Vår lokala likabehandlingsplan 2016 Vena skola

Vår lokala likabehandlingsplan 2016 Vena skola På Vena skola arbetar vi tillsammans för att alla ska kunna gå till förskoleklass, skola och fritidshem med glädje och förväntan. För att nå detta arbetar skolan med trygghet, öppenhet, delaktighet, ömsesidig respekt och ett gemensamt ansvar. Rektor, Vena skola Vena skolas likabehandlingsplan är en plan för likabehandling enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen (2008:567) och samtidigt en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap 8 skollagen (2010:80) Reviderad 2016-03-29

Innehåll Inledning... 3 Vision... 3 Till dig som elev... 3 Till dig som vårdnadshavare... 3 Befogade tillsägelser... 3 Främjande arbete... 3 På individnivå... 4 På gruppnivå... 4 På verksamhetsnivå... 4 Kartläggning... 5 Analys... 5 Våra mål kring arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling... 6 Förebyggande arbete... 6 Åtgärder då elev/elever kränker eller trakasserar elev/elever... 7 Åtgärder då personal kränkt eller trakasserat elev/elever... 8 Ansvarsfördelning... 8 Kompetensutveckling... 9 Skola och fritidshem... 9 Kommunikationsplan... 9 Arbetsplan... 10 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3

3 (13) Inledning Syftet med en likabehandlingsplan är att främja arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i skolan. Rektor, lärare, vårdnadshavare och elever ska hjälpas åt att ta fram en likabehandlingsplan för att skapa en trygg skolmiljö i den aktuella verksamheten. I planen står det vad skolan ska göra för att eleverna ska behandlas på lika villkor oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Vision ALLA går till Vena skola med ett leende på läpparna! På Vena skola är vi trygga och bryr oss om varandra. Till dig som elev - Som elev har du olika rättigheter och skyldigheter utifrån din ålder och mognad. - Som elev har du rätt till utbildning i en trygg miljö. - Som elev ska du utifrån mognad och ålder ta personligt ansvar för studier och arbetsmiljö. - Som elev ska du både möta och själv visa hänsyn och respekt för dina medmänniskor. - Som elev har du i förhållande till din ålder och mognad rätt till inflytande och möjlighet att påverka genom att aktivt delta i planering och utvärdering av undervisning och aktiviteter. Till dig som vårdnadshavare Om du misstänker att ditt barn utsätts för kränkande behandling eller utsätter någon annan för kränkande behandling, ber vi er kontakta barnets klassföreståndare, fritidspersonal eller rektor på skolan. För barnens bästa är det viktigt att alla hjälps åt och har ett gemensamt ansvar. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. (Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling s.5 utgiven av DO, BEO och Skolinspektionen). Främjande arbete På Vena skola arbetar vi för att alla har lika värde och behandlas med respekt. Öppenhet, delaktighet och trygghet är också viktigt i vår vardag. Vårt arbete utgår från detta. Alla vuxna och alla barn har ett gemensamt ansvar för att skapa de bästa förutsättningarna för en god inlärningsmiljö.

4 (13) På individnivå Skola och fritidshem - Arbetar för elevinflytande/elevmedverkan genom t.ex. elevråd. - Inför utvecklingssamtalen har vi enskilda diskussioner med eleverna om hur de uppfattar sin situation på skolan. - Vuxna är tillsammans med eleverna under lunch och raster. - Elevhälsoteam finns att tillgå för enskilda elever och som ett bollplank för pedagoger. På gruppnivå Skola - Vuxna äter lunch med eleverna. - Klassråd, elevråd och matråd. - Personal har uppsikt i omklädningsrum och duschrum vid idrott. - Vi har ett ämnesövergripande tematiskt arbetssätt och arbetar åldersintegrerat. Detta skapar goda relationer mellan eleverna samt mellan eleverna och personalen. Det här ger ökad förståelse för varandras olikheter utifrån diskrimineringsgrunderna. - Varje termin arbetar vi med frågor som rör likabehandlingsplanen. - Elever och personal har arbetat fram ordningsregler (Bilaga 2). Fritidshem - Vi har fritidsråd. - Arbetssättet på fritids har sin utgångspunkt i elevernas önskemål. Det utmynnar i ett tematiskt arbetsätt med barnen. På så sätt skapas goda relationer mellan eleverna samt mellan eleverna och personal. Detta ger ökad förståelse för varandras olikheter utifrån diskrimineringsgrunderna. - Fritids arbetar ständigt med frågor rörande likabehandlingsplanen. - Elever och personal har diskuterat hur man förhåller sig till varandra, utifrån likabehandling och skapat fritidsregler. På verksamhetsnivå Skola och fritidshem - Skola och fritidshem arbetar med medbestämmande, hänsyn och ansvar utifrån likabehandlingsplanen. - Skola och fritidshem har ett samarbete som vilar på gemensamma regler och värderingar. - Föräldrarådsmöte hålls minst en gång per termin. - Föräldramöte hålls minst en gång per läsår. - Likabehandlingsplanen arbetas fram tillsammans med elever, personal och vårdnadshavare.

5 (13) Kartläggning För att få reda på hur läget är på vår skola och för att få vetskap om det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på Vena skola (grundskolan, förskoleklass, fritidshem) genomför vi ett kartläggningsarbete. - eleverna fyller under vår- och höstterminen en muntlig trivselenkät som pedagogerna har arbetat fram (bilaga 3) - övergripande frågor kring trivsel och arbetet med likabehandlingsplanen tas upp av rektor på föräldramöte. - vid förberedelse av och under IUP-arbete tar pedagogen upp trivsel- och trygghetsfrågor med eleven, - en kommunal elev- och föräldraenkät genomförs av elever och vårdnadshavare till elever i alla årskurser För att få reda på vilka insatser som ska sättas in genomförs följande: - sammanställning av elevenkäten görs under höstterminen, - analys och ny målformulering görs av ansvariga pedagoger under höstterminen, - diskussion om likabehandlingsarbetet genomförs klassvis, mellan pedagoger och vårdnadshavare på föräldramöten samt föräldraråd. - inför utvecklingssamtalen har eleven fyllt i frågor om sin egen trivsel och social förmåga. - vid behov kontaktar pedagogerna elevhälsan. Analys Pedagoger på skolan sammanställer det insamlade materialet tillsammans. Analysen är grunden till målformulering. Alla elever på skolan har deltagit i enkäten. Eleverna F-6 har gjort samma enkät. Alla elever har intervjuats. Föräldrarna har haft möjlighet att ge synpunkter på likabehandlingsplanen på föräldramöte under hösten, bl.a. har de varit delaktiga i att ta fram skolans ordningsregler. Majoriteten av de insamlade enkäterna visar på hög trivsel. Största delen av eleverna är trygga. Alla eleverna svarar att de har mer än en kompis. Alla eleverna anser att den har en eller flera kompisar på rasterna. Enkäterna visar att det finns barn som upplevs själva på rasterna. Två elever har svarat att de upplever att de ibland är ensamma på rasten. Vi har ca 1/3 av eleverna som upplever att de ibland blir retade och får höra fula ord. Det finns elever som upplever att de får höra dumma kommentarer, skratt och miner från andra elever, det förekommer främst på rasterna men det förekommer även under lektionerna. Det är ca 1/3 av eleverna som säger att de själva ibland kan vara dumma mot andra. De flesta eleverna upplever att bussarna fungerar bra. Det finns några som ser att några av klasskompisarna springer över vägen. Eleverna anser att det skulle kunna hända saker vid kullen, stora stenen och bakom idrottshallen.

6 (13) Våra mål kring arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Utifrån analysen av kartläggningen har vi kommit fram till följande mål - Att stärka sammanhållningen mellan alla elever på raster och under lektionstid. - Att stoppa användandet av dumma, nedsättande ord och uttryck bland eleverna. Förebyggande arbete För att nå de uppsatta målen i vår likabehandlingsplan har vi valt att arbeta på följande sätt under läsåret: Att stärka sammanhållningen på raster och under lektionstid: - vi fortsätter med upprustningen av skolgården för att möjliggöra fler roliga aktiviteter. - vi erbjuder planerade aktiviteter och lekar under utvalda raster varje vecka. - vi i personalen samtalar om regler och eftersträvar ett gemensamt konsekvent förhållningssätt gentemot eleverna. - tillsammans reviderar vi ordningsreglerna för skolan. - vi har gemensamma temadagar för hela skolan. Att stoppa användandet av kränkande ord och uttryck: - vi tillåter aldrig dumma kommentarer eller miner och all personal agerar då detta förekommer. - vi samtalar om olikheter och allas lika värde. - personalen avbryter barn som retas, säger dumma kommentarer och gör miner och ber dem sluta. Vi använder inte de orden på vår skola eller på vår skola säger vi trevliga ord till varandra är bra repliker. - personal från ungdomsenheten kommer till vår skola och har kill-, tjej- och mixgrupper där de tar upp olika ämnen till diskussion, till exempel hur vi är mot varandra. - Vi tar upp användandet av dumma ord och uttryck på föräldramöten och föräldraråd för att höra vårdnadshavares idéer och tankar.

7 (13) Åtgärder då elev/elever kränker eller trakasserar elev/elever Om en i personalen får kännedom om att elever utsätts för kränkande behandling eller trakasserier arbetar vi enligt följande: Vuxen som blir vittne till kränkande eller trakasserande behandling, avbryter genast handlingen och pratar med de inblandade. Den vuxne ansvarar för att, vid behov, övrig personal eller ansvariga vuxna blir informerade. Om ärendet är ett likabehandlingsärende eller inte diskuteras i personalgruppen omgående. Enligt 6 kap. 10 skollagen är en lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. Rutiner vid anmälan om kränkande behandling eller diskriminering 1. Personalen gör anmälan till och/eller kurator och rektor samma dag som den får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. http://www.hultsfred.se/artikel/blankett-for-anmalan-om-krankandebehandling/ 2. Kurator eller rektor skriver anmälan om kränkande behandling och mailar till ansvarig rektor. 3. Rektor gör skyndsamt anmälan till huvudman på blanketten Anmälan om kränkande behandling 4. Rektor är ansvarig för att utredningen påbörjas och utförs skyndsamt. Rutiner och ansvarsfördelning vid utredning Rektor leder utredningsarbetet. Skolans likabehandlingsgrupp genomför utredningar med elever. Rektor genomför utredning med personal och föräldrar. Rektor/kurator sammanställer utredningen utifrån utredningsunderlag. Rektor beslutar utifrån vad utredningen visar om kränkning har skett eller inte. Blanketten utredning efter anmälan om kränkande behandling skickas till huvudman av rektor. Kopia av anmälan och utredning förvaras i den kränkta elevens mapp, rektors ansvar. Om kränkning har skett vidtas nödvändiga åtgärder grundade på utredningen i det enskilda fallet. Åtgärderna ska följas upp och utvärderas för att förvissa sig om att kränkningarna har upphört.

8 (13) Åtgärder då personal kränkt eller trakasserat elev/elever Den som fått kännedom om att personal kränkt eller trakasserat elev/elever vänder sig till rektor. Detta dokumenteras av den som fått kännedom om att kränkningar eller trakasserier uppstått. Vid kännedom om händelse som kan vara kränkande behandling anmäl till rektor på blankett http://www.hultsfred.se/artikel/blankett-for-anmalan-omkrankande-behandling/ Rektor gör anmälan om misstänkt kränkning till huvudman. Rektor samtalar med berörda parter. Dokumentation ansvarar rektor för. Resultatet av samtalet med berörda redovisas för berörda ansvariga vuxna. Rektor ansvarar för informationen. Återkoppling sker till den som informerade rektor. Rektor tar ställning till åtgärder i samråd med övrig ledning. Alla ovanstående fall ska dokumenteras, arkiveras och följas upp. Rektor ansvarar för detta. Ansvarsfördelning Rektors ansvar - Rektor har ett övergripande ansvar för Vena skolas likabehandling av alla barn och elever samt för att skapa förutsättningar för ett gott arbetsklimat. - Rektor ansvarar för att all personal får information och kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll. Ingår i skolans kalendarium. Personalens ansvar - Att likabehandlingsplanen aktualiseras och diskuteras på samtliga föräldramöten och föräldraråd varje hösttermin. - Att alla barn och elever har kännedom om likabehandlingsplanens mål och innehåll samt verkar för att planen följs. - Att engagera sig och agera för att leva upp till likabehandlingsplanen och att vara uppmärksamma på alla olika former av kränkande behandling och diskriminering. - Vara delaktiga i utformandet av planen. Elevers ansvar - Att vara delaktiga i utformningen och innehållet av likabehandlingsplanen. Föräldrar - Föräldrar tar ansvar genom att samverka med skolan.

9 (13) Kompetensutveckling Skola och fritidshem: - vill få bättre kunskap i att skapa grupper med god sammanhållning - vill öka elevernas empatiska förmåga - vill utveckla synen på likabehandling, både vad gäller betydelse och hur vi arbetar med det i vardagen, - använder sig av rådgivning från elevhälsan, - vill få möjligheter att delta i utbildningar som finns kring mobbing, trakasserier och diskriminering. Utbildningen kan vända sig till pedagoger, elever eller vårdnadshavare. Kommunikationsplan Ansvarig Målgrupp Informationsstrategi Rektor Barn/elever Genomgång av skolans likabehandlingsplan på klassråd i början av varje termin. Tema kring likabehandlingsplanen varje termin. Nya barn/elever Presentation av likabehandlingsplanen vid introduktion. Personal Genomgång av likabehandlingsplanen på ALMmöte i början av varje termin. All personal ska erhålla en kopia av planen. Nyanställd personal inkl. långtidsvikarier Genomgång av likabehandlingsplanen i samband med introduktion där även en kopia av planen delas ut. Vårdnadshavare till Information om likabehandlingsplanen på elever på skolan och på föräldramöte. Det bör även ges möjlighet till fritidshemmet. diskussion kring innehållet. Vårdnadshavare erhåller ett exemplar, alternativt informeras att planen finns på hemsidan. Nya vårdnadshavare Muntlig information om skolans likabehandlingsplan och ett exemplar, alternativt informeras att planen finns på hemsidan. Elevråd/ Fritidsråd Information om och diskussion utifrån likabehandlingsplanen; Skolan tar upp detta på elevrådet i början av varje termin. Det är bra om elevrådet engageras i det främjande och förebyggande arbetet. Fritids tar upp detta på ett fritidsråd i början av varje termin. Det är bra om fritidsrådet engageras i det främjande och förebyggande arbetet. Ped. pers

10 (13) Arbetsplan När Vad Vem ansvarar Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober Likabehandlingsplanen färdigställs. Planen gäller från 1 jan -15 till 31 dec - 15 Uppföljning av trivselenkät och utvärdering Målen utvärderas och dokumentation ses över. Vad fungerar bra? Vad kan vi göra bättre? Genomgång om likabehandlingsplanens innehåll och syfte. På föräldramöte tas frågor kring trivsel och likabehandlingsplanen upp. Kartläggning genomförs. Förskoleklass åk 6 Individuella intervjuer. Rektor och pedagoger Pedagoger Rektor och pedagoger Rektor, klasslärare och fritidspersonal Klassläraren Fritids Individuella intervjuer. Fritidspersonalen Utvärdering av likabehandlingsplanen finns Rektor/arbetslagsledaren på dagordningen för APT och ALM. November Analys och målformulering Samtliga pedagoger sammanställer materialet tillsammans och formulerar mål. December

11 (13) Bilaga 1 Definitioner av begrepp Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. - Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna exempelvis elevens kön. - Men man kan också diskrimineras genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. De sju diskrimineringsgrunderna är: 1. Kön 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck 3. Etnisk tillhörighet 4. Religion eller annan trosuppfattning 5. Funktionshinder 6. Sexuell läggning 7. Ålder Trakasserier - ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldig till trakasserier. Kränkande behandling Kränkande behandling innefattar både trakasserier och annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan grunda sig på någon av diskrimineringsgrunderna eller andra faktorer. Kränkande behandling kan vara: - Fysiska: bli slagen, knuffad, få sönderrivna kläder, eller få sina saker förstörda m.m. - Verbala: bli hotad, svordomar, öknamn, kallad för hora, bög, idiot, cp eller liknande. - Psykosociala: bli utesluten, utsatt för ryktesspridning, minspel, viskningar mm. - Texter och bilder: bli utsatt för klotter, brev, lappar, E-post, sms, fotografier m.fl. Annan kränkande behandling ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.

12 (13) Bilaga 2 Ordningsregler för Vena skola, framtagna tillsammans av elever, föräldrar och personal. Alla kommer med ett leende på läpparna till skolan. Så här gör vi: Vi följer klassens framtagna klassrumsregler. Vi är rädda om skolans lokaler och material. Trappor och hissar är inga lekplatser. Gäller både inne och ute. Vi hjälps åt att skapa arbetsro. Vi pratar snällt till och om varandra. Vi går inomhus. På rasten är vi utomhus. Ytterkläder används enbart utomhus. Inneskor används enbart inomhus. I matsalen samtalar vi lågt för att ge matro, samt använder ett gott bordsskick. Leksaker lämnar vi hemma om inget annat är överenskommet. Mobiler får tas med till skolan, de lämnas in till mentor under skoldagen och återfås när vi går hem. Vi äter godis utanför skoltid. Vi är rädda om miljön och kastar inte skräp på skolgården eller i naturen. Gyllene regeln Var mot andra som du vill att de ska vara mot dig! Konsekvenser om inte reglerna följs: En tillsägelse. Ett samtal med eleven det gäller. Ett samtal med föräldrar. Ett möte med elev, föräldrar och berörd personal. Ett möte med elev, föräldrar, berörd personal, elevvårds personal och rektor (UK). Vid skadegörelse får man betala/ersätta skadan. Vi ber er läsa igenom reglerna för skolan som är tagna på elevråd och klassråd. Vårdnadshavare för har tagit del av Vena skolas ordningsregler. -------------------------------------------------- ------------------------------------------------------ Underskrift vårdnadshavare

13 (13) Bilaga 3 Trivselfrågor på skolan Hur trivs du i klassen? Har du några kompisar i klassen/skolan? Har du någon att vara med på rasterna? Är det någon i klassen/skolan som ofta ser ut att vara ensam på rasterna? Blir du retad i skolan? Får du dumma kommentarer, skratt eller miner när du säger något på lektionerna/rasterna? Är du själv inte snäll mot någon i klassen/skolan? Hur är det när du väntar på bussen och när du är i bussen till och från skolan, språkval eller hemkunskap? Finns det någon plats på skolgården eller i skolan där det är lättare att vara dum mot någon utan att någon ser? (Visa skolgårdskarta) Trivselenkät på fritids Jag blir glad.. Jag blir arg/ledsen.. Trivs jag på fritids, känner jag mig trygg? Är jag rädd för något/någon på fritids? Får jag bestämma någon gång? Jag tycker om att leka med.. Är det något på fritids som jag inte tycker om? Vad skulle jag vilja lära mig på fritids? Jag är bra på (nämn sex olika saker).. Om jag fick ha en önskedag på fritids, vad vill jag att vi ska göra då? Fritids har också en trygghetsenkät där barnen får fylla i olika sorters munnar, beroende på hur trygga de känner sig i olika miljöer på fritids. Miljöerna är inomhus, på skolgården, på toaletten, i matsalen, i gymnastiksalen, på samlingen och med personalen. Munnarna barnen får välja på är glad, mittemellan och ledsen. Fråga till vårdnadshavare ALLA går till Vena skola med ett leende på läpparna! Hur tycker ni som vårdnadshavare att personalen på skolan ska arbeta för att nå denna vision?