i oktober personer varit utan arbete längre än 3 år under den senaste tioårsperioden. Det motsvarar nästan var tredje person eller 31 procent. I riket som helhet var motsvarande andel 28 procent. Denna grupp har också ökat sin andel av samtliga arbetslösa från 27 procent hösten 2009 till 31 procent innevarande höst. Detta visar tydligt att många av de arbetssökande har svårt att finna en fast förankring i arbetslivet.

36 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 33 Dessutom hade personer varit utan arbete mellan 2 och 3 år. Och även denna grupp har ökat sin andel av samtliga arbetslösa från 12 procent hösten 2009 till 16 procent hösten Av samtliga inskrivna har således personer haft långa och återkommande perioder utan arbete. Långa tider utan arbete innebär ofta en tuff väg tillbaka till ett varaktigt arbete. Arbetsförmedlingen har därför en stor utmaning framöver att stötta dessa arbetssökande i deras väg att finna ett arbete. De med kortast arbetslöshetstider gynnades däremot under den senaste konjunkturförstärkningen och bland dessa har kurvan i diagram 17 nedan sjunkit från hösten 2009 till våren Innevarande höst har arbetslösheten börjat stiga igen och det påverkar kurvan för de korttidsarbetslösa snabbast. Diagram 17: Öppet arbetslösa och sökande i program (16-64 år) fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. Källa: Arbetsförmedlingen Antalet personer i utsatta grupper ökar Inslagen av utsatta grupper bland de totalt inskrivna arbetslösa ökade kraftigt under lågkonjunkturen Men till skillnad mot ej utsatta grupper så minskade inte arbetslösheten knappast något bland dessa under konjunkturförstärkningen (diagram 18). Sedan vintern 2011 har kurvan för utsatta grupper fortsatt att stiga. Utvecklingen under hösten 2011 och innevarande höst har också påverkat kurvan för ej utsatta grupper personer eller 62 procent av samtliga inskrivna räknades i oktober 2012 till utsatta grupper i länet. När konjunkturen nu har försvagats bedöms arbetslösheten öka i länet och antalet personer i svaga grupper kommer att förbli stort under prognosperioden. Utsatta grupper står många gånger längre från arbetsmarknaden än andra grupper och har oftast svårare att konkurrera om de lediga jobben. Bedömningen är att personer i utsatta grupper har svårt att snabbt finna en lösning på sin situation.

37 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 34 Diagram 18: Antal arbetslösa i utsatta grupper och arbetslösa i ej utsatta grupper, Södermanlands län våren hösten (Ej dubbelräkning mellan grupperna) Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning. Källa: Arbetsförmedlingen. I tabellbilagan finns diagram med samma konstruktion som i diagram 17 ovan för utveckling bland de med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning, äldre år samt utomeuropeiskt födda. I samtliga fall framträder samma mönster där de långa tiderna av återkommande arbetslöshet hela tiden ökar bland utsatta grupper. Länsfrågor Länets befolkning har förhållandevis låg utbildningsnivå. År 2011 hade 51 procent av befolkningen 2-årig gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå. I riket var andelen 44 procent. 27 procent hade eftergymnasial utbildningsnivå mot 34 procent i riket. Det är viktigt att lyfta fram frågor som berör ungdomarna. Det kan gälla information om arbetsmarknaden under skolåren, yrkesvägledning, tillgång till relevanta praktikplatser, feriearbeten och vikten av att få godkända betyg. Ungdomar som inte klarar gymnasiekompetens löper risk att fastna i arbetslöshet och kan inte vidareutbilda sig. Det kan bli ett eller ett par förlorade år. Ungdomarnas intresse för eftergymnasiala studier måste stimuleras. Det gäller såväl studier på universitet, högskola och yrkeshögskola. Enligt högskoleverket hade 38,2 procent av länets ungdomar som var födda 1987 eller senare (24 år gamla år 2011) påbörjat högskolestudier. I riket som helhet var andelen 43,6 procent och länets övergångsandel var den näst lägsta i landet. Bland länets unga män var övergångsandelen 29,8 procent och här

38 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 35 var differensen till rikssnittet minus 6,2 procentenheter. Bland länets unga kvinnor hade 46,8 procent påbörjat högskolestudier och här var differensen minus 4,8 procent mot riket. Studietraditioner har naturligvis stor betydelse men utbildningsfrågor är ett stort utvecklingsområde för länet. Mälardalens högskola i Eskilstuna (MDH) är en mycket viktig samverkanspart för utbildning av arbetskraft och för att öka ungdomars intresse för eftergymnasiala studier. Det är viktigt att man hela tider finner nya vägar att nå fram med informationen och under gymnasieåren skulle det inte vara fel med schemalagd information i klassrummen om arbetsmarknad och eftergymnasiala studier. Det är också viktigt att visa upp hela utbudet av utbildningar. Av de sörmlänska elever som hösten 2011 påbörjade högskolestudier valde 26 procent att studera vid MDH. 32 procent valde att studera vid något av universiteten i Stockholm, Uppsala, Örebro eller Linköping. MDH är också samverkanspart för ansökningar om Yrkeshögskoleutbildningar (YH) som är en utbildningsform som sannolikt skulle passa bra i länet både för näringslivet och befolkningen. Yrkeshögskoleverket har knappa resurser och cirka 70 procent av alla ansökningar avslås. Efter återkommande avslag från myndigheten är risken stor att man från näringsliv och företag ger upp sina försök att få i gång utbildningar. Det väcker även frågor om hur resurserna fördelas mellan landets regioner samt fördelningen mellan olika eftergymnasiala utbildningsformer. Gymnasieskolans utbildningsutbud bör i högre grad anpassas efter näringslivets behov av arbetskraft. Men vem styr egentligen utbudet? Och hur kan utbudet balanseras mot de privata utbildningar som startas? Man måste i princip läsa vidare efter gymnasiet om man gått barn- och fritidsprogrammet eller omvårdnadsprogrammet, annars konkurrerar man om jobb där det redan är hög arbetslöshet. Har ungdomarna kunskap om hur arbetsvillkoren ser ut för många undersköterskor och att det är inom äldreomsorgen som de flesta jobben finns? I den nya gymnasieskolan (Gy 11) är det tänkt att dessa utbildningar ska få en tydligare yrkesinriktning. Det krävs kraftfulla insatser för att bistå invandrare på vägen ut i arbetslivet. Gruppen är en resurs för arbetsmarknaden men har ett lågt arbetskraftsdeltagande. Insatser som kan öka deras sysselsättning kan vara allt från grundutbildning, svenskautbildning och yrkes- och påbyggnads-utbildningar. De flesta utrikesfödda saknar eget kontaktnät och här kan Arbetsförmedlingen stötta dem genom möjlighet till praktikplatser för att på så sätt få in en fot på arbetsmarknaden. I såväl Södermanland som i många andra län är det stora svårigheter att attrahera ungdomar till befintliga gymnasiala och eftergymnasiala industritekniska utbildningar. Det kommer att behövas utbildad och kvalificerad arbetskraft till industriföretagen framöver. Arbetsförmedlingens yrkesutbildningar är viktiga för arbetskraftsförsörjningen inom industrin och det är i allmänhet lätt att rekrytera deltagare till våra yrkesutbildningar. En begränsning är att våra utbildningar endast kan erbjudas prioriterade grupper som till exempel deltagare i jobb och utvecklingsgarantin, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och utrikesfödda.

39 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 36 Yrkesbarometern-bedömning för kommande året Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken Bristyrken Apotekare Byggnadsplåtslagare Civilingenjör bygg-anläggn. Civilingenjör elektronik Civilingenjör elkraft Civilingenjör maskin Förskollärare Gymnasielärare yrkesämn. IT-specialister Kockar Lastbilsmekaniker Läkare Maskinreparatör Psykologer Redovisningsekonomer Socialsekreterare Specialistsjuksköterskor Styr- och reglertekniker VVS-ingenjör Översättare, tolkar Överskottsyrken Administratörer Barnskötare Elevassistenter Försäljare dagligvaror Försäljare fackhandel Köks-restaurangbiträden Lagerarbetare Montörer metall industri Processop stål-metallverk Processop trävaruindustri Receptionister Truckförare Undersköterskor Vaktmästare Vårdbiträden Om prognosen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömningarna. Undersökningens urval är stratifierat, det vill säga det ska så långt som möjligt likna näringslivets struktur i länet vad gäller branscher och arbetsplatserna storlek. I Södermanlands län ingick 367 arbetsställen inom det privat näringslivet och svarsfrekvensen blev 86 procent i höstens undersökning. För offentliga verksamhet ingick 87 arbetsställen i undersökningen och svarsfrekvensen blev 89 procent. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. Arbetsförmedlarna genomför intervjuerna och merparten av dessa sker vid ett personligt möte. Arbetsgivarna lämnar uppgifterna under sekretesskydd. Till stöd för bedömningar och analyser används även ett flertal andra källor; statistik som beskriver historiska förlopp, bedömningar om framtiden och framåtsyftande ekonomiska indikatorer. För dig som är intresserad av mer detaljer kring vår undersökning finns mer information på Källor: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och verksamhetsstatistik. Branschorganisationer, Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Statistiska Centralbyrån (SCB). Detta är ett urval av de viktigaste underlagen i analysen som ligger till grund för slutsatserna i prognosen.

40 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 37 Tabell- och diagrambilaga Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Diagram 19: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, förgymnasialt utbildade Källa: Arbetsförmedlingen

41 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 38 Diagram 20: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, personer med funktionsnedsättning Källa: Arbetsförmedlingen Diagram 21: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, äldre år Källa: Arbetsförmedlingen

42 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 39 Diagram 22: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, utomeuropeiskt födda Källa: Arbetsförmedlingen

43 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Södermanlands län 40 Rekryteringsproblem Andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering senaste sex månaderna. Tidsperiod: Hösten 2007 Hösten Industrin Privata tjänstesektorn Byggindustrin Jord- och skogsbruk Offentliga tjänstesektorn