SCHYSSTA BANANER? 99999999 HÅLLBAR UTVECKLING GENOM MEDVETEN KONSUMTION OCH RÄTTVIS HANDEL LärarhAndledning årskurs 1 6
Fairtrade Sverige Grafisk form: PATRIK STHLM och Fairtrade Sverige Foto: Kastenskov Henrik Fotoco, Simon Rawles, Linus Hallgren, Linda Ålrud, Ann-Katrin Persson och Shutterstock Tryck: Wikströms tryckeri AB, Uppsala 2012
Om "Schyssta bananer?" Det här är ett studiematerial om hur våra val som konsumenter påverkar andra människor. Materialet riktar sig till elever i årskurserna 1 6. I det här materialet hittar du förslag på lektionsplaneringar med lustfyllda och enkla övningar kring teman som bland annat berör handel, konsumtion och barns rättigheter. Ni får även tillfälle att, genom berättelser och film, lära känna flickan Grace som bor i Ghana. Graces mamma berättar om hur det är att arbeta på en Fairtrade-certifierad bananplantage och vad Fairtrade har inneburit för familjen och samhället de bor i. Graces mamma berättar varför det är viktigt att vi i Sverige väljer Fairtrade-märkta bananer när vi handlar. "Schyssta bananer?" ger dig som pedagog möjlighet att introducera elever i frågor om hur våra val som konsumenter påverkar människor i andra delar av världen. Vi kan välja att förbättra förutsättningarna för människor som lever i fattigdom genom att göra val som leder till en hållbar utveckling. Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter (Lgr 11)
Innehåll ÖVERGRIPANDE Om Schyssta bananer? 5 Skolans mål och riktlinjer samt koppling till ämnen 6 Att arbeta pedagogiskt med hållbar utveckling 8 Om lektionsplaneringarna 9 LEKTIONSPLANERINGAR Lektion 1: Relationen mellan konsument och producent 12 Lektion 2: Barnarbete och barns rättigheter 14 Lektion 3: Fairtrade ett enkelt sätt att göra skillnad 16 Lektion 4: Studiebesök eleverna undersöker i butiken 18 Lektion 5: Vad kan jag göra? 20 BILAGOR Om Fairtrade 22 Om Fairtrade-kriterierna 23 Vanliga frågor och svar om Fairtrade 24 Barns rättigheter 26 Om Grace i Ghana 1 27 Om Grace i Ghana 2 28 Om Grace i Ghana 3 29 De populäraste frukterna i Sverige 30 Bananens väg från Ghana till Sverige 31 Varsågod två recept! 32 Tackbrev till butik 33
Skolans mål och riktlinjer Samt koppling till ämnen "Schyssta bananer?" är förankrat i Lgr 11, nedan ser du beröringspunkterna. Därefter följer en vägledning som beskriver hur materialet korrelerar med olika delar av läroplanen i de samhällsorienterade ämnena för årskurs 1 3, samhällskunskap för årskurs 4 6 samt hem- och konsumentkunskap för årskurs 1 6. Koppling till skolans mål och riktlinjer Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Respekterar andra människors egenvärde. Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. SCHYSSTA BANANER? Ger eleven kunskap om mänskliga rättigheter. Ger eleven möjlighet att formulera etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter. Ger eleven ökad förståelse för andra människors situation. Ger eleven verktyg för att kunna hjälpa andra människor att visa respekt och omsorg gällande såväl närmiljö som miljö i ett vidare perspektiv. Koppling till kursplaner Nedan ser du vilka kursplaner och centrala innehåll som detta material berör. DE SAMMHÄLLSORIENTERADE ÄMNENA (ÅK 1 3) Undervisningen ska bland annat behandla följande centrala innehåll: Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (FN:s barnkonvention). Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. SCHYSSTA BANANER? Det här materialet möter upp nämna centrala innehåll genom att: Ge eleven kunskap om hur olika livsförutsättningar kan se ut i världen. Ge eleven kunskap om grundläggande mänskliga rättigheter och FN:s barnkonvention. Ge eleven uppgifter som innebär att söka information genom intervjuer och observationer. SAMHÄLLSKUNSKAP (ÅK 4 6) Undervisningen ska bland annat behandla följande centrala innehåll: De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. SCHYSSTA BANANER? Det här materialet möter upp nämna centrala innehåll genom att: Ge eleven kunskap om mänskliga rättigheter och barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Ge eleven förståelse för några av orsakerna till fat- SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 6
tigdom. Ge eleven ökad förståelse gällande konsekvenser av fattigdom. HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP (ÅK 1 6) Genom undervisningen i ämnet hem-och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap ska bland annat behandla följande centrala innehåll: Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris. SCHYSSTA BANANER? Materialet behandlar nämna centrala innehåll och ger eleverna möjlighet att utveckla nämnda förmågor genom att: Ge eleven kunskap om vilka olika val konsumenten kan göra och hur dessa val kan påverka andra. Ge eleven övning i att värdera och välja mellan varor, utifrån jämförelser. SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 7
Pedagogik för hållbar utveckling Finns det? Vad är en hållbar utveckling? Och hur är det tänkt att elever ska ta till sig den kunskapen på ett sätt så att de själva blir en del av en hållbar utveckling? Ett pedagogiskt förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling bör innefatta mer än enbart information om vad begreppet innebär. Material och metodik som kan användas för att inspirera eleverna till handlingskraft, som ger eleverna möjlighet att utveckla handlingskompetens för hållbar utveckling, är en viktig del av det pedagogiska arbetet kring ämnet. att gå. Glädjande nog så är världen i stort en bättre plats att leva på idag jämfört med för 25 år sedan. Fler människor kan läsa och skriva än tidigare och andelen fattiga är mindre än någonsin. På en global nivå har den förväntade livslängden ökat markant, 1960 var livslängden 52,5 år och idag är den nästan 70 år. Även andelen barn som börjar skolan ökar, 2007 påbörjade 137 miljoner barn någon form av skolgång vilket är sju miljoner fler än 1999. (Källa: UNPD) Studier visar att ungdomar som utvecklat handlingskompetens för hållbar utveckling gör detta genom några centrala punkter som bland annat innebär att eleven upplevt en känsla av att vilja förändra något i världen, och att samtidigt ändå känna en framtidstro och uppleva att man besitter den kunskap som krävs för att göra denna förändring man vill se. Det innebär att man i rollen som pedagog måste ge eleven möjlighet till att både förstå sin omvärld såväl som att få tillfälle att reflektera över sin egen roll i den. Och inte minst att få verktyg för förändring. Det här materialet är ett verktyg för att arbeta med detta. Dels så ger det eleverna möjlighet till omvärldsanalys och dels så får eleverna möjlighet att formulera egna etiska ställningstaganden. Det verktyg för förändring som det kretsar kring i det här materialet är konsumentens möjlighet till påverkan. MEN BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? För att bli stärkt i sitt engagemang för en bättre värld är det viktigt att få veta att världen utvecklas och på många sätt blir bättre, det kan annars vara svårt att känna att de val man gör spelar någon roll i ett större sammanhang. Det kan däremot vara svårt att entydigt säga att världen blir bättre, till exempel ökar klyftorna mellan fattiga och rika och hungern ökar istället för att minska, ca 1 miljard människor är kroniskt hungriga och enlig UNICEF dör tusentals barn varje dag av orsaker som skulle kunna förhindras (UNICEF: The State of the World s Children 2011: Adolescence An Age of Opportunity). Det är med andra ord en lång väg kvar, där varje steg i rätt riktning är värd TIPS! På www.millenniemalen.nu finns lättillgänglig information om utvecklingen i världen. Där finns även boken Blir världen bättre? att beställa eller att ladda ner som PDF. SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 8
Om Lektionsplaneringarna "Schyssta bananer?" är upplagt på fem lektionstillfällen, varav det fjärde är ett annorlunda och undersökande studiebesök i en mataffär. Nedan finner du kortfattad information om varje lektions tema och innehåll samt hur materialet är åldersanpassat. LEKTION 1 Relationen mellan konsument och producent Varifrån kommer bananen vi äter? Vem har odlat den och hur kommer den hit till Sverige? Eleverna lär sig om handelskedjan för bananer och får lära känna Grace och hennes mamma som bor i Ghana. Graces mamma arbetar på en Fairtrade-certifierad bananplantage. LEKTION 2 Barnarbete och barns rättigheter Varför tvingas många barn att arbeta istället för att gå i skolan? Eleverna lär sig exempel på orsaker till varför inte alla barn kan gå i skolan. Eleverna får lära sig om barns rättigheter och FN:s barnkonvention. LEKTION 5 Vad kan jag göra? Eleverna får möjlighet att knyta ihop säcken och reflektera över arbetet som gjorts. Avslutningsvis ges möjlighet för eleverna att själva fundera över val som kan göras i sin omgivning, på skolan eller hemma. ÅLDERSANPASSNING Materialet är indelat efter årskurs 1 3 och 4 6. Du som lärare kan anpassa upplägget genom att lägga till eller ta bort delar samt att använda extramaterialet. LEKTION 3 Fairtrade ett enkelt sätt att göra skillnad Hur kan vi förbättra förutsättningarna för andra människor? Eleverna får lära sig om etisk handel och vad Fairtrade är. Eleverna får veta hur vi kan förbättra förutsättningarna för andra människor genom våra val som konsumenter. LEKTION 4 Butiksbesök (undersökningar kring Fairtrade-märkta produkter) Hur vet vi vilka varor som är Fairtrade-märkta? Eleverna lär sig om Fairtrade-märkta produkter genom lustfyllda uppgifter som ska lösas i butiken. För de äldre eleverna finns uppdragskort med enkätundersökning mm. SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 9
SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 10
LEKTIONSPLANERINGAR SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 11
Lektionsplaneringar NNNNN lektion 1: Relationen mellan konsument och producent Varje dag köper och konsumerar vi varor som människor har producerat i andra delar av världen. I Sverige kan vi till exempel inte odla bananer, kaffe, kakao eller bomull, så vi köper detta av människor från bland annat Costa Rica, Peru, Kenya och Ghana. Inte alla av oss har kunskap om vem det är som odlat och producerat de råvaror vi äter. Kanske är det just därför som många av oss köper varor som producerats under svåra förhållanden. Bananen är den populäraste frukten i hela världen, 100 miljoner ton bananer produceras varje år varav 15 miljoner exporteras till Sverige. Hur kommer det sig att de som odlar något som säljer så bra som bananer är fattiga? Hur odlas bananer och hur kommer de hit till Sverige? åk 1 3 DU BEHÖVER: Whiteboard och pennor Tavelmagneter/häftmassa Bilderna på frukterna Bakgrundsfakta om frukterna (Sid 30) Någon typ av världskarta Bilderna på handelskedjan för bananer Filmen om Grace i Ghana eller Text 1 om Grace i Ghana (Sid 27) -Uppkopierade - bildmanus (Kopieringsmaterial sid 30) -Ev. - läsförståelseuppgift om Ghana (Kopieringsmaterial sid 11) Färgpennor till eleverna -Ev. - bananer INGÅNG Fruktfotografierna. Vilken är elevernas favoritfrukt? Sätt upp fruktbilderna, en i taget. Fråga eleverna om någon har just denna frukt som sin favorit. Rösta fram klassens favoritfrukt. SAMTAL Vilken frukt köper vi mest av i Sverige? (Svaren finns på sid 30) Låt eleverna gissa vilken av frukterna som är Sveriges mest populära, näst mest populära osv. Berätta sedan ordningen. Prata om var frukterna kommer ifrån. Visa på kartan. FAKTA Diskussionsmaterial om var bananer kommer ifrån. Övningen leder in på Grace, 11 år i Ghana som har skickat en hälsning. Sätt upp bilderna på hur bananer kommer från Ghana till Sverige. Ta en bild i taget, börja med pojken som äter banan. Vad ser vi? Var har pojken fått bananen ifrån? Hur kom bananerna till butiken? Baklänges färdas vi till var bananen kom ifrån och hamnar i det här fallet i Ghana. Visa filmen från Grace i Ghana. Alternativ kan du högt läsa Text 1 om Grace i Ghana (Sid 27). Återgå till bilderna. Prata om hur de bananer vi äter har köpts i butiken, färdats över haven, skördats och vuxit fram på plantage. EXTRAUPPGIFTER: Uppgifter med exempelvis cirkeldiagram, procent och bråk finns för åk 4 6 men kan även passa yngre elever. UPPDRAG Rita och reflektera Bildmanus. Låt eleverna rita till texten. Alternativt får eleverna rita till en läsförståelseuppgift som du läser högt. AVSLUTNING Ta tid till att se på de bilder som ritats och prata om dessa. Ät bananer och/eller ha utställning med elevernas bilder. Berätta att ni kommer att återkomma till Grace och hennes familj igen. SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 12
Lektionsplaneringar NNNNNN åk 4 6 DU BEHÖVER: Whiteboard och pennor Tavelmagneter/häftmassa Bilderna på frukterna Bakgrundsfakta om frukterna (Sid 30) Någon typ av världskarta Bilderna på handelskedjan för bananer Filmen om Grace i Ghana eller Text 1 om Grace i Ghana (Sid 27) Uppgifter om bananer mm (Kopieringsmaterial sid 22, 26, 27) Uppgifter om Ghana (Kopieringsmaterial sid 11 14) Färgpennor till eleverna -Ev. - bananer INGÅNG Fruktfotografierna. Vilken är elevernas favoritfrukt? Sätt upp fruktbilderna, en i taget. Fråga eleverna om någon har just denna frukt som sin favorit. Rösta fram klassens favoritfrukt. SAMTAL Vilken frukt köper vi mest av i Sverige? (Svaren finns på sid 30) Låt eleverna gissa vilken frukt som är Sveriges mest populära, näst mest populära osv. Berätta sedan ordningen. Prata om var frukterna kommer ifrån. Visa på kartan. FAKTA Diskussionsmaterial om var bananer kommer ifrån. Övningen leder in på Grace, 11 år i Ghana som har skickat en hälsning. Sätt upp bilderna på hur bananer kommer från Ghana till Sverige. Ta en bild i taget, börja med pojken som äter banan. Vad ser vi? Var har pojken fått bananen ifrån osv? Hur kom bananerna till butiken? Baklänges färdas vi till var bananen kom ifrån och hamnar i det här fallet i Ghana. Visa filmen från Grace i Ghana. Alternativ kan du högt läsa Text 1 om Grace i Ghana (Sid 27). Återgå till bilderna. Prata om hur de bananer vi äter har köpts i butiken, färdats över haven, skördats och vuxit fram på plantage. UPPDRAG Svenska- / matematikuppgift (Kompieringsmaterial sid 22, 26, 27) Uppgifter om bananodling i Ghana mm. AVSLUTNING Ät bananer och/eller gå igenom elevernas arbete med uppdraget. Berätta att ni kommer att återkomma till Grace och hennes familj igen. Beställ Fairtrade-rapporten 2011 kostnadsfritt från Fairtrade.se om du vill veta mer om barnarbete och Fairtrade. SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 13
Lektionsplaneringar NNNNN lektion 2: Barnarbete och barns rättigheter Många barn berövas sin barndom genom att tvingas arbeta hårt. Enligt FN arbetar 215 miljoner barn idag, varav 115 miljoner är fast i vad som kallas för värsta formen av barnarbete. De allra flesta barn som arbetar gör det inom jordbrukssektorn. Barnarbete är ett problem för hela samhällen eftersom det berövar barn möjlighet till skolgång, vilket innebär ett stort hinder för ekonomisk tillväxt och utveckling. Barnarbete går inte att skilja från andra utvecklingsproblem, utan måste ses som en konsekvens av fattigdom där föräldrars ekonomiska förutsättningar är vad som till stor del avgör om barnen måste jobba eller inte. Varför går inte alla barn i skolan? Vad är barnarbete? Vad innebär barns rättigheter och FN:s barnkonvention? åk 1 3 DU BEHÖVER: Någon typ av världskarta Bilderna på handelskedjan för bananer Text 2 om Grace i Ghana (Sid 28) Barns rättigheter (Sid 26) Uppkopierade, isärklippta artikelkort ur barnkonventionen (Kopieringsmaterial sid 24, 25) Färgpennor till eleverna Stora ritpapper Ev. bananer INGÅNG Grace berättar att inte alla barn går i skolan i Ghana. Sätt upp bilderna på handelskedjan för bananer. Återkoppla till förra lektionen, vad pratade ni om sist? Var bor Grace och hennes familj? Visa på kartan. Läs för eleverna om Grace, Text 2 om Grace i Ghana. (Sid 28) SAMTAL Barnarbete. Varför har inte alla barn möjlighet att gå i skolan? Grace går i skolan. Varför är det så många barn som inte gör det? Finns det barnarbete som är bra? Är det barnarbete att hjälpa till hemma på en gård? När är det inte ok att barn arbetar? Arbetar barn i Sverige istället för att gå i skolan? Varför? FAKTA Barns rättigheter och FN:s barnkonvention. (Info finns på sid 26) Barnkonventionen. Berätta för eleverna om barnkonventionen. Ta upp några av de artiklar som beskrivs på sid 26 utan att förklara så mycket kring dem (om det passar dina elever, ex för åk 3). TIPS! På www.unicef.se finner du hela barnkonventionen i tre versioner; hela konventionen, i en förkortad version samt i en lättläst version. UPPDRAG Eleverna arbetar med några artiklar ur barnkonventionen. Dela in eleverna i mindre grupper. Ge ett artikelkort till varje grupp. Yngre elever: Vad betyder artikeln? Rita en bild som passar till. Äldre elever: Vad betyder artikeln? Eleverna planerar en teater eller en muntlig redovsning om sin artikel. Elevgrupperna redovisar för varandra om sina artiklar. AVSLUTNING Avslutning kring det ni arbetat med under lektionen. Ät bananer och/eller ha utställning med elevernas bilder. Samtala kring vilken artikel eleverna tycker känns allra viktigast. Berätta att ni kommer att återkomma till Grace och hennes familj. SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 14
Lektionsplaneringar NNNNNN åk 4 6 DU BEHÖVER: Någon typ av världskarta Bilderna på handelskedjan för bananer Text 2 om Grace i Ghana (Sid 28) Barns rättigheter (Sid 26) Uppkopierade, isärklippta artikelkort ur barnkonventionen (Kopieringsmaterial sid 24, 25) Ev. bananer INGÅNG Grace berättar att inte alla barn går i skolan i Ghana. Sätt upp bilderna på handelskedjan för bananer. Återkoppla till förra lektionen, vad pratade ni om sist? Var bor Grace och hennes familj? Visa på kartan. Läs för eleverna om Grace, Text 2 om Grace i Ghana. (Sid 28) SAMTAL Barnarbete. Varför har inte alla barn möjlighet att gå i skolan? Grace går i skolan, men varför är det så många barn i Ghana som inte gör det? Finns det barnarbete som är bra? Är det barnarbete att hjälpa till hemma på en gård? När är det inte ok att barn arbetar? Arbetar barn i Sverige istället för att gå i skolan? Varför? FAKTA Barns rättigheter och FN:s barnkonvention. (Info finns på sid 26) Barnkonventionen. Berätta för eleverna om barnkonventionen. Ta upp några av de artiklar som beskrivs på sid 26 utan att förklara så mycket kring dem. UPPDRAG Eleverna arbetar med några artiklar ur barnkonventionen. Dela in eleverna i mindre grupper. Ge ett artikelkort till varje grupp. Vad betyder artikeln? Eleverna planerar en teater eller en muntlig redovsning om sin artikel. Elevgrupperna redovisar för varandra om sina artiklar. Efter varje redovisning har ni korta samtal kring vilka hinder det kan finnas i världen för att just den artikeln ska kunna upprätthållas. AVSLUTNING Avslutning kring det ni arbetat med under lektionen. Ät bananer och samtala kring vilken artikel eleverna tycker känns allra viktigast för dem. Berätta att ni kommer att återkomma till Grace och hennes familj. "Vi lät eleverna göra egna konstverk utifrån barnkonventionens artiklar. Sedan lät vi andra gissa vilka artiklar som målningarna föreställde det blev en riktig snackis!" Lärare, Stockholm SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 15
Lektionsplaneringar NNNNN lektion 3: fairtrade - ett enkelt sätt att göra skillnad Fairtrades vision är en världshandel på rättvisa villkor där mänskliga rättigheter inte kränks i produktionen och där odlare och anställda i utvecklingsländer får möjlighet att förbättra sina levnadsvillkor. Genom kriterier för högre löner och minimipris får odlarna och deras familjer en ökad ekonomisk trygghet och Fairtrade-premien används till utveckling av samhället, exempelvis för skolor och hälsovård. FN:s mål är att utrota skadligt barnarbete till år 2015. En del i det arbetet är att skapa en rättvis handel som främjar fattiga länders utveckling och det kan vi som konsumenter vara delaktiga i. Verktygen för förändring finns, vilket ger oss konsumenter möjlighet att göra bra val när vi handlar. Vad kan vi hjälpa eleverna att göra i sin närmiljö? Hemma? I skolan? åk 1 3 DU BEHÖVER: Bilderna på handelskedjan för bananer Elevernas teckningar från lektion 2 Film 2 från Ghana eller Text 3 om Grace i Ghana (Sid 29) Fakta om Fairtrade (Sid 22, 23) Bilden på Fairtrade-logotypen Rituppgift vad föreställer Fairtrade-märkningen? (Kopieringsmaterial sid 29) Färgpennor till eleverna Ev. bananer INGÅNG Videohälsning från Grace. Graces mamma berättar om det Fairtrade-certifierade bananplantage hon arbetar på. Sätt upp bilderna på handelskedjan för bananer. Återkoppla till förra lektionen, vad pratade ni om sist? Var bor Grace och hennes familj? Visa på kartan. Titta på Film 2 från Ghana. Alternativt läser du Text 3 om Grace i Ghana för eleverna. (Sid 29) FAKTA Vad är Fairtrade? (Info finns på sid 22, 23) Vad betyder Fairtrade? Läs/berätta för eleverna vad Fairtrade är eller utgå från filmen ni sett/texten ni läst. Om du tycker att det passar: Berätta om Fairtrade-premien och Fairtrade-kriterierna. SAMTAL Vad händer när vi köper Fairtrade-märkta bananer istället för konventionella bananer? Visa bilderna igen på bananens resa från plantagen till barnets mun. Vad är skillnaden för familjer liknande Graces och hennes familj om vi äter bananer med eller utan Fairtrade-märkningen i Sverige? Sätt gärna upp fotografiet med Fairtrade-märkningen. Varför tror du att Fairtrade finns? Vad tycker du är viktigt med Fairtrade? TIPS! På www.millenniemalen. nu finns lättillgänglig information om utvecklingen i världen. Där kan du även beställa boken Blir världen bättre?. UPPDRAG Eget arbete kring Fairtrade och vad eleverna själva kan göra. Eleverna ritar vad de tycker att Fairtrade-logotypen föreställer. Låt eleverna fundera över vad de kan göra för att familjer liknande Graces och hennes familj ska kunna få bättre förutsättningar. Anteckna elevernas förslag. Spara förslagen till lektion 5. AVSLUTNING Ät bananer och ha utställning med elevernas bilder. SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 16
Lektionsplaneringar NNNNNN åk 4 6 DU BEHÖVER: Bilderna på handelskedjan för bananer Elevernas teckningar från lektion 2 Film 2 från Grace eller Text 3 om Grace i Ghana (Sid 29) Fakta om Fairtrade (Sid 22, 23) Bilden på Fairtrade-logotypen Kopiera och förstora gärna Vad kan jag göra? (Kopieringsmaterial sid 31) Rituppgift vad föreställer Fairtrade-märkningen? (Kopieringsmaterial sid 29) Färgpennor till eleverna Ev. bananer INGÅNG Videohälsning från Grace. Graces mamma berättar om det Fairtrade-certifierade bananplantage hon arbetar på. Sätt upp bilderna på handelskedjan för bananer. Sätt ev upp elevernas teckningar av barnkonventionen. Frågor: Minns ni vad vi pratade om sist? Varför finns det barn som inte går i skolan? Varför kan Grace gå i skolan? Titta på Film 2 från Ghana. Altternativt läser du Text 3 om Grace i Ghana för eleverna. (Sid 29) FAKTA Vad är Fairtrade? Fairtrade-kriterierna? (Info finns på sid 22, 23) Vad betyder Fairtrade? Berätta för eleverna vad Fairtrade är eller utgå från filmen ni sett/texten ni läst. Berätta om Fairtrade-premien och Fairtrade-kriterierna. SAMTAL Vad händer när vi köper Fairtrade-märkta bananer istället för konventionella bananer? Visa bilderna igen på bananens resa från plantagen til barnets mun. Vad är skillnaden för familjer liknande Graces och hennes familj om vi äter bananer med eller utan Fairtrade-märkningen i Sverige? Sätt gärna upp fotografiet med Fairtrade-märkningen. Varför tror du att Fairtrade finns? Vad tycker du är viktigt med Fairtrade? UPPDRAG Eget arbete kring Fairtrade och vad eleverna själva kan göra. Låt eleverna rita sin egen tolkning av vad Fairtrade-logotypen föreställer medan de funderar på vad de kan göra för att familjer liknande Graces och hennes familj ska kunna få bättre förutsättningar. Anteckna elevernas förslag. Spara elevernas förslag till lektion 5. AVSLUTNING Ät bananer och ha utställning med elevernas bilder. Visa filmen "Gör Skillnad" där odlare berättar om Fairtrade. Filmen medföljer på DVD och är 5 minuter (den finns även i en version som är 1 minut). Filmen är på engelska med svenska undertexter. SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 17
Lektionsplaneringar NNNNN lektion 4: studiebesök - eleverna undersöker i butiken Varje dag konsumerar vi produkter som kommer från andra delar av världen. Vi har möjlighet att välja produkter som producerats med hänsyn till mänskliga rättigheter och på så vis förbättra förutsättningarna för andra människor genom våra val när vi handlar. I Sverige finns över 1300 Fairtrade-märkta produkter inom ett 20-tal produktgrupper. Försäljningen av Fairtrade-märkta produkter i Sverige ökade med 18 procent under 2010. 2007 var ökningen 165 procent, 2008 var den 75 procent, 2009 var ökningen 25 procent. 4,25 procent av de bananer vi köper i Sverige är Fairtrade-märkta. Finns det Fairtrade-märkta bananer i matbutiken du brukar handla i? Hur vet man att en produkt i mataffären är Fairtrade-märkt och hur hittar man dessa i butiken? åk 1 3 DU BEHÖVER: Uppdragskort (Kopieringsmaterial sid 5 7) Tipspromenaden, den första sidan (Kopieringsmaterial sid 8) Klipp isär frågorna, eller förstora så att en fråga finns på varje A4 Pennor till eleverna Gärna en kamera för dokumentation INFÖR BUTIKSBESÖKET Inför butiksbesöket väljer du vad du vill göra med dina elever, kontaktar butiken och säger att ni kommer och har roligt. Kontakta gärna butiken i förväg och berätta om arbetet eleverna gör. Fråga om någon i personalen vill ställa upp på frågestund om deras Fairtrade-märkta produkter i butiken. Förbered i så fall några frågor tillsammans med eleverna. Förbered de uppdragskort och tipspromenadsfrågor som passar dina elever. Gå gärna till butiken med en åldersblandad grupp, exempelvis med faddergrupper. Då kan eleverna hjälpa varandra. Ni är med fördel två kollegor i butiken, alternativt går i halvklass. Vad passar bäst för dina elever? Ta gärna med en kamera för dokumentation. UNDER BUTIKSBESÖKET Tipspromenad, uppdragskort och undersökningar. Kanske handlar ni Fairtrade-märkt att baka med? Tipspromenad i butiken. Uppdragskort att lösa i butiken. Undersökning bland kunder och personal. Välj vad som passar dina elever bäst. Är gruppen uppdelad i par som gör tipspromenaden tillsammans? Gör ena halvan av klassen tipspromenaden medan andra halvan arbetar med uppdragskorten och sedan tvärtom? TIPS! Sida två i tipspromenaden är för äldre elever, men vissa frågor kanske passar dina elever? EFTER BUTIKSBESÖKET Vad händer när vi köper Fairtrade-märkta bananer istället för konventionella bananer? Samla in alla uppdragskort och svar från tipspromenaden. Om du vill får du gärna skicka eller överlämna tackbrevet till butiken, som uppskattning å Fairtrade Sveriges vägnar (Sid 33). SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 18
Lektionsplaneringar NNNNNN åk 4 6 DU BEHÖVER: Uppdragskort (Kopieringsmaterial sid 5 7) Tipspromenaden (Kopieringsmaterial sid 8, 9) Klipp isär frågorna, eller förstora så att en fråga finns på varje A4 Pennor till eleverna Gärna en kamera för dokumentation INFÖR BUTIKSBESÖKET Inflör butiksbesöket väljer du vad du vill göra med dina elever, kontaktar butiken och säger att ni kommer och har roligt. Kontakta gärna butiken i förväg och berätta om arbetet eleverna gör. Fråga om någon i personalen vill ställa upp på frågestund om deras Fairtrade-märkta produkter i butiken. Förbered i så fall några frågor tillsammans med eleverna. Förbered de uppdragskort och tipspromenadsfrågor som passar dina elever. Ni är med fördel två kollegor i butiken, alternativt går i halvklass. Vad passar bäst för dina elever? Ta gärna med en kamera för dokumentation. UNDER BUTIKSBESÖKET Tipspromenad, uppdragskort och undersökningar. Låt eleverna göra tipspromenaden och uppdragskorten du valt. Allteftersom eleverna blir klara kan du låta dem göra en undersökning i butiken. Formulera en relevant fråga som eleverna frågar kunder i butiken och/eller söka svar bland varorna. Kanske kan eleverna redovisa svaren i klassrummet med lämpligt diagram? Exempel på undersökande uppgifter: Hur många sorters kakao finns? Hur många av dem är Fairtrade? Fråga en kund om han/hon vet vad Fairtrade är. Gör statistik på hur många ja- och nej-svar du får. Fråga någon som jobbar i butiken om det blir fler eller färre Fairtrade-märkta varor i butiken. Vilka länder kommer de Fairtrade-märkta produkterna ifrån? EFTER BUTIKSBESÖKET Vad händer när vi köper Fairtrade-märkta bananer istället för konventionella bananer? Samla in alla uppdragskort och svar från tipspromenaden. Om du vill får du gärna skicka eller överlämna tackbrevet till butiken, som uppskattning å Fairtrade Sveriges vägnar (Sid 33). Om ni är två kollegor i butiken hinner den ena av er gå runt och sätta upp tipspromenaden medan den andre instruerar eleverna, delar ut papper och pennor mm. SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 19
Lektionsplaneringar NNNNN lektion 5: vad kan jag göra? Konsumentpåverkan är ett av de verktyg som kan användas för att förbättra förutsättningarna för många människor i utvecklingsländer. Konsumenter vill inte vara med och bidra till barnarbete om det finns möjlighet att låta bli, och där är oberoende certifieringar och produktmärkningar ett sätt för en medveten konsumtion. En mångårig utvärdering* av arbetet med att avskaffa barnarbete inom kakaoindustrin i Ghana och Elfenbenskusten lyfter särskilt fram oberoende certifiering som en viktig väg att gå och pekar på Fairtrade som ett exempel på sådan certifiering. Det som behövs är en efterfrågan från oss konsumenter. Vad kan göras på skolan? På arbetsplatsen? Hemma? åk 1 3 DU BEHÖVER: Bilderna på handelskedjan för bananer Fakta om Fairtrade (Sid 22, 23) Materialet från besöket i butiken Kopiera, och förstora görna, "Vad kan jag göra?" (Kopieringsmaterial sid 31) Fyll på med elevernas egna förslag från lektion 3 på Vad kan jag göra? -pappret Ev. ingredienser till bakning Ev. recept till bakning (Sid 32) Ev. filmen Gör Skillnad Ev. bananer INGÅNG Återkoppla till butiksbesöket Vad var det vi gjorde i affären? Gå igenom de rätta svaren från tipspromenaden. UPPDRAG Fortsatt arbete med det eleverna gjorde under butiksbesöket Eleverna får de uppdragskort och övrigt material som de arbetade med i butiken. Eleverna berättar två och två för varandra vad de kom fram till, alternativt ritar. Eleverna gör stapeldiagram eller tecknar en serie kring vad de fått reda på under besöket i butiken. AVSLUTNING Vad kan vi göra framöver? Ät bananer tillsammans och läs upp förslagen på handlingar som står på Vad kan jag göra?. Eleverna funderar på vad de känner att de skulle kunna göra och bestämmer sig för ett av uppdragen. Ni bestämmer en dag då eleverna får berätta hur det har gått med uppdraget. TIPS! Bjud in föräldrar till föräldramöte där eleverna bjuder på Fairtrade-märkt fika. Låt föräldrarna titta på målningar av artiklar ur barnkonventionen. Kan de gissa vilka artiklar eleverna har målat? UPPFÖLJNING Hur har det gått med elevernas Fairtrade-uppdrag? Eleverna får berätta (muntligt, skriftligt, med bilder etc) hur det har gått med uppdraget. Ta gärna fram "vad kan jag göra?" då och då. Fortsätt samtala med eleverna om konsumentens makt och barnkonventionen. *Oversight of Public and Private Initiativet o Eliminate the Worst Forms of Chlid Labor in the Cocoa Sector in the Côte d Ivorie and Ghana, Tulane University, 2011 SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 20
Lektionsplaneringar NNNNNN åk 4 6 DU BEHÖVER: Bilderna på handelskedjan för bananer Fakta om Fairtrade (Sid 22, 23) Materialet från besöket i butiken "Vad kan jag göra?" (Kopieringsmaterial sid 31) Fyll på med elevernas egna förslag från lektion 3 Ev. ingredienser till bakning Ev. recept till bakning (Sid 32) Ev. filmen Gör Skillnad Ev. bananer INGÅNG Återkoppla till butiksbesöket Vad var det vi gjorde i affären? Gå igenom de rätta svaren från tipspromenaden. UPPDRAG Fortsatt arbete med det eleverna gjorde under butiksbesöket Eleverna får de uppdragskort och övrigt material som de arbetade med i butiken. Uppdragskorten kan redovisas i samtal, som kollage, stapel- eller cirkeldiagram, tecknad serie etc. AVSLUTNING Vad kan vi göra framöver? Ät bananer tillsammans och läs upp de olika förslagen på handlingar från "vad kan jag göra?". För in elevernas förslag från lektion 3 om du inte redan gjort det. Eleverna funderar på vad de känner att de skulle kunna göra och bestämmer sig för ett av uppdragen. Ni bestämmer en dag då eleverna får berätta hur det har gått med uppdraget. UPPFÖLJNING Hur har det gått med elevernas Fairtrade-uppdrag? Eleverna får berätta (muntligt, skriftligt, med bilder etc) hur det har gått med uppdraget. Ta gärna fram "Vad kan jag göra?" då och då. Fortsätt samtala med eleverna om konsumentens makt och barnkonventionen. Varför inte utlysa en teckningstävling på skolan med temat: Måla en schysst banan? Fotografera och maila gärna till Fairtrade: info@fairtrade.se SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 21
bilagor NNN om Fairtrade Ditt val vid butikshyllan kan göra en stor skillnad för människor på andra sidan jorden. Enligt FN arbetar 215 miljoner barn idag, och av dessa är 115 miljoner barn fast i vad som kallas för värsta formen av barnarbete. Barnarbete är till stora delar en konsekvens av fattigdom, men om dessa familjer istället kan få mer pengar för sitt arbete och det som de odlar, så får de bättre förutsättningar i sina liv. Då har de råd med mat, och barnen kan gå i skolan istället för att arbeta. När du väljer Fairtrade-märkta produkter skapar du förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. FAIRTRADE ÄR EN PRODUKTMÄRKNING Fairtrade är ett namn på en produktmärkning som handlar om rättvis handel. För att en produkt ska få Fairtrade-märkningen krävs att vissa kriterier har uppfyllts. Dessa kriterier är baserade på mänskliga rättigheter (ILO:s kärnkonventioner) och förbjuder till exempel skadligt barnarbete i produktionen. Fairtrade-kriterierna är till för att skapa ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Ett sätt för konsumenter att göra skillnad Fairtrade är ett sätt för konsumenter att kunna göra ett enkelt val i vardagen som gör skillnad. Handlar man Fairtrade-märkta varor så vet man att de som odlat exempelvis bananerna man köpt har fått betalt för sitt arbete och det som de odlat, vilket ger dem möjlighet till att förbättra sina levnadsvillkor, till skillnad mot att få för lite betalt. Fairtrade är enkelt när vi köper Fairtrade-certifierade varor får odlare i utvecklingsländer betalt enligt Fairtrades kriterier så att de kan förbättra sina levnadsvillkor. i själva arbetet enligt Fairtrade. Du kan läsa mer på fairtrade.se För en hållbar utveckling Brundtlandrapporten ( Our Common Future ) är en rapport som utarbetades av FN:s Världskommission för miljö och utveckling 1987. Brundtlandkommissionens definition av begreppet hållbar utveckling lyder: "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." Arbetet för hållbar utveckling ses som en process som berör sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter, där en helhetssyn är central alla tre pelarna måste finnas på plats för att vi ska kunna tala om en hållbar utveckling. Denna helhetssyn finns i Fairtrades kriterier som syftar till att skapa utveckling inom alla de tre områdena. Fairtrade motverkar skadligt barnarbete Fairtrade är ett sätt att motverka fattigdom på sikt, genom våra val när vi handlar. Fairtrade är även ett sätt att motverka barnarbete i utvecklingsländer, bland annat därför att barnarbete är en konsekvens av fattigdom. Fairtrade är inte bistånd, det handlar om att de som odlar råvaran ska få ett bättre pris för sitt arbete. Dessutom ska inga mänskliga rättigheter kränkas SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 22
bilagor NNNN om Fairtrade-kriterierna vad innebär det att något är Fairtrade-märkt? När Fairtrade-märka varor produceras så görs detta utifrån särskilda kriterier. Dessa kriterier är till för att kunna styra in produktionen på ett sätt som leder till förbättrade livsvillkor för människor i utvecklingsländer. Kriterierna ser lite olika ut beroende på vilken produkt det handlar om. Fairtrademärkta produkter har ofta ett högre pris än liknande produkter utan märkning, vilket bland annat beror på att odlarna som lägst ska få ett minimipris vid försäljningen av råvaran, ett pris som inte får understiga produktionskostnaden. Dessutom garanteras odlarna en Fairtrade-premie ett ekonomiskt tillskott utöver försäljningspriset som används till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet, till exempel i hälsovård, utbildning, infrastruktur och produktivitetsförbättringar. VAD SÄGER FAIRTRADE-KRITERIERNA? Varor som är Fairtrade-märkta har producerats utifrån kriterier som innebär att odlare och anställda i utvecklingsländer ska få: 1. Betalt för sitt arbete. 2. En bra miljö på sin arbetsplats och där de bor. 3. Vara med och tala om vad de tycker. 4. Möjlighet att låta barn gå i skolan istället för att arbeta. 5. Pengar till skolor, sjukhus och vattenbrunnar mm. "Betalt för sitt arbete innebär? Som anställd på ett Fairtrade-certifierat plantage får du en minimilön och regler för dina arbetstider mm. Som odlare får du ett minimipris för det du odlar, oavsett om världsmarknadspriset sjunker. Du får även kontrakt under längre tid, med de som köper det du odlar. Det gör att du är lite tryggare då du vet att du har en inkomst en tid framåt. "En bra miljö på sin arbetsplats och där de bor" innebär? Det är förbjudet med gifter som är farliga för dig och miljön. "Vara med och tala om vad de tycker" innebär? Enligt Fairtrade har alla som vill rätt att organisera sig fackligt. Den Fairtrade-premie som betalas ut måste användas till något som alla berörda kommer fram till under demokratiska former. Alla får vara med och bestämma. "Möjlighet att låta barn gå i skolan istället för att arbeta" innebär? Skadligt barnarbete är förbjudet enligt Fairtrade. Inget Fairtrade-certifierat plantage får till exempel ha barn anställda hos sig. De vuxna får även tillräckligt betalt för att ha råd att låta sina barn gå i skolan istället för att arbeta. "Pengar till skolor, sjukhus och vattenbrunnar" innebär? En Fairtrade-premie betalas ut till odlare och anställda. Premien innebär extra pengar som ska användas till att förbättra samhället där odlarna och deras familjer bor. Som exempel används Fairtradepremien ofta till att förbättra skolor, hälsovård eller vattenförsörjning. För till exempel bananer uppgår Fairtrade-premien till en dollar per bananlåda, pengar som köparen betalar till odlaren. Exempel på förbättrade ekonomiska villkor (2007) (Källa: Fairtrade International, barchart.com) Odlare i Fairtrade-certifierade kaffekooperativ erhöll 88 miljoner kr i premie, vilket användes främst till: 1. Investeringar i produktionen 2. Samhällsutveckling (infrastruktur, byggnader, bostäder, mikrokrediter, äldreomsorg) 3. Hälsa (hälsovård, sanitet, medicin, nödsituationer) Minimipris: odlarna fick också 252 miljoner kronor i prisfördel (utöver premien) en extra intäkt utöver det konventionella priset. SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 23
bilagor NNN Vanliga frågor och svar om Fairtrade Varför finns Fairtrade? Vad är Fairtrade? Vilka produkter kan vara Fairtrade-märkta? Vad är skillnaden mellan KRAV och Fairtrade? Hur stor del av de Fairtrademärkta produkterna är ekolgiska? Är det inte bättre att köpa närproducerat istället för Fairtrademärkta produkter? Men transporterna av Fairtrademärkta produkter från utvecklingsländer har väl klimatpåverkan? Kan en produkt som innehåller flera ingredienser vara Fairtrademärkt? Hur mycket av mina pengar går till den som producerat varan när jag handlar Fairtrade-märkt? Det är inte acceptabelt att människor far illa för att vi ska kunna köpa mat, dryck och andra produkter så billigt som möjligt. Mycket av det vi konsumerar producerats i världens utvecklingsländer under bedrövliga arbets- och levnadsvillkor. Ibland även genom barnarbete och under slavliknande förhållanden. Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbetsoch levnadsvillkor. Exempelvis kaffe, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, bananer och annan färskt frukt, juice, ris, quinoa, glass, socker, müsli, snacks/godis och honung. Dessutom går det att köpa Fairtrade-märkt vin, rosor, sportbollar, och produkter som innehåller Fairtrade-märkt bomull. Fairtrade är ingen renodlad miljömärkning, även om det finns omfattande kriterier som rör miljöhänsyn och stimulerar till ekologisk produktion. KRAV är en kontrollförening för ekologisk produktion. I Sverige är ca 78 procent av försäljningen av Fairtrade-märkta produkter även ekologisk. I världen ca 30 procent. Alla de produkter som är Fairtrade-märkta har producerats i utvecklingsländer i Afrika, Asien eller Sydamerika. De flesta Fairtrade-märkta produkterna kan man inte odla här i Sverige. En vanlig missuppfattning är att avståndet är avgörande för hur klimatsmart en vara är, men produktionsförhållandena bidrar ofta med den största delen av utsläppen. En stor del av de färska livsmedel som vi konsumerar odlas i Europa i växthus som värms upp med fossila bränslen. Ur klimatsynpunkt kan det vara bättre att köpa frukt, grönsaker och blommor som produceras i varmare länder där ljus och värme inte behöver framställas på konstgjord väg, trots att transporten blir mycket längre Ja, det kallas för sammansatta produkter, t ex glass och chokladkakor. I regel innebär det att alla ingredienser i produkten ska vara Fairtrademärkta om det finns att tillgå. T.ex. socker och vanilj i vaniljglass. När du köper exempelvis en Fairtrade-märkt banan så har odlaren redan fått betalt för den, allt enligt Fairtrades kriterier, av den som importerar varan. På så sätt behövs alltså inget sätt att kanalisera dina pengar till odlaren. Däremot kontrollerar FLO-Cert (det kontrollorgan som kontrollerar att Fairtrades kriterier uppfylls) att betalningar, volymer och leveranser följer köpeavtal och internationella Fairtrade-kriterier. SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 24
bilagor NNNN Vad är det för skillnad mellan Fairtrade och bistånd? Är rättvis handel samma sak som Fairtrade? Vad är Rättvisemärkt? Uttrycket Trade not aid förklarar det enklast. Dvs till skillnad från bistånd och bidragsgivande handlar Fairtrade om att ge människor möjligheten att själva kunna påverka sin livs- och arbetssituation, genom handel och entreprenörskap. Nej. Fairtrade är en oberoende produktmärkning. Inom rättvis handelrörelsen skiljer man på Fairtrade och annan rättvis handel. Skillnaden handlar framförallt om kontrollsystem, varutyp och marknadsplats. Fairtrade Sverige hade tidigare det svenska namnet Rättvisemärkt. För att kunna förenkla handeln med Fairtrade-märkta produkter internationellt heter Rättvisemärkt numera Fairtrade Sverige. SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 25
bilagor NNN Barns rättigheter kort om fn:s barnkonvention Arbetet kring barns rättigheter påbörjades redan efter första världskriget och sedan 1989 finns FN:s barnkonvention, 54 artiklar om mänskliga rättigheter för barn. Artiklarna gäller för alla barn i alla länder och de länder som undertecknat konventionen åtar sig att följa den. I de fall som länder inte lever upp till barnkonventionen är det ofta en följd av fattigdom. Exempelvis har alla barn rätt att gå i skolan enligt barnkonventionen, men trots att ett land har skolplikt är det inte säkert att möjlighet finns för alla att låta sina barn gå i skolan, av ekonomiska skäl. Sverige har undertecknat FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och flertalet av ILO:s konventioner. FN:s barnkonvention tar i flera artiklar upp frågor som har att göra med barnarbete. Här följer några exempel på vad som beskrivs i artiklarna. EXEMPEL PÅ ARTIKLAR UR BARNKONVENTIONEN Artikel 1 handlar om att ett barn är varje människa under 18 år. Artikel 28 handlar om att varje barn har rätt till gratis grundskoleutbildning. Artikel 31 handlar om att varje barn har rätt till lek, vila och fritid. Artikel 32 handlar om att varje barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång eller äventyrar barnets hälsa. Artikel 34 handlar om att varje barn har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. Artikel 35 handlar om att staten ska bekämpa handel med barn. Texten bygger på Utrikesdepartementets skrift Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Fullständiga exemplar finns kostnadsfritt att beställa från www.ud.se Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, oavsett hudfärg, kön eller religionstillhörighet. Artikel 6 handlar om att barnet har rätt att leva och utvecklas. Rätt till att leva kan både innefatta att barn inte blir dödade i krig och att barn får den vård de behöver. Rätt att utvecklas innebär att länderna ska göra vad de kan för att ge barn en bra barndom. Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård, ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan. Artikel 24 handlar om att varje barn har rätt till hälsooch sjukvård. Artikel 27 handlar om att varje barn har rätt till skälig levnadsstandard. TIPS! På www.unicef.se finner du hela barnkonventionen i tre versioner; hela konventionen, i en förkortad version samt i en lättläst version. SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 26
bilagor NNNN Om Grace i Ghana 1 Text att läsa som alternativ till filmen EN HÄLSNING Hej. Jag heter Grace och är 11 år. Jag bor i Ghana i västra Afrika med min familj. Jag ska berätta lite om mig själv, min familj och om Ghana. Vi bor i en liten by som ligger utanför staden Akuse. Jag bor tillsammans med min mamma Patience, pappa Rafael och mina tre syskon. I byn som vi bor i finns det 16 hus, och vi är 16 familjer som bor här. Husen ligger tätt ihop och alla familjerna i husen delar på tre toaletter. Duscharna och toaletterna finns i ett litet hus i området. Dricksvatten hämtar vi i en brunn en bit härifrån. I vår familj hjälper alla till med någonting, och min uppgift är att sköta disken. Jag diskar varje morgon och kväll. Jag hämtar vatten i huset där duscharna finns, sen brukar jag sitta utanför vårt hus och diska i en diskbalja som vi har. Min skola ligger i Akuse, en liten stad som ligger en bit bort. Jag promenerar dit varje dag, oftast tillsammans med min kompis. Jag tycker om att gå i skolan, när jag blir stor vill jag bli journalist och rapportera nyheter i tv. På fritiden brukar jag umgås med min kusin. Vi brukar leka eller bada efter skolan. Vi sjunger ganska mycket också. Jag tycker att det är roligt att ni nu sitter i Sverige och läser om Ghana och om mig. Jag hoppas ni har det bra, och att ni ska få lära er lite grann om Ghana och att ni får se hur det går till när man odlar bananer som sedan hamnar i mataffärerna hos er i Sverige. Jag har hört att ni äter mycket bananer i Sverige! Det är så varmt här i Ghana, så det passar väldigt bra att odla bananer här. Hej då, från Grace. SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 27
bilagor NNN Om Grace i Ghana 2 OM BARNARBETE I GHANA Varje vardag går Grace i skolan. På somrarna har hon sex veckors sommarlov. Det är skolplikt i Ghana, precis som i Sverige. Det betyder att alla barn ska gå i skolan. Ändå är det många barn som inte går i skolan i Ghana. Deras familjer har för lite pengar, så barnen måste arbeta istället. Fairtrade-plantagen ger även pengar till familjen så de kan gå till sjukhuset om någon i familjen blir sjuk. Tack vare Fairtrade har även sjukhuset och skolan kunnat bli bättre. Det är viktigt att ni köper Fairtrade-märkta bananer säger Graces mamma och menar att odlarna i fattiga länder får det bättre. Ghana är ett fattigt land, framförallt på landsbygden, men det blir bättre och bättre. Eftersom Ghana är ett fattigt land är det vanligt att många barn arbetar istället för att gå i skolan. Just nu måste så många som en miljon barn arbeta istället för att gå i skolan, och i norra delarna av Ghana är det ganska vanligt med trafficking av barn, det betyder att man köper och säljer barn som tvingas jobba. De barn som säljs och tvingas skiljas från sina familjer är ofta 7-11 år. Det händer att de aldrig mer träffar sina familjer igen. De familjer som skickar iväg sina barn är oftast så fattiga att de inte har råd med mat till sina barn hemma, kanske hoppas man att barnet ska få det bättre dit man skickar barnet. Man arbetar för att få slut på barnarbete och tvångsarbete i Ghana, men det är svårt eftersom många i landet är så fattiga. BARNARBETE PER SEKTOR (Inom åldersgruppen 5 17 år) Källa: ILO 2010 Odefinerad (7 %) Service & tjänster (26 %) Industri (7 %) Jordbruk (60 %) Grace har tur. Hennes mamma och pappa arbetar på en Fairtrade-certifierad plantage som odlar bananer. Det betyder att de som arbetar där har det bättre än de som arbetar på andra bananplantage. Det innebär att Graces mamma och pappa tjänar tillräcklig med pengar för att Grace ska kunna gå i skolan istället för att jobba. De som jobbar på Fairtrade-plantagen får bland annat gratis sjukvård och bättre lön. Inga farliga kemikalier används mot ogräset heller, så det är en bättre miljö att arbeta i än på andra bananplantage. Grace går i skolan för att hennes familj har råd att låta henne göra det. Värsta formen av barnarbete minskar i världen. men i Afrika söder om Sahara ökar siffrorna, där är 1 av 4 barn fast i barnarbete. (Källa: ILO 2010) SCHYSSTA BANANER? LÄRARHANDLEDNING SID 28