FOUU rapport 3. En kartläggning av Norrtälje kommuns årskurs 9 elevers vikt, längd, BMI samt vanor inom kost och fysisk aktivitet

FoUU-enheten FoUUrapport nr. 3 FOUU rapport 3 En kartläggning av Norrtälje kommuns årskurs 9 elevers vikt, längd, BMI samt vanor inom kost och fysisk aktivitet En kvantitativ studie på individnivå Madeleine Larsson, Projektledare för En lättare framtid Jenny Larsson, FoUU-chef FoUU-enheten TioHundraförvaltningen Oktober 2008 MELLAN NORRTÄLJE KOMMUN OCH HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG

Sammanfattning År 2008 gjordes en undersökning av Norrtälje kommuns årskurs nio elever. Kommunens 815 niondeklassare vägdes och mättes av skolsköterskorna inom Tiohundra AB i både privata och kommunala skolor. En elevenkät delades ut i samband med vägning och mätning, alternativt i elevernas klassrum. Deltagande var frivilligt och enkäten fick fyllas i anonymt. Betyg i hemkunskap och Idrott och Hälsa för elever i Norrtälje kommun hämtades från Skolverket från år 2007. Syftet med nulägeskartläggningen var att under vårterminen 2008 kartlägga vikt, längd, BMI, matvanor och vanor inom fysisk aktivitet samt betygsstatistik inom idrott och hälsa och hemkunskap hos elever i årskurs 9 i Norrtälje kommun. Det finns stora viktproblem hos årskurs nio elever i Norrtälje kommun. Dock är det inte enbart övervikt eller fetma som är ett problem utan även undervikt. Så många som 38,5 % av eleverna i årskurs nio hade inte ett BMI inom gränserna för normalvikt. Bland de elever som hade någon typ av viktproblem låg 54 % inom gränserna för undervikt. Ingen statistiskt signifikant skillnad i viktproblematiken sågs mellan pojkar och flickor. Även inom matvanor finns ett behov av åtgärder och insatser för att främja en sundare mathållning. Trettiofem procent av årskurs nio elever i Norrtälje kommun äter inte frukost varje dag och även om majoriteten av eleverna i årskurs nio äter skolmaten tyckte många att kvaliteten kan bli bättre, smaken kan bli godare frukt och grönt utbudet kan bli större. Frukt och grönt intaget var generellt sätt lågt och majoriteten av eleverna nådde inte upp till rekommendationerna vilket är ett intag av 500 gram frukt och grönt per dag. Att delta i en idrott bidrar inte bara till fysisk aktivitet utan även till gemenskap, delaktighet, demokratisk fostran och etnisk mångfald. Tvåhundraåttiotre elever (34 %) av årskurs nio elever idrottar inte på fritiden. Det visade sig även att det fanns ett samband mellan inaktiva elever och ett högt intag av godis och chips, uteblivna måltider och ett lägre frukt och grönt intag. Ungefär lika många elever i årskurs 9 i Norrtälje kommun (95 %) som i hela länet (94,1 %) fick godkänt i Hemkunskap år 2007. I idrott och hälsa uppnådde majoriteten godkänt eller mer i Idrott och Hälsa (91,8 %). Antal elever som inte nådde målen var 8,2 % vilket kan jämföras med snittet i Stockholms län som var på 6,8 %. Eleverna önskar sig mer idrott och hemkunskap på schemat i skolan. Barn och unga bör i största möjlig utsträckning gå eller cykla till skolan. Mer cykling och promenad leder till färre inaktiva barn och unga och minskad fetma, minskad inaktivitet och minskade sjukvårdskostnader och överdödlighet. Dessutom bidrar fysiskt aktiv transport till en bättre miljö. Insatser inom detta område kan leda till stor skillnad då de flesta (67,1 %) 2

av eleverna bodde inom en radie av 5 km från skolan och de flesta (64 %) åkte buss eller bil till skolan. Innehållsförteckning Inledning... 4 BMI... 4 Hälsans bestämningsfaktorer... 5 Syfte... 5 Metod... 6 Resultat... 6 Generella resultat... 6 Vikt... 8 Längd... 8 ISO BMI... 9 Fysiska aktivitetsvanor... 10 Kostvanor... 12 Betyg i Hemkunskap och Idrott och Hälsa... 17 Resultaten i korthet:... 18 Diskussion... 19 Viktproblematiken... 19 Frukost och lunch... 19 Frukt, grönsaker, chips och godis... 20 Fysisk aktivitet... 21 Kommunen... 22 Åtgärdsförslag utifrån folkhälsovetenskapliga grunder... 23 Slutsatser... 24 Referenslista... 25 3

Inledning Landstingsfullmäktige i Stockholm har fastställt målet att halvera andelen personer med fetma under tiden 2003 till 2013. (1). Folkhälsorapporten visar att ohälsotalen är störst i Norrtälje kommun i förhållande till resten av länet (2). Det finns stora sociala skillnader med kraftigt förhöjda risker för övervikt och fetma bland lågutbildade och arbetare (3). Geografiska skillnader förekommer också där lägre prevalens av övervikt och fetma förekommer i storstadsområden och högre prevalens förekommer på landsbygden och i glest bebyggda områden (4). Norrtälje kommun är en glesbygdskommun med 55 225 invånare på en tredjedel av Stockholms läns yta. Kommunen har högst andel arbetare och lägst andel tjänstemän i Stockholms län och endast 23 % har eftergymnasial utbildningsnivå. Barn till föräldrar med låg utbildning har sämre matvanor och är oftare överviktiga än de som har föräldrar med hög utbildning (3). En studie i Stockholms län visade att prevalensen av överviktiga 10-åringar var dubbelt så stor och fyrfaldigt större för fetma mellan åren 1984 och år 2000 (5). Mer än var femte fyraåring led av övervikt och fetma år 2005 och var sjätte fyraåring hade övervikt eller fetma år 2006 i Norrtälje kommun (6). BMI Med hjälp av måttet BMI, Body Mass Index, går det att beräkna om barnet har en viktproblematik. BMI beräknas hos barn på samma sätt som hos vuxna genom att ta vikten i kilo och dividera med längden i meter. Talet man då får delas en gång till med längden i meter. BMI-talet hos barn varierar med ålder och kön och därför finns det särskilda BMI-tabeller för barn. Hos vuxna är gränsen för övervikt BMI 25 och gränsen för fetma BMI 30. För barn är gränserna omräknade i förhållande till de vuxnas och kallas därför ISO BMI 25 och ISO BMI 30 (Se Tabell 1) (7). Ålder År Pojke iso BMI 25 Flicka iso BMI 25 Pojke iso BMI 30 Flicka iso BMI 30 4 17,55 17,28 19,29 19,15 5 17,42 17,15 19,3 19,17 6 17,55 17,34 19,78 19,65 7 17,92 17,75 20,63 20,51 8 18,44 18,35 21,6 21,57 9 19,1 19,07 22,77 22,81 10 19,84 19,86 24 24,11 11 20,55 20,74 25,1 25,42 12 21,22 21,68 26,02 26,67 13 21,91 22,58 26,84 27,76 14 22,62 23,34 27,63 28,57 15 23,29 23,94 28,3 29,11 16 23,9 24,37 28,88 29,43 17 24,46 24,7 29,41 29,69 18 25 25 30 30 Tabell 1. ISO BMI för barn 4

Hälsans bestämningsfaktorer Människors levnadsvanor, såsom matvanor och fysisk aktivitet, förklarar i viss utsträckning skillnader i övervikt och fetma. Levnadsvanorna beror dock inte enbart på egna val, utan även på de möjligheter som skapas av strukturer och förhållanden i samhället såsom bostadsområdet, transportmöjligheter och skolan. Hälsan påverkas av en rad olika faktorer, de så kallade hälsans bestämningsfaktorer (8) (Figur 1). Dessa ligger som grund för den nationella folkhälsopolitiken (9). Figur 1 Hälsans bestämningsfaktorer Utifrån hälsans bestämningsfaktorer kan både personliga och miljömässiga möjligheter leda till ökad fysisk aktivitet. Exempel på personliga möjligheter är att tiden, motivationen och energin räcker till medan miljömässiga möjligheter kan vara ett välutbyggt cykel- och gångvägnät, bra och närliggande idrottsfaciliteter och stimulerande lekparker. För kostvanor råder liknande förhållanden. Det finns personliga val och motivation till vad man äter men även en miljömässig påverkan genom vad som finns lättillgängligt i bostadsområdet och i skolan eller skolans närmiljö. För barn är denna faktor viktig eftersom de i mindre utsträckning än vuxna själva påverkar sitt livsmedelsval (10). Syfte Syftet med nulägeskartläggningen var att under vårterminen 2008 kartlägga vikt, längd, BMI, matvanor och vanor inom fysisk aktivitet samt betygsstatistik inom idrott och hälsa och hemkunskap hos elever i årskurs 9 i Norrtälje kommun. 5

Metod Kommunens 815 niondeklassare vägdes och mättes av skolsköterskorna inom Tiohundra AB i både privata och kommunala skolor. En elevenkät delades ut i samband med vägning och mätning, alternativt i elevernas klassrum. Deltagande var frivilligt och enkäten fick fyllas i anonymt. Frågorna rörde vanor inom fysisk aktivitet och kost och de var hämtade från International physical activity questionaire, IPAQ (11) samt Livsmedelsverkets validerade frågor kring matvanor (12). Betyg i hemkunskap och Idrott och Hälsa för elever i årskurs 9 i Norrtälje kommun är hämtade från Skolverket år 2007. Resultat Generella resultat Sexhundrafemtiotre elever (80 %) av Norrtälje kommuns årskurs nior fyllde i enkäten om kost- och fysisk aktivitet, och av de svarande var det lika stor andel pojkar som flickor. Det inte finns inte några signifikanta skillnader i vare sig vikt, längd eller BMI bland eleverna mellan de olika geografiska områdena Norrtälje, Hallstavik, Rimbo och Bergshamra. I tabell ett presenteras medelvärden för frågorna om hur ofta och mycket man utför fysisk aktivitet samt om kostvanor. Samtliga resultat gäller per vecka. pojke flicka Ej angivit kön Medel Antal Medel Antal Medel Antal värde elever Värde elever värde elever Fråga 1b Fysisk aktivitet per vecka (minuter) 642 304 543 309 563 40 Fråga 3a Hur långt har du till skolan (km) 9,2 304 7,3 309 7,3 40 Fråga 7c Hur ofta idrottar du per vecka 3 304 3 309 2 40 Fråga 8 Hur många dagar/vecka äter du frukost 6 304 6 309 5 40 Fråga 9 Hur många dagar/vecka äter du skollunch 4 304 4 309 4 40 Fråga 11 Hur många portioner grönsaker äter du per vecka 9,9 304 15,1 309 13,1 40 Fråga 12 Hur många frukter äter du per vecka 8 304 11 309 14 40 Fråga 13 Hur ofta äter du chips och godis per vecka 6 304 4 309 5 40 Tabell 1. Enkäten om kost och fysisk aktivitet till niondeklassarna 6

I tabell två presenteras elevernas svar för frågorna om hur de tar sig till skolan, om man deltar på idrottslektion och hemkunskapslektion samt om man idrottar på fritiden. Totalt Ej angivit antal pojke flicka kön elever Antal Antal Antal Antal Fråga 2 Hur tar du dig till skolan Ej svar 4 5 1 10 går 70 83 10 163 cykel 43 34 5 82 bil 33 31 4 68 buss 136 153 18 307 Total 286 306 38 630 Fråga 4 Är du med på idrottslektionerna Ej svar 3 3 1 7 ja 292 293 36 621 nej 9 13 3 25 Total 304 309 40 653 Fråga 7a Sysslar du med idrott på fritiden Ej svar 5 1 3 9 ja 191 207 22 420 nej 108 101 15 224 Total 304 309 40 653 Fråga 14 Är du med på hemkunskapslektionerna? Ej svar 15 6 1 22 ja 280 294 36 610 nej 9 9 3 21 Total 304 309 40 653 Tabell 2. Kategorifrågor i enkäten om kost och fysisk aktivitet till niondeklassarna 7

Vikt De 740 niondeklassarna (91 %) där vikt finns angiven, vägde i medeltal 64,7 kg (median 63 kilo), med en spridning på 38 till 143 kilo (Figur 2). Figur 2 visar vikten i kilogram bland niondeklassare vårterminen 2008. Längd Sjuhundrafemtio niondeklassare mätte sin längd, och hade i medel en längd på 171,5 centimeter (median 171 centimeter), med en spridning på 150-197 centimeter (Figur 3). Figur 3. Niondeklassares längd i Norrtälje kommun våren 2008. 8

ISO BMI De 739 niondeklassarna som deltog i studien hade i medeltal ett BMI på 21,9 (median 22), med en spridning på 15-45 (Figur 4). Figur 4. Niondeklassares BMI i Norrtälje kommun våren 2008. Endast 61,5 % (453 st) av eleverna har ett ISO BMI för normalvikt. Drygt tjugo procent av eleverna (153 st) har ett ISO BMI som visar på undervikt, eller på gränsen till undervikt, 12,3 % (91 st) är överviktiga och 5,4 % (40 st) lider av fetma (Figur 5). Detta betyder att 284 elever (38,5 %) i niondeklass hade viktproblem av varierande grad, och bland dessa var 54 % underviktiga eller hade risk för undervikt. Figur 5. Indelning av niondeklassares BMI våren 2008. 9

Fysiska aktivitetsvanor Eleverna har i medeltal 8,2 km till skolan (median 3,5 km, spridning 0-80 kilometer). De flesta (67,1 %) bor dock inom en radie av 5 kilometer från skolan. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller hur man tar sig till och från skolan. De flesta (64 %) åker buss eller bil (Figur 6). Figur 6. Kartläggning av hur niondeklassarna tog sig till skolan våren 2008. Idrott och Hälsa i skolan Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen när det gäller att delta på idrottslektionerna (Figur 7), dock är det 25 elever som inte deltar. Figur 7. Kartläggning av om niondeklassarna deltog på idrottslektionerna våren 2008. I enkätundersökningen fick eleverna svara på en öppen fråga om vad som var bra med idrotten i skolan (tabell 3). De upplevde främst en glädje över att få röra sig, att de fick förbättrade motionsvanor samt att den var varierande. Fyrtiotre elever hade en negativ upplevelse av skolidrotten. 10

Vad är bra med idrotten i skolan? Svar Antal Rörelseglädje 195 Förbättrad motion 162 Den är varierande 69 Negativ upplevelse 43 Övrigt 67 Tabell 3. Elevernas upplevelser av skolidrotten. Eleverna besvarade också frågan om vad som kan bli bättre med idrotten i skolan (tabell 4). De upplevde främst en glädje över att få röra sig, att de fick förbättrade motionsvanor samt att den var varierande. Fyrtiotre elever hade en negativ upplevelse av skolidrotten. Eleverna vill ha mera idrott, tuffare pass och större variation. Vad kan bli bättre med idrotten i skolan? Svar Antal Det är bra 88 Vet ej 70 Vill ha mera idrott 116 Bättre lärare 15 Tuffare/jobbigare pass 23 Mer variation 32 Allt kan bli bättre 14 Övrigt 143 Tabell 4. Elevernas synpunkter om vad som kan förbättras med skolidrotten Idrott på fritiden Trettiofyra procent av eleverna idrottar inte på fritiden. Inte heller finns signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller de som inte idrottar på fritiden eller de som gör det (Figur 8). Figur 8. Kartläggning av om niondeklassarna idrottade på fritiden våren 2008. 11

Tvåhundratrettioåtta elever har uppgivit att de idrottar noll gånger per vecka (Figur 9). Pojkarna som idrottar på fritiden är aktiva i ca 100 minuter mer per vecka än flickorna. Skillnaden är dock inte signifikant (Tabell 2) Figur 9. Kartläggning av hur ofta niondeklassarna idrottade på fritiden våren 2008. Kostvanor Frukost Av 653 elever uppgav 59 % (388 st) att de äter frukost sju dagar i veckan. Dock uppgav 25 % av eleverna att de åt frukost färre än fem dagar i veckan och 41 elever åt aldrig frukost. (Figur 10). Figur 10. Kartläggning av hur ofta niondeklassarna åt frukost våren 2008. 12

Skolmaten Sextioen procent (398 st) uppgav att de åt skollunch varje dag, men 16 % av eleverna åt lunch 3 eller färre dagar i veckan. 31 elever uppgav att de aldrig åt skollunch (Figur 11). Figur 11. Kartläggning av hur ofta niondeklassarna åt skollunch våren 2008. På frågan om vad som kan bli bättre med maten i skolan (tabell 5) svarade eleverna bland annat att den kan bli godare och kryddas mer, större variation och att man ville ha mer frukt och grönt. Vad kan bli bättre med maten i skolan? Svar Antal Maten är bra 46 Kan bli godare 80 Mer kryddor/smak 29 Mer frukt & grönt 47 Variera mera 38 Mer mat 20 Fräschare/kvalitén 61 Allt kan bli bättre 53 Övrigt 138 Tabell 5. Elevernas åsikter om vad som kan bli bättre med skolmaten. Frukt och grönt Sextiosex elever åt aldrig grönsaker och 54 % uppgav att de åt mellan noll och 7 portioner grönsaker per vecka (Figur 12). Flickorna åt signifikant fler portioner grönsaker än pojkarna (i medeltal 15 portioner mot 10 per vecka). 13

Figur 12. Kartläggning av hur många portioner grönsaker niondeklassarna åt per vecka våren 2008. Femtiofem elever äter aldrig frukt och 54 % (358 st) äter mellan noll och 7 frukter per vecka (Figur 13). Flickorna åt signifikant mer frukt än pojkarna (i medeltal 11 frukter mot 8 per vecka) Figur 13. Kartläggning av hur mycket frukt niondeklassarna åt per vecka i kommunen våren 2008. Det finns idag ett starkt vetenskapligt underlag för att rekommendera en ökad konsumtion av frukt och grönsaker (13). Ett rekommenderat frukt och grönt intag minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom, vissa cancerformer och det bidrar även till att hålla vikten. Livsmedelsverket rekommenderar 500 gram frukt och grönt per 14

dag. En portion grönsaker motsvarar cirka 100 gram vilket innebär att årskurs niorna i Norrtälje kommun bör äta 5 portioner frukt och grönt per dag och 30 portioner i veckan för att äta enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Flickorna åt i snitt 23,1 portioner per vecka och pojkarna åt i snitt 17,3 portioner per vecka (Figur 14). Figur 14. Kartläggning av hur mycket frukt och grönt niondeklassarna åt per vecka i kommunen våren 2008. Chips, godis och läsk Sextio elever uppgav att de aldrig äter chips och godis, men 17 % (113 st) uppgav att de åt chips och godis mellan en och tjugo gånger per dag (Figur 14). Figur 15. Kartläggning av hur mycket chips och godis niondeklassarna åt per vecka våren 2008. 15

Hemkunskap i skolan Tjugotre elever deltog inte på hemkunskapslektionerna. Dock deltog 93 % av eleverna, och inga skillnader fanns mellan pojkar och flickor (Figur 16). Figur 16. Kartläggning av om niondeklassarna deltar på hemkunskapen våren 2008. På frågan om vad som var bra med hemkunskapslektionerna i skolan (tabell 6) svarade eleverna bland annat att lär sig laga/nyttig/ mat, att det är roligt och att man får äta mat. När det gällde vad som kan bli bättre önskade man sig främst mera hemkunskap och mera matlagning. Vad är bra med hemkunskapslektionerna i skolan? Vad kan bli bättre med hemkunskapslektionerna i skolan? Svar Antal Svar Antal Lär sig laga mat/ngt nytt 266 Det är bra 143 Roligt 70 Vet inte 87 Allt är bra 53 Mera tid till hk 61 Man får äta mat 40 Mer matlagning 31 Vet inte 26 Övrigt 129 Läraren 14 Övrigt 54 Tabell 6. Elevernas åsikter om vad som är bra och vad som kan bli bättre med hemkunskapslektionerna i skolan. Resultaten visar också på starka statistiskt signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och goda kostvanor. De elever som deltog på idrotts- och hemkunskapslektionerna idrottade i större utsträckning på fritiden och åt frukost lunch, grönsaker och frukt i större utsträckning. Dessa elever åt också signifikant mindre godis och chips än de elever som i lägre utsträckning åt frukost och lunch samt inte utövade fysisk aktivitet. 16

Betyg i Hemkunskap och Idrott och Hälsa Utifrån uppgifter från Skolverket kunde betygsstatistik tas fram inom ämnena Idrott och Hälsa samt Hemkunskap i Norrtälje kommun. Uppgifterna redovisar elever med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9 i Stockholms län. I Idrott och hälsa uppnådde 91,8 % av årskurs niorna betyget G, VG eller MVG (Tabell 7). Antal elever som ej nådde målen 2007 var 8,2 %. Detta kan jämföras med snittet i Stockholms län där 6,8 % av eleverna ej fick godkänt betyg i ämnet. Grundskolan - Slutbetyg Idrott och hälsa årskurs 9 i Norrtälje kommun % av elever Totalt Antal elever G VG MVG Ej nått målen 818 29 33,9 29 8,2 Pojke Antal elever G VG MVG Ej nått målen 431 26 33,4 33,6 7 Flicka Antal elever G VG MVG Ej nått målen 387 32,3 34,4 23,8 9,6 Tabell 7. Slutbetyg i hemkunskap för årskurs 9 elever i Norrtälje kommun från år 2007. I ämnet Hemkunskap uppnådde 95 % av årskurs niorna i Norrtälje kommun målet för ett godkänt, väl godkänt eller mycket väl godkänt betyg år 2007 (Tabell 8). Det var 5 % av elever som inte nådde dessa mål vilket kan jämföras med snittet i Stockholms län som låg på 5,1 %. Grundskolan - Slutbetyg Hemkunskap årskurs 9 i Norrtälje kommun 2007 % av elever Totalt Antal elever G VG MVG Ej nått målen 818 39,7 37 18,2 5 Pojke Antal elever G VG MVG Ej nått målen 431 52,4 31 10,4 6 Flicka Antal elever G VG MVG Ej nått målen 387 25,6 44 26,9 3,9 Tabell 8. Slutbetyg i idrott och hälsa för årskurs 9 elever i Norrtälje kommun från år 2007. 17

Resultaten i korthet: 61,5 % av eleverna hade ett BMI inom gränserna för normalvikt, 20 % hade ett BMI inom gränserna för undervikt, 12,3 % hade ett BMI inom gränserna för övervikt, 5,4 % hade ett BMI inom gränserna för fetma Bland de elever som hade någon typ av viktproblem låg 54 % inom gränserna för undervikt. Ingen statistiskt signifikant skillnad i viktproblematiken sågs mellan pojkar och flickor. De flesta (67,1 %) eleverna bodde inom en radie av 5 km från skolan och de flesta (64 %) åkte buss eller bil till skolan 34 % idrottar inte på fritiden. Pojkar som idrottar på fritiden tränade i snitt ca 100 minuter mer i veckan än flickor som idrottade på fritiden De som deltog på idrotts- och hemkunskapslektionerna idrottade i större utsträckning på fritiden. De åt också signifikant mindre godis och chips De som deltog på idrotts- och hemkunskapslektionerna åt frukost lunch, grönsaker och frukt i större utsträckning än de elever som inte deltog De som var aktiva åt också signifikant mindre godis och chips än de elever som sällan eller aldrig åt frukost och lunch 25 % åt frukost färre än 5 dagar i veckan, 41 elever åt aldrig frukost 16 % åt lunch tre eller färre dagar i veckan, 31 elever åt aldrig lunch Elever i årskurs nio bör enligt Livsmedelsverkets rekommendationer äta 30 portioner i veckan. Flickorna åt i snitt 23,1 portioner per vecka och pojkarna åt i snitt 17,3 portioner per vecka 66 elever åt aldrig grönsaker och flickor åt fler portioner än pojkar 55 elever åt aldrig frukt och flickor åt fler frukter än pojkar 17 % åt chips och/eller godis 1-7 gånger per dag Fler elever i årskurs 9 i Norrtälje kommun fick godkänt (95 %) i Hemkunskap i jämförelse med snittet i Stockholms län (94,9 %) år 2007. I Idrott och hälsa uppnådde inte 8,2 % av eleverna ett godkänt betyg vilket kan jämföras med snittet i Stockholms län som var på 6,8 %. Eleverna önskar sig mer variation i skolmaten och mera idrott och hemkunskap på schemat. 18

Diskussion Viktproblematiken I Norrtälje kommun hade så många som 38,5 % av eleverna i årskurs nio inte ett BMI inom gränserna för normalvikt. Av samtliga elever som ingick i kartläggningen hade 20 % ett BMI inom gränserna för undervikt, 12,3 % hade ett BMI inom gränserna för övervikt och 5,4 % hade ett BMI inom gränserna för fetma. Övervikt och fetma är ett av våra stora folkhälsoproblem idag. De flesta kraftigt överviktiga vuxna har blivit feta under barnaåren. Däremot får de flesta överviktiga sin övervikt först i vuxen åldern (14). Det ser man på våra siffror då andelen årskurs nio elever med övervikt eller fetma var drygt 18 % medan mer än var tredje kvinna och mer än varannan man i vuxen ålder i Norrtälje kommun är överviktig eller fet. Man kan närmast jämföra fetma med en allergi. Vid allergi ärvs en känslighet för olika agens men individen måste utsättas för miljöfaktor för att bli sjuk, i detta fall kalorier. Därav är det otroligt ofördelaktigt för dessa barn att bli serverade näringsfattiga och energitäta livsmedel i skolan då de inte tål dem som andra barn gör. Bland de elever som inte var normalviktiga låg 54 % inom gränserna för undervikt. Undersökningen Skolbarns hälsovanor visade senast att såväl den psykiska hälsan som trivsel med livet i allmänhet har försämrats bland 15 åriga flickor (15). I Socialstyrelsens senaste folkhälsorapport slår man fast att undervikt är vanligast bland kvinnor i åldersgruppen 16 24 år. Andelen underviktiga i denna grupp har ökat från 7 procent 1996 1997 till knappt 10 procent under perioden 2000 2005. Det kan vara intressant att notera att undervikt är ett större problem bland unga kvinnor än fetma. Endast 4 procent av 16 24-åriga kvinnor led av fetma år 2006 (16). Frukost och lunch Det är vanligt att ungdomar hoppar över frukosten. Trettiofem procent av årskurs niorna äter inte frukost varje dag, 41 elever äter aldrig åt frukost, och 25 % åt frukost färre än fem dagar i veckan. Många barn och ungdomar som inte äter frukost klarar skolan sämre. Frukosten ska ge cirka 25% av dagens energi (13). Utesluter man denna måltid finns inte energin som behövs för att klara av den första delen av dagen vilket påverkar den mentala kapaciteten och koncentrationsförmågan. I en enkätundersökning i Norrtälje kommun under våren 2008 fick hemkunskapslärarna bedöma elevernas kunskap kring goda matvanor. Drygt 80 % av Hk-lärarna upplevde att eleverna hade liten eller ingen kunskap om betydelsen av regelbundna matvanor. Drygt hälften av lärarna uppfattade att eleverna hade mycket kunskap om betydelsen av att äta frukost och vad som är mindre hälsosam mat. 19

En näringsmässigt bra lunch kännetecknas av en god balans mellan olika livsmedel, en sådan balans beskrivs i tallriksmodellen (13). För att skolbarnen skall få ett exempel på hur en bra fördelning av olika livsmedel på tallriken ser ut samt hur en normal portionsstorlek ser ut är det bra att skylta dagens måltid som en normalstor portion med tillbehör i lagom mängd. I en enkätundersökning i Norrtälje kommun under våren 2008 fick måltidspersonalen svara på om det var möjligt att äta enligt tallriksmodellen samt om de skyltade med dagens måltid. Samtlig måltidspersonal uppgav att det fanns möjlighet att äta efter tallriksmodellen men endast 14 % skyltade dagens måltid. Av årskurs nio eleverna i Norrtälje kommun åt majoriteten skollunch, 16 % åt lunch tre eller färre dagar i veckan och 31 elever åt aldrig lunch Frukt, grönsaker, chips och godis Grunden för bra matvanor läggs i tidig ålder och barn som äter mycket frukt och grönsaker tenderar att ta med sig dessa goda vanor i vuxen ålder och minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, vissa cancerformer och det bidrar även till att hålla vikten. Det finns idag ett starkt vetenskapligt underlag för att rekommendera en ökad konsumtion av frukt och grönsaker (13). För barn upp till 10 år rekommenderas ett intag av 400g frukt och grönt per dag och för barn och ungdomar över tio år gäller samma rekommendation som för vuxna, det vill säga ½ kg. Svensken äter i genomsnitt 170 g grönsaker och rotfrukter och 215 g frukt och bär per dag vilket blir totalt 385 g (13). Bland niondeklassarna i Norrtälje kommun är detta ett problemområde, då kartläggningen visar att 66 respektive 55 elever aldrig åt grönsaker respektive frukt. Dessutom uppgav mer än hälften att de åt färre än 7 portioner grönsaker och färre än 7 frukter i veckan. Det finns även studier som visar att barn som äter mycket frukt och grönsaker äter mindre söta och feta produkter. Detta överensstämmer med fynden bland niondeklassarna i Norrtälje kommun, där de som äter frukt och grönsaker i mindre utsträckning äter chips och godis. I den rektorsenkät som utfördes i Norrtälje kommun under våren 2008 framkom att endast en av elva skolcafeterior serverade läsk, godis eller glass. Däremot svarade 52 % av alla rektorer att det fanns möjlighet att köpa läsk, godis eller glass i närområdet. I en rapport över Stockholms län såg man även att det fanns skillnader inom kommunerna när det gäller möjligheter till goda matvanor för skolbarnen. På en tredjedel av skolorna fanns en kiosk eller en cafeteria. Majoriteten av skolorna, 70 %, hade fattat beslut om att det ej ska vara möjligt att köpa godis eller läsk på skolans område, men i en betydande del av skolorna fanns fortfarande den möjligheten. I Norrtälje kommun är det en minoritet av skolorna som serverar glass/godis eller läsk i cafeteriorna. I genomsnitt svarade 10-15 % att den möjligheten fanns på grundskolan. För att stoppa utvecklingen av problem relaterade till övervikt och fetma i Stockholms län, beslutade landstingsfullmäktige i Stockholm att ett handlingsprogram skulle utvecklas (1). I handlingsprogrammet är rekommendationen att godis/glass eller läsk eller andra söta drycker bör intas högst en gång i veckan. I Norrtälje kommun serverade ca 10-15 % av grundskolorna och 20

87 % av förskolorna dessa varor vilket direkt strider mot landstingets rekommendationer. Av handlingsprogrammet framgår också att skollunchen skall vara så tilltalande att både elever och personal väjer att äta skolmaten och inte köper snabbmat eller äter i skolans cafeteria. Skollunchen bör vara ett självklart första alternativ för eleverna och det bör inte finnas alternativ, särskilt inte söta sådana, i skolcafeterian. I de fall en cafeteria finns bör den inte hålla öppet under tiden för skollunch och sortimentet bör övervakas och regleras i hälsosam riktning av skolans ledning. Fysisk aktivitet Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har sammanställt den vetenskapliga litteraturen om olika metoder för att främja fysisk aktivitet (17). SBU konstaterar att interventioner för att främja barns och ungdomars fysiska aktivitet ofta genomförs i skolan. Tidiga insatser i skolan borde kunna bidra till att minska framtida skillnader i fysisk aktivitet mellan olika socioekonomiska grupper i befolkningen. Interventionerna innehåller i varierande omfattning och intensitet komponenter av följande slag: utveckling av läroplan, utbildning av lärare, extra aktivitetspass under lektionstid alternativt under raster, stöd i beteendeförändring och förstärkt hälsoundervisning. I några av studierna involverades dessutom föräldrarna. Några av slutsatserna i rapporten är att skolbaserade interventioner som omfattar flera olika åtgärder verkar ha positiv effekt på barns och ungdomars fysiska aktivitet under skoldagen och i vissa fall även på fritiden. Idrott i skolan SBU har i sin rapport om metoder för att främja fysisk aktivitet (17) konstaterat att interventionsprojekt som fokuserar på utvecklingen av idrottslektioner har visat sig ha effekt på aktivitetsnivån under lektionstid hos barn mellan 7 och 14 år. Därav är Idrotten på skolan av stor vikt. Även ur kartläggningen i Norrtälje kommun framkom att eleverna önskar mer idrott i skolan. I den enkätundersökning som genomförts i kommunen bland lärare i idrott och hälsa under våren svarade majoriteten, 16 av 17 lärare, att det pågår arbete med att öka den fysiska aktiviteten utöver idrott och hälsa lektionerna. Exempel på aktiviteter var utelekar på rasterna, gemensamma promenader, skogsaktiviteter, Röris, samverkan med BMX klubben, prova-på-sporter och att rörelse fanns som ett extra val inom elevens val. SBU har i sin rapport kring förebyggande åtgärder mot fetma (18) visat att genom skolbaserade åtgärder minskar viktökning och fetma utveckling bland barn och ungdomar. Elever med fetma eller övervikt kan behöva särskild gymnastik och/eller extra gymnastiktillfällen. Åttioåtta procent av idrottslärarna i Norrtälje kommun uppgav att det varken fanns extra gymnastiktillfällen eller specialgymnastik för elever med fetma, dock svarade några av idrottslärarna att de skulle ha det om problemet uppstod. Tolv procent uppgav att de hade extra gymnastiktillfällen. Drygt en fjärdedel av idrottslärarna uppgav att det fanns någon form av organiserad idrottsaktivitet efter skoltid i samarbete med idrottsföreningar, föräldrar och/eller fritidshem. 21

Idrott på fritiden Att delta i en idrott bidrar inte bara fysisk aktivitet utan även gemenskap, delaktighet, demokratisk fostran och etnisk mångfald. Inom idrotten har man förutsättningar att skapa en känsla av sammanhang (KASAM) och en god självkänsla vilket är viktiga beståndsdelar för en god hälsa (19). Av årskurs nio elever var det 34 % som angav att de inte idrottar på sin fritid. Kommunen Folkhälsoarbetet för bra matvanor och ökad fysisk aktivitet bör vara institutionaliserat på lokal och regional nivå, för att skapa samordning och kontinuitet. Idag pågår inget övergripande strategiskt folkhälsoarbete i Norrtälje kommun. Statens Folkhälsoinstitut genomförde 2003 en kartläggning över folkhälsoarbetet i landets alla kommuner (20). I den kartläggningen framkom att drygt hälften av kommunerna har en skriftlig övergripande handlingsplan eller policy och 62 % av kommunerna har åtgärdsprogram kopplade till planer och policy. Centrum för folkhälsas rapport kring kommunerna i Stockholms läns arbete med fysisk aktivitet och goda matvanor visade att drygt hälften av kommunerna/stadsdelarna en policy och en handlingsplan kopplat till policyn. Möjlighet till fysisk aktivitet under skoldagen ger ett gott bidrag till barns och ungdomars totala aktivitetsnivå. Interventioner med stöd i beteendeförändring, hälsoundervisning, möjligheter att pröva olika typer av aktiviteter och få träna sina färdigheter m.m. visade i hälften av studierna på en ökning av den fysiska aktiviteten även på fritiden. Involvering av föräldrar i skolbaserade interventioner verkar också ha en gynnsam effekt. Mot bakgrund av denna rapport är det tydligt att skolledning och lärare har en viktig roll i arbetet med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland barn och ungdomar men att skolpersonalen inte kan fullfölja sin roll utan samarbeta med föräldrar samt ett aktivt tvärsektoriellt samarbeta inom kommunerna och tillgång till nödvändiga resurser. År 2005/2006 genomfördes en undersökning av kommunernas arbete med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland skolbarnen i Stockholms län (10), liknande vår studie i Norrtälje kommun. Fyra enkäter skickades till samtliga grundskolor i Stockholms län. På varje grundskola fick rektorn, idrottsläraren, skolsköterskan samt hem- och konsumentkunskapsläraren möjlighet att besvara varsin enkät. Frågorna i enkäterna syftade till att mäta en uppsättning samhällsfaktorer som antas ha betydelse för barns matvanor och fysiska aktivitet. En generell slutsats från rapporten är att det fanns stora skillnader mellan skolorna i länet när det gäller barnens möjligheter till goda matvanor och att vara fysiskt aktiva under skoldagen. I enkäten fick respondenterna bland annat ta ställning till huruvida det fanns en tydlig struktur i skolans arbete för att nå ökad fysisk aktivitet och goda matvanor hos barnen. Över 20 % ansåg att påståendet stämde dåligt eller inte alls. I Norrtälje kommun varierade denna siffra mellan 20 och 45 % beroende på personalkategori. Det finns således en utvecklingspotential kring att öka strukturen i arbetet och få alla professioner att samlas kring en gemensam plan eller 22

strategi för hälsofrämjande arbete med fysisk aktivitet och goda matvanor inom skolan i Norrtälje kommun. En annan slutsats från rapporten kring det hälsofrämjande arbetet kommunerna i Stockholms län var att skolan är en viktig aktör för att bidra till att alla barn och ungdomar uppnår minst 30 minuters daglig fysisk aktivitet och intar åtminstone ett näringsmässigt bra mål om dagen. Barn ska i största möjlig utsträckning gå eller cykla till skolan. Kommunerna och skolorna bör gemensamt verka för att uppnå detta mål (10). Åtgärdsförslag utifrån folkhälsovetenskapliga grunder I en undersökning av Norrtälje kommuns arbete med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland barn och unga i åldern 0-16 år identifierades viktiga aktörer i det hälsofrämjande arbetet. Dels poängterades att det krävs ett övergripande strategiskt folkhälsoarbete i kommunen, att det behövs en gemensam struktur, ett gemensamt förhållningssätt och tydliga riktlinjer inom det hälsofrämjande arbetet både i skolor och inom TioHundra. Samverkan lyftes även som en viktig aspekt för att lyckas nå ut med hälsofrämjande budskap gentemot barn och unga. Dels samverkan mellan skolor och vård och omsorg, mellan skolor och idrottsföreningar men även samverkan med föräldrar. Skolan Det framgick av en enkätundersökning i Norrtälje kommun 2008 att de flesta skolor och förskolor inom kommunen arbetar aktivt med att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor men man har kommit olika långt i sitt arbete. I vissa skolor/förskolor finns därför en stor åtgärdspotential medan det i andra skolor/förskolor inte finns samma utrymme. Skolan har goda möjligheter att påverka barns syn på hälsa eftersom det är där de unga tillbringar större delen av sin dag. Skolan har dessutom fördelen att den når alla unga. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) menar att skolbaserade interventioner är någonting som har en positiv påverkan på barns och ungdomars fysiska aktivitet. Dessa kan innehålla aktivitetspass under lektionstid och/ eller under raster, förstärkt hälsoundervisning, ökad involvering av föräldrar. Skolbaserade interventioner kan även bestå av olika aktiviteter som inkluderar hela livsstilen såsom kost och stresshantering (19). Gå och cykla till skolan Det finns en stor hälsovinst potential att arbeta för att fler barn och unga ska gå och cykla till skolan i större utsträckning både centralt i kommunen och i skolorna. Mer cykling och promenad leder till färre inaktiva barn och unga och minskad fetma, minskad inaktivitet och minskade sjukvårdskostnader och överdödlighet. Dessutom bidrar fysiskt aktiv transport till en bättre miljö. Insatser inom detta område kan leda till stor skillnad då de flesta (67,1 %) av eleverna bodde inom en radie av 5 km från skolan och de flesta (64 %) åkte buss eller bil till skolan. 23

Slutsatser Det finns stora viktproblem hos årskurs nio elever i Norrtälje kommun. Dock är det inte enbart övervikt eller fetma som är ett problem utan även undervikt. Så många som 38,5 % av eleverna i årskurs nio hade inte ett BMI inom gränserna för normalvikt. Därför behövs ett generellt hälsofrämjande tänk som arbetar förebyggande mot såväl övervikt som undervikt. Frukosten ska ge cirka 25 % av dagens energi Trettiofem procent av årskurs nio elever i Norrtälje kommun äter inte frukost varje dag. Att få fler elever att äta frukost i veckan skulle kunna leda en ökad koncentrationsförmåga bland elever och bättre studieresultat i skolan. Skolan är en viktig aktör för att bidra till att alla barn och ungdomar intar åtminstone ett näringsmässigt bra mål om dagen. Majoriteten av eleverna i årskurs nio äter skolmaten men många tycker att kvaliteten kan bli bättre, smaken kan bli bättre genom att krydda den mer och sen efterfrågar de mer frukt och grönt. Det finns idag ett starkt vetenskapligt underlag för att rekommendera en ökad konsumtion av frukt och grönsaker. Frukt och grönt har visat sig minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, vissa cancerformer och så bidrar det även till att hålla vikten. Majoriteten av eleverna nådde inte upp till rekommendationerna vilket är ett intag av 500 gram frukt och grönt per dag. Att delta i en idrott bidrar inte bara till fysisk aktivitet utan även till gemenskap, delaktighet, demokratisk fostran och etnisk mångfald. Här finns förutsättningar att skapa en känsla av sammanhang (KASAM) och en god självkänsla vilket är viktiga beståndsdelar för en god hälsa. 34 % av årskurs nio elever idrottar inte på fritiden. Det visade sig även att elever som var fysiskt aktiva åt signifikant mindre godis och chips än de elever som sällan eller aldrig åt frukost och lunch. Därför är åtgärder och insatser vilka får fler barn och unga att bli mer fysiskt aktiva av stor betydelse. Skolan är en viktig aktör för att bidra till att alla barn och ungdomar uppnår minst 30 minuters daglig fysisk aktivitet. Idrottslivet och föreningslivet är även dem viktiga aktörer i det här arbetet. Barn och unga bör i största möjlig utsträckning gå eller cykla till skolan. Mer cykling och promenad leder till färre inaktiva barn och unga vilket leder till en ökad hälsa och minskad viktproblematik som i sin tur leder till minskade sjukvårdskostnader och överdödlighet. Dessutom bidrar eleverna till en bättre miljö. Insatser inom detta område kan leda till en stor skillnad då de flesta (67,1 %) av eleverna bodde inom en radie av 5 km från skolan och ett övervägande antal (64 %) åkte buss eller bil till skolan. 24

Referenslista (1) Handlingsprogram övervikt och fetma 2004. Stockholms läns landsting. Stockholm. 2004. (2) Folkhälsorapport 2007. Stockholms läns landsting och Centrum för folkhälsa. Stockholm 2007 (3) Neovius M, Rasmussen F. Place of residence and obesity in 1,580,913 young Swedish men between 1969 and 2005. Accepted for publication in Obesity 2007. (4) Kark M, Tholin S, Rasmussen F. Övervikt och fetma i Stockholms län och Sverige. Stockholm: Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting. 2005. (Rapport nr 2005:2). (5) Mårild S, Bondestam M, Bergstrom R, Ehnberg S, Hollsing A, Albertsson- Wikland K. Prevalence trends of obesity and overweight among 10-year-old children in western Sweden and relationship with parental body mass index. Acta Paediatr. 2004; 93(12). (6) Årsrapport 2006/ Årsrapport 2007. Barnhälsovården Stockholms läns landsting. Stockholm juni 2007/ juni 2008 (7) Cole, T. J., M. C. Bellizzi, et al. (2000). Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. Bmj 320(7244):1240-3. (8) Hälsans bestämningsfaktorer. Europeiska kommissionen. http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/healthdeterminants_sv.htm 2008-10-12 (9) En förnyad folkhälsopolitik. Regeringens proposition 2007/08:110. Stockholm 2008. http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/78/2ee01484.pdf (10) Kommunernas arbete med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland skolbarnen i Stockholms län. Rapport 2007:6 Centrum för folkhälsa (11) International physical Activity Questionnaire, IPAQ http://www.ipaq.ki.se/downloads.htm 2008-11-01 (12) Livsmedelverket. Validerade enkätfrågor om kost. http://www.slv.se/templates/slv_page.aspx?id=14625&epslanguage=sv 2008-11- 01 (13) Livsmedelsverket Svenska näringsrekommendationer 2005. Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet Fjärde upplagan, 2005 (http://www.slv.se/upload/dokument/mat/rad_rek/snr2005.pdf) 25

(14) Nowicka P, Flodmark CE. Barnövervikt i praktiken, Studentlitteratur, Denmark 2007. (15) Danielsson, M. Folkhälsoinstitutet. Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. http://www.fhi.se/upload/ar2006/rapporter/svenska_skolbarns_halsovanor.pdf 2008-10-14 (16) Socialstyrelsen mars 2008. Folkhälsa och sociala förhållanden www.socialstyrelsen.se 2008-11-01 (17) SBU. Metoder för att främja fysisk aktivitet - en systematisk litteraturöversikt. Stockholm. 2006. (Rapport nr 181, 2006). (18) SBU. Förebyggande åtgärder mot fetma. Stockholm: 2004. (Rapport nr 173, 2004). (20) Riksidrottsförbundet (2005), Idrotten vill, Stockholm. http://www.rf.se/imagevault/images/id_164/scope_128/imagevaulthandler.aspx 2008-11-14 (21) Hamerslag A. Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. 2004. (Rapport nr 2004:21). 26