Från Gemensamma barn till Fokus barn och unga ett samverkansarbete under utveckling

Individ- och omsorgsförvaltningen Från Gemensamma barn till Fokus barn och unga ett samverkansarbete under utveckling Anne-Charlotte Blomqvist 1

Gemensamma barn - en tillbakablick Projekt Gemensamma barn startade på Sundbybergs kommunfullmäktiges initiativ under våren 2009. Arbetet organiserades inom individoch omsorgsförvaltningen och syftade till att stärka arbetet kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Vid projektets start förekom många olika former av samverkan i staden men det saknades en helhetssyn på hur det gemensamma arbetet skulle bedrivas. Alla som arbetar med barn och unga har lagstadgad skyldighet att samverka. Det gäller förskola, skola, socialtjänst, polis samt hälso- och sjukvård. Det finns däremot inte lagstadgat hur detta arbete ska se ut. Individ- och omsorgsförvaltningen samarbetade då som nu med flera parter i frågor som rör barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Enligt socialtjänstlagen har socialnämnden ett övergripande ansvar för att aktivt samordna denna samverkan, något som var utgångspunkten för projektet. Det politiskt förankrade beslutet om samverkansprojektet gav en möjlighet att göra skillnad, då både medel och mandat fanns för att börja arbetet. Vad ville vi göra? Syftet med projektet var att med barn och ungas bästa i fokus utveckla det gemensamma arbetet för att på bästa sätt använda kunskaper och resurser. Att skapa en samverkansorganisation där problem som uppmärksammas tas upp i samråd då de identifierats och där parternas inställning snarare handlar om vad varje part själv kan göra åt problemet än vad man inte kan göra eller vad någon annan part ska göra. Målgrupp Barn och ungdomar mellan 0 18 år som far illa eller riskerar att fara illa som har/är Beteendestörningar i form av utagerande, kriminellt eller självdestruktivt beteende. Skolproblem som skolk, mobbing eller att ungdomar slutar skolan i förtid utan att ha arbete/studier ordnat med mera. Bristande stöd i familjen på grund av föräldrars missbruk/psykiska problem/sociala problem. Fattiga barn familjens ekonomiska resurser är starkt begränsade. 2

Mål Barn och unga ska få hjälp i ett så tidigt skede som möjligt. Barn och unga ska få stöd och skydd i samhället utifrån ett helhetsperspektiv. Ett konsekvent barnperspektiv med barnet i fokus ska genomsyra all verksamhet. Första steget Det pågick en mängd olika former av samverkan redan vid projektets start, vad var det då som saknades? För att förstå något om detta gjordes en kartläggning av hur samverkansarbetet med utsatta barn och ungdomar fungerar. Tanken med kartläggningen var att använda resultatet som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med att bygga upp en fungerande samverkansorganisation. Inledningsvis planlades arbetet i Gemensamma barn av en projektledare som anställdes för att leda ett strukturerat processinriktat arbete kring samverkan. Styrgruppen bestående av förvaltningschefer från socialtjänst, skola, kultur och fritid, chef för närpolis samt barn- och ungdomspsykiatri ledde arbetet på en övergripande nivå. På spaning Kartläggningen gav mycket information om både historia, nuläge och en önskad framtid. Frågorna byggde på vad det nationella styrdokumentet Strategi för samverkan - kring barn som far illa eller riskerar att fara illa pekar ut som bärande för en fungerande samverkan. Policydokumentet utformades 2007 av Socialstyrelsen i samverkan med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen utifrån regeringens beslut om förstärkt lagstiftning om skyldighet att samverka 1. Frågorna utgick i första hand från de viktigaste komponenterna styrning, struktur och samsyn, vilka lyfts fram i strategidokumentet. Då undersökningen i hög grad syftade till att identifiera hinder för samverkan låg tyngdpunkten främst där. Kartläggningen gjordes med hjälp av intervjuer med nyckelpersoner inom olika verksamheter i kommunen. Medarbetare inom de kommunala verksamheterna samt inom polis och barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades utifrån hur de uppfattar att samverkan sker och organiseras. Det gick också ut nära 400 webbenkäter till ovan nämnda verksamheter med frågor som rörde samverkan. 1) Regeringsbeslut S2003/7118/ST 3

Styrning, struktur och samsyn- bärande för samverkan Styrning - är det allra viktigaste för att få ett samlat grepp på samverkansfrågorna. En tydlig styrning där alla ledningsnivåer omfattas utgör en grundläggande förutsättning. Ledningen måste också legitimera samverkan, vilket innebär att de efterfrågar uppföljning och utvärdering samt att det upprättas centrala överenskommelser och gemensamma mål. Struktur - det ska finnas en tydlighet vad det gäller mål, målgrupp, vem som ska göra vad och på vilket sätt. Genom att använda avtal, arbeta fram riktlinjer, handlingsplaner med mera, går det att få en fungerande struktur. Det är också viktigt att utveckla samverkanskompetensen hos de berörda 2. Strukturen är dessutom en central förutsättning för att skapa kreativitet 3. Samsyn- bygger på att det finns tillit mellan de professionella och att det finns en gemensam bild av det arbete som ska utföras 4. Barnperspektivet i verksamheterna var också något som särskilt undersöktes. Under intervjuerna delade många medarbetare med sig av sitt starka engagemang för barn och ungdomars tillvaro. Vad fann vi? Kartläggningen visade att det pågick mycket samverkan i Sundbyberg och det fanns många medarbetare som engagerade sig för att hitta bättre former för arbetet kring de barn och unga som är mest utsatta. Det räckte ändå inte riktigt till. Det efterfrågades en tydlighet och en bättre struktur för att veta när, var och hur frågor skulle lösas gemensamt. Det fanns farhågor att mycket av den samverkan som skedde byggde på personkännedom och individuellt engagemang från eldsjälar, vilket kan bli bekymmersamt om nyckelpersoner slutar. För att förändra detta och få en fungerande samverkan över tid krävdes förankring på alla styrnivåer och gemensamma mål för arbetet. Det var också viktigt att utveckla en gemensam kunskapsgrund och synsätt på hur arbetet ska bedrivas. Resultaten från kartläggningen sammanställdes i en rapport som trycktes och spreds till berörda under hösten 2010. Styrgruppen för projektet beslutade kring ett antal åtgärder för att utveckla samverkan utifrån den kartläggning som gjordes, vilket sedan låg till grund för det fortsatta arbetet under 2010. 2) Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen, (2007). Strategi för samverkan -barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm (reviderad upplaga) 3) Palle Lundberg och Sara Henrysson Eidvall, (2010). Träna ledarskap. 4) Se not 2. 4

Konkreta exempel Svaren från de som intervjuades gav viktig information. Ett antal områden framträdde i kartläggningen där det fanns brister, men också stora möjligheter att utveckla arbetet. Frågan om vem som ansvarar och vem eller vilka som styr och leder det gemensamma arbetet var en sådan. För att kunna tydliggöra detta blev styrgruppens funktion och roll en viktig pusselbit och några olika exempel på vad som gjorts kopplat till detta följer nedan. Styrning Vi gick från en beslutande styrgrupp till en arbetande grupp där cheferna själva har processat frågorna och gemensamt diskuterat uppdrag, ansvar, svårigheter, avgränsningar och mål. Med hjälp av mindre delprojekt och konkreta fall, har det under arbetets gång blivit allt tydligare hur gruppen tillsammans kan leda arbetet kring barn som far illa. Projekt LUMA, ett statsunderstött större projekt lett av stadens ena folkhälsoplanerare med målet att minska alkohol- och drogkonsumtionen hos stadens ungdomar, integrerades i styrgruppens arbete. Organisationen med den tvärsektoriella styrgruppen kring Gemensamma barn har vidareutvecklats under tiden. Flera projekt har integrerats och gemensamma frågor kring målgruppen har aktualiserats. Arbetet har skett under rubriken Fokus barn och unga i Sundbyberg och har mynnat ut i en permanent organisering som ska omhänderta frågor kring barn som far illa eller riskerar att fara illa där behov av samverkan finns. Struktur Bristen på struktur var ett annat område som blev synligt i kartläggningen. Vem gör vad och när i samverkansarbetet och likaså frågan om sekretess. En mötesmanual Så här samverkar vi i Sundbyberg -gemensamma möten kring barn och unga har därför arbetats fram och tryckts upp för spridning inom verksamheterna som på olika sätt arbetar med barn och ungdomar. Individ- och omsorgsförvaltningen har också under våren 2010 erbjudit förskola/skola och kultur och fritid möjligheten att få en anpassad föreläsning/samtal kring sekretesslagstiftningen och vad den betyder i praktiken. Samsyn Det är en lång väg att vandra för att få tillit till varandras kompetenser och gemensam kunskap, vilket är några av de viktiga förutsättningarna för att kunna samverka. En kickoff med föreläsningar och teater fick starta upp Gemensamma barn. Både den högsta politiska - och förvaltningsledningen i Sundbyberg var på plats för att inleda och rama in dagen. Det engagemanget har visat sig vara viktigt för arbetet hela vägen. - När politiker och kommunchef slåss om plats för att stå upp för jobbet, då finns alla förutsättningar för att lyckas.., hördes en utav deltagarna säga i pausen. Ett seminarium om socioekonomi och ett om evidens i praktiken fick tillsammans med forumspel om samverkan vara utgångspunkt på projektets kickoff. 5

För att utveckla samsyn kring målgruppen har ett antal föreläsningar genomförts varje termin bland annat om barnrättsperspektivets betydelse i det praktiska arbetet. Politiker, chefer, nyckelpersoner och medarbetare från våra olika verksamheter samt samarbetande aktörer har bjudits in, ibland tillsammans och ibland riktat till en särskild grupp. Föreläsningarna har varit mycket välbesökta och syftat till att öka den gemensamma kunskapen samtidigt som det också skapar möjlighet att mötas inom och över verksamhetsgränserna. Genom dessa mötesplatser ökar kunskapen om varandras uppdrag och förutsättningar och kan på så vis bidra med ökad tillit till varandras professioner. Ett annat konkret exempel på vad som utvecklats är arbetet kring föräldrastöd. Där integreringen av projekt LUMA bidrog till ökad aktivitet. Ett exempel på det var Fokus föräldrar. Fokus föräldrar Olika aktörer i staden intervjuades om hur de såg på behovet av föräldrastöd och hur det stämde med det som erbjöds. Det visade sig vara en del som saknades och hela utbudet var heller inte känt. En kartläggning gjordes därför av de olika former av föräldrastöd som erbjuds i kommunen av interna såväl externa aktörer. Underlaget sammanställdes i en broschyr och skickades under två tillfällen under året hem till alla föräldrar med barn i åldrarna 3 16 år. Broschyren spreds också till alla berörda aktörer och finns tillgänglig på strategiska platser i staden. Under en vecka i april 2010 genomfördes före läsningar och aktiviteter för föräldrar med fokus på olika frågor om föräldraskap. Parallellt arrangerades också föreläsningar och workshops för personal i stadens verksamheter. Under veckan bjöds också olika medaktörer från frivilligorganisationer in för att bygga nätverk och presentera vilka kurser och stöd som erbjuds för föräldrar. De olika arrangemangen var inte särskilt välbesökta, däremot träffades olika aktörer, interna såväl externa, och knöt kontakter med varandra. Detta var mycket uppskattat och ledde till att nya nätverk skapades. Särskilda satsningar Under 2010 beslutades det om att förstärka arbetet i Gemensamma barn genom ett större ekonomiskt tillskott. Pengarna öronmärktes till några olika områden varav föräldrastöd var ett och en samordnare anställdes för att organisera och utveckla arbetet. Ett annat område som utvecklats är myndighetsdelens mottagningsfunktion. Vägledande samspel Det program som erbjöds föräldrarna i staden är Vägledande samspel 5. Det fanns redan ett antal kursledare utbildade inom staden, programmet är beprövat och stämmer väl överens med de grundläggande värderingar vi arbetar för. Kurserna 5) Karsten Hundeide, (2009). Vägledande samspel. 6

har syftat till att öka föräldrars möjlighet att utvecklas i sin föräldraroll vilket på sikt ska främja barns och ungdomars hälsa och utveckling. Målgruppen under 2010 var föräldrar som hade barn födda 2007. Alla i målgruppen erbjöds en föräldrakurs utifrån programmet, satsningen genomfördes i nära samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen. Kurserna har varit populära och fått mycket fina omdömen från de föräldrar som deltagit 6. Några medarbetare inom staden har påbörjat vidareutbildning enligt modellen. På sikt innebär det att staden kan utbilda föräldragruppsledare internt. Tillgänglighet Inom Myndighet barn och ungdom har en ny mottagningsfunktion skapats. Det har lett till att handläggare i betydligt större utsträckning är tillgängliga för samverkanspartners och brukare. Mottagningen har en konsultativ roll och erbjuder snabbt ett psykosocialt stöd framför allt till förskola/ skola, kring barn och unga. Initialt var syftet att förbättra samverkan med förskola/skola, men utifrån ett uttalat behov har även samverkan med närpolisen inkluderats i mottagningens arbete. Det sker bland annat genom att handläggare och fältsekreterare närvarar vid polisförhör eller har så kallade bekymringssamtal med de barn som misstänks för brott. Det finns nu utarbetade rutiner kring denna samverkan. En generell uppfattning bland berörda skolor är att tillgängligheten har ökat avsevärt och samarbetet har på så vis blivit lättare. Lärande Med hjälp av det extra tillskottet av medel för särskilda satsningar har nya arbetssätt prövats. En psykiatriker har använts för att särskilt titta på barn och ungdomars psykiska och fysiska hälsa i några av socialtjänstens utredningar. Arbetssättet har prövats i några ärenden för att se hur kompetensen kan komplettera socialtjänstens arbete. Arbetet har lagts upp som en lärande process för att höja kompetensen med hjälp av att få in ett ytterligare perspektiv i utredningen. Metoden har också prövats i ett större sammanhang tillsammans med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och ligger till del som grund för det fortsatta samverkansarbetet. Det har också pågått ett utvecklingsarbete med intensivt stöd på hemmaplan i syfte att förkorta och förhindra placeringar. Genom AB Vårljus har arbetet med hemmaplanslösningar utvecklats för att ge bättre vård och stöd på i barnens hemmiljö. Dessutom har AB Vårljus med sin erfarna personal gett kompetenshöjande insatser till handläggarna så som utbildning, handledning och direkthandledning samt fungerat som coacher och seniora medhandläggare. 6) Individ- och omsorgsförvaltningen, Sundbybergs stad, (2011). Föräldrastöd - Vägledande samspel. 7

Fokus barn och unga en samlad kraft Från arbetet i projekt Gemensamma barn har vi nu gått till en permanent arbetsform. Fokus barn och unga i Sundbyberg har blivit en samlad kraft och en styrorganisation för arbetet som berör samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Det handlar om att se till att barn och unga inte hamnar mellan verksamheterna, att minska lidande och använda våra resurser på ett effektivt sätt. Styrorganisationen har på en konkret och praktisk nivå lagt grunden för en plattform för nya metoder. Samverkansledaren och en utav stadens folkhälsoplanerare har nu möjlighet att arbeta med större kraft i de gemensamma frågorna, helheten är större än summan av delarna. Att utveckla samverkan tar tid och arbetet i projekt Gemensamma barn har lagt en grund för långsiktig förändring. Kartläggningen av hur samverkan uppfattas, ser ut och fungerar har varit en viktig plattform för styrgruppen. Redan i det inledande arbetet blev förbättringsområden synliga. Genom att titta på vad vi gjorde och inte gjorde, vad vi behövde göra mer eller kanske mindre av har arbetet gått framåt och en gemensam styrning börjat att utvecklats. Att arbeta tillsammans på detta sätt är helt i linje med vad som står i vår översiktsplan. Staden ska bidra till möjligheter och bra förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det görs bland annat genom samverkan mellan stadens olika verksamheter och andra aktörer 7. Budget 2011visar också tydligt vägen för samverkansarbetet kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa 8. Arbetet som börjat i projekt Gemensamma barn övergick i årsskiftet 2011 till en permanent organisationsform. Teori är en sak och praktik en annan - hur kan vi göra skillnad? Det behövs mod och prestigelöshet att våga satsa på nya arbetsformer i synnerhet i ledarskapet. Att förändra förhållningssätt och invanda mönster tar tid och de som arbetar i praktiken står ständigt i frågor om att lösa det som uppkommer i vardagen. Det måste därför vara meningsfullt och begripligt för att medarbetare ska känna inspiration och motivation och vara delaktiga i förändringsarbetet. Fokusområden Det finns många viktiga frågor som berör barn och ungas tillvaro och där det är flera aktörer inblandade. Vi får genom att lyssna på vad som sägs ute i verksamheterna, följa olika undersökningar i staden och omvärldsbevaka syn på vad som är särskilt aktuellt att prioritera inom Fokus barn och unga. Parallellt 7) Översiktsplan för Sundbybergs stad, (2010). 8) Budget 2011, Sundbybergs stad. 8

pågår allt annat ordinarie arbete i de olika verksamheterna. Fokus barn och ungas arbete sker med vissa avgränsningar för att det ska vara möjligt att genomföra. Ett gemensamt arbete kan behöva andra förhållningssätt och nya sätt att tänka om hur man bäst löser en uppgift tillsammans. Inledningsvis kommer fyra fokusområden prioriteras: Barnfattigdom. Barn och unga i behov av särskilt omfattande stöd och insatser. Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet. Föräldrastöd. Varje område har sina mål och bemannas utifrån den kompetens och funktion som passar för att uppnå det resultat som förväntas. En del av arbetet har redan satts igång bland annat utvecklingen av föräldrastöd. Fokus föräldrar är ett exempel på det. En gång är ingen gång - nytt försök Trots det låga antalet föräldrar som deltog under Fokus föräldrar 2010 beslutade styrgruppen om ett nytt försök 2011 under parollen en gång är ingen gång. Planeringen började tidigt på hösten och ett stort arbete lades ned på att hitta intressanta föreläsare. Temat för året var hur du som förälder genom en god relation kan stötta ditt barn på bästa sätt. Denna gång blev gensvaret stort och arrangemangen var mycket välbesökta. I mötet med föräldrar kom det upp många spontana positiva reaktioner om att vi träffat rätt denna gång. Det är svårt att bedöma vad som gjorde skillnad den här gången, men sannolikt påverkade både igenkänningsfaktorn, innehåll, plats och lite annorlunda annonsering. Mun till mun metoden är också en viktig del då vi förstått att medarbetare i staden och föräldrar bättre har känt till och därmed pratat om arrangemanget. Det är ingen tvekan om att vi 2012 gör det igen! Grunden till vårt förändringsarbete och alla våra fokusområden är att se och lyssna på barn och ungas behov, vilket ska genomsyra alla steg som tas. Barnets rättigheter Att ha barnets bästa för ögonen kan tyckas vara självklart, men i samtalen med olika personer som arbetar i verksamheter som berör barn och ungdomar uttrycktes det oro för att barnens behov inte alltid blev sedda. Vi har FN:s konvention om barns rättigheter att luta oss mot men vet inte alltid säkert vad den betyder i praktiken. 9

Barnkonventionen i praktiken Barnrättsakademin vid Örebro universitet har utbildningar i hur barnkonventionen kan omsättas i praktiken. Under våren 2011 läste fem handläggare från olika förvaltningar en grundkurs i ämnet och arbetade fram olika förslag på både övergripande och riktade insatser för att vi bättre ska se barnet och dess behov i allt vad vi gör. Det är ett sätt att koppla teori till praktik och de övergripande målen i översiktsplanen och andra styrande dokument till vad vi gör. Arbetet kommer att utvecklas vidare bland annat genom det barnråd som ska sätta igång under hösten 2011. Barnrådet ska: Bevaka att barns rättigheter säkerställs i alla beslut och verksamheter där barn kan vara berörda. Yttra sig i ärenden som remitteras till barnrådet. Följa utvecklingsarbetet som sker inom Fokus barn och unga. Att öka kunskapen kring hur man tillämpar barnkonventionen i praktiken är ett viktigt område att utveckla. Olika nyckelgrupper kommer att erbjudas utbildning i den grundläggande kunskapen kring bland annat innebörden och skillnaden i de olika definitionerna barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv. Målet är att förstå vad detta betyder i den egna verksamheten och att vi hädanefter inte slentrianmässigt ska skriva eller säga att barnperspektivet är beaktat. Kommunikation Det är svårt att nå igenom bruset och mycket är viktigt att kommunicera kring. Fokus barn och unga har regelbundet skrivit informationsbrev som lagts ut på intranätet och skickats till alla chefer samt nämnder för vidare spridning. Nämnderna, kommunstyrelsen och berörda verksamhetschefer har vid flera tillfällen fått ta del av presentationer av vad som skett under arbetets gång. Framåt ska vi pröva fler sätt att kommunicera både internt och externt. Att nå fram är en utmaning och i framtiden är det fler personer som ska nås och kommunikationsplanen ska bland annat vara ett verktyg att skapa delaktighet i Fokus barn och ungas arbete. 10

Så här går vi från idé till riktig förändring? Sätter barnets rättigheter i fokus. Synliggör hur de politiska målen och övergripande styrdokument konkretiseras i praktiken och vad som sker på varje beslutsnivå. Sätter upp gemensamma mål. Följer upp beslut som fattas och lär oss av resultaten om hur vi ska arbeta vidare. Avsätter tid. Prövar oss fram och lär genom mindre pilotprojekt. Gör gemensamt avgränsningar kring målgrupp och tydliggör vem som gör vad och när. Arbetar på bredden och äger frågor gemensamt. Är modiga och prestigelösa. Lär av varandra. Lär oss tillsammans genom gemensamma utbildningar. Kommunicerar genom flera kanaler. Idag har vi stora möjligheter att fortsätta utveckla arbetet kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Planeringsdirektiven inför budget 2012 lyfter både barnperspektivet och hur vi ska bli bättre på att säkra barnets rättigheter, bland annat genom det barnråd som ska bildas. En bredare samverkan har också fortsatt hög prioritet 9. Det är viktigt att vårt samarbete gör skillnad för våra barn, unga och deras familjer. 9 Planeringsdirektiv och planeringsförutsättningar inför budget 2012 med plan för 2013 1014, Sundbybergs stad. 11

Egna anteckningar 12

13 Individ- och omsorgsförvaltningen, Sundbybergs stad 172 92 Sundbyberg Besöksadress: Kavallerivägen 4, Rissne Tel: 08-706 80 00, Fax: 08-733 38 36 www.sundbyberg.se