Rapport nr 2006:99 Vattenförsörjningsplaner innebörd och innehåll Illustratör Tobias Flygar Maria Wikström
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har utfört ett miljömålsuppföljningsprojekt. Berörda miljömål för detta projekt är Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet. Syftet med projektet har varit att undersöka vad kommande vattenförsörjningsplaner enligt miljömålen bör innehålla samt att se hur regionala vattenförsörjningsplaner förhåller sig till de vattenhushållningsprogram som beskrivs i miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Resultatet finns presenterat i denna rapport samt i en checklista som distribueras till kommunerna i Västra Götalands län. Tanken är att checklistan och rapporten ska användas inom kommunen som ett stöd och som ett diskussionsunderlag för vattenförsörjningsplanens utformande och innehåll samt att visa dess förhållande till det arbete som görs via vattendirektivet. Arbetet med att ta fram vattenförsörjningsplaner kan förhoppningsvis skapa en ökad kommunikation om vattenplanering inom kommunen genom samarbete mellan kommunens olika ansvarsområden samt mellan kommuner. Detta material bör därför delges kommunens tekniska nämnd, dess miljönämnd, samhällsplaneringsnämnd, motsvarande kontor samt kommunens räddningstjänst. Arbetet bör också förankras hos kommunledningen. Under arbetets gång har löpande kontakt hållits med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Boverket, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket samt Räddningsverket. Inom Länsstyrelsen i Västra Götalands län har enheterna Miljöskydd, Skydd och säkerhet, Samhällsbyggnad, Vattenvård och Landsbygd fungerat som stöd för arbetet. Kontakt har även hållits med några kommuner inom Västra Götalands län. Ett stort tack till följande personer: Christina Nordensten, Livsmedelsverket, Clas Magnusson, Naturvårdsverket Lars-Ove Lång, SGU, Lena Maxe, SGU, Mats Aastrup, SGU, Bengt Larsén, Boverket, June Lindahl, Boverket, Sten-Ove Dahllöf, Uddevalla kommun, Pär Norgren, Ulricehamns kommun, Thord Lundin, Marks kommun, Ulf Moback, Göteborgs kommun Olof Bergstedt, Göteborgs VA-verk Karin Slättberg, Sten Wolme, Arne Kroon, Gudrun Törnström, Annika Svensson, Margareta Hernebring, Birgit Willner, Maria Gustavsson, Ann Rane, Susanna Hogdin, Cecilia Lunder och Anna Kjellin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Illustration omslag: Tobias Flygar i
Sammanfattning Vattenförsörjningsplaner definieras i miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet. I Levande sjöar och vattendrag definieras vattenförsörjningsplaner i delmål 3 och i Grundvatten av god kvalitet beskrivs vattenförsörjningsplaner som ett åtgärdsförslag. Syftet med vattenförsörjningsplaner är att trygga dricksvattenförsörjning på lång sikt. Vattenförsörjningsplaner bör omfatta både yt- och grundvatten samt konstgjort grundvatten. Kommunala vattenförsörjningsplaner bör tas fram av kommuner och de kan utgöra en grund för regionala vattenförsörjningsplaner som i sin tur kan utgöra en grund för åtgärdsprogram enligt vattendirektivet. Arbetet med att ta fram vattenförsörjningsplaner kommer att ske parallellt med det arbete som görs via vattendirektivet och kan därför leda till ett ökat informationsutbyte och en ökad kommunikation om vattenförsörjning mellan kommuner och berörda myndigheter. I miljömålet Grundvatten av god kvalitet nämns även regionala vattenhushållningsprogram. De kan skapas utifrån kommunala inventeringar av vattenbehov, vattentillgångar och brister i vattenförsörjning. Regionala vattenförsörjningsplaner anses omfatta de frågor som bör behandlas i vattenhushållningsprogram, dvs. om man upprättar en regional vattenförsörjningsplan på rätt sätt uppfyller man också kriterierna för ett regionalt vattenhushållningsprogram och behöver därmed inte ta fram det sistnämnda. Vid framtagandet av kommunala vattenförsörjningsplaner bör ett samarbete finnas mellan fysisk planering, miljö- och verksamhetsplanering. Av detta skäl bör kommunens miljö-, samhällsplanerings- och tekniska nämnd samt motsvarande kontor vara inblandade i arbetet. Kommunens räddningstjänst bör också delta i framtagandet av vattenförsörjningsplaner då de har kunskaper om och erfarenhet av kommunikation om dricksvattensäkerhet. Arbetet bör också vara förankrat hos kommunledningen. Förutsättningarna för vattenförsörjning varierar mellan olika kommuner och det råder delade meningar om hur en vattenförsörjningsplan ska utformas. Den kommunala vattenförsörjningsplanen bör dock utgöra ett underlag till översiktsplanen. Riktlinjer för att trygga dricksvattenförsörjning på lång sikt bör lyftas från vattenförsörjningsplanen in i kommunens översiktsplan. På detta sätt kan de frågor som rör vattenförsörjning beaktas vid kommunens samhällsplanering. Vattenförsörjningsplanens innehåll kan delas upp i två delar. Den första delen omfattar en inventering och redovisning av de vattenresurser, nuvarande och framtida, som kommunen har att tillgå samt de vattenskyddsområden som finns fastställda inom kommunen. Denna inventering och redovisning ska utgöra grunden för arbetet med den andra delen som omfattar påverkan på och hot mot de resurser man har att tillgå. Exempel på faktorer som kan utgöra en påverkan på eller ett hot mot en vattenresurs och därmed bör beaktas i en vattenförsörjningsplan är följande: ii
Brister i vattendistribution Avloppsystem Dagvatten Saltvatteninträngning eller brist på vatten Förorenade områden Markanvändning t.ex. täktverksamhet, jordbruk, skogsbruk och energibrunnar Miljöfarliga verksamheter t.ex. avfallsdeponier Vägar, järnväg, transport av farligt gods och båttrafik Vattenkraftproduktion och vattenverksamheter Översvämningar, höga flöden, torka, skred och ras Olyckor, t.ex. släckvattenhantering Genom att redovisa ovanstående faktorer i en vattenförsörjningsplan kan problematik förknippad med dessa faktorer i förhållande till dricksvattenförsörjning synliggöras och beaktas. Det kan leda till tydligare riktlinjer för framtida arbete inom kommunen. iii
1 Inledning och syfte...4 2 Bakgrund till vattenförsörjningsplan...5 2.1 Vattenförsörjningsplan enligt miljömål Levande sjöar och vattendrag...5 2.2 Ska vattenförsörjningsplanen både omfatta yt- och grundvatten?...6 2.3 Vad står det om vattenförsörjningsplaner i miljömålet Grundvatten av god kvalitet?...7 2.4 Regionala vattenförsörjningsplaner och vattenhushållningsprogram...7 2.5 Vattenförsörjningsplan och svensk vattenförvaltning...8 2.6 Vattenförsörjningsplan och kommunal planering...9 2.7 Vattenförsörjningsplaner och vattenöversikter/vattenplaner..11 2.8 Arbete över kommunala gränser...12 3 Hur ska arbetet med att skapa en vattenförsörjningsplan gå till?...13 3.1 Inventering av vattenresurser och vattenskyddsområden...13 3.2 Inventering av påverkan på och hot mot vattenresurser...13 3.3 Arbetsform...14 3.4 Presentationsform...15 4 Inventering av vattenresurser och skyddsområden...16 4.1 Inventering av vattenresurser för nuvarande och framtida dricksvattenuttag...16 4.1.1 Till hjälp vid inventering av vattenresurser...17 4.2 Enskilda dricksvattenanläggningar...18 4.3 Aktuella och framtida vattenskyddsområden...19 5 Inventering av påverkan på och hot mot vattenresurser 21 5.1 Risk och sårbarhet...21 5.2 Brister i vattendistribution...21 5.2.1 Strategi för ett driftsäkert ledningsnät...24 5.3 Avloppsvatten och vattenförsörjningsplaner...25 5.3.1 Avloppsreningsverk och ledningsnät...26 5.3.2 Bräddning och nödavledning...27 5.3.3 Enskilda avlopp...28 5.3.4 Industriavlopp...28 5.3.5 Miljömålet Ingen övergödning...29 5.4 Dagvatten...29 5.5 Områden känsliga för saltvatteninträngning alternativt vattenbrist...30 5.6 Förorenade områden...31 5.7 Markanvändning och påverkan på vattenkvalitet/-kvantitet...32 5.7.1 Täktverksamhet...33 5.7.2 Jordbruk...33 5.7.3 Skogsbruk...34 5.7.4 Berg-, jord- och ytvattenvärme...34 5.8 Vägar, järnvägar, transport av farligt gods...35 5.8.1 Vägar...35 5.8.2 Järnvägar...35 5.8.3 Transport av farligt gods...36 2
5.8.4 Båttrafik...36 5.9 Miljöfarliga verksamheter...37 5.9.1 Avfallsdeponier...37 5.10 Vattenverksamheter...38 5.10.1 Vattenkraftproduktion...38 5.10.2 Övriga vattenverksamheter...39 5.11 Översvämningar, höga flöden, torka, ras och skred...39 5.12 Olyckor...41 Definitioner...42 Referenser...43 3
1 Inledning och syfte Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen ska vara vägledande för hur vi kan uppnå en hållbar utveckling och till nästa generation överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Naturhändelser och sabotage gör oss påminda om att vi idag lever i ett sårbart samhälle. Eftersom dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är det av stor vikt att vattenkvaliteten och kvantiteten säkras för att trygga människors hälsa nu och i framtiden. Vatten omfattas av flera olika miljömål såsom Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Detta projekt har omfattat Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet, då dessa miljömål omfattar vattenförsörjningsplaner och vattenhushållningsprogram. Syftet med projektet var att undersöka innehåll i kommande vattenförsörjningsplaner och dess förhållande till det arbete som utförs enligt vattendirektivet. Vattenförsörjningsplaners förhållande till vattenhushållningsprogram skulle också utredas. Resultat av projektet är denna rapport samt en checklista för vattenförsörjningsplanens innehåll som distribueras till kommuner i Västra Götalands län. Checklistan är ett informationsmaterial som kan användas som ett underlag för skapande av en kommunal vattenförsörjningsplan. För att tydliggöra syftet med en vattenförsörjningsplan inleds rapporten i avsnitt 2 med en kort sammanfattning av hur vattenförsörjningsplaner beskrivs i miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet. Eftersom kommunala vattenförsörjningsplaner bör skapas av kommuner innehåller bakgrunden även en kort beskrivning av kommunal hantering av vattenfrågor. En kort beskrivning av vattendirektivet och dess koppling till en vattenförsörjningsplan finns också under detta avsnitt. Avsnittet behandlar även förhållandet mellan vattenhushållningsprogram och regionala vattenförsörjningsplaner. Avsnitt 3 innehåller en lista över vattenförsörjningsplanens tänkta innehåll samt en beskrivning av vattenförsörjningsplanens tänkta presentationsform och dess avgränsning. Avsnitt 4 innehåller beskrivningar av de inventeringar som ska göras för att beskriva utgångspunkten för vattenförsörjningen inom kommunen. Detta följs av avsnitt 5 med beskrivningar av de faktorer som anses kunna påverka och bedöms hota en säker dricksvattenförsörjning. En kort lista med definitioner som kan vara bra att kika på under läsningens gång finns sist i rapporten. 4
2 Bakgrund till vattenförsörjningsplan 2.1 Vattenförsörjningsplan enligt miljömål Levande sjöar och vattendrag Vattenförsörjningsplaner omfattas av delmål tre till miljömål Levande sjöar och vattendrag vilket definieras på följande vis: Delmål 3 Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt. I miljömålsproposition Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier (Prop. 2001/01:130) beskrivs vattenförsörjningsplaner på följande vis. Genom delmålet pekas också på betydelsen av att det tas fram vattenförsörjningsplaner för att garantera tillgången till dricksvatten på lång sikt. En vattenförsörjningsplan bör även innehålla åtgärder för att effektivisera vattenanvändningen och därigenom minska vattenförbrukningen där så erfordras. Kommunerna bör efter inventering upprätta kommunala vattenförsörjningsplaner. Länsstyrelserna och senare de myndigheter som kommer att utses som ansvariga för framtida avrinningsdistrikt bör utifrån de kommande planerna upprätta regionala vattenförsörjningsplaner. Planerna kan utgöra en del av de åtgärdsprogram för vattenområden som kommer att krävas enligt EG:s ramdirektiv för vatten. De bör därför vara upprättade senast år 2009. Upprättandet av vattenförsörjningsplaner enligt delmål 3 omfattar även tillsyn av områden som idag har skyddsbestämmelser enligt miljöbalken. Ansvariga för genomförandet av vattenförsörjningsplanerna är i första hand kommuner och länsstyrelser. För att miljökvalitetsmålet skall nås bör planerna i förekommande fall omfatta sanering av känsliga områden från föroreningar. Ansvaret för saneringen faller i första hand på utövaren av den verksamhet som orsakat föroreningen. Vidare är det av vikt att avfallsdeponier anläggs och sköts på ett sådant sätt att de inte förorenar yteller grundvatten. Syftet med delmål tre är att trygga dricksvattentillgång på lång sikt genom att skapa vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden. Det är främst kommuners ansvar att ta fram kommunala vattenförsörjningsplaner medan regionala vattenförsörjningsplaner bör tas fram av länsstyrelse eller den myndighet ansvarig för ett avrinningsdistrikt (Prop. 2001/01:130). Naturvårdsverket beskriver i ett underlag till den senaste miljömålspropositionen Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag att den betydelse som ligger närmast för en vattenförsörjningsplan och som 5
fortsättningsvis används är den som framgår av Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), vattendirektivet, artikel 7 (Naturvårdsverket, 2003b). Enligt artikel 7 i vattendirektivet ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas för dricksvatten och som ger mer än 10 m 3 per dag eller betjänar mer än 50 personer identifieras. Även de vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning ska identifieras. Naturvårdsverket nämner även att en vidare beskrivning än vad som framgår av artikel 7 sannolikt ingår i begreppet vattenförsörjningsplan och att denna troligen innehåller mer strategisk planering (Naturvårdsverket, 2003b). I den senaste miljömålspropositionen, Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag redogörs att delmål tre om vattenförsörjningsplanerna troligen kan uppnås via fortsatt arbete från kommunerna med skyddande insatser med upprättande av skyddsområden och skyddsbestämmelser. Som ett stöd för detta anges Naturvårdsverkets Handbok 2003:6 med allmänna råd Vattenskyddsområde (Prop. 2004/05:150). Naturvårdsverket beskriver att utarbetande av vattenförsörjningsplaner bör ske inom ramen för andra kommunala planeringsåtgärder såsom fysisk planering, miljövårdsplanering och verksamhetsplanering. Upprättande av vattenförsörjningsplaner anses även omfatta tillsyn av områden som idag har skyddsbestämmelser enligt miljöbalken (Naturvårdsverket, 2003c). 2.2 Ska vattenförsörjningsplanen både omfatta yt- och grundvatten? Enligt definitionen för en vattenförsörjningsplan ur delmål tre till miljömålet Levande sjöar och vattendrag ska vattenförsörjningsplanen omfatta alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter menas ytvatten som används för vattenförsörjning för fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt. I de förarbeten som gjorts för att beskriva en vattenförsörjningsplan beskrivs dock att vattenförsörjningsplaner ska tas fram för att garantera tillgång till dricksvatten på lång sikt. Frågan är om det är relevant att ta fram en vattenförsörjningsplan utan att omfatta grundvatten. Sverige har drygt 2000 vattenverk varav 10 % har en vattenproduktion baserad på ytvatten. Ytvattenverken tillgodoser ca halva Sveriges befolkning med dricksvatten. I 7 % av vattenverken, som försörjer en knapp fjärdedel av Sveriges befolkning med dricksvatten, produceras konstgjort grundvatten dvs. ytvatten leds genom naturliga formationer för att bilda grundvatten. Resterande dryga 1700 vattenverk bygger på uttag av grundvatten och förser drygt en fjärdedel av Sveriges befolkning med dricksvatten (Svenskt Vatten, 2005). 6
Eftersom vattenförsörjningen ser ut på detta sätt i Sverige bör en och samma vattenförsörjningsplan omfatta ytvatten, grundvatten och konstgjort grundvatten. 2.3 Vad står det om vattenförsörjningsplaner i miljömålet Grundvatten av god kvalitet? Under åtgärdsförslag till delmål två under miljömålet Grundvatten av god kvalitet beskrivs att kommunerna till senast år 2010 ska upprätta vattenförsörjningsplaner, dvs. inventera och i sina översiktsplaner redovisa vattenresurser och för vattenförsörjningen viktiga geologiska bildningar. Kommunerna ska tillämpa vattenförsörjningsplanerna och öka handläggningen av tillståndsärenden för vattentäkter i bristområden (SOU 2000:52). I den senaste miljömålspropositionen nämner man att delmål två troligen kan nås om man fortsätter arbetet med att införa vattenförsörjningsplaner (Prop. 2004/05:150). Här kan det noteras att vattenförsörjningsplaner inte finns beskrivna som ett åtgärdsförslag under Grundvatten av god kvalitet i de regionala miljömålen för Västra Götalands län. I denna rapport är definitionen för vattenförsörjningsplaner för Grundvatten av god kvalitet tagen från de nationella miljömålen. Trots att vattenförsörjningsplanerna nämns som ett åtgärdsförslag under delmål två om Grundvatten av god kvalitet och som ett delmål under miljömål om Levande sjöar och vattendrag är det lämpligt att ett och samma dokument omfattar yt-, grund- och konstgjort grundvatten. 2.4 Regionala vattenförsörjningsplaner och vattenhushållningsprogram Under miljömålet Levande sjöar och vattendrag beskrivs att regionala vattenförsörjningsplaner bör skapas utifrån kommunala vattenförsörjningsplaner (Prop. 2000/01:30). I miljömålet Grundvatten av god kvalitet beskrivs regionala vattenhushållningsprogram som ett åtgärdsförslag under delmål två. De regionala vattenhushållningsprogrammen ska vara klara till år 2007. De ska grundas på kommunala inventeringar av vattenbehov, tillgång till vatten av god kvalitet och brister i vattenförsörjning (SOU 2000:52). Här kan noteras att vattenhushållningsprogram i de regionala miljömålen för Västra Götaland beskrivs som ett åtgärdsförslag under delmål ett. 7
Hur förhåller sig då regionala vattenförsörjningsplaner till regionala vattenhushållningsprogram? Enligt definitionen för regionala vattenhushållningsprogram anses de inte omfatta direkta hot mot ett råvatten. Eftersom detta kommer att omfattas i regionala vattenförsörjningsplaner bör den information som kan finnas i vattenhushållningsprogrammen omfattas av de regionala vattenförsörjningsplanerna. Om en regional vattenförsörjningsplan upprättas på rätt sätt, så uppfyller man också kriterierna för ett regionalt vattenhushållningsprogram och därmed behöver det sistnämnda inte upprättas. 2.5 Vattenförsörjningsplan och svensk vattenförvaltning Svensk vattenförvaltning styrs av att samtliga vattenförekomster skall ha en god status till år 2015. Detta arbete är indelat i fem moment som inkluderar skapande av åtgärdsprogram och förvaltningsplaner (Naturvårdsverket, 2005). Hur förhåller sig detta arbete till det arbete som görs via miljömålen och vattenförsörjningsplaner? Svensk vattenförvaltning grundas på vattendirektivet och Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och arbetet som utförs enligt vattendirektivet och förordningen är därmed bindande. Miljömålen är inte bindande utan fungerar som politiska målsättningar. En annan skillnad mellan arbetet med vattenförsörjningsplaner och vattendirektivsarbetet är den geografiska aspekten. Vattendirektivet genomsyras av tanken att man ska arbeta efter avrinningsområden, medan vattenförsörjningsplaner är tänkta att upprättas kommunvis. I regeringens proposition, Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, nämns dock att vattenförsörjningsplaner kan vara en del av de åtgärdsprogram som enligt vattendirektivet ska vara införda till år 2009. Därmed finns det en direkt koppling mellan dessa arbeten. Åtgärdsprogram är ett medel för att uppnå miljökvalitetsnormer och de ska visa vilka verktyg som ska användas, vem som ska genomföra åtgärder och när åtgärderna ska vara klara. Åtgärdsprogrammen ska fastställas av vattenmyndigheten inom ett vattendistrikt. Åtgärdsprogrammen omfattas av 6 kap. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och av 5 kap. 4-8 MB (Naturvårdsverket, 2005). I den beskrivning för åtgärdsprogram som görs i Klart som vatten (SOU 2002:105) ska bland annat vattenuttag för tätorter redovisas i dessa för att se till konsekvenser av mänsklig påverkan. Vattenförsörjningsplaner kan utgöra ett underlag för dessa åtgärdsprogram på så sätt att områden med en bristfällig vattenförsörjning eller områden med en överhängande risk för att vattenförsörjningen kan påverkas negativt 8
kan uppmärksammas via vattenförsörjningsplanerna och införas till åtgärdsprogrammen. Förvaltningsplaner enligt vattendirektivet är tänkta som ett planeringsunderlag för alla berörda myndigheter samt som ett verktyg för kommunikation med allmänhet och intressenter om vatten och vattenvård. Förvaltningsplanen ska omfatta en beskrivning av vattendistriktet, en redovisning av de miljökvalitetsnormer som berör distriktet, innehåll i åtgärdsprogrammet och resultat av övervakning. Processen att utarbeta planen samt planen i sig förväntas bli ett underlag för diskussion för berörda parter i distriktet och myndigheter. Planen kan vara en rullande verksamhetsberättelse. Förvaltningsplanen skall spegla helheten dvs. användningen av vatten, trycket på detta, tillstånd, mål, åtgärder, övervakning och ekonomiska analyser. Förvaltningsplaner omfattas av 5 kap. samt Bilaga 1 till SFS 2004:660 (Naturvårdsverket, 2005). Genom att de frågor som belyses i en vattenförsörjningsplan även kan komma att belysas i ett åtgärdsprogram och därmed i en förvaltningsplan kan detta leda till att ett informationsutbyte mellan ansvariga myndigheter för åtgärdsprogrammens och förvaltningsplanernas utformande och kommuner och allmänhet underlättas. På detta sätt kan den samverkan som uppmanas enligt Naturvårdsverkets Handbok 2006:1 Samverkan om vattenförvaltning, information, kommunikation och samråd eventuellt underlättas (Naturvårdsverket, 2006a). 2.6 Vattenförsörjningsplan och kommunal planering Eftersom det är en kommunal angelägenhet att upprätta vattenförsörjningsplaner är det bra att veta vad kommunal planering ska omfatta enligt existerande lagstiftning. Bestämmelser om kommunal planläggning finner man i plan- och bygglagen, PBL. PBL-kommittén har sett över plan och bygglagen och har nyligen publicerat ett slutbetänkande i Får jag lov? Om planering och byggande (SOU 2005:77). Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten, enligt PBL 1 kap. 2. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda (1 kap. 3 PBL). En översiktsplan kan däremot vara aktuell vad gäller prövning av ärenden enligt miljöbalken, MB, om denna är en del av beslutsunderlaget. Den myndighet som ska tillämpa bestämmelserna i 3 och 4 kap. MB ska ange om den prövande anläggningen, verksamheten eller åtgärden går att förena med den för området gällande översiktsplanen, enligt 5 Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden mm. 9
Mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områden är mest lämpade. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning (2 kap. 1 PBL). Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för möjligheterna att ordna vattenförsörjning och avlopp. Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för möjligheterna att förebygga vattenföroreningar (2 kap 3 pkt 3 och 4 PBL). I en översiktsplan ska allmänna intressen enligt 2 kap. PBL redovisas och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden (4 kap. PBL). En detaljplan ska finnas om t.ex. en enskild anläggning har en stor inverkan på omgivningen, vid samlad bebyggelse alternativt i områden med högt bebyggelsetryck. I områden utanför detaljplanelagt område kan områdesbestämmelser finnas för att se till att syftet med översiktsplaner är säkerställt (5 kap. PBL). I vissa fall arbetar man även med s.k. fördjupade översiktsplaner. I vissa fall har man gjort tematiskt fördjupade översiktsplaner, men det råder delade meningar om huruvida detta är en bra strategi eller inte. Kommunens riktlinjer för mark och vatten bör alltså finnas representerade i en översiktsplan och efterföljas i en detaljplan. Hur väl vattenresurser och vattenförsörjning redovisas i översiktsplaner varierar från kommun till kommun. Göteborgsregionen konstaterar vid en genomgång av sina kommuners översiktsplanering att planernas ålder har stor betydelse för hur vattenfrågorna behandlas. I regel har nyare översiktsplaner varit bättre på att omfatta vattenfrågor (Göteborgsregionens kommunalförbund, 2003). I en undersökning från år 2002 anges att 13 kommuner av 30 inte har med vattenplanering i sin översiktsplan. De kommuner som deltog i undersökningen var spridda över hela landet och var av olika storlek. Det som vanligen uppgavs ha omfattats av översiktsplaner var skydd för befintliga vattentäkter. Ingen av de 30 kommunerna angav dock att de gav stöd för skydd av områden av intresse för framtida vattenförsörjning i sina översiktsplaner. De flesta kommuner angav samtidigt att de hade områden inom kommunen aktuella för framtida vattenförsörjning och som borde skyddas (Wikström, Jönsson, 2002). I det fall vattenplanering inte omfattats tillräckligt i en översiktsplan eller i detaljplaner är risken att detta intresse förbises vid t.ex. bygglovsprövning. Enligt Naturvårdsverket bör en vattenförsörjningsplan utformas inom ramen för kommunala planeringsåtgärder som fysisk planering, miljövårdsplanering och verksamhetsplanering (Naturvårdsverket, 2003b). Det är viktigt att en vattenförsörjningsplan förankras inom alla dessa arbetsområden i kommunen. Om den inte gör det riskerar man att vattenfrågor förbises och likaså syftet med vattenförsörjningsplanerna som är att säkerställa dricksvattenförsörjning på lång sikt. En vattenförsörjningsplan kan behöva ha en varierande omfattning beroende på kommunens vattenförsörjning och dess utformning. I de kommuner där det finns en stor problematik kopplad till dricksvattensförsörjningen kan det 10
vara av extra vikt att vattenförsörjningen på ett tidigt stadium behandlas genom planering. Eftersom man inom olika kommuner har olika förutsättningar för vattenförsörjning är det svårt att skapa generella regler för hur vattenförsörjningsplanen bör utformas. Vattenförsörjningsplanen bör dock utformas som ett underlag till kommunens översiktsplan. De riktlinjer som fastställs i vattenförsörjningsplanen kan lyftas in till översiktsplanen och redovisas i de kartor som utgör översiktsplanens riktlinjer och rekommendationer samt de kartor som visar en förteckning över kommunens mark- och vattenanvändning. Det är viktigt att även beakta en vattenresurs som finns lokaliserad inom kommunen men ger vatten till en annan kommun. Oberoende av vattenförsörjningsplanens utformning bör denna utgöra underlag till och riktlinjer för framtida samhällsplanering i form av fysisk planering, miljövårdsplanering samt verksamhetsplanering. De frågor och riktlinjer som berörs i en vattenförsörjningsplan bör även beaktas vid utformande av en detaljplan. För att framhäva vattenintressen vid exploateringsintressen krävs ofta svåra ekonomiska och politiska beslut. Vattenintressen bör viktas och värderas högre än vad som görs idag. Vattenförsörjningen i sig har också ett ekonomiskt värde. Det är därför viktigt att man inte låter andra ekonomiska intressen ta över vid beslut om t.ex. skyddsområden (Naturvårdsverket, 2003c). 2.7 Vattenförsörjningsplaner och vattenöversikter/vattenplaner I vissa kommuner har man valt att upprätta vattenöversikter eller vattenplaner. I regel har de omfattat kommunens vattentillgångar och deras kvalitet, användning samt problem och konflikter. I de fall kommunen har en vattenöversikt gjord kan denna ligga till grund för en vattenförsörjningsplan och de delar i vattenöversikten som berör dricksvatten kan lyftas ut till en vattenförsörjningsplan. Förutsättning för detta är dock att den information som används från en vattenöversikt är aktuell och reviderad i de fall nya förhållanden uppstått sedan vattenöversikten skapats. Att använda en tidigare vattenöversikt som en vattenförsörjningsplan kan dock leda till att den fokus som vattenförsörjningsplanerna bör ha på dricksvatten och samhällsplanering kan förloras. Denna avvägning får man göra inom kommunen. 11
2.8 Arbete över kommunala gränser Eftersom de kommunala vattenförsörjningsplanerna kan leda till regionala vattenförsörjningsplaner och många frågor som rör vattenförsörjning och dess sårbarhet påverkas av flera kommuner bör frågor som rör flera kommuner behandlas i de berörda kommunernas respektive vattenförsörjningsplaner. Med detta menas att om t.ex. en dricksvattenförekomst omfattar flera kommuner bör det uppmärksammas i kommunernas respektive vattenförsörjningsplaner. Genom att göra detta kan man t.ex. underlätta arbete efter en olycka med en föroreningsspridning då en snabb interkommunal kommunikation kan vara av stor vikt för föroreningens påverkan. Det bör även finnas beskrivet i vattenförsörjningsplanen om kommunen påverkar andra kommuners råvatten med t.ex. avloppsutsläpp och om kommunens råvattenkvalitet påverkas av andra kommuner. Liksom om kommunen får vatten från ett vattenverk beläget i en annan kommun. Vid brist på information skulle t.ex. ett bostadsområde kunna anläggas inom skyddsområde för en närliggande kommuns vattenresurs. Beskrivningen av framtida potentiella vattenresurser kan också behöva omfattas av en samverkan mellan olika kommuner och det är viktigt att denna samverkan diskuteras och redogörs för i en vattenförsörjningsplan. Tidigare mellankommunal samverkan för vattenförsörjning har i vissa fall varit svår att utföra och översiktsplanering kanske inte utnyttjats fullt ut för detta ändamål (Boverket och Naturvårdsverket, 2000). Att i de kommunala och regionala vattenförsörjningsplanerna omfatta frågor som inte håller sig till kommunala gränser ger samma tankesätt som arbetet enligt den nya vattenförvaltningen och vattendirektivet som utgår ifrån avrinningsområden. 12
3 Hur ska arbetet med att skapa en vattenförsörjningsplan gå till? 3.1 Inventering av vattenresurser och vattenskyddsområden För att säkerställa dricksvattenförsörjning på lång sikt inom kommunen är det viktigt att utgå från de vattenresurser som finns att tillgå. Med detta menas dels de vattentäkter som används för vattenuttag samt de vattenresurser som kan komma att användas för vattenuttag. När denna inventering av vattenresurser är utförd bör skydd av dessa resurser beaktas. Arbetet med att ta fram en vattenförsörjningsplan bör sammanfattningsvis startas genom att en inventering och redovisning av följande punkter görs: Vattentäkter Potentiella vattenresurser Vattenskyddsområden 3.2 Inventering av påverkan på och hot mot vattenresurser När inventering och redovisning av tillgängliga vattentäkter och potentiella vattenresurser och deras vattenskydd är slutförd bör påverkan på och hot mot vattenresurserna beaktas. Vatten kan påverkas av olika mänskliga verksamheter och denna påverkan kan hota vattenkvaliteten respektive vattenkvantiteten på olika vis. Vanliga faktorer som kan påverka eller utgöra ett hot för vattenförsörjningen är följande: Brister i vattendistribution Avloppssystem Dagvatten Saltvatteninträngning eller brist på vatten Förorenade områden Markanvändning t.ex. täktverksamhet, jordbruk, skogsbruk och energibrunnar Miljöfarliga verksamheter t.ex. avfallsdeponier Vattenkraftproduktion eller muddring Vägar, järnväg, transport av farligt gods och båttrafik Översvämningar, höga flöden, torka, ras och skred Olyckor t.ex. släckvattenhantering Det är främst inom avrinningsområden/tillrinningsområden till vattenresurserna (såväl nuvarande som framtida, inom kommunen såväl som i grannkommuner) som det är viktigt att beakta ovanstående punkter. 13
Många av de faktorer som inverkar på vattenförsörjningens sårbarhet hänger ihop och påverkas av varandra, vilket gör att den sammanlagda effekten på vattenresursen kan bli mycket stor. Ett dagvatten kan t.ex. förorenas vid en olycka och ett område med risk för saltvatteninträngning kan t.ex. påverkas av energibrunnar. Denna rapport med tillhörande checklista är inte gjorda för att beskriva det exakta innehållet i en vattenförsörjningsplan, utan till för att användas som ett underlag för diskussion inom kommunen samt mellan kommuner för kommande vattenplanering. Det är inte säkert att vattnet i kommunen är påverkat eller hotas av någon av ovanstående faktorer, men samtliga bör ändå utredas och redovisas i vattenförsörjningsplanen. Det kan även finnas annan påverkan eller andra hot inom kommunen som inte tagits med i ovanstående exempel. Dessa bör i så fall adderas till planen. 3.3 Arbetsform Eftersom vattenförsörjningsplaner enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag bör finnas upprättade till år 2009 är det hög tid att börja diskutera planernas utformning. Inom kommunen kan arbetet med att skapa en vattenförsörjningsplan förslagsvis startas genom att man bildar en arbetsgrupp med representanter från kommunens olika nämnder och kontor. Det bör finnas med en representant från kommunens miljönämnd, dess samhällsbyggnadsnämnd och dess tekniska nämnd samt motsvarande kontor. Kommunens räddningstjänst bör även finnas representerad i arbetsgruppen. Arbetet med att ta fram en vattenförsörjningsplan bör även vara väl förankrat hos kommunledningen. När en arbetsgrupp är fastställd bör en diskussion startas om hur utformning och uppdatering av vattenförsörjningsplanen ska ske. Vad gäller utformningen av vattenförsörjningsplanen bör denna utgöra ett underlag för den kommunala översiktsplanen. De riktlinjer som fastställs i vattenförsörjningsplanen kan sedan lyftas in till och förankras i översiktsplanen. De bör finnas redovisade i de kartor som berör mark- och vattenanvändning och framtida rekommendationer i kommunens översiktsplan. På detta sätt kan man motverka förbiseende av vattenfrågor i den kommunala planeringen. Eftersom vattenförsörjningsplanen skapas för att kunna tillgodose ett vattenskydd på lång sikt måste denna anpassas efter de förändringar som sker i samhälle och natur. Planen bör därför utgöra ett levande dokument som uppdateras regelbundet. Förslagsvis kan uppdatering ske en gång per mandatperiod. Vid tillfälle för revidering är det viktigt att utreda om de 14
riktlinjer och strategier som tagits fram genom planen har efterföljts och om inte, vad orsaken till detta är. På detta sätt kan vattenförsörjningsplanen tydligare motverka en försämring av vattenresursernas kvalitet och kvantitet. Eftersom de regionala vattenförsörjningsplanerna kan komma att ligga till grund för de åtgärdsprogram som ska upprättas inom ramen för vattendirektivet bör vattenförsörjningsplanerna uppdateras så att de ligger i fas med dessa åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen ska vara klara till år 2009 och senast år 2012 ska man inom distriktet ha börjat vidta de åtgärder som fastställs i programmet. Åtgärdsprogrammen ska ses över och eventuellt omprövas senast till år 2015 och därefter vart sjätte år (Naturvårdsverket, 2005). Nästa steg för framtagande av vattenförsörjningsplanen kan vara att gå igenom vilken information som finns tillgänglig inom kommunen och vilken information som måste samlas in. När detta arbete utförs bör de punkter som finns redovisade i detta underlag för innehåll i vattenförsörjningsplanen beaktas. En diskussion om vilken information som är lämplig att redovisa offentligt genom vattenförsörjningsplanen bör genomföras i detta sammanhang. Följande punkter utgör förslag till arbetsform för skapande av vattenförsörjningsplan: 1. Bilda en arbetsgrupp och förankra arbetet hos kommunledningen. 2. Fastställ utformning och uppdatering av vattenförsörjningsplanen. 3. Undersök vilken information som finns tillgänglig. 4. Samla in den information som saknas för att färdigställa vattenförsörjningsplanen. 5. Ta beslut om planen i bred förankring. 3.4 Presentationsform En redovisning av vilka vattenresurser som finns att tillgå inom kommunen lämpar sig bäst i kartform. De flesta av punkterna om hot mot eller påverkan på vattenresurserna rör områdesbeskrivningar i förhållande till nuvarande eller kommande vattenresurser och lämpar sig av detta skäl bra att redovisa i kartform. Vattenförsörjningsplanen bör utgöra ett underlag till kommunens översiktsplan och de riktlinjer som tas fram genom vattenförsörjningsplanen bör lyftas in till och förankras i översiktsplanen. För att på bästa sätt redovisa vattenförsörjningsfrågor i översiktsplanen kan dessa lyftas in i översiktsplanens kartor som rör mark- och vattenanvändning samt riktlinjer och rekommendationer. 15
4 Inventering av vattenresurser och skyddsområden 4.1 Inventering av vattenresurser för nuvarande och framtida dricksvattenuttag En vattenförsörjningsplan bör inledas med en tydlig inventering och redovisning av vattentäkter, reservvattentäkter samt potentiella vattenresurser för framtida dricksvattenförsörjning. Dessa vattenresurser kan vara lokaliserade både inom och utom kommunen. Syftet med denna inventering är att man under följande punkter i avsnitt 5 ska kunna se om det finns hot mot eller påverkan på dessa områden. Vattenresurserna bör pekas ut på karta med avrinningsområdet/tillrinningsområdet utritat. Att ta fram ett korrekt tillrinningsområde till en grundvattenförekomst är något som ofta kräver hjälp av hydrogeologisk expertis. Ibland kan dock viss information om tillrinningsområde finnas i det tekniska underlaget i en vattenskyddsutredning. Med vattenresurser menas i detta fall både ytvatten, grundvatten och konstgjort grundvatten. Med nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning menas att hänsyn ska tas till om vattenuttag ur en täkt som är i bruk kan ske även i framtiden eller om detta kan komma att ändras av något skäl, samt se till de potentiella vattenresurser som finns att tillgå. Vattentäkter, allmänna kommunala liksom enskilda, med ett uttag som är större än 10 m 3 eller som försörjer fler än 50 personer bör omfattas. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att presentera enskilda vattentäkter med ett mindre vattenuttag, se avsnitt 4.2. Tanken med att redovisa potentiella liksom nuvarande vattenresurser i en vattenförsörjningsplan är att bättre kunna uppmärksamma resurserna och undvika att de får en sämre kvalitet och/eller kvantitet genom en negativ inverkan från verksamheter alternativt omvandlingar av mark. Av detta skäl är det viktigt att tidigt koppla ihop information om nuvarande och framtida dricksvattenresurser med samhälls-, miljö- och verksamhetsplanering. Genom att vattnets kvantitet och kvalitet finns beskriven kan man även få en bättre överblick om det finns vattentäkter som kräver ett annorlunda utformat skyddsområde alternativt om det är av större vikt att finna en reservtäkt. Vattenresursens sårbarhet bör beaktas dvs. vattnets motståndskraft mot föroreningar (Naturvårdsverket, 2003c). Arbete med att titta på potentiella vattenresurser bör tidigt länkas samman med framtagande av vattenskyddsområden. Om tillräckliga vattenresurser saknas inom den egna kommunen bör kommunikation inledas med närliggande kommuner för att undersöka möjligheterna att få tillgång till vatten från dessa. I de fall resurser finns tillgängliga inom en annan kommun är det viktigt att en tidig diskussion 16
väcks om dessa områden eftersom motstridiga intressen annars kan komma att behandlas för sent ur vattenförsörjningssynpunkt. 4.1.1 Till hjälp vid inventering av vattenresurser För beskrivning av kvantitet och kvalitet på grundvatten kan SGU bistå med information. När det gäller vattentäkter kan de också hjälpa till med viss information om ytvatten. SGU arbetar med att bygga upp en nationell databas för grundvattenförekomster och vattentäkter, DGV, vilken kommer att omfatta: allmänna kommunala vattentäkter, yt- såväl som grundvattentäkter råvattnets kemiska sammansättning (gäller bara grundvatten) övriga vattentäkter (inte allmänna) som producerar mer än 10 m 3 per dygn eller försörjer fler än 50 personer grundvattenförekomster DGV ska fungera som underlag för kommunernas mark- och vattenförsörjningsplanering. I september 2004 fanns drygt 1380 vattentäkter i DGV. Information om DGV och det arbete som görs via SGU finns att tillgå i rapport Information om kommunala vattentäkter i DGV september 2004 (Ojala m.fl., 2004). SGU har även rapporterat in så kallade viktiga grundvattenförekomster till EU. Viktiga grundvattenförekomster avser de vattenförekomster i sand- och grusavlagringar som har uppskattats ha en nationell eller regional betydelse för vattenförsörjningen (McCarthy m.fl., 2006). Kartor över viktiga geologiska formationer finns i rapporten Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjningen (Åsman, Ojala, 2004) I en sammanställning gjord av SGU över markanvändning inom områden med grundvattenförekomster har man undersökt hur mycket bebyggelse, vägnät, verksamheter, åkermark överlappar i områden med grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar (McCarthy m.fl., 2006). SGU har även utfört hydrogeologiska länskarteringar vilka visar på områden med grundvattentillgångar. Dessa karteringar kan vara ett viktigt kunskapsunderlag för att uppmärksamma framtida vattenresurser och för att undvika att bebyggelse inom dessa områden påverkar framtida dricksvattenresurser. I vissa delar av landet finns också lokala hydrogeologiska kartor med mer detaljerad information om vattenresurser. Det arbete som görs genom den nya vattenförvaltningen och vattendirektivet för att kartlägga och analysera vattentillgångar kan också vara till hjälp vid inventering av vattentillgångar inom kommunen. Detta arbete baseras till viss del på de kunskaper som finns inom kommuner, men kan även användas av kommuner för att få en bättre överblick över yt- och 17
grundvatten inom kommunen. Arbete görs bland annat vid Naturvårdsverket, SGU och länsstyrelser. 4.2 Enskilda dricksvattenanläggningar Drygt 1,2 miljoner permanentboende och lika många fritidsboende invånare i Sverige använder enskilda vattentäkter. Kunskapen om kvaliteten i vatten från enskilda vattentäkter brister. Flera rapporter har visat på en bristfällig kvalitet i enskilda brunnar på grund av förekomst av bakterier, höga radonhalter, salt grundvatten mm (SGU, 2006). SGU och Socialstyrelsen utför ett arbete för att samla in information om vattenkvaliteten i enskilda vattentäkter (Socialstyrelsen, 2006). För kvalitetskrav på enskilda dricksvattenanläggningar för uttag till färre än 50 personer ansvarar Socialstyrelsen. Enskilda dricksvattenanläggningar täcks av Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17) med ändringar i SOSFS 2005:20. I definitionen för delmål tre till Levande sjöar och vattendrag står det uttryckligen att vattenförsörjningsplanen ska omfatta alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkt menas uttag för 50 personer alternativt 10 m 3 per dygn. Trots att vattenförsörjningsplanen har en sådan begränsning i sin definition bör områden med enskilda vattentäkter förknippade med en problematisk dricksvattenförsörjning finnas beskrivna i en vattenförsörjningsplan. Om det i kommunen finns många enskilda dricksvattenanläggningar som är påverkade eller hotade av omgivande verksamheter eller markanvändningar bör problematik som rör dessa enskilda vattentäkter samt vilka områden detta berör beskrivas i en vattenförsörjningsplan. De enskilda vattentäkterna kan t.ex. påverkas av förorening från närliggande avloppsanläggningar eller läckage av köldbärarvätska från en bergvärmeanläggning. Det är också av vikt att man inom kommunen har en bra uppsikt över områden med höga radonhalter. Enskilda vattentäkter i anslutning till en väg kan också vara utsatta för förorening. Information om hur många enskilda vattentäkter som finns nära ett vägnät som saltas är okänt. I anslutning till ett äldre vägnät kan brunnar ligga mycket nära vägen och trafikmängden kan ha ökat under årens lopp. Kvaliteten i enskilda brunnar påverkas framförallt om de ligger inom 100 m från en väg (Ojala, Mellqvist, 2004). Genom att beskriva områden med risk för försämring av dricksvattenkvaliteten kan man arbeta förebyggande och därmed undvika att överuttag av vatten sker eller att en ny brunn anläggs inom ett problematiskt område. Risker efter olyckor kan även minska genom att information finns 18
om huruvida vattenuttag sker inom området, t.ex. enskilda vattentäkter nära en väg. För att arbeta förebyggande med enskild vattenförsörjning kan omvandlingsområden behöva pekas ut. Med detta menas områden som övergår från att huvudsakligen bestå av fritidsbebyggelse till permanent bebyggelse. Kommunen kan behöva visa vilken strategi de har för enskilda vattentäkter i sådana områden för att klargöra om man planerar att omfatta dessa hushåll i ett kommunalt verksamhetsområde. När det gäller redovisning av enskilda vattentäkter i vattenförsörjningsplaner är det upp till kommunen att avgöra vilka områden som är av vikt att behandla. Det är inom kommunen som kunskap finns om i vilka områden en expandering av bebyggelse planeras samt om var man har en stor mängd enskilda vattentäkter. Det är viktigt att det finns god kommunikation inom kommunen för planering av mark- och vattenanvändning gentemot de krav som finns på ett dricksvatten av god kvalitet och kvantitet. 4.3 Aktuella och framtida vattenskyddsområden Grund- och ytvattentillgångar, som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt, får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde (7 kap. 21 MB). Kommuner och länsstyrelser bör verka för att skapa vattenskyddsområden och dessa ska vara fastställda till 2009 (ytvatten) respektive 2010 (grundvatten) enligt miljömålen. Vattenskyddsområde och skapande av sådana beskrivs i Naturvårdsverkets Handbok 2003:6 med allmänna råd Vattenskyddsområde samt i Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16. I en vattenförsörjningsplan bör aktuella vattenskyddsområden och arbete med framtagande av nya vattenskyddsområden liksom revidering av gamla föreskrifter finnas redovisat. Med detta menas att en beskrivning av vattenskyddsområdets area och lokalisering, när föreskrifter för området utfärdats och var man kan finna mer information om området bör redovisas. Syfte med att redovisa aktuella vattenskyddsområden i en vattenförsörjningsplan är för att se vilka vattentillgångar som har ett fullgott skydd och samtidigt upptäcka vilka vattentäkter som inte har ett fullgott skydd. Det finns även områden där bara delar av ett vatten omfattas av ett skyddsområde. I de fall föreskrifterna för ett vattenskyddsområde är under omvandling bör detta finnas beskrivet i en vattenförsörjningsplan. I de fall utredningar görs om eventuella framtida vattenskyddsområden bör dessa också uppmärksammas. Det är även viktigt att det finns beskrivet om ett vattenskyddsområde omfattas av flera kommuner. I Sverige omfattades år 2000 drygt två tredjedelar av vattentäkter av vattenskyddsområden. Av dessa ansågs flera områden ha föreskrifter som 19
inte var ändamålsenliga (Lindberg, Lindqvist, 2005). I många fall saknar reservvattentäkter skyddsområde trots att ett vattenskyddsområde får förklaras för mark- eller vattenområden för att skydda en yt- eller grundvattentillgång som kan komma att användas, enligt 7 kap. 21 MB. Det är viktigt att uppmärksamma reservvattentäkter och deras eventuella skydd alternativt avsaknad av sådant. Om åtgärder inom området strider mot syftet med det tilltänkta skyddet kan man från kommunens sida utföra interimistiska förbud enligt 7 kap. 24 MB. Ytterligare ett syfte med att presentera arbete med vattenskyddsområden i en vattenförsörjningsplan är för att kunna sammanlänka information om kommande vattenskyddsområden med planeringsfrågor av mark- och vatten. Om upprättande av vattenskyddsområden kommer in tidigt i processen för planering av mark- och vatten kan detta undvika många problem med vilka verksamheter som kan ligga inom området (Naturvårdsverket, 2003c). Länsstyrelsen i Västra Götalands län utförde år 2005 ett arbete för att utveckla en indikator för uppföljning av miljömål rörande vattenskyddsområden samt en metod för att bedöma befintliga skydd. Detta arbete finns sammanställt i rapporten Kommunala vattenskyddsområden i Västra Götalands län (Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2005). Vid upprättande av vattenförsörjningsplaner ingår även tillsyn av vattenskyddsområden (Prop. 2000/01:130). I en utredning om vattenskyddsområden gjord av Miljösamverkan Västra Götaland, där enkäter besvarats av kommuner inom länet, har man sett tendenser till att mycket arbete görs inom kommunerna för att fastställa och revidera vattenskyddsområden. Tillsyn av befintliga vattenskyddsområden har däremot i många fall hamnat på efterkälke. Ett bra underlag för tillsynsarbete är t.ex. de riskinventeringar som görs vid fastställande av vattenskyddsområde (Miljösamverkan Västra Götaland, 2006). För att kunna få en överblick över vattenskyddsområden som skulle behöva bättre tillsyn är det bra om det i vattenförsörjningsplanen också redovisas kort om områdets tillsyn, inklusive information om vilken myndighet som ansvarar för tillsynen av respektive vattenskyddsområde. Information om tillsyn av vattenskyddsområde kan finnas i de tillsynsplaner som upprättas av kommunens miljönämnd. 20
5 Inventering av påverkan på och hot mot vattenresurser 5.1 Risk och sårbarhet Extraordinära händelser och hur de kan påverka den egna verksamheten ska analyseras av kommuner och landsting, enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Med extraordinär händelse avses en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i samhällsfunktioner. Resultatet ska presenteras i en risk- och sårbarhetsanalys. När en risk- och sårbarhetsanalys finns gjord kan kommunens hanteringsförmåga att motstå risker och sårbarhet studeras. Om man inte kan förebygga eller förhindra en extraordinär händelse bör man upprätta en krisledningsplan. Risk- och sårbarhetsanalyser omfattar även dricksvattenproduktion. Krisberedskapsmyndigheten, KBM, har skapat en vägledning för skapande av risk- och sårbarhetsanalyser. Till hjälp för kommunens dricksvattensäkerhet och krishantering driver Livsmedelsverket även ett projekt kallat Starthjälpen (KBM, 2006). Vid framtagande av en vattenförsörjningsplan kan det för följande avsnitt vara av nytta att se till kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Annan information kan finnas via Livsmedelsverket som bland annat har utgivit handböckerna Beredskapsplanering för dricksvatten (Livsmedelsverket, 2005a) samt Krishantering för dricksvatten (Livsmedelsverket, 2005b). Information kan även finnas att tillgå via SAMVA som är ett samverkansforum för frågor om säkerhet, beredskap och krishantering på dricksvattenområdet. Det kan även vara bra att beakta att en ny VA-lag Lag om allmänna vattentjänster kommer att träda i kraft 1 januari 2007. Mer information om denna finns i Proposition 2005/06:78. En nyhet med denna lag är att kommunen kan bli huvudman för en VA-anläggning inte bara av hälsoskäl, enligt gällande VA-lag, utan även av miljöskäl (Prop. 2005/06:78). Under följande avsnitt behandlas olika faktorer som kan påverka eller hota dricksvattentillgång alternativt dricksvattenkvalitet på olika sätt. 5.2 Brister i vattendistribution För att kunna arbeta för en god vattenförsörjning bör de vattenverk som förser kommunens innevånare med vatten finnas beskrivna i en vattenförsörjningsplan, alternativt ska en hänvisning finnas till var denna information kan inhämtas. Eftersom information om distribution av vatten 21