Gotlands kommuns samlade Kvalitetsredovisning 2010 Förskoleverksamhet, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, kommunal gymnasieskola och vuxenutbildning VISION I våra skolor utvecklas varje barn och elev i sin takt och efter sin förmåga för att nå de uppsatta målen. Genom en likvärdig och hälsofrämjande skola, som har en aktiv roll under ständig utveckling för att möta samhällets förändringar, får barnen och eleverna: kunskaper i skolans ämnen som de kan omsätta i informationssamhällets vardag förmåga att kunna samverka och samarbeta med människor med olika förutsättningar förmåga och vilja att vara delaktig i samhället och dess näringsliv initiativförmåga, stark självkänsla och förmågan att kritisk granska och värdera, uttrycka sina åsikter samt ta ansvar för sina beslut Genom ett växande ansvarstagande med stigande ålder läggs grunden för lusten till fortsatt utveckling och ett livslångt lärande (Skola Gotland 2008 ->) - 1 -
Innehåll: sid 1. Utbildningsväsendets organisation på Gotland 3 2. Verksamhetens omfattning och kostnader 4 3. Skolplan 2008-2010 och kvalitetsarbetet på Gotland 6 4. Uppföljning av kvalitetsredovisning 2009 7 Resultat, måluppfyllelse, analys och förbättringsområden 5. Förskoleverksamhet 9 6. Förskoleklass, grundskola 12 7. Skolbarnsomsorg 24 8. Obligatorisk särskola, gymnasiesärskola SärVux 27 31 33-2 -
1. Utbildningsväsendets organisation på Gotland Förskoleverksamhet, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola: Den politiska ledningen utgörs av Barn- och utbildningsnämnden (BUN) med Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) som förvaltningsorganisation. BUNs ansvarsområde omfattar förskoleverksamhet, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola. Skoldirektören är förvaltningschef. Kommunens förskoleverksamhet och grundskola är organiserade i två skolområden, Norr bestående av 17 rektorsområden och Söder som består av 16 rektorsområden. Varje område leds av en för-och grundskolchef. Särskolan är uppdelad i tre rektorsområden med varsin rektor, varav en är särskolechef. Kulturskolan utgör eget verksamhetsområde. Den kommunala grundskolverksamheten bedrevs under våren 2010 i 31 skolor av mycket skiftande storlek. På Gotland, liksom i övriga landet, har elevantalet i grundskolan minskat kraftigt sedan mitten av 1990-talet. Elevminskningen har nu också nått gymnasieskolorna. Det minskade elevtalet har medfört att de gotländska skolornas förutsättningar varierar kraftigt. Mindre skolor behöver en extra tilldelning av ekonomiska medel för att säkerställa alla elevers rätt till en god lärmiljö och en likvärdig undervisning. Dessa ekonomiska medel måste då omfördelas från de större skolorna. Av tabellen nedan framgår det att Gotland, i förhållande till riket har många små skolor. Antal Antal Antal Andel elever elever skolor elever (%) i i huvud- per annan frimannens skola kommuns stående Län skolor skolor skolor 3 880 201 1,3 12,1 Samtliga län 781 210 Jämtlands län 10 475 85 123 0,7 7,3 Norrbottens län 20 409 160 128 0,7 9,3 Gotlands län 4 558 34 134 0,2 11,0 Västerbottens län 22 255 157 142 0,8 6,4 Dalarnas län 24 423 155 158 1,3 4,4 Kalmar län 20 035 124 162 0,8 4,7 Blekinge län 12 218 74 165 0,5 13,6 Värmlands län 23 968 144 166 1,0 3,5 Västernorrlands län 20 674 123 168 0,5 7,3 Gävleborgs län 22 277 130 171 0,6 11,7 Kronobergs län 16 548 92 180 0,7 5,7 Jönköpings län 32 044 174 184 0,6 5,0 Östergötlands län 36 444 195 187 0,7 10,9 Örebro län 24 183 129 187 1,1 10,0 Västra Götalands län 131 691 663 199 1,1 11,2 Södermanlands län 23 358 112 209 0,8 12,3 Västmanlands län 21 222 99 214 1,3 10,3 Hallands län 28 188 130 217 0,7 7,1 Skåne län 102 164 454 225 1,3 11,4 Uppsala län 27 476 119 231 1,0 14,4 Stockholms län 156 600 527 297 2,3 20,8-3 -
Under 2006 inleddes ett arbete, Skola Gotland 2008 ->, för att anpassa skolorganisationen till de vikande elevtalen och ge förutsättningar för att alla elever skall få tillgång till en likvärdig och god lärmiljö över hela ön. I maj 2007 fattade BUN beslut om en framtida skolorganisation på Gotland. Den innebar bland annat att sju grundskolor upphörde hösten 2008 och ytterligare två 2009. Samtidigt påverkades skolorganisationen av att ett antal fristående skolor, både gymnasieoch grundskolor, fick Skolverkets tillstånd att starta verksamhet. 2. Verksamhetens omfattning och kostnader Barn- och utbildningsnämndens budget för år 2010 var 1,056 miljarder kr. Förskoleverksamhet På Gotland fanns 42 kommunala förskolor, 18 förskolor i enskild regi och 20 i pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare). Cirka 2000 barn var inskrivna i kommunal verksamhet, 400 i enskild verksamhet och 109 barn i pedagogisk omsorg. Tre av de enskilda förskolorna är uteförskolor, två Waldorfförskolor och en Montessoriförskola. Inom den kommunala förskolan finns ett flertal Reggio Emilia inspirerade förskolor, några har natur och miljö inriktning. Bidraget per heltidsbarn i förskoleverksamheten var 81.663 kr exklusive lokaler, städkostnader, ledning och overheadkostnader. Enligt Skolverkets statistik 2010: Antal inskrivna barn i förskolan per årsarbetare 2006 2007 2008 2009 Gotland 4,6 4,7 4,7 4,8 Samtliga kommuner 5,1 5,2 5,3 5,3 Kostnad (kr) per inskrivet barn inskrivet i förskolan 2006 2007 2008 2009 Gotland 109 300 112 000 124 100 126 000 Samtliga kommuner 108 000 112 500 116 600 117 600 Förskoleklass och grundskola Grundskoleverksamheten bedrevs vid 31 kommunala skolor och 6 fristående skolor. Av de fristående skolorna har en Montessoriinriktning en är Waldorfskola och en är knuten till Hasselarörelsen. Läsåret 2009/2010 fanns cirka 5 300 elever i förskoleklass och grundskola i kommunal verksamhet och cirka 560 elever i enskild verksamhet. Elevbidraget (= budget) till grundskolans undervisning var 40 903 kr (Förskoleklass) 40 885 kr (år 1-3) 45 015 kr (år 4-6) och 79 472 kr (år 7-9). Total kostnad, inklusive allt, var enligt budget 69 829 kr (F-klass), 73 035 kr (år 1-3), 77 624 kr (år 4-6) respektive 83 731 kr (år 7-9). Total genomsnittligt redovisad kostnad för en grundskoleelev var 91 000 kr år 2010. Dessutom har åtta kommunala skolor och en fristående skola fått regionalt stöd med sammanlagt 8 mkr. Enligt Skolverkets statistik 2010: - 4 -
Antal lärare i grundskolan per 100 elever 2006 2007 2008 2009 Gotland 8,7 9,1 9,2 9,1 Samtliga kommuner 8,4 8,4 8,5 8,3 Kostnad (kr) per elev i grundskolan totalt 2006 2007 2008 2009 Gotland 78 300 80 400 85 100 89 000 Samtliga kommuner 73 200 77 000 81 300 83 700 Skolbarnsomsorg Cirka 2000 barn fanns i kommunala fritidshem och ungefär 200 barn i enskild fritidshemsverksamhet. Enligt Skolverkets statistik 2010: Antal inskrivna barn i fritidshem per årsarbetare 2006 2007 2008 2009 Gotland 12,9 13,2 13,2 13,2 Samtliga kommuner 18,9 19,5 20,5 20,9 Kostnad (kr) per inskrivet barn i kommunala fritidshem 2006 2007 2008 2009 Gotland 41 300 42 400 48 800 50 200 Samtliga kommuner 32 700 33 100 33 600 34 300 Andel (%) inskrivna barn år 2009 av samtliga barn i: Gotland Riket - åldern 6-9 år 84 80 - åldern 10-12 år 21 14 Särskola Under läsåret 2009/2010 gick cirka 89 elever i den obligatoriska särskolan, 80 elever i gymnasiesärskolan och 40 elever i SärVux. Enligt Skolverkets statistik 2010: Antal lärare per 100 elever i den obligatoriska särskolan 2006 2007 2008 2009 Gotland 29,9 27,5 26,8 25,6 Samtliga kommuner 25,6 25,6 26,6 27,3 Kostnad per elev i den obligatoriska särskolan 2006 2007 2008 2009 Gotland 298 600 323 900 322 600 273 300 Samtliga kommuner 282 800 304 200 320 100 329 500 Kostnad per elev i gymnasiesärskolan 2006 2007 2008 2009 Gotland 303 800 336 900 343 800 384 500 Samtliga kommuner 230 200 237 700 248 300 259 700-5 -
3. Skolplan 2008-2010 och kvalitetsarbetet på Gotland Barn- och utbildningsnämndens Styrkort 2008 2010 var tillika Skolplan för läsåret 2009/2010. I Styrkortet har nämnden inom fem perspektiv - Brukare/kunder, Ekonomi, Medarbetare & Ledare, Processer och Samhälle formulerat Framgångsfaktorer och Styrtal. Utdrag ur Styrkortet som är relevant för kvalitetsredovisningen BRUKARE/KUNDER Mål Framgångsfaktorer Styrtal Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Barn, elever, föräldrar och vuxenstuderande möts av professionella medarbetare, de är delaktiga och har inflytande på verksamheten samt har god kännedom om skolans uppdrag, mål, resultat och värdegrund 2. Stark fokusering på elevernas behov och förutsättningar samt deras arbete och motivation. 1. Enkäter till elever, vuxenstuderande och föräldrar 1. Enkäter till elever, vuxenstuderande och föräldrar 2. Arbetet skall beskrivas i kvalitetsredovisning 3. Stora förväntningar på eleverna 1. Enkäter till elever, vuxenstuderande och föräldrar 2. Slutbetygen år 9 skall minst uppgå till de modellberäknade Salsavärdena PROCESSER Mål Framgångsfaktorer Styrtal Kommunen har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete 1. Stark resultatorientering med uppföljning och utvärdering av läroplan och lokala mål. Förskola: Arbetet med att följa upp barnens språkutveckling skall redovisas Grundskola/Gymnasieskola: Arbetet med att följa elevernas kunskapsutveckling skall redovisas 3. Arbetssätt i skolor och förskolor som möjliggör tidig upptäckt av barns och elevers behov, både särskilt stöd och utmaningar Förskola: Varje barns utveckling skall följas upp och kommuniceras med föräldrarna Grundskola: Varje elevs behov skall dokumenteras i IUP. Gymnasieskola: Varje elevs behov skall dokumenteras vid utvecklingssamtal. - 6 -
4. Arbetsro och trygghet, ordning och reda. Nolltolerans mot mobbning 1. Enkäter till elever, vuxenstuderande och föräldrar. 2. Utvärdering av Likabehandlingsplanen i kvalitetsredovisningen SAMHÄLLE Mål Framgångsfaktorer Styrtal Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa, inomregional balans och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här 1. Skolor och förskolor med gott rykte som erbjuder utbildning med hög kvalitet i ett nationellt perspektiv 1. De gotländska skolorna är högre placerade än föregående år i riksjämförelser 4. Beskriva arbetet med Hälsofrämjande skola i kvalitetsredovisningen. 3. Höja utbildningsnivån på Gotland 1. Högre resultat än föregående år: Grundskola: Godkänt i kärnämnen resp alla ämnen år 9 Gymnasieskola: Elever som fullföljer gymnasieutbildning inom tre år, uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier, uppnår branschkrav 2. Högre resultat än riket: KomVux: Andelen kursdeltagare som slutfört kurs Extern Vux: Kursdeltagare som fullföljer statsbidragsfinansierade utbildningar Styrkortets styrtal följs upp kontinuerligt under året och resultatet redovisas för nämnden varje år i Årsredovisningen och utgör underlag för skolornas och kommunens kvalitetsredovisningar. 4. Uppföljning av kvalitetsredovisning 2009 De avgörande insatserna för att nå Läroplanernas mål görs av alla engagerade och kunniga medarbetare ute i den dagliga verksamheten. Det är i mötet mellan barn, elever och vuxna som förutsättningarna skapas för utveckling och lärande. De insatser som görs på central nivå syftar därför till att på olika sätt stödja och utveckla denna verksamhet. Det långsiktiga, systematiska arbetet med att följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling från förskolan, genom hela grundskolan och gymnasiet fortsätter. Några exempel: - 7 -
I obligatorisk särskola och gymnasiesärskola följs kunskapsutvecklingen runt varje elev. Det finns runt varje elev dokumentation och individuella utvecklingsplaner/studieplaner. Vid behov upprättas åtgärdsprogram. Samtliga förskolor arbetar med TRAS (Tidig registrering av språkutveckling) Syftet med TRAS är att utvärdera förskolans arbetssätt för att stimulera en ännu effektivare språkutveckling hos barnen. Resultaten av LUS, ämnesprov, betyg och enkäter redovisas i "Måttbandet". Resultaten av Måttbanden diskuteras i varje rektorsområde och förbättringsområden tas fram. Uppföljning sker via rektors kvalitetsredovisning som sedan följs upp vid för- och grundskolechefernas medarbetarsamtal med rektorerna. Arbetet med att förstärka mål- och bedömningskompetensen har fortsatt under 2010. Arbetet med implementeringen av de reformer som presenterades under året innebar också ett ökat fokus på kunskapsuppdraget. Särskilda utvecklingsområden Under läsåret 2009/2010 hade en lärare ett så kallat utvecklingsuppdrag som omfattade 50 %. Uppdraget syftade till att utbilda rektorer och lärare i systematiskt kvalitetsarbete. Tjänsten som genuspedagog har permanentats för att trygga det fortsatta utvecklingsarbetet inom detta område. En fortsatt satsning på naturvetenskap och teknik har skett genom medverkan i NTAprojektet där F-6 skolor deltagit. Under året utökades verksamheten att också omfatta Förskolan. En satsning på äventyrspedagogik genom två piloter inom detta område har gjorts. Satsningen vänder sig i första hand till Fritidshemmen och ingår i det fortsatta kvalitetsarbetet för Fritidshemmen. Kompetensutveckling Enligt forskning är satsningen på medarbetarnas kompetens den viktigaste kvalitetsfaktorn för all verksamhet och för skolan i synnerhet. De centrala insatserna skall ses som komplement till den kompetensutveckling som genomförs i rektorsområdena. BUF har en 3-årig kompetensutvecklingsplan, som revideras årligen, med ett brett utbud av kortare och längre fortbildningsinsatser för all personal i förskola, grundskola och särskola, allt med syfte att öka måluppfyllelsen. Det gäller såväl ämnesfördjupning som socialt samspel och insatser för en hälsofrämjande förskola/skola. Några exempel på de insatser som gjorts under perioden: 25 lärare avslutade Skolverkets 10 hp (högskolepoäng) kurs om mobbning och kränkande behandling. Kursen genomförs i samverkan med Högskolan på Gotland. 35 lärare deltog under 2010 i lärarlyftet (motsvarande 14,75 heltidsstuderande) 21 förskollärare deltog under 2010 i förskolelyftet á 15 hp (motsvarande 10,5 heltidsstuderande) 23 barnskötare deltog under 2010 i förskolelyftet á 7,5 hp - 8 -
5. Förskoleverksamhet Resultat, måluppfyllelse och analys A. Utveckling och lärande Barnens utveckling och lärande följs alltid upp av personalen men det är inte det enskilda barnets resultat som utvärderas utan verksamhetens kvalitet och resultat. På olika sätt dokumenteras verksamheten på de olika förskolorna och iakttagelserna utgör sedan underlag för diskussioner och utvecklingsarbete i varje förskola och i nätverk mellan rektorerna. Det är personalens/arbetslagets ansvar att följa barnets utveckling, erbjuda utmaningar och uppmärksamma svårigheter för att erbjuda adekvat stöd vid behov. Alla kommunala och flera enskilda förskolor använder sig av observationsmaterialet TRAS Tidig Registrering Av Språkutveckling. Med hjälp av TRAS kan personalen i samarbete med föräldrarna följa och stödja barnets utveckling. Användningen av och diskussionerna kring TRAS har inneburit en ständigt pågående utveckling av verksamheten i förskolorna. B. Förskola och hem Föräldrar med barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg får varje år besvara en enkät där de har möjlighet att ge sin syn på verksamheten. De tar ställning till ett antal påståenden genom att markera sina svar på en skala 1-4 där 4 betyder Instämmer helt och 1 betyder Instämmer inte alls. Dessutom finns det utrymme att lämna synpunkter och förslag. Som kvalitetsmått används andelen föräldrar som besvarat en fråga med minst 3 på den 4- gradiga skalan. Frågor till föräldrar med barn på kommunala och enskilda förskolor: De aktiviteter som ordnas främjar mitt barns lärande och utveckling Jag som förälder har fått information om förskolans mål och arbetssätt Jag är nöjd med den information om verksamheten som jag får från förskolan Mitt barn känner sig tryggt i förskolan Jag som förälder känner mig trygg när mitt barn är i förskolan Jag är nöjd med personalens bemötande Jag kan prata i förtroende med någon i personalen om mitt barns situation Jag är nöjd med det inflytande jag får på min förskola - 9 -
Kommunal förskola Sammanfattande omdöme: 94% år 2010 (96% år 2009, 94% år 2008) Nöjdhetsindex: 81 (82 år 2009) Enskild förskola Sammanfattande omdöme: 99% (98% år 2009, 93% år 2008) Pedagogisk omsorg (Familjedaghem) Frågor till föräldrar med barn i familjedaghem: De aktiviteter som ordnas främjar mitt barns lärande och utveckling Jag är nöjd med den information om verksamheten som jag får från dagbarnvårdaren Mitt barn känner sig tryggt Jag som förälder känner mig trygg när mitt barn är i familjedaghemmet Jag är nöjd med det bemötande jag får i familjedaghemmet Jag kan prata i förtroende med min dagbarnvårdare om mitt barns situation Jag är nöjd med det inflytande jag får i familjedaghemmet. Jag är nöjd med den mat mitt barn får i familjedaghemmet - 10 -
Sammanfattande omdöme: 100% (97% år 2009, 98% år 2008) Föräldrarna ger, liksom tidigare, verksamheten i våra förskolor och familjedaghem ett mycket gott betyg! Det visar både enkätsvaren och ett högt Nöjdhetsindex. 97 % eller fler känner sig trygga, är nöjda med personalens bemötande och känner att de kan prata med någon av dem i förtroende. I Förskolan är föräldrarnas bedömning något lägre än förra året, något högre för den enskilda än den kommunala verksamheten. I kommentarerna skriver många föräldrar att personalen är fantastisk, att vi måste vara rädda om dem, men att de är oroliga för framtiden med aviserade personalminskningar. Flera föräldrar lämnar synpunkter på lokalerna som de tycker är för små och i behov av renovering och bullerdämpande åtgärder. Utemiljön kunde vara mer varierad med fler lekredskap, träd som skuggar på sommaren och bättre belysning under den mörka årstiden. Överhuvudtaget har föräldrarna önskemål om mer uteverksamhet och fler utflykter. Föräldrarna har också önskemål om mer information dels om mål, arbetssätt och terminsplanering och dels mer kortsiktig information t ex i form av vecko- eller månadsbrev. Många föräldrar önskar att maten lagades på förskolan, att dem var närproducerad och i möjligaste mån ekologisk. C. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Förskolorna erbjuder barnen en verksamhet av god pedagogisk verksamhet. Personalen är medveten om vad läroplanen säger om hur verksamheten skall utformas och arbetar på olika sätt för att omsätta den i den dagliga verksamheten och värdegrundsarbetet är genomgående gott. Det understryks av det genomgående goda betyg som föräldrarna ger verksamheten i sina enkätsvar. Det är dock viktigt att kontinuerligt kommunicera förskolans uppdrag utifrån läroplanen med föräldrarna. Kommunen klarar i stort att erbjuda alla barn plats i förskoleverksamheten inom stipulerad tid men det sker på bekostnad av förtätning och trånga lokaler. Då dessutom andelen förskollärare i verksamheten är låg medför det svårigheter att fullt ut arbeta mot läroplanens mål. - 11 -
D. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING För att möta det ökande behovet av plats i förskolan genomförs en utbyggnad med förskoleavdelningar både i kommunal och enskild verksamhet. Då andelen förskollärare är låg arbetar vi med att, då tillfälle ges, konvertera barnskötartjänster till förskollärartjänster. Information till föräldrar Av de enkätsvar som föräldrarna lämnat framgår att många förskolor behöver arbeta med att förbättra informationen om förskolans läroplan och mål. Dessutom behöver den egna planeringen förtydligas och en diskussion måste föras med föräldrarna om vad i verksamheten de vill och kan påverka. Bullerdämpande åtgärder Sedan en tid tillbaka arbetar ett Bullerteam med bullerdämpande åtgärder både när det gäller den fysiska miljön och metodik och arbetssätt. Miljöförbättringar Då många förskolor medvetet satsar på att förlägga större del av verksamheten utomhus pågår ett arbete med att förbättra förskolornas ute- och närmiljö för att stimulera leken och lärandet. 6. Förskoleklass, grundskola Resultat, måluppfyllelse och analys A. Normer och värden Enkäter Varje år får eleverna i skolår 3, 5 och 8 besvara en enkät och ge sin syn på verksamheten. I enkäten får de ta ställning till ett antal påståenden grupperade i olika ämnesområden. Lärande Trygghet och hälsa Inflytande och ansvar För varje påstående markerar de sin åsikt på en skala 1-4 där 4 betyder Ja, alltid och 1 betyder Nej, aldrig. Som kvalitetsmått används andelen elever som besvarat en fråga med minst 3 på den 4-gradiga skalan. I skolår 3 där eleverna har en mindre utvecklad läsförmåga genomförs enkäterna så att en lärare läser en fråga i taget högt, förvissar sig om att alla så långt som möjligt har förstått frågeställningen och sedan markerar eleverna sitt svar. Resultaten för skolår 3 och 5 redovisas sammanlagt för hela kommunen. För skolår 8 redovisas också varje skolas resultat. Eleverna i skolår 3, 5 och 8 fick följande frågor inom området Trygghet och hälsa: Jag känner mig trygg när jag är i skolan Jag känner mig trygg på rasterna Jag känner mig trygg på vägen till och från skolan Jag får arbetsro när jag behöver för skolarbetet Jag har någon vuxen i skolan som jag känner förtroende för Jag blir behandlad på ett bra sätt av de vuxna i skolan Jag tycker att de vuxna på skolan arbetar för att förhindra att elever blir mobbade Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill (år 8) Andra uppfattar mig som en god kamrat (år 8) - 12 -
Skolår 3 Sammanfattande omdöme: 91 % (snitt 2007-2009: 92 %) Skolår 5 Sammanfattande omdöme: 92 %, enkäten gjord ht 2009 (snitt 2006-2008: 94%) Skolår 8 Sammanfattande omdöme: 90 % (snitt 2007-2009: 94%) 100% 98% 96% 97% 98% 97% 83% 82% 95% 87% 75% 50% 25% 0% Trygg p lektionerna Trygg p rasterna Trygg till och frn skolan Ngon att vara med r en bra kamrat Frtroende fr vuxen Jag fr arbetsro nr jag behver i skolarbetet Bra behandlad av vuxna Vuxna frhindrar mobbning - 13 -
Resultat för de olika skolorna år 8 2009 Fårösund Solklint Roma Solberga Södervärn Klinte Högby Kommunen Antal elever 33 32 60 146 85 36 83 475 Trygg på lektionerna 97% 97% 94% 99% 98% 94% 96% 97% Trygg på rasterna 93% 97% 93% 99% 97% 94% 95% 97% Trygg på vägen till och från skolan 100% 97% 97% 99% 97% 91% 97% 97% Någon att vara med på rasterna 97% 97% 94% 100% 98% 95% 97% 98% Andra uppfattar mig som en god kamrat 100% 94% 93% 96% 95% 83% 95% 94% Får arbetsro när jag behöver 83% 75% 65% 88% 80% 50% 72% 76% Förtroende för någon vuxen i skolan 86% 69% 65% 81% 81% 56% 87% 78% Bra behandlad av vuxna i skolan 93% 81% 78% 94% 93% 91% 94% 91% Vuxna på skolan arbetar för att förhindra mobbning 80% 60% 82% 83% 88% 53% 81% 80% TRYGGHET OCH HÄLSA 92% 85% 85% 93% 92% 79% 90% 90% Genomsnitt 2007-2009 95% 97% 93% 94% 95% 91% 91% 94% Eleverna i skolår 5 fick också besvara två frågor om ordningsregler och Likabehandlingsplan Andel som svarat Ja 2009 Jag känner till skolans ordningsregler 94 % 94 % Jag känner till skolans Likabehandlingsplan 81 % 81 % Eleverna i skolår 8 besvarade också frågor om ordningsregler och Likabehandlingsplanen Andel som svarat Ja Jag känner till skolans ordningsregler 78 % (97 %) Jag känner till skolans Likabehandlingsplan 69 % (80 %) Svaren på enkäterna visar att oerhört många av de gotländska skoleleverna, över 96 %, känner sig trygga i skolan, både på lektioner och raster. Då samtliga frågor inom området Trygghet och hälsa läggs samman är det drygt 90 % av de gotländska eleverna som svarar alternativ 3 och 4. Här kan en liten försämring märkas jämfört med de tre senaste årens snittresultat. Skillnaden mellan skolor måste uppmärksammas likaså om det skett stora förändringar mellan år på samma skola. Rektorerna får del av resultaten av enkäterna så fort de blir klara och kan på det sättet direkt analysera och arbeta fram åtgärdsförslag tillsammans med sin personal. Elevernas uppfattning av om de vuxna i skolan gör tillräckligt för att förhindra mobbning bör också uppmärksammas. Drygt 1 av 10 elever tycker inte att det görs tillräckligt och frågan om mobbning och åtgärder för att komma tillrätta med denna problematik är i fokus på - 14 -
skolorna. Senaste enkätundersökningarna tyder på att det är fler elever som inte känner till skolans ordningsregler. Svaret behöver inte betyda att ordningsregler saknas. Dock bör varje skola uppmärksamma hur processen och kännedomen om dessa regler ser ut på den lokala skolan. Den skillnad man kan se mellan skolor bör uppmärksammas mer. Den högskolekurs som genomfördes under det senaste året och som till största delen handlade om likabehandlingsarbete och antimobbningsinsatser utgör en bra grund för det fortsatta arbetet. Personal från många av våra skolor har genomgått denna utbildning. B. Kunskaper Läsutvecklingsschema, LUS Läsutvecklingsschemat, LUS, beskriver i ett antal punkter de tecken som hos de flesta barn kommer i en bestämd följd när de utvecklas till läsare. LUS skall hjälpa läraren genom att synliggöra den utveckling varje enskilt barn genomgår och den stimulerar också barn att utveckla sitt läsande. Från och med läsåret 2003/04 sker systematiska uppföljningar med LUS för alla elever i grundskolan. För förskoleklass och år 3 och 6 skall resultaten i slutet av vårterminen redovisas och sammanställas för kommunen. Miniminivåerna är för förskoleklass punkt 3, för skolår 3 punkt 15 och för skolår 6 punkt 18a. Diagrammet visar hur stor andel av kommunens elever som bedömdes ha uppnått miniminivåerna åren 2008-2010. Resultatet de tre senaste åren visar inga större förändringar, förutom att resultatet i år 3 påtagligt förbättrats också det senaste året. - 15 -
Måluppfyllelsen år 3 i svenska och matematik Här redovisas för hela kommunen hur stor andel av eleverna som lärarna bedömde ha uppnått målen i de bägge ämnena våren 2010 och det föregående året. Sedan 2009 har nationella prov genomförts i åk 3 i matematik och svenska. I samband med detta infördes också nationella mål i åk 3 i dessa ämnen. Av tabellen ovan framgår hur stor andel av eleverna som bedömdes nå målen i åk 3 i Svenska/Svenska A respektive Matematik. Skillnaden mellan 2009 och 2010 är marginell. Fårösundslinjen Slitelinjen Romalinjen Solbergalinjen Andelen elever som uppnått målen i Totalt antal elever 23 48 64 115 137 49 49 485 38 Svenska/SvA 87% 69% 92% 95% 92% 90% 80% 87% 82% Matematik 83% 75% 92% 91% 91% 94% 80% 89% 79% Södervärns-linjen Klintelinjen Sudretlinjen Kommunen procent Friskolor Både svenska och matematik 78% 69% 88% 91% 88% 88% 76% 84% 71% 2009 Både svenska och matematik 96% 81% 87% 88% 87% 74% 81% 84% 85% Skillnaden mellan skolor och linjer är för stora och behöver uppmärksammas ännu mer. Skillnaden är stor mellan linjernas elevantal vilket gör att enstaka resultat får ett större genomslag i de linjer där elevantalet är lågt. - 16 -
Måluppfyllelsen år 5 i svenska, engelska och matematik Här redovisas för hela kommunen hur stor andel av eleverna som lärarna bedömde ha uppnått målen i de tre ämnena våren 2010 och de föregående fem åren. Resultatet har senaste året sjunkit vilket bör utmana oss att ännu aktivare arbeta för en ökad måluppfyllelse. Att skolorna tydligt redovisar bristande måluppfyllelse visar att man är väl medveten om vilka elever som behöver mer stöd och hjälp. Fårösunds -linjen Slitelinjen Romalinje n Södervärn s-linjen Andel elever som uppnått målen i Antal elever 16 43 37 130 106 42 73 447 35 Klintelinjen Sudretlinje n Kommune n procent Svenska/Sva 2010 100% 74% 86% 83% 91% 79% 76% 84% 83% Genomsnitt 07-09 91% 84% 88% 90% 87% 84% 84% 87% 80% Engelska 2010 94% 67% 89% 82% 92% 67% 81% 82% 80% Genomsnitt 07-09 91% 85% 88% 90% 91% 85% 85% 88% 89% Matematik 2010 81% 74% 86% 92% 92% 76% 81% 87% 83% Genomsnitt 07-09 81% 81% 85% 88% 88% 87% 82% 86% 70% Alla kärnämnen 2010 81% 63% 78% 72% 84% 60% 74% 74% 71% Genomsnitt 07-09 75% 73% 79% 82% 79% 76% 70% 77% 63% Friskolor I tabellen nedan redovisas måluppfyllelsen i samtliga ämnen i åk 5: Andel elever som uppnått målen i Samtliga ämnen 2010 Slitelionjen Romalinjen Solbergalinj en Solbergalinjen Fårösundslinjen Södervärnslinjen Klintelinjen Sudretlinjen Kommunen procent 81% 60% 76% 68% 78% 60% 74% 71% 71% Friskolor Skillnaden mellan linjer/skolor är för stor och ett arbete med att analysera och fokusera på detta är igång. - 17 -
Betygstatistik skolår 9 I Styrkortet / Skolplanen har Barn- och utbildningsnämnden formulerat följande styrtal: Andelen elever som uppnått godkänt i kärnämnena skall minst uppgå till föregående års nivå. I tabellen redovisas andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan d.v.s. som uppnått minst betyget Godkänt i de tre kärnämnena svenska, engelska och matematik Lå 05/06 Lå 06/07 Lå 07/08 Lå 08/09 Lä 09/10 Gotland 88 % 87% 88% 89,8% 88,8% Riket 89,5% 88,8% 88,5% 88,8% 88,2% Som framgår av tabellerna är styrtalet inte uppnått men andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan är fortsatt hög och ligger också i år över rikssnittet. Andel elever skolår 9 som uppnått målen, betyget godkänt eller högre i samtliga ämnen jämfört med Salsa-värdet Salsa-värdet är ett av Skolverket modellberäknat värde där hänsyn tas till ett antal bakgrundsfaktorer: - föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå - andelen pojkar av eleverna - andelen elever födda utomlands - andelen elever vars båda föräldrar är födda utomlands Kommunen, faktiskt och modellberäknat resultat de tre senaste åren: Kommunens resultat har de senaste tre åren ökat för varje år och låg 2009/2010 på 3 % över förväntat resultat. - 18 -
De olika skolornas resultat 09/10, faktiskt och modellberäknat Det modellberäknade värdet visar att det förväntade resultatet varierar från Solklintsskolans 74 % till Solbergaskolans 84 %. Två av de kommunala skolorna, Romaskolan och Solklintsskolan hade ett resultat som låg under det förväntade resultatet. Resten av skolorna låg lika eller över förväntat resultat. Meritvärdet för eleverna skolår 9 jämfört med Salsavärdet Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Godkänd motsvaras av värde 10, Väl godkänd av värde 15 och Mycket väl godkänd av värde 20. Kommunen, faktiskt och modellberäknat resultat de tre senaste åren: Kommunala skolor Gotland 08/09 07/08 06/07 204 206 205 204 204 199 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 Faktiskt vrde Modellberknat vrde Det faktiska meritvärdet ligger över det förväntade värdet med 3 poäng. Under de senaste tre åren har resultatet varje år höjts i förhållande till föregående år. - 19 -
Genomsnittligt meritvärde på de olika skolorna läsåret 09/10 Det modellberäknade värdet visar att det förväntade meritvärdet varierar från Solklintsskolans 196 poäng till Solbergaskolans 219 poäng. Av de kommunala skolorna är det Högbyskolan som har det högsta resultatet över förväntat resultat. Södervärnsskolan, Romaskolan och Solklintsskolan har ett något lägre betygsresultat än modellberäknat värde. Frågan om betygen återspeglar faktiska kunskaper hos eleverna är ständigt aktuell. I tabellen nedan syns sambandet mellan de nationella proven slutbetyget i ämnena svenska, matematik och engelska. Samtliga kommunala rektorer med ansvar för Högstadiet analyserar dessa uppgifter tillsammans med sin personal och diskussioner om betygsnivåer och bedömningar förs ute på skolorna. Relation mellan nationella prov och slutbetyg lå 2009/2010 Svenska Matematik Engelska Andel (%) elever med lägre, lika Andel (%) elever med lägre, lika Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg än provbetyget eller högre slutbetyg än provbetyget eller högre slutbetyg än provbetyget Ämne Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket, Samtliga + 3,1 74 22,9 1 72,6 26,4 6,5 84,3 9,2 Kommun, Kommunal 4,2 74,8 21 0,3 69,9 29,7 7,1 79,8 13,1 Kommun, Fristående 54,4 45,6 4,4 67,6 27,9 4,4 86,8 8,8 Kommun, Samtliga 3,8 72,8 23,4 0,7 69,7 29,5 6,8 80,5 12,7 Fårösundsskolan. 84,4 15,6. 71 29 13,3 76,7 10 Högby skola 7-9 1 73,7 25,3 1,1 51,6 47,3 1 79,4 19,6 Klinteskolan år 7 - år 9 1,6 65,6 32,8. 70,7 29,3 4,7 81,3 14,1 Romaskolan 14,1 80,3 5,6. 81,4 18,6 21,6 68,9 9,5 Solbergaskolan 3,4 75,6 21 0,6 73,8 25,6 0,6 91,5 7,9-20 -
Solklintsskolan 6-9 6,1 75,8 18,2. 89,3 10,7 13,8 51,7 34,5 Södervärnsskolans 7-9 4,2 73,4 22,4. 67,1 32,9 10,1 76,8 13 Fristående skolor: Atheneskolan. 65,1 34,9 6,8 72,7 20,5 4,5 84,1 11,4 Guteskolan. 36 64. 58,3 41,7 4,2 91,7 4,2 Bedömnings- och betygsfrågor har under de senaste åren varit föremål för fortbildningsinsatser. Relationen mellan nationella prov och slutbetyg bör uppmärksammas. Här finns noterbara skillnader mellan de gotländska skolorna. Tendensen på Gotland är som i landet i övrigt: i matematik är det fler elever än i de övriga ämnena som får ett högre slutbetyg än resultatet i nationella proven och här skiljer det sig mycket mellan de gotländska skolorna. För att ytterligare följa upp betygssättningen görs en kartläggning hur betyget i svenska, engelska och matematik från åk 9 står sig då samma elever får betyg efter genomförd A-kurs på gymnasieskolorna. Rektorerna har blivit alltmer medvetna om vikten av att analysera sina skolors resultat också på detta område, något som förvaltningen förstärker genom att tillhandahålla resultat och analysmaterial. C. Elevernas ansvar och inflytande Enkät till elever skolår 3, 5, och 8. Så här svarade eleverna på frågorna i området Inflytande och ansvar. Resultatet har sammanställts och redovisas på samma sätt som för området Trygghet och hälsa. Eleverna i skolår 3 och 5 fick följande frågor inom området Inflytande och ansvar: Jag får vara med och planera mitt skolarbete Jag klarar av att ta ansvar för mitt eget skolarbete Jag har möjlighet att framföra mina åsikter Jag tycker att de vuxna lyssnar på mina åsikter Skolår 3 Sammanfattande omdöme: 89 % (snitt 2006-2009: 89 %) - 21 -
Skolår 5 Sammanfattande omdöme: 90 %, enkäten gjord ht 2009 (snitt 2006-2008: 90 %) Skolår 8 Frågorna som eleverna i skolår 8 fick besvara Jag får vara med och planera vad jag skall arbeta med i skolan Jag får vara med och planera hur jag skall arbeta i skolan Jag klarar av att ta ansvar för mitt skolarbete Jag har möjlighet att framföra mina åsikter De vuxna lyssnar på mina åsikter Sammanfattande omdöme: 73 % (snitt 2007-2009: 80 %) Andel som valt svarsalternativ 3 och 4 hela kommunen 100% 80% 60% 40% 20% 0% Vara med och planera vad jag skall arbeta med i skolan Vara med och planera hur j.. Klarar av att ta ansvar fr mi.. Mjlighet att framfra sikter De vuxna lyssnar p sikterna INFLYTANDE OCH ANSVAR - 22 -
Fårösund Solklint Roma Solberga Södervärn Klinte Högby Kommunen Antal elever 33 32 60 146 85 36 83 475 Vara med och planera vad jag skall arbeta med i skolan 66% 34% 38% 55% 49% 56% 65% 54% Vara med och planera hur jag skall arbeta i skolan 64% 40% 46% 76% 61% 53% 66% 63% Klarar av att ta ansvar för mitt skolarbete 83% 85% 78% 92% 91% 86% 87% 88% Möjlighet att framföra åsikter 86% 68% 80% 86% 84% 83% 84% 83% De vuxna lyssnar på åsikterna 80% 50% 60% 81% 80% 64% 73% 75% INFLYTANDE OCH ANSVAR 76% 55% 60% 78% 73% 68% 75% 73% Genomsnitt 2007-2009 78% 92% 79% 83% 80% 76% 75% 80% På frågorna om Inflytande och ansvar ger de yngre eleverna ungefär samma bedömning som tidigare år. Däremot har den positiva trend som vi de senaste åren brutits i år 8. En del av förklaringen till detta kan vara att enkäten i år besvarades via webben. I stort sett samtliga resultat var cirka 5 % lägre än tidigare år. Men mest noterbart är den stora negativa förändringar som skett på några av skolorna. Resultatet från enkäten presenterades för skolorna så fort den var färdig och förbättringsarbetet var igång redan i april på samtliga högstadieskolor. Svarsskillnader mellan pojkar och flickor varierar mellan år och visar ingen entydig tendens. D. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN I FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SOM HELHET Enkäterna visar att en stor majoritet av eleverna upplever trivsel och trygghet och att de känner förtroende för någon vuxen i skolan. De anser också att de kan ta ansvar för skolarbetet och att de får framföra sina åsikter. Däremot är det fortfarande betydligt färre som tycker att de får vara med och planera vad och hur de skall arbeta i skolan. Genomgående är de yngre eleverna något mer positiva än de äldre och det är också ganska stora skillnader mellan hur eleverna på de olika skolorna svarar. Trots stora insatser under många år är det fortfarande alltför många elever som inte når kunskapsmålen även om vi ser en tendens att resultaten förbättras över tid. I skolår 5 är det i år 26 % av eleverna som inte når målen i alla tre kärnämnena, en förbättring med 7 procentenheter jämfört med förra året. I skolår 9 är det 11,2 % som inte är behöriga till gymnasieskolan, en försämring med 1-procentenhet jämfört med förra året men fortfarande över rikssnittet. Cirka 10 % slutar grundskolan utan gymnasiebehörighet vilket inte är tillfredställande. Också här är skillnaden mellan skolor stor vilket bland annat kan ha en förklaring i att behörigheten skiftar mellan skolor, något som förvaltningen och rektorerna aktivt arbetar med när det gäller tjänsteplanering och fortbildning. - 23 -
E. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING Ett aktivt värdegrundsarbete, stark fokusering på elevernas behov och förutsättningar, höga förväntningar på eleverna och ett målmedvetet uppföljningsarbete är några av de gemensamma drag som är karakteristiska för de skolor som är mest framgångsrika enligt forskning och analyser av framgångsrika skolor och skolkommuner. Satsningen på en god och trygg lärandemiljö måste fortsätta men ett tydligt fokus på kunskapsmålen måste ske parallellt med ett aktivt värdegrundsarbete. Skolan måste alltid sträva mot att alla elever skall nå ämnesmålen. Genom ämnesproven och uppnåendemålen i skolår 3 har vi fått ytterligare ett redskap att använda i arbetet att systematiskt följa elevernas måluppfyllelse. Förhoppningsvis kommer också Skolverkets satsning på läsa skriva räkna att ge ytterligare stöd i det arbetet. Implementeringen av de nya styrdokumenten innebär att förvaltning och rektorer mycket aktivt arbetar med de pedagogiska utvecklingsfrågorna. Det innebär fördjupade kunskaper som på sikt bör leda till högre måluppfyllelse och bättre kvalitet. Ett aktivt arbete pågår med att systematiskt fördjupa rektorernas kunskaper, förutsättningar och vilja att förbättra sitt pedagogiska ledarskap. 7. Skolbarnsomsorgen Resultat, måluppfyllelse och analys A. Normer och värden och Kunskaper Fritidshemmen har som ett av sina uppdrag att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. Dock framkommer det bland annat i den nationella kvalitetsgranskningen som Skolinspektionen genomförde 2009-2010 att verksamheten tenderar att inriktas mot att ge barnen trygghet och omsorg på bekostnad av det pedagogiska arbetet. Detta gäller också i stor utsträckning för de gotländska fritidshemmen. I de årliga elevenkäterna ställs inga frågor som specifikt berör Fritidshemmen. Föräldrarnas omdöme om verksamheten fångas upp i de årliga föräldraenkäterna. B. Skola och hem Enkät till föräldrar med barn på fritidshem En liknande enkät som den som riktar sig till föräldrar med barn i förskoleverksamhet har också använts för att få föräldrarnas synpunkter på fritidshemmens verksamhet. Frågor till föräldrar med barn på kommunala och enskilda fritidshem: De aktiviteter som ordnas främjar mitt barns lärande och utveckling Jag som förälder har fått information om fritidshemmets mål och arbetssätt Jag är nöjd med den information om verksamheten som jag får från fritidshemmet Mitt barn känner sig tryggt på fritidshemmet Jag som förälder känner mig trygg när mitt barn är på fritidshemmet Jag är nöjd med personalens bemötande Jag kan prata i förtroende med någon i personalen om mitt barns situation - 24 -
Fritidshem, kommunal verksamhet Sammanfattande omdöme: 90 % år 2010 (91% år 2009) Fritidshem, enskild verksamhet Sammanfattande omdöme: 93 % (90 % år 2009) De gotländska föräldrarnas uppfattning om skolbarnsomsorgen är mycket positiv. Skillnaden mellan de enskilda verksamheterna och de kommunala är marginella. 93 % av föräldrarna i den kommunala skolbarnsomsorgen anser att de aktiviteter som genomförs främjar barnets lärande och utveckling. Man är överlag också mycket positiv till personalens arbete och bemötande. I de kommenterande svaren kan man skönja en oro inför framtiden med tanke på konsekvenser av en förändrad ekonomi. Liksom tidigare år anser många att utemiljön behöver förbättras med t ex fler gungor och andra uteleksaker och bättre belysning under den mörka årstiden. En tydlig svarstendens handlar om maten: man önskar närproducerad mat tillagad i den egna skolan. Föräldrarna har också önskemål om mer information dels om mål, arbetssätt och terminsplanering och dels mer kortsiktig information t ex i form av vecko- eller månadsbrev. Några föräldrar önskar också att öppettiderna skulle förlängas, framför allt på kvällarna. - 25 -
C. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I SKOLBARNSOMSORGEN SOM HELHET Kommunens resultat överensstämmer med det som Skolinspektionen redovisar i sin kvalitetsgranskning av fritidshemmens verksamhet i hela landet, d.v.s. trygghet och omsorg prioriteras framför det pedagogiska uppdraget. I förhållande till riket är det fler barn inskrivna i skolbarnsomsorgen på Gotland. Störst är skillnaden i åldersgruppen 10-12 år där 21 % av de gotländska barnen är inskrivna jämfört med rikssnittet 14 %. D. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING I fritidshemsverksamheten på Gotland finns en låg andel högskoleutbildade pedagoger i förhållande till riksgenomsnittet. En prioriterad insats måste därför vara att öka den andelen. En viktig del i rektorernas arbete är att lyfta fram fritidshemmens uppdrag utifrån läroplan och Skolverkets allmänna råd. Den diskussionen behöver föras med såväl medarbetare som föräldrar. Under det kommande året måste Fritidshemmens måluppfyllelse på ett mycket tydligare och aktivare sätt komma i fokus. Förvaltningen måste tillsammans med rektorerna arbeta mer aktivt med det systematiska kvalitetsarbetet med inriktning mot Fritidshemmens verksamhet. Värdegrundsarbetet arbetar man aktivt med också på Fritidshemmen dock förekommer det att likabehandlingsplanen är gemensam för skolan och Fritidshemmet. Enligt förordningen skall en unik plan finnas för varje verksamhet och ett sådant arbete skall under året göras på samtliga Fritidshem. 8. Obligatorisk särskola, gymnasiesärskola och SärVux Beskrivning av verksamheten Särskolan är en sammanhållen organisation med en ansvarig särskolchef för hela skolformen, och som tillika har nämndens delegation på elevmottagandet i särskolan. Verksamheten är organiserad i tre rektorsområden med gemensam expedition och ett resursteam för hela verksamheten. I resursteamet ingår syn konsulent, hörselpedagog, rh.- konsulent, studie- och yrkesvägledare, psykolog och kurator. Skolsköterskor och skolläkare finns att tillgå från förvaltningens Barn- och elevhälsa. Antalet mottagna elever i särskolan var ca 165 men varierade något under året. Den obligatoriska särskolan på Gotland organiseras i grundsärskola (lätt alternativt lindrig utvecklingsstörning) och träningsskola (för en måttlig och grav utvecklingsstörning). Den obligatoriska särskolan ansvarade även för en förskoleklass med 4 elever och en specialförskola med 2 barn med utvecklingsstörning och flerfunktionsnedsättningar. Tillsammans med grundskolan anordnas 7 samundervisningsgrupper spridda över ön med 21 elever mottagna i särskolan. - 26 -
Gymnasiesärskolan har specialutformade Estetprogram, Teknikprogram och Serviceprogram och ett Individuellt program. Tillsammans med gymnasieskolans individuella program Trojaborg anordnade särskolan samundervisningsgrupper på gymnasiet med 7 elever från gymnasiesärskolan. Det systematiska kvalitetsarbetet pågår kontinuerligt från den dagliga uppföljningen med elever om hur dagen har varit, vad som har skett, vad man har lärt, till dagliga samtal mellan personal, varje veckas arbetsenhetsträffar, utvecklingssamtal, facklig samverkan, föräldramöten/föräldrakontakter, elevvårdsarbete, handledning i olika former, konsulentstöd, arbetsplatsträffar, samverkansmöten, kompetensutvecklingsdagar, utvärderingsdagar, enkäter, diskussioner i framtidsgrupp liksom i skolråd. Allt dokumenteras skriftligt och sprids i verksamheten på ett strukturerat sätt. Ett aktivt värdegrundsarbete, med stark fokusering på elevers behov och förutsättningar, stora förväntningar på elever och ett målmedvetet uppföljningsarbete är några gemensamma drag för att skapa en framgångsrik skola. Den obligatoriska särskolan Resultat, måluppfyllelse och analys A. Normer och värden Enkät till eleverna Varje år får de äldre eleverna i särskolan och elever i gymnasiesärskolan besvara en enkät och ge sin syn på verksamheten. I enkäten får de ta ställning till ett antal påståenden grupperade i olika ämnesområden. Lärande Trygghet och hälsa Inflytande och ansvar De markerar de sin åsikt på en skala 1-4 där 4 betyder Ja, alltid och 1 betyder Nej, aldrig. Som kvalitetsmått används, precis som i grundskolan, andelen elever som besvarat en fråga med minst 3 på den 4-gradiga skalan. Resultaten redovisas sammanlagt för hela kommunen. I särskolan där eleverna har en mindre utvecklad läsförmåga genomförs enkäterna så att en lärare läser en fråga i taget högt, förvissar sig om att alla så långt som möjligt har förstått frågeställningen och sedan markerar eleverna sitt svar. I de berörda klasserna finns 90 elever. 72 svar har lämnats. Det innebär att svarsfrekvensen är 80 %. Frågor till eleverna i området Trygghet och hälsa Jag känner mig trygg när jag är i skolan Jag känner mig trygg på vägen till och från skolan Jag har någon att vara tillsammans med om jag vill Jag är en bra kamrat Jag har någon vuxen i skolan som jag känner förtroende för - 27 -
Flickor Pojkar Alla Trygghet och hälsa 93 % (97 %) 95% (98 %) 98 % Genomsnitt 2007-2009: 96 % Förra årets resultat inom parantes Sammanfattande omdöme: 92 % (snitt 2007-2009: 94 %) Trygghet och hlsa 100% 96% 92% 91% 96% 97% 75% 50% 25% 0% Trygg i skolan Trygg p vgen til skolan Ngon att vara med Bra kamrat Frtroende fr vuxen Även om eleverna i särskolan i stort ger verksamheten överlag ett mycket gott betyg så måste samtidigt situationen särskilt uppmärksammas för det fåtal elever som inte alltid känner sig trygga. Likabehandlingsplanen Plan mot kränkande behandling med tillhörande riskanalys måste fungera för alla elever i praktiken. Kontinuerligt följs Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling med tillhörande riskanalys upp av varje arbetsenhet. B. Kunskaper Enkät till eleverna Frågor till eleverna inom området Lärande Jag tycker om att jobba i skolan Jag tycker att det är lugnt när jag ska jobba i skolan Jag har någon att arbeta tillsammans med om jag vill Jag får hjälp när det är något jag inte förstår Flickor Pojkar Alla Lärande 91 % (94 %) 90 % (92 %) 92 % Genomsnitt 2007-2009: 94 % Förra årets resultat inom parantes Sammanfattande omdöme: 92 % (snitt 2007-2009: 94 %) Lrande 100% 85% 85% 93% 99% 75% 50% 25% 0% Tycker om att jobba Lugnt nr jag ska jobba Ngon att arbeta med Hjlp nr jag inte frstr - 28 -
Även i det här området ger eleverna verksamheten ett gott betyg. Sammantaget är det 92 % av eleverna som är positiva och ger verksamheten svaret 3 eller 4 i den 4-gradiga skalan i sin bedömning. Det innebär å andra sidan att 6 elever inte är nöjda och ger antingen svaret 1 eller 2 i sin bedömning. Det kräver fortsatt dialog och en uppmaning till elever att våga uttrycka sina åsikter. Sen 2008 har obligatoriska särskolan gjort en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen, från årskurs 1 till 10 i grundsärskolan. Utifrån sina förutsättningar bedöms samtliga elever nå målen senare under sin skoltid. Även träningsskolans elever granskades i förhållande till angivna mål i de 5 ämnesområdena. Bedömingen är att samtliga elever efter sina förutsättningar kommer att nå de mål som anges, då skolgången avslutas. C. Elevernas ansvar och inflytande Enkät till eleverna Frågorna till eleverna i området Inflytande och ansvar Jag får vara med och planera mitt skolarbete Jag tycker att de vuxna lyssnar på mina åsikter Flickor Pojkar Alla Inflytande och ansvar 91 % (92 %) 90 % (89 %) 90 % Genomsnitt 2007-2009: 88 % Förra årets resultat inom parantes Sammanfattande omdöme: 92 % (snitt 2007-2009: 94 %) Inflytande och ansvar 100% 75% 50% 25% 0% 86% Planera skolarbetet 96% Vuxna lyssnar De flesta eleverna upplever att de vuxna lyssnar på deras åsikter, något färre att de får vara med och planera sitt skolarbete. Av 72 elever innebär det att 6 elever anser att de har alldeles för lite inflytande i planeringen av skolarbetet eller att vuxna inte lyssnar tillräckligt till deras åsikter. Resultatet är återfört till verksamheten och eleverna. Elevers delaktighet och kännedom om målen, är ett förbättringsområde. För att göra elever och även vårdnadshavare mer delaktiga har visuella kursplaner använts i samtliga ämnen för grundsärskolans mål för skolår 5 och grundsärskolans mål för avslutad skolgång i grundsärskolan. De visuella kursplanerna har varit ett komplement till Skolverkets ordinarie kursplaner. - 29 -
D. Skola och hem Enkät till föräldrar med barn i Särskolan Liksom eleverna har också de föräldrar som har barn i särskolan getts möjlighet att ge sin syn på verksamheten för sina barn. I en enkät fick de ta ställning till sju frågor om verksamheten där de markerade sina svar på en skala 1-4 på motsvarande sätt som i övriga enkäter, samt en fråga om individuell utvecklingsplan. Resultatet har sammanställts för hela kommunen och som kvalitetsmått har också här använts andelen föräldrar som besvarat en fråga med 3 eller 4 på den 4-gradiga skalan. Resultat 2010 Snitt 2007-2009 Trivs ditt barn med sin skola/förskola idag? 93% 92% Granskar man resultatet ser man att 5 föräldrar valde svarsalternativ 2. Här är det viktigt med ett fruktbärande och uppriktigt samarbete mellan hem och skola. För att trivsel ska råda måste båda parter hitta lösningar utan att förringa någons personliga upplevelse. Resultat 2010 Snitt 2007-2009 Är du som förälder nöjd med verksamheten för ditt barn i skolan/förskolan? 93% 91% Är du nöjd med den undervisning ditt barn får? 94% 86% Är du nöjd med lokalerna för ditt barn? 93% 91% Även här kan man se att det rör sig om enstaka föräldrar som inte alls är nöjda med verksamhet eller undervisning liksom lokaler. Det är angeläget att dialog förs hela tiden om detta, utifrån lyhördhet och ett respektfullt bemötande utifrån ett lösningsinriktat fokus. Från skolan sida handlar det även om att försöka förklara vad utvecklingsstörningen innebär konkret i inlärningssituationen, liksom vilka styrdokument särskolan arbetar utifrån. Hur starkt är ditt förtroende för ditt barns Resultat 2010 Snitt 2007-2009 lärare/förskolepersonal 96% 91% ev. assistent 96% 95% rektor 93% 94% En stor majoritet av föräldrarna som besvarat enkäten har förtroende för skolans personal. Det understryks ytterligare av de synpunkter och kommentarer som lämnats. Dock finns det ett fåtal föräldrar som har lägre och i något fall inget förtroende för skolans personal. Även om förtroendet är ringa i de enstaka fallen så är det inte så lågt, så att förälder väljer att ta sitt barn ur särskolan. Föräldrar avgör ju helt själv vilken tillhörighet barnet ska ha, oavsett de utredningar som görs inför en placering i särskolan. - 30 -