Områdeskalkyler 2014 1. ALLMÄNT OM KALKYLERNAS ANVÄNDNING En områdeskalkyl innehåller en produktionsgrens intäkter, särkostnader och täckningsbidrag. Syftet med bidragskalkylering är att beräkna bidraget från produktionsgrenarna för att täcka samkostnader som t ex kostnader för basmaskiner för växtodling eller kostnader för andra resurser som används gemensamt för flera produktionsgrenar. Kalkylerna är huvudsakligen avsedda som hjälpmedel vid driftsplanering av enskilda företag. De kan också användas för information om insats- och avkastningsuppgifter för olika produktionsgrenar. Kalkylerna bygger till största delen på uppgifter som samlats in till Databok för driftsplanering 2014 och är anpassade för Agriwise driftsplaneprogram. I den utsträckning kalkylerna används som underlag för driftsplanering måste de emellertid justeras med hänsyn till aktuella planeringsdata hämtade från planeringssituationen. Det gäller avkastningsuppgifter, resursförbrukning och priser. Särskilt vallfoderpriserna varierar med situationen. Syftet med kalkylerna är också att de skall kunna utnyttjas som undervisningsmaterial och för ungefärliga jämförelser av olika produktionsgrenars lönsamhet och resursbehov. Kalkylerna kan även användas som mall för att göra efterkalkyler antingen för en gård eller för biologiska-tekniska försök. Områdeskalkylerna finns tillgängliga på adressen www.agriwise.org. Områdeskalkylerna finns för olika geografiska områden samt olika företagsstorlekar och avkastningsnivåer. Totalt finns ca 600 kalkyler. Kalkylmodell Kalkylerna är upprättade enligt en real metod. Detta innebär att beloppen i kalkylerna är uttryckta i samma penningvärde och att kalkylräntan är real. Denna kalkylmetod är lämplig vid upprättande av förkalkyler, då det kan vara svårt att ange priserna på produkter och produktionsmedel i löpande penningvärde. I efterkalkyler, t ex vid utvärdering av produktionsresultat, är det i regel enklare att göra en nominell kalkyl. Här anges priser i löpande penningvärde och genom att använda en nominell kalkylränta kompenserar man för penningvärdeförändringen. Oavsett vilken kalkylmetod man använder, real eller nominell, blir resultatet (täckningsbidraget) detsamma. Hur redovisas lönsamheten i kalkylerna? Lönsamheten för olika produktionsgrenar anges i form av täckningsbidrag (TB) per enhet på tre olika nivåer: TB 1: Produktintäkter och ersättningar minus särkostnader med undantag för underhålls- och räntekostnader. Dessa särkostnader inkluderar bl a: - utsäde, gödsling - foder - driv- och smörjmedel för dragkraft och egen tröska. Resultatmåttet TB 1 är mer oberoende av planeringssituationen än täckningsbidragen på nästa två nivåer. TB 2: TB 1 minus de underhålls- och räntekostnader som är hänförbara till produktionsgrenen. Dessa inkluderar bl a: - underhåll för dragkraft och egen tröska - underhåll för specialmaskiner - underhåll för byggnader - ränta på rörelse- och djurkapital - ränteersättning för lager (t ex lagrad spannmål och potatis) - hela kostnaden för lejda arbeten Underhållskostnadens storlek beror på maskinernas respektive byggnadernas ålder och hur mycket underhåll som görs i egen regi, vilket varierar med planeringssituationen. TB 3: TB 2 minus följande kostnadsposter: - avskrivning och ränta på egna specialmaskiner - avskrivning och ränta på byggnader 1
- arbete Avskrivningens storlek beror på maskinernas och byggnadernas ålder och värde, vilket varierar med planeringssituationen. Arbetet ska prissättas efter alternativvärdet, vilket också beror på situationen. TB 3 används i beräkningar där man vill fördela en så stor andel som möjligt av kostnaderna på respektive produktionsgren. TB 3 ska täcka samkostnaderna för basmaskiner, mark, övrigt arbete, driftsledning o dyl. Observera att uppdelningen av sär- och samkostnader bör anpassas till den enskilda planeringssituationen. Ett exempel på faktorer som påverkar kalkylen är om byggnader utan alternativ användning finns på gården. Det kan då vara motiverat att betrakta avskrivning och ränta för byggnader som en samkostnad. Om man väljer TB 1 som lönsamhetsmått skall täckningsbidraget täcka de kostnader som är fråndragna i beräkningen av TB 2 och TB 3, förutom övriga samkostnader, för att företaget ska kunna överleva på lång sikt. Motsvarande gäller om man väljer TB 2 som lönsamhetsmått. Som kriterium för val av produktionsgren bör årsresultatet (TB/år) användas. Med ovanstående definition av TB erhålls årsresultatet genom att dividera TB per produktionsenhet med produktionstiden. Se vidare i Öhlmér (1975), Standardprogram för ekonomisk analys av biologiska försök. Känslighetsanalys Tillförlitligheten i resultatet av en lönsamhetsanalys är alltid beroende av de data som använts. Förutom att data bör inhämtas för den enskilda planeringssituationen skulle en korrekt kalkyl behöva beakta variationerna i uppnått resultat. En uppfattning om variationernas ekonomiska betydelse kan erhållas genom känslighetsanalyser. I dessa varierar man priser och/eller kvantiteter, och noterar effekten på täckningsbidraget. Nedan visas ett exempel på hur enkla känslighetsanalyser kan göras. Exemplet avser produktionsgrenen mjölkko, 90 kors besättning, i produktionsområde Ss. Foderstaten har hög intensitet, vilket innebär ensilage med högt näringsvärde samt stor andel kraftfoder. Avkastningsnivån är 11 000 kg ECM. Vad som visas är med hur många kronor särkostnaderna förändras till följd av 10 procents förändring av olika kostnadsposter samt effekterna av detta på TB 3. Slag av förändring Särkostnadernas förändring i kronor Täckningsbidrag (TB 3) i kronor Grundkalkyl 184 Rekryteringskostnaden stiger med 10 % -440-256 Foderkostnaden stiger med 10 % -1 900-1 716 Foderkostnaden sjunker med 10 % +1 900 2 084 Nybyggnadskostnaden stiger med 10 % -650-466 Arbetskraftskostnaden stiger med 10 % -480-296 2. VÄXTODLING Områdesindelning Avkastningsnivåerna i landet uppvisar stora regionala skillnader. För att i största möjliga utsträckning beakta skillnader i de naturliga förutsättningarna för jordbruk har växtodlingskalkyler upprättats för de åtta olika produktionsområden, som bl a den jordbruksekonomiska undersökningen, JEU, tillämpar: Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands skogsbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland (Gss) (Gmb) (Gsk) (Gns) (Ss) (Ssk) (Nn) (Nö) 2
Avkastning och insatsmedel Kalkylerna för växtodling är upprättade för två skördenivåer. Dessa nivåer avser dels normskörden i produktionsområdet och dels en skördenivå 20 procent högre än normskörden. Beträffande skördenivåerna för oljeväxter bör det beaktas att skördenivåerna ligger relativt högt. Detta torde bl a bero på att oljeväxter normalt odlas på bättre jordar än grödor som havre och korn. För slåttervall beräknas den högre avkastningsnivån utifrån vad som uppnåtts i försök och vad som bör vara möjligt att uppnå med intensiv skötsel. Vad gäller utsädesmängderna har rekommendationerna från Databoken 2014 följts. Gödslingsnivåerna har fastställts enligt Jordbruksverkets rekommendationer för de olika grödorna. Då stallgödsel tillförs slåttervallen kan (vid 50 % vårspridning och 50 % höstspridning, fastgödselhantering) ungefär 30 % av kväve- och 100 % av fosfor- och kaliumbehovet hos vallen tillgodoses. Ges stallgödseln ej till slåttervallen, men fördelas jämnt på gårdens skiften under en växtföljd, beror vallens fosfor- och kaliumgödsling på markens fosfor- och kaliumklass samt vallandelen på gården. Ju högre vallandel, desto lägre gödselgivor. Vidare måste utlakning av kalium liksom fastläggning av fosfor i lägre fosforklasser beaktas. Driftsinriktningen och jordarten har stor betydelse för vilket ekonomiskt värde växtnäringen i stallgödsel i praktiken har. På gårdar som har mjölkproduktion och stor vallandel i växtföljden samt är belägna på lerjordar med gott kaliumtillstånd är det ekonomiska värdet av kalium i stallgödseln ringa eller inget då den sprids i växtföljden. Är gården däremot i behov av ett nettotillskott av kalium eller fosfor, kan också stallgödselns växtnäring värderas enligt stallgödselkalkylen. Detta inträffar t ex för sandjordar med stort kaliumgödselbehov eller för gårdar med vallproduktion för avsalu, men mer sällan för gårdar med integrerad foder- och mjölkproduktion. Priser För höstgrödorna har de priser som var på utsäde under hösten 2013 använts och för vårgrödorna har priser från våren 2013 använts. För gödningsmedel gäller priserna för hösten 2013. För att ge en bild av prisnivån över en lite längre period kan man nu också välja Medelpris i kalkylerna. Normalt anges i kalkylen senast tillgängliga pris (september oktober 2013). Med funktionen Medelpris får man för vissa viktiga kalkylposter som produkt-, handelsgödsel och energipriser ett medelpris för perioden 2010 2012. På så sätt får man enkelt tillgång till ett genomsnittligt pris för perioden och man kan se betydelsen av prisvariationer. Priser från leverantörer har schablonjusterats för fraktkostnader i olika produktionsområden enligt följande: Gss, Gmb; 30 km Gsk, Gns, Ss; 40 km Ssk, 70 km Nn, Nö, 200 km. Källor för priser anges som kommentar på respektive kalkyl, sidan 2. För produkter gäller priserna i regel fritt leveransorten inklusive efterlikvid. Fraktkostnader från gården är då upptagna bland särkostnaderna, och som leveransort har en av de större mottagningsorterna i området valts. Vallfoder och bete har avsiktligen inte åsatts något marknadsvärde, då marknaden (pris och kvantitet) för dessa produkter varierat starkt från år till år. I stället har produktionskostnaden plus ett alternativvärde för arealen (arealkostnad) för respektive produktionsområde beräknats genom att till särkostnaderna för vallfoder (summa särkostnader tre) lägga täckningsbidraget (TB3) för korn. Om TB3 för korn är negativt sätts alternativvärdet till 0. Detta alternativvärde skall visa vad det kostar att använda åkerarealen för vallfoderproduktion. Vallen, liksom övriga grödor, skall vara med och täcka gårdens samkostnader. Eventuella vinster vid vallodling tillfaller därmed den djurproduktion som använder vallen. I områden med svaga förutsättningar för spannmålsodling blir vallfodrets alternativvärde förhållandevis lågt beroende på ett lågt täckningsbidrag för korn. Priset på vallfoder i djurkalkyler blir därför lägre i dessa områden än i de områden där kornet har ett högre täckningsbidrag. Alternativvärdet beskriver därför på ett bra sätt 3
konkurrensförmågan mellan vallfoder respektive spannmålsodling. Följande sammanställning visar vallfodrets och betets alternativvärde i de olika produktionsområdena. Produktionskostnad för grovfoder, inklusive alternativvärde för marken, kr/dt Produktionsområde Grovfoder Gss Gmb Gns Gsk Ss Ssk Nn Nö Hö, högt näringsinnehåll 1) 174 162 152 156 173 148 13 11 Hö, lågt näringsinnehåll 2) 152 134 135 121 128 109 32 30 Ensilage, högt näringsinnehåll 3) 190 176 164 168 174 143 108 108 Ensilage, lågt näringsinnehåll 4) 184 172 167 165 167 151 134 133 Majsensilage 202 199 212 215 211 0 0 0 Bete, åker 5) 83 61 67 40 56 27 0 0 Bete, hagmark 6) 0 0 0 0 0 0 0 0 1) Skördesystem hö + hö, norm avkastning. För Nn och Nö används pris från Hö + bete, norm avkastning. 2) Skördesystem hö + hö, hög avkastning. För Nn och Nö används pris från Hö + bete, hög avkastning. 3) Skördesystem ens + ens, norm avkastning 4) Skördesystem ens + ens, hög avkastning 5) Åkerbete, hög avkastning 6) Betesmark För produktionsmedel gäller priserna på gården, varvid frakter och rabatter vid de aktuella leveransmängderna har beaktats. Återbäring har inte tagits med i beräkningarna. Maskiner Årskostnaderna baseras på maskinernas återanskaffningsvärden (nyinköpspris enligt Jordbruksverkets dataprogram STANK). Varierande avskrivningsprocent har tillämpats med hänsyn till den beräknade ekonomiska livslängden. Kalkylräntan är satt till 7 procent (realränta), och räntekostnaden är beräknad på 50 procent av återanskaffningsvärdet. I sammanställningen nedan redovisas dels återanskaffningsvärdet för de maskiner som använts i kalkylerna, dels priser på drivmedel och el. 4
Maskin / inventarietyp, arbetsbredd, kapacitet m m. Återanskaffningsvärde 1 Traktor, 4WD, 60 kw 460 000 Traktor, 4WD, 110 kw 825 000 Tröska, 5.4 m (17-19 fot), 180 kw 2 000 000 Lantbruksspruta, bogserad, 3 500 l, 24 m 530 000 Precisionssåmaskin, 12 rader, hydraulisk 435 000 Radrensare, 12 rader 190 000 Betupptagare, 3 rader, lastelevator, blastspridare 560 000 Potatissättare, 4 rader, bogserad 390 000 Potatiskupare, 4 rader 90 000 Potatisupptagare, 1-radig, tank 840 000 Potatislåda, 1 000 kg 700 Sorterings-, tvättlinje och truck 2 1 795 000 Bevattningsanläggning bevattningsmaskin, 90 mm slang 210 000 nedgrävd stamledning, 1 500 m PVC 175 000 matarledning, 650 m aluminium-rör 78 000 el-pump, inkl. installation, anslutningsavgift och övrigt 3 278 000 Slåtterkross, 3.2 m, bogserad m. centrumdrag 250 000 Rotorhövändare, 4.5 m 70 000 Rotorsträngläggare, 3.5 m 50 000 Hårdpress med balkastare, större 4 285 000 Balvagn, ca 20 m 3, 2 st á 40 000 kr 80 000 Fälthack med syrapump, medium 450 000 Tippvagn, boggi, 8 ton, 2 st á 85 000 170 000 Hackvagn, 35 m 3 850 000 Lastmaskin, midjestyrd, ca 6 ton 740 000 Drivmedel, diesel, kr/l, efter avdrag för återbetald skatt (1,70 kr/l) 8,83 Rörligt elpris, öre/kwh, inkl. elpris, el-certifikat, påslag och 78 elnätavgift (tidstariff, lågpris/övr tid), exkl. elskatt och moms (+0,5 öre energiskatt) Fast elpris (1 år), öre/kwh, inkl. elpris, el-certifikat och 79 elnätavgift (enkeltariff), exkl. elskatt och moms (+0,5 öre energiskatt) 1 2013 års priser. Listpris för en motsvarande ny maskin med likvärdig utrustning och prestanda. Återanskaffningsvärdet är för varje maskin ett ungefärligt medeltal av marknadens maskiner. 2 Sorterings- och tvättlinje 1 660 tkr + truck 135 tkr 3 Inkl. elmotor, elmontage, anslutningsavgift, bottenventil och vattenposter 4 Hårdpress 230 tkr + Balkastare 55 tkr Maskinkostnaderna för olika maskintyper har bestämts utifrån följande utgångspunkter: Dragkraft: Endast den del av traktorkostnaden (driv- och smörjmedel samt underhåll) som kan hänföras till produktionsgrenen ifråga beaktas. Övriga kostnader är samkostnader. Basmaskiner: Kostnader för basmaskiner, dvs maskiner som behövs oberoende av driftsinriktning (harvar, plogar o dyl) är samkostnader och tas ej med i kalkylerna. 5
Specialmaskiner: Hela kostnaden (avskrivning, ränta, underhåll samt ev driv- och smörjmedel) har som regel beaktats, dvs behandlats som särkostnader. Transporter och torkningskostnader För transport av produkter har Jordbruksverkets schablon för transportavgifter följts (se Databoken 2014). Torkningskostnaderna avser legotorkning. Räntor Beräkning av rörelsekapital sker genom att varje intäkts- eller kostnadspost multipliceras med bindningstiden, dvs tiden mellan utbetalning för insatsvara och inbetalning från försäljning, och summeras till summa rörelsekapital. I kolumnen längst till höger i kalkylen anges transaktionsdatum. Bidragskalkylernas räntefot är en realränta. Den är kalkylerad med hänsyn till: 1. Krav på real avkastning på det egna kapitalet, vilket investerats i företaget eller avsedd produktionsgren 2. Real kostnad för lånat kapital, vilket finansierar företaget eller avsedd produktionsgren. Real kostnad för lånat kapital beräknas approximativt enligt följande samband: Nominell låneränta i procent Inflation i procent = Real kostnad i procent Det korrekta sambandet mellan nominell ränta, inflation och realränta uttrycks i följande formel: n = r + i + (r x i ) där n = nominell ränta r = real ränta i = inflation Realräntan på rörelsekapital och maskiner är satt till 7 % i kalkylerna. Se vidare Lantbruksstyrelsens meddelande 1975:1 Kalkylering inom lantbruket samt Wålstedt, K. 1983. Räntans roll i praktisk kalkylering, Aktuellt från lantbruksuniversitetet nr 315. Arbete Kostnaden för arbetskraft betraktas som särkostnad. Arbetsbehovet är i de flesta fall hämtat från Databoken 2014. Den kalkylerade timlönen är beräknad enligt Databoken 2014, kapitlet om arbete. Behovet av arbetskraft uttrycks i timmar för olika perioder. Den beräknade längden för vårbruk-, slåtter- och skördeperioder framgår av tabellen nedan. Stora lokala variationer kan förekomma och det är därför lämpligt att hämta uppgifter från den gård som planeras. Arbetstopparnas längd, antal dagar Produktionsområde Vårbruk Slåtter Skörd Gss - Ssk 14 18 24 Nn - Nö 14 16 21 Ersättningar och stöd till lantbruket Vid sammanställningen av områdeskalkylerna har stödformer som gäller för 2013 beaktats De uppgifter om stödbelopp som använts är de som finns i Jordbruksverkets informationsbroschyrer. Vi har valt att endast använda de vanligaste stödformerna. För att erhålla stöden måste vissa villkor uppfyllas såsom skötselåtgärder för vallar och betesmarker etc. Användaren av kalkylerna bör själv undersöka vilka stödformer som är aktuella i det enskilda fallet. Storleken på stöden varierar med växelkursen Euro - SEK. De angivna stöden bör därför endast ses som en indikation på hur de olika stöden kan påverka lönsamheten i olika produktionsgrenar. 6
3. ANIMALIEPRODUKTION Områdesindelning Områdesindelningen för animalieproduktionen är densamma som för växtodlingen. Några faktorer som skiljer mellan de olika områdena framgår av följande sammanställning: Produktionsområd e Betesperiod Mjölkko Diko Får Byggnadskostnadsindex Gss 130 185 180-210 100 Gmb 130 185 180-210 100 Gsk 130 185 180-210 100 Gns 110 185 160-190 100 Ss 110 185 160-190 100 Ssk 110 185 160-190 100 Nn 80 120 135-165 103 Nö 80 120 135-165 106 Avkastning Avkastningsnivåerna har hämtats från dels Databoken 2014, dels slakterier eller mejeriföreningarna. I mjölkproduktionen är avkastningsnivåerna kopplade till foderstaterna. Priser De priser som används är insamlade under hösten, främst september, 2013. I kalkylerna har det i regel räknats med inköpt foder för alla fodermedel förutom grovfodret, som har värderats till vallens alternativvärde. Används egen fodersäd skall prisskillnader mellan djur- och växtodlingskalkylerna, tillsammans med fraktkostnaden i växtodlingskalkylerna, beaktas och tas upp som organisationsintäkt. I prisberäkningarna har frakt och kvantitetsrabatter beaktats. Foder De foderstater som finns exemplifierade i Databoken 2014 har använts. I de fall betesgång förekommer har hänsyn tagits till betesperiodens längd. Betesperiodens längd varierar mellan olika områden, vilket påverkar foderstat och foderkostnader. Diverse kostnader I dessa kostnader ingår normalt kostnader för veterinär, medicin, elektricitet, rengöring av djurstallar och diverse handredskap. I flertalet fall är underlaget för kalkylsiffror osäkert. Se vidare Databoken 2014. Byggnader Kapitalkostnaden för byggnader utgör som tidigare nämnts särkostnad i djurkalkylerna, där årskostnaden för ränta, avskrivning och underhåll är beräknad med viss procentsats på återanskaffningsvärdet i 2013 års prisnivå. Byggnadskostnaderna har beräknats utifrån förutsättningarna i Databoken 2014. Avskrivningstiden för byggnadsstommen är 22 år (4,5 %) och för byggnadsinventarierna 10 år (10 %). Kalkylräntan är 3,5 % (realränta) och räntekostnaden beräknas på 60 % av återanskaffningsvärdet. Byggnadsinventariernas andel av den totala byggnadsinvesteringen varierar med stalltyp, varför även årskostnadsprocenten varierar mellan djurslagen. Utrymmen och utrustning för hantering av foder ingår inte i kostnadsredovisningen. I sugg- och dikokalkylerna ingår kostnaderna för utrymme till rekryteringsdjur samt kostnader för galtar och tjurar. 7
Nedan redovisas återanskaffningsvärden för de byggnader som förekommer i kalkylerna. Återanskaffningsvärde 2013 Byggnadsdata från år Totalt Per Byggnadstyp, storlek, kapacitet m m djurplats Potatislagerhus, 400 ton (endast byggnad) 1998 1 819 000 - Mjölkkostall, kall lösdrift, 90 kor 2008 7 722 000 85 800 Mjölkkostall, kall lösdrift, 180 kor 2008 11 065 000 61 500 Mjölkkostall, kall lösdrift, 300 kor 2008 16 317 000 54 400 Plansilo, 7+8 x 36 m, höjd 3 m. 2008 702 000 Stallar för kontinuerlig nötköttsproduktion (isolerad byggnad, spaltboxar) Mellankalv, ca 348 djur/år (116 djurplatser) 2007 2 373 000 20 500 Gödtjur, 110 djur/år (110 djurplatser) 2007 2 373 000 21 600 Vallfodertjur, ca 95 djur/år (110 djurplatser) 2007 2 373 000 21 600 Ungtjur, stut, 48 djur/år (96 djurplatser) 2007 2 373 000 24 700 Dikor, 38 moderdjur inkl rekrytering 2007 1 099 000 24 400 Fårstall, höstlamm, 200 tackor 2007 1 021 000 5 100 Fårstall, höstlamm, 400 tackor 2007 1 643 000 4 100 Fårstall, höstlamm, 800 tackor 2007 2 884 000 3 600 Hel anläggning för smågrisproduktion, 44 suggor, satellit, tillväxtboxsystem 2004 3 611 000 83 600 252 SIP, tillväxtboxsystem. 2012 17 225 000 68 400 440 SIP, tillväxtboxsystem 2012 25 713 000 58 400 594 SIP, tillväxtboxsystem 2012 32 303 000 54 400 Hel anläggning för slaktsvinsproduktion, 800 platser, tvärtråg 2010 4 593 000 5 700 1 200 platser, tvärtråg 2010 5 923 000 4 900 1 600 platser, tvärtråg 2010 8 645 000 5 400 Värphönsstall Inredda burar, 20 000 platser 2010 8 947 000 44 700 1 Slaktkycklingstall, 80 000 platser 2008 11 277 000 2 800 2 1 Per 100 insatta unghöns. 2 Per m 2. De belopp som visas ovan gäller för södra delen av Sverige, dvs Gss - Ssk. I Nn och Nö justeras priserna upp med 3 % respektive 6 %. Räntor Ränta på rörelsekapital är beräknad enligt avsnitt Växtodling Räntor ovan. Ränta på djurkapital är beräknad på djurvärdet vid insättning gånger bindningstiden. Den räntefot som har tillämpats är en realränta. Realräntan på djur- och rörelsekapital är satt till 7 % i kalkylerna. Arbete Kostnaden för manuellt arbete betraktas som särkostnad. Arbetsbehovet är i de flesta fall hämtat från Databoken 2014, där även uppgifter om lönenivå finns. Ersättning och stöd till lantbruket I kalkylerna har stödformer som gäller för 2013 beaktats. Jordbruksverkets informationsbroschyrer har använts som källa. 8
4. REFERENSER Databoken 2014. www.agriwise.se, 2013. Lantbruksstyrelsens meddelande 1975:1 Kalkylering inom lantbruket, Jönköping. STANK in MIND 1.07, Program för maskinsystem, 2005.Statens Jordbruksverk, Jönköping. Wålstedt, K. 1983. Räntans roll i praktisk kalkylering, Aktuellt från lantbruksuniversitetet nr 315. Öhlmér, B. 1975, Standardprogram för ekonomisk analys av biologiska försök. Stencil. Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet. 9