ARBETSPLAN - Väg 800, Torsångs centrum samt broar över Lillälven och flottningskanal till Kaplanstjärn Objekt: 83 858 830 Utställelsehandling 2010-07-02, rev 1 2011-09-20
. Arbetsplan för väg 800 Torsångs centrum samt broar över Lillälven och flottningskanal till Kaplanstjärn 2 Dokumentinformation Objektnummer 83858530 Objektnamn Väg 800, Torsångs centrum samt broar över Lillälven och flottningskanal till Kaplanstjärn Filnamn 1C020001 Filtyp.doc Programversion Projekteringssteg Arbetsplan Statusbenämning Utställelsehandling Delområde Anläggningsdel 1 1 1 2 Efter utställelse Teknikområde Tekniskt system Entreprenadområde Information Ort Falun Datum 2010-07-02 Rev Ant Ändringen avser Godkänd Datum 1 9 Strandskydd, kantremsa m m Lotta Fritz 2011-09-20 Konsultens kvalitetssäkring Företag Ramböll Sverige AB Externnummer 61350933745 Utförare (Konstruktör) Per Thunmarker Granskare Anna Garde Godkänd av Lotta Fritz 2(34)
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 5 2 Bakgrund och motiv... 6 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 2.2 TIDIGARE OCH PÅGÅENDE UTREDNINGAR OCH BESLUT... 8 3 Syfte, mål och avgränsning... 9 3.1 ARBETSPLANENS SYFTE... 9 3.2 PROJEKTETS MÅL OCH SYFTE... 9 3.3 REFERENSSTANDARD... 9 4 Vägförslaget... 10 4.1 ARBETSPLANENS OMFATTNING... 10 4.2 TRAFIK... 10 4.3 TYPSEKTIONER... 11 4.4 PLAN- OCH PROFILSTANDARD... 11 4.5 KORSNINGAR OCH ANSLUTNINGAR... 11 4.6 GEOLOGI OCH GEOTEKNIK... 12 4.7 HYDROLOGI OCH HYDROTEKNIK... 13 4.8 KOLLEKTIVTRAFIK... 13 4.9 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK... 13 4.10 BROAR OCH ANDRA BYGGNADSVERK... 14 4.11 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 14 4.12 ÖVRIGA VÄGANORDNINGAR... 16 4.13 ANDRA ÅTGÄRDER OCH ANORDNINGAR... 17 5 Väghållningsansvar för allmänna vägar... 18 5.1 FÖRÄNDRING AV VÄGHÅLLNINGSOMRÅDE... 18 5.2 FÖRÄNDRING AV ALLMÄN VÄG... 18 6 Konsekvenser av vägförslaget... 18 6.1 TRAFIKTEKNISKA KONSEKVENSER... 19 6.2 MILJÖKONSEKVENSER... 20 6.3 KONSEKVENSER FÖR PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING... 25 6.4 PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN... 25 7 Markåtkomst... 25 7.1 FASTSTÄLLELSEPRÖVNING... 25 7.2 VÄGOMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG... 26 7.3 OMRÅDE MED TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT... 27 3(34)
7.4 OMRÅDE FÖR ENSKILD VÄG... 27 8 Kostnader... 28 9 Fortsatt arbete (genomförande)... 28 9.1 BYGGHANDLING... 28 9.2 DISPENSER OCH TILLSTÅND... 28 9.3 PRODUKTION... 29 9.4 KONTROLL OCH UPPFÖLJNING... 29 10 Sakägare... 30 11 Samråd... 31 12 Underlagsmaterial... 32 4 4(34)
1 Sammanfattning Väg 800 sträcker sig från korsningen med vägarna 810 och 827 i Domnarvet i Borlänge kommun, korsar väg 50 planskilt i Islingby, går via Torsång och Vika och slutar vid korsningen med väg 266 i Vika i Falu kommun. Den aktuella delsträckan, som är cirka 700 meter lång, startar öster om bron över Korsnäskanalen i Torsång, går genom Torsångs centrum, över Lillälven och över flottningskanalen till Kaplanstjärnen och slutar vid Kaplanstjärnens norra del. Under byggnation av nya broar över Lillälven och flottningskanalen till Kaplanstjärnen kommer en tillfällig bro över Lillälven cirka 200 meter nordöst om Kaplanstjärnen att användas. Sunnanövägen, delsträckan mellan väg 800 och tillfällig bro, kommer att nyttjas för både byggtrafik och allmän trafik under byggtiden. Befintliga broar är idag i mycket dåligt skick och har nedsatt bärighetsklass, BK2. Torsångs centrum ska fylla många funktioner, hållplatser för bussar, parkeringsplats, entré och angöring till skola, bibliotek och café, cykelstråk mm. Alla trafikanter nyttjar samma ytor i centrum vilket leder till dålig trafiksäkerhet i området. Syftet med arbetsplanen är att ge väghållaren tillstånd att bygga vägen och markåtkomst med vägrätt samt att reglera väghållningsansvaret. Syftet med projektet är att öka broarnas bärighet till BK1 samt att öka trafiksäkerheten för alla trafikanter i Torsångs centrum och på hela delsträckan. Inom det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna vägnätet. De viktigaste positiva konsekvenserna av vägförslaget är ökad bärighet på broar, ökad trafiksäkerhet och förbättrat omhändertagande av vägdagvatten i Torsångs centrum. De viktigaste negativa effekterna av föreslagna vägåtgärder är att gång- och cykelvägen längs väg 800 kommer att göra intrång på omgivande kulturmiljöer. Denna arbetsplan kommer att ställas ut och genomgå fastställelseprövning. Under utställelsetiden kan synpunkter lämnas. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande. Inkomna synpunkter kan föranleda att arbetsplanen revideras. Rekommenderad investeringsram för projektet uppgår till 50.7 Mkr (prisnivå maj 2010) varav broar, inklusive tillfällig bro med tillfartsbankar, beräknas kosta cirka 32.6 Mkr. Projektet finns inte upptaget i Länstransportplan 2004-2015 för Dalarnas län. Broarna finansieras via bärighetsplan och trafiksäkerhetsåtgärder i centrum via Trafikverkets driftbudget. Arbetsplanen är det tredje steget i vägplaneringsprocessen. Nästa skede är att upprätta en bygghandling. 5 5(34)
2 Bakgrund och motiv 6 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1.1 Allmänt Väg 800 sträcker sig från korsningen med vägarna 810 och 827 i Domnarvet i Borlänge kommun, korsar väg 50 planskilt i Islingby, går via Torsång och Vika och slutar vid korsningen med väg 266 i Vika i Falu kommun. Se bifogad orienteringskarta. Den aktuella delsträckan, som är cirka 700 meter lång, startar öster om bron över Korsnäskanalen i Torsång, går genom Torsångs centrum, över Lillälven och över flottningskanalen till Kaplanstjärnen och slutar vid Kaplanstjärnens norra del. Vägsträckan ska åtgärdas för att höja broarnas bärighetsstandard till BK1 samt för att förbättra trafiksäkerheten för alla trafikanter. 2.1.2 Trafikförhållanden Enligt trafikräkning gjord av Vägverket 1997 var trafikmängden på väg 800 genom Torsång 2 030 fordon/dygn (ÅDT) varav 70 stycken var tung trafik. Under 2009 gjordes nya trafikräkningar som visar att trafikmängden ökat till cirka 2 300 fordon/dygn (ÅDT) varav 180 stycken var tunga fordon. För perioden 1997 till 2009 har det totala trafikflödet vuxit med en procent per år och andelen tunga fordon har ökat från tre till åtta procent. Dalatrafiks linje 19 trafikerar Torsång med 24 turer under vardagar (våren 2010). Fem av dessa turer går endast skoldagar. Två till tre skolbussar kommer till Torsång på morgonen och lika många kör hem barnen på eftermiddagen. Dalatrafik har två hållplatser på delsträckan, bägge i Torsångs centrum. Den aktuella delsträckan, som är cirka 700 meter lång, har idag 50 km/tim som högsta tillåtna hastighet. Genom Torsångs centrum är 30 km/tim högsta tillåtna hastighet. Dessa hastighetsbegränsningar föreslås gälla även efter vägåtgärderna. Sunnanövägen ansluter mot väg 800 i Torsång vid västra brofästet för bron över Lillälven. Väg 805, som leder till Gustafs, ansluter mot väg 800 i Räfstylla vid östra brofästet för bron över Lillälven. Se bifogad orienteringskarta under flik 1. 2.1.3 Olycksstatistik Under perioden 2003 2009-05-31 har det rapporterats tre olyckor i Torsång. Två av dem inträffade vid bron över Dalälven där väg 800 korsar väg 807. Den tredje inträffade vid handelsträdgården i Torsång. Dessa olyckor inträffade utanför arbetsplaneområdet. 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning I Torsång finns förutom äldre bebyggelse några större villaområden varifrån arbetspendling sker till Borlänge centrum och närbelägna städer. 6(34)
7 Området i direkt anslutning till vägen nyttjas främst av skola, bibliotek, Torsångs Café med intilliggande tankställe i Torsångs centrum. På Lillälvens östra sida finns ett motormuseum. Inom den aktuella delsträckan finns också tre fastigheter med permanentboende. 2.1.5 Miljö- och kulturförhållanden Det finns inga Natura 2000-områden inom gränsen för arbetsplanen men den aktuella delsträckan ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Torsångsbygden, K7, enligt miljöbalken kap 3 6. Torsångsbygden är en central odlingsbygd med fornlämningar från järnålderns senare del. Området har en delvis välbevarad agrarbebyggelse och är ett nyckelområde beträffande förståelsen av det särpräglade forntida och medeltida Dalasamhällets framväxt. På det flacka näset mellan Lillälven och Prästtjärnen ligger Torsångs kyrkomiljö med kyrkan uppförd på 1300-talet men med anor från 1200-talet. Mitt emot kyrkan, på andra sidan Lillälven, ligger ett gravfält. Torsång har utpekats som en hednisk kultplats och en av de äldsta socknarna i länet. Kulturlandskapet innefattar för övrigt spridda bondgårdar, flertalet med kringbyggd karaktär och månghussystemet bevarat. I övrigt hänvisas till avsnitt 6 Konsekvenser av vägförslaget och bifogad miljökonsekvensbeskrivning. Effekten av planerade vägåtgärder är att ytterligare mark tas i anspråk i det område som omfattas av riksintresse. 2.1.6 Kommunala planer För arbetsplaneområdet finns flera planer och bestämmelser. Det finns en inaktuell översiktsplan från 1991 för Borlänge kommun. Istället hänvisar Borlänge kommun till Samordnad översiktsplan för Falun Borlänge från 1997 där Torsång anges som Rö25. Planen rekommenderar att jordbruksmarken ska bevaras och utnyttjas så att produktionsförmågan inte äventyras. Vidare säger planen att kulturmiljövärdena är väsentliga att tillvarata både ur ett regionalt och lokalt perspektiv. Undantag från strandskyddsbestämmelserna behandlas restriktivt p.g.a. allmänhetens stora nyttjande av strandområden. Borlänge kommun är huvudman för översiktsplanen. Inom gränsen för arbetsplanen berörs ingen mark som nyttjas för jordbruk. För området finns också ett förslag till områdesbestämmelser från september 2007 (Områdesbestämmelser för område kring kyrkan i Torsång) och Fördjupad översiktsplan, Ösjön- Runn. Områdesbestämmelserna syftar till att säkerställa riksintresset för kulturmiljövården och att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Torsång, bl a genom att ny bebyggelse ska anpassas till omgivande miljö i färg och form. Borlänge kommun är huvudman för dessa områdesbestämmelser. Under projektering av arbetsplanen har stor hänsyn tagits till dessa 7(34)
områdesbestämmelser. För att styra upp detaljprojekteringen under bygghandlingsskedet har ett gestaltningsprogram upprättats. 8 Upprättat förslag strider inte mot ovan nämnda planer eller förslag till områdesbestämmelser. 2.1.7 Ekonomiska förutsättningar Rekommenderad investeringsram för projektet uppgår till 50.7 Mkr (prisnivå maj 2010) varav broar beräknas kosta cirka 32.6 Mkr. Projektet finns inte upptaget i Länstransportplan 2004-2015 för Dalarnas län. Broarna finansieras via bärighetsplan och trafiksäkerhetsåtgärder i centrum via Trafikverkets driftbudget. 2.2 TIDIGARE OCH PÅGÅENDE UTREDNINGAR OCH BESLUT 2.2.1 Förstudie En förstudie för de aktuella broarna upprättades hösten 2005. Efter samråd med berörda beslutades att förstudien skulle revideras för att även omfatta delsträckan genom Torsångs centrum. Reviderad förstudie skickades på nytt till berörda för samråd i slutet av 2007. Med denna förstudie som grund beslutade länsstyrelsen 2008-04-02 att det planerade vägobjektet inte är av den omfattningen att det bedöms ha betydande miljöpåverkan. Detta beslut omfattar inte vattenverksamheten kopplat till vägobjektet. Vägverket har därefter beslutat att med förstudien som grund upprätta arbetsplan och bygghandling för vägobjektet. 2.2.2 Vägutredning Vägutredning har ej upprättats eftersom det inte finns någon alternativ vägkorridor. 2.2.3 Arbetsplan Under arbetsplanearbetet har, på initiativ från en direkt berörd sakägare, ett alternativt läge för bro över flottningskanalen till Kaplanstjärnen utretts. Alternativet innebar att väg 800 och bron över flottningskanalen skulle flyttas ut ett stycke i Kaplanstjärnen för att kunna behålla befintlig bro över flottningskanalen under byggtiden. På detta sätt skulle kostnaden för tillfällig bro över Lillälven minskas eftersom den då bara skulle behövas under en vinter. Under utredandet avfärdade Borlänge kommun och länsstyrelsen alternativet eftersom det skulle innebära ett ökat intrång i kulturmiljö av riksintresse samt påverkan på landskapsbild varefter alternativet förkastades. De geotekniska undersökningar som hann göras i Kaplanstjärnen indikerar att grundläggningen av den alternativa brons tillfartsbankar skulle bli avsevärt mycket dyrare än den besparing som kunde göras på tillfälliga bron. Arbetsplanen har upprättats efter samråd (se vidare kapitel 11 Samråd). Efter samrådet upprättades MKB, som godkändes av länsstyrelsen den 23 juni 2010. 2.2.4 Kommunala planer Det finns ingen pågående kommunal planering som hänger samman med vägförslaget. 8(34)
3 Syfte, mål och avgränsning 3.1 ARBETSPLANENS SYFTE Syftet med arbetsplanen är att: - ge väghållaren tillstånd att bygga vägen - ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt - reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.2 PROJEKTETS MÅL OCH SYFTE Följande mål gäller för vägprojektet: Förbättra broarnas bärighet till bärighetsklass BK1 Förbättra trafiksäkerheten i Torsångs centrum och på delsträckan för alla trafikanter Det alternativ som föreslås är ombyggnadsalternativet vilket innebär: -Trafiksäkerhetsåtgärder i Torsångs centrum -Vägnivån sänks i Torsångs centrum för att vägdagvatten ska kunna omhändertagas -Befintlig bro över Lillälven ersätts med ny bro i samma läge -Befintlig bro över flottningskanalen ersätts med ny bro några meter öster om befintlig bro -Gång- och cykelbana byggs längs vägens norra sida på hela delsträckan Ovanstående ingår i Trafikverkets arbetsplaneområde. 3.3 REFERENSSTANDARD Trafikprognosen för vägförslaget (se 4.2 nedan) anger den dimensionerande trafikmängden till 3130 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) för prognosåret 2032. Utifrån detta har vägbredden i centrum satts till sex meter för att markera centrummiljö och hålla fordonshastigheterna låga. Gång- och cykelbanan blir på hela delsträckan 2,5 meter bred. Körbanan på broar och utanför Torsångs centrum blir sju meter bred inklusive vägrenar. Hastighetsbegränsningarna på delsträckan föreslås vara oförändrade, 30 km/tim genom Torsångs centrum och 50 km/tim utanför centrum. 9 9(34)
4 Vägförslaget 4.1 ARBETSPLANENS OMFATTNING Arbetsplanen avser byggnation av nya broar över Lillälven och flottningskanalen till Kaplanstjärnen samt ombyggnad av befintlig väg från och med Torsångs centrum till Kaplanstjärnens norra del. På samma sträcka byggs en 2,5 meter bred gång- och cykelbana. Sunnanövägen ansluter till väg 800 vid brofästet på Lillälvens västra sida. På östra sidan om Lillälven ansluter väg 805 till väg 800. 10 Figur 4.1. Föreslagen sträcka för ombyggnad markerad med svartstreckad linje Arbetsplanens omfattning framgår av planritningar 100T0201-100T0202. 4.2 TRAFIK Enligt trafikräkning från 1997 uppgick vardagsdygnstrafiken på väg 800 till 2030 fordon/dygn (ÅDT). Andelen tung trafik var 70 st/dygn, cirka tre procent. Under 2009 gjordes trafikmätningar för att beräkna ny årsdygnstrafik på väg 800 i Torsångs centrum. Preliminära uppgifter visar att årsdygnstrafiken för 2009 var 2 290 fordon/dygn varav drygt 180 stycken utgjordes av tunga transporter. Under perioden 1997 2009 har trafiken ökat med en procent per år och andelen tung trafik har ökat från tre till åtta procent. Prognosen för trafikmängden 20 år efter öppningsåret är cirka 3130 fordon/dygn (ÅDT) med en årlig trafikökning på 1,5 procent (öppningsår 2012 och prognosår 2032). 10(34)
4.3 TYPSEKTIONER Den aktuella delsträckan har idag en belagd bredd som varierar mellan 5,0 och 6,5 m. 11 I Torsångs centrum blir körbanebredden sex meter, med en minst två meter bred gångbana på södra sidan och en 2,5 meter bred gång- och cykelbana på norra sidan. Mellan körbana och gång- och cykelbana byggs parkeringsplatser eller skiljeremsa av varierande bredd. Öster om centrum blir körbanebredden sju meter inklusive vägrenar med en 2,5 meter bred gång- och cykelbana på norra sidan. Längs gång- och cykelbanans södra kant sätts kantstöd av granit för att skilja den från körbanan. Vägens innerslänter får släntlutning 1:3 och ytterslänter får släntlutning 1:2. Där räcke sätts får innerslänter brantare lutning. För att kunna sköta framtida underhåll av vägen krävs en 0,5 meter bred kantremsa utanför bankfot eller släntkrön på tomtmark. På annan mark är kantremsans bredd två meter. För att kunna sköta framtida underhåll av vägen krävs en två meter bred kantremsa utanför bankfot eller släntkrön. På tomtmark krävs ingen kantremsa. Säkerhetszonen är en zon närmast vägbanan där inga oeftergivliga föremål får finnas, detta för att minska kollisionsrisker vid avkörningsolyckor. För 50 km/tim gäller fem meters bredd i ytterkurva och en meters bredd i innerkurva vid horisontalradien > 200 meter. Där oeftergivliga föremål finns närmare vägbanan än dessa mått sätts ett räcke som hindrar avkörning. 4.4 PLAN- OCH PROFILSTANDARD Den befintliga delsträckans plan- och profilstandard uppfyller krav på god standard enligt VGU (Vägars och Gators Utformning, publikation 2004:80). Väg 800 har i profil minsta konvexa vertikalradie 800 meter och minsta konkava vertikalradie 1200 meter. Minsta kurvradie är 50 meter och största lutning i längsled är 3,45 procent. 4.5 KORSNINGAR OCH ANSLUTNINGAR Vid västra brofästet (km 9/200) för bro över Lillälven ansluter Sunnanövägen på norra sidan väg 800. Korsningsutformningen förändras marginellt, Sunnanövägen får en förbättrad (mindre) lutning mot väg 800. Strax öster om östra brofästet (km 9/340) för bro över Lillälven ansluter väg 805 mot väg 800. Korsningsutformningen förändras marginellt. Följande anslutningar finns på delsträckan: Km 9/080 södra sidan, utfart från Torsångs Prästgård 1:20 i form av grusad parkeringsyta. Ytan justeras ner för att ansluta till väg 800 vars nivå sänks genom Torsångs centrum. Km 9/100 södra sidan, utfart från Torsångs Prästgård 1:20 i form av asfalterad yta kring bränslepump. Ytan justeras ner för att ansluta till väg 800 vars nivå sänks genom Torsångs centrum. 11(34)
Km 9/140 södra sidan, utfart från Torsångs Prästgård 1:20 i form av asfalterad parkeringsyta för två bilar. Ytan justeras ner för att ansluta till väg 800 vars nivå sänks genom Torsångs centrum. Km 9/150 norra sidan, utfart från Torsångs Prästgård 1:4 (skola & p-platser vid kyrkan) Km 9/150 södra sidan, utfart från Tylla 60:6 och brygga i Dalälven Km 9/370 östra sidan, utfart från Tronsjö 2:10 (roddklubbens lokal vid Kaplanstjärn). Km 9/400 västra sidan, utfart från Tronsjö 2:10 (motormuseet) Km 9/510 västra sidan, utfart från Tronsjö 1:5 Km 9/630 östra sidan, utfart från Tronsjö 1:17 Km 9/650 östra sidan, utfart från Tronsjö 1:17 12 Ovannämnda utfarter anpassas till ny vägutformning. Under nästa skede, då detaljprojekteringen görs, kommer eventuella behov av justeringar att diskuteras med berörda sakägare. 4.6 GEOLOGI OCH GEOTEKNIK 4.6.1 Geotekniska och hydrogeologiska förhållanden Planerad väg går genom Torsång centrum och bebyggelse. Vägen passerar Lillälven och en flottningskanal till Kaplanstjärnen. Söder om vägen rinner Dalälven. Marken utgörs oftast av finsandig silt eller silt på sand och silt. Sedimenten vilar på friktionsjord mot djupet. Inom några områden kring Lillälven och vid Kaplanstjärnen finns lager med gyttjig silt eller siltig gyttja med varierande mäktighet. Även partier med tunna torvlager har påträffats utmed vägen. Jorden i området består av följande jord- och bergtyper: Mycket lös gyttjig silt/siltig gyttja följt av silt /finsandig silt med mycket låg relativ fasthet på sand/silt med mycket låg relativ fasthet som underlagras av friktionsjord av morän eller sand. Silt/finsandig silt med mycket låg relativ fasthet på sand/silt med relativ fasthet varierande mellan mycket låg och medelhög följt av friktionsjord av morän eller sand. Torv följt av mycket lös eller lös silt eller gyttjig silt/siltig gyttja på silt med mycket låg relativ fasthet på sand/silt och friktionsjord av morän eller sand. Grundvattennivåerna i jorden antas variera med omgivande vattendrags vattennivåer. Lillälvens sänkningsgräns ligger på +105,58, medelvattenyta + 106,48, dämningsgräns +107,53 och Regl. Exc högsta högvattenyta på +109,78. Flottningskanalens och Lillälvens sänkningsgräns vid den tillfälliga bron ligger på +105,58, medelvattenyta + 106,48, dämningsgräns +107,53 och Regl. Exc högsta högvattenyta på +109,78. 4.6.2 Sammanfattning av väg- och broförslag samt erforderliga åtgärder Vid breddning av tillfartsbank på sträckan 9/277-9/310 finns risk för stabilitetsproblem mot söder. Åtgärder måste således vidtas i huvudsak för att erhålla tillfredsställande stabilitet. De geotekniska åtgärder som är aktuella inom området för att åtgärda stabilitetsproblematiken är en kombinerad stödbank och erosionsskydd. 12(34)
Vid breddning av väg 800 vid Kaplanstjärnen sker breddning ut i vatten mot tjärnen där marken består av mycket lös gyttjig silt/siltig gyttja vilket ger upphov till stabilitetsproblem. I detta område finns även risk för sättningar. Åtgärder måste således vidtas i huvudsak för att erhålla tillfredsställande stabilitet men även för att minimera sättningar på sträckan 9/410-9/423 och 9/446-9/480. De geotekniska åtgärder som är aktuella inom detta lösmarksområde för att åtgärda stabilitetsproblematiken är bankpålning för att begränsa intrånget på Kaplanstjärnen. 13 Kombinerad stödbank/erosionsskydd på den södra sidan av vägen (9/277 9/310) Bankpålning (9/410 9/423 och 9/446 9/480) Befintliga broar är grundlagda på träpålar som avslutats i sedimenten. Nya broar grundläggs med spetsburna betongpålar, som förs ned till fast friktionsjord under sedimenten. Den tillfälliga bron över Lillälven utförs som en pontonbro där brons landfästen grundläggs på spetsburna pålar. I Teknisk PM Geoteknik beskrivs delsträckans geologi och geoteknik samt förslag till åtgärder mer detaljerat. 4.7 HYDROLOGI OCH HYDROTEKNIK Husen i Torsångs centrum drabbas ibland av inträngande vägdagvatten i källare vid ihållande nederbörd. Detta problem kommer rimligen att elimineras genom att vägnivån i centrum sänks och att vägen får längslutning och tvärfall som leder vägdagvattnet till dagvattenbrunnar och leds bort till befintligt dagvattensystem på vägens norra sida. Öster om Torsångs centrum sker ingen förändring av hur vägen avvattnas. Vägslänter och vägdiken utformas så att en vegetativ rening erhålls. Vid vegetativa reningsmetoder krävs att jorden har en låg infiltrationskapacitet som möjliggör vattentransport över gräsklädda ytor. Rening sker genom filtrering, sedimentation och genom ett biologiskt upptag i växtligheten. Utformningen skall ske på sådant sätt att vattnets kontaktyta blir så stor som möjligt. Dikesbotten och dikesslänter besås med en gräsblandning som är tättväxande och har stor motståndskraft mot erosion. Det finns inga kända vattentäkter inom arbetsplaneområdet. 4.8 KOLLEKTIVTRAFIK Dalatrafik trafikerar delsträckan med linje 19 och 20 måndag till fredag. Det finns hållplatser på vägens båda sidor i centrum. I västra delen av centrum föreslås på vägens södra sida en körbanehållplats och på norra sidan en fickhållplats med plats för två bussar. 4.9 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Fotgängare och cyklister förekommer i stor omfattning på väg 800. Med föreslagen gång- och cykelbana, gångbana på södra sidan i centrum och markerade passager över väg 800 förbättras trafiksäkerheten väsentligt för dessa. 13(34)
4.10 BROAR OCH ANDRA BYGGNADSVERK De två befintliga broarna är i mycket dåligt skick och har nedsatt bärighetsklass, BK2. 14 Bron över Lillälven rivs och ersätts med ny bro, liknande den gamla, i samma läge. Bron får en körbanebredd på sju meter och en upphöjd gång- och cykelbana med bredden 2,5 meter. Den befintliga brons stenkoner monteras ner och återanvänds för den nya bron. Bron över flottningskanalen till Kaplanstjärnen rivs och ersätts med ny bro, liknande den gamla, några meter öster om gamla broläget. Bron får en körbanebredd på sju meter och en upphöjd gång- och cykelbana med bredden 2,5 meter. För bägge broarna gäller att den fria höjden och bredden under broarna blir oförändrade. Troligen kommer dessa broar att byggas under två vintrar (en bro per vinter). Under byggtiden krävs en tillfällig bro över Lillälven för att inte trafikanter ska tvingas köra stora omvägar. Den tillfälliga bron föreslås utformas som en pontonbro med fri brobredd 4,2 meter och med bärighetsklass BK2. Bron monteras ner och läggs på land under sommaren mellan de bägge brobyggena. Broarnas utformning framgår av bifogade förslagsritningar broar. Broarna ska av säkerhetsskäl ha räckesfyllnader av spjälgrindar med vertikala spjälor. 4.11 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 4.11.1 Barriäreffekter Föreslagna åtgärder påverkar inga barriäreffekter mer än under byggtiden då brobyggena innebär stora barriäreffekter. 4.11.2 Buller Arbetsplanens föreslagna vägåtgärder innebär ingen väsentlig ombyggnad och inga särskilda bullerskyddsåtgärder planeras. 4.11.3 Luftföroreningar Inga skadeförebyggande åtgärder mot luftföroreningar planeras. 4.11.4 Vibrationer Vägen byggs om med en ny överbyggnad och med motorfordonstrafiken flyttad cirka tre meter längre bort från bostadshus norr om flottningskanalen. Utöver detta planeras inga särskilda skadeförebyggande åtgärder mot vibrationer. 4.11.5 Naturmiljö Tillfartsbankarna till bron över flottningskanalen till Kaplanstjärnen grundläggs på pålar i stället för mer kostnadseffektiva tryckbankar för att minimera intrånget i Kaplanstjärnen. 14(34)
Ett värdefullt träd vid km 9/500 finns i vägslänten ner mot Kaplanstjärnen, det behöver avverkas. Trädet läggs i sydvänd åkerkant eller bryn. Vid tillfällig bro läggs fiberduk under vägbyggnadsmaterial för att underlätta snabb återställning av naturmiljö. 15 Väg 800 från Torsång centrum och nordost mot Vika sträcker sig inom strandskyddat område där vägen går på ett näs mellan Lillälven och Kaplanstjärnen. Enligt 7 kap 16 punkt 3 i miljöbalken (1998:808) gäller strandskydd inte för Byggande av allmän väg enligt fastställd arbetsplan enligt väglagen (1971:9489). Den ombyggda vägen och broarna inklusive gång- och cykelvägen, som ligger på vägens norra sida, kommer att få en bredd om 9,5 m. Utbyggnaden av gång- och cykelvägen innebär att de nya broarna över Lillälven och över flottningskanalen till Kaplanstjärnen behöver breddas, vilket innebär utfyllnad i vattenmiljöer norr om Lillälvsbron och längs Kaplanstjärnens västra strandkant. På Lillälvsbrons sydöstra sida föreslås stabilitets-stärkande åtgärder och erosionsskydd utföras med spont i släntfot. Vid Lillälvbrons östra landfäste finns en näringsrik våtmark respektive strandäng. Våtmarken på brons norra sida påverkas negativt av breddningen av bron då ytan på våtmarken kommer att minska genom föreslagen utfyllnad. Strandängen på brons södra sida bedöms inte påverkas då stabilitetsstärkande åtgärder föreslås utföras med spont för att undvika intrång. Strandzonen i Kaplanstjärnen bedöms inte ha några större biologiska värden på grund av vattenregleringen enligt Borlänge kommun. Utfyllnaden i tjärnen bedöms därför inte påverka några intressanta biologiska livsmiljöer negativt. Sommartid trafikeras Lillälven av ett stort antal fritidsbåtar samt ett par ångbåtar. I Kaplanstjärnen har Torsångs Roddklubb uppställningsplats för sin kyrkbåt. De nya broarna påverkar inte allmänhetens tillgänglighet och framkomlighet i vattnen. Inte heller påverkar vägen tillgängligheten till strandområdena jämfört med idag. Den förlängda gång- och cykelvägen ger en säkrare väg för oskyddade trafikanter och bidrar positivt till friluftslivet. De planerade åtgärderna bedöms inte motverka strandskyddets syfte för allmänhetens tillgänglighet men i mindre grad sett från ett växt- och djurskyddsperspektiv. 4.11.6 Ekologiska samband Broarna byggs med dubbelsidiga utterhyllor från strandkant till strandkant så att småvilt kan passera ovan vattenytan under vägen 4.11.7 Kulturmiljö Vägområdet har anpassats i största möjliga mån för att minimera markanspråk. Vägmiljön i centrum utformas med stenläggning och kantstöd av material som är naturliga, långsiktigt hållbara och känns naturliga i den omgivande kulturhistoriska miljön. 4.11.8 Landskap Inga skadeförebyggande åtgärder planeras. 4.11.9 Friluftsliv Inga skadeförebyggande åtgärder planeras. 15(34)
4.11.10 Mark- och vattenföroreningar Inga skadeförebyggande åtgärder planeras. 4.11.11 Skyddsåtgärder under byggnadstiden Brunnar i vägens närhet kontrolleras före och efter byggskedet. Vid kvalitets- eller kvantitetsförändringar ska orsaken utredas och åtgärder vidtagas. Om tidigare ej känd fornlämning påträffas under byggtiden ska schaktningen avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen. Enligt lagen om kulturminnen (1988:950) krävs tillstånd för att rubba, gräva ut, täcka eller på något annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Lagen omfattar även fornlämningar som är dolda under marken samt hittills okända fornlämningar. Biotopskyddade områden och kända fornlämningar som gränsar till arbetsområdet stängslas in för att inte användas som upplagsplats, skadas av entreprenadmaskiner etc. Fornlämningar på ett avstånd av 20 meter och längre bort från vägbygget markeras ut med flaggband/och trästolpe och fornlämningar i direkt närhet till bygget (0-20 meter) stängslas in med två meter högt byggstaket. Olika fornlämningar kan kräva olika skyddsåtgärder, typ av instängsling kan utifrån åtgärdsförslag ovan diskuteras från fall till fall med Länsstyrelsen under byggskedet. Naturvårdsverkets riktlinjer gäller. Arbeten nära bostadsbebyggelse ska genomföras under dagtid för att begränsa olika störningar. Tidpunkt för arbete med broar samråds med jordbrukare för att minimera störningarna i jordbruksarbeten. Vid arbete i och i närheten till vatten bör grumling begränsas för att undvika att grumligt vatten transporteras till både små och stora vattendrag. Arbete utförs om möjligt vid låga flöden. Bergkross bör placeras nära bergschakten och mellanupplag placeras strategiskt för att minska transportbehovet. Riskanalys för fastigheter upprättas innan byggstart. För att bibehålla matjordskvaliteten ska upplag av matjord som ska återanvändas ej vara högre än en meter. Matjorden får lagras högst en månad och arbetet får ej utföras sommartid. Etableringsplatser upprättas så att skador ej uppkommer på vattendrag, kända fornlämningar, områden med genomsläppliga jordarter eller biotopskyddsområden. Påverkan på bl.a. gravfält eller andra områden intill vägområdet ska förebyggas genom att dessa områden stängslas in. 4.12 ÖVRIGA VÄGANORDNINGAR 4.12.1 Beläggning Standardbeläggning enligt TK Väg. 4.12.2 Belysning Gång- och cykelbanan ska belysas på hela sträckan. Stolpar, armatur och bestyckning ska stämma väl överens med den belysning som finns längs väg 800 längre västerut. Sex meter höga 16 16(34)
belysningsstolpar av trä placeras med inbördes avstånd på cirka 30 meter. Tätare placering föreslås i Torsångs centrum samt över broarna. I centrum byts befintlig belysning på vägens södra sida för att få en enhetlig utformning av belysningen på hela delsträckan. Se bifogat Gestaltningsprogram och Plan, gestaltningsförslag i Torsångs centrum. 4.12.3 Driftvändplatser Det finns inga driftvändplatser på delsträckan. 4.12.4 Parkerings- och uppställningsytor I Torsångs centrum byggs 13 stycken parkeringsplatser för bilar på vägens norra sida. 4.12.5 Rastplatser, informationsplatser Rastplats eller informationsplats finns ej på delsträckan. 4.12.6 Räcken Sidoräcken sätts enligt VGU, Väg- och gatuutrustning kap 2, till exempel vid passage av vattendrag. Vid broar skall räcken vara förstärkta. Sidoräcken finns angivna på bifogad profilritning. 4.12.7 Skyltar och signaler Skyltning kommer att ske enligt vägmärkesförordningen. 4.12.8 Vägmarkering Vägmarkeringar utförs enligt VGU Vägmarkering och vägkantsutmärkning. 4.13 ANDRA ÅTGÄRDER OCH ANORDNINGAR 4.13.1 Enskilda anslutnings- och parallellvägar Se 4.5 KORSNINGAR OCH ANSLUTNINGAR. Inga nya anslutnings- eller parallellvägar planeras 4.13.2 Jord- och luftledningar Respektive ledningsägare bekostar flytt av ledningar inom befintligt vägområde och Trafikverket bekostar flytt av ledningar utanför befintligt vägområde om det inte finns avtal som reglerar annat. Längsgående ledningar El-, vatten- och spillvattenledningar finns på vägens högra och vänstra sida mellan km 9/000 och 9/070. Elledning finns på vägens högra sida mellan km 9/070 och 9/100 samt mellan km 9/130 och 9/160 Teleledning finns på vägens högra sida mellan km 9/130 och 9/180. Elledning finns på vägens vänstra sida mellan km 9/140 och 9/700. Elledning finns på vägens högra sida mellan km 9/270 och 9/380. 17 17(34)
Vatten- och spillvattenledning finns på vägens vänstra sida mellan km 9/520 och 9/700. 18 Korsande ledningar Spillvattenledningar korsar vägen vid km 9/070, 9/140, 9/270 och 9/650. Vattenledningar korsar vägen vid km 9/070, 9/150 och 9/650. Elledningar korsar vägen vid km 9/100, 9/130, 9/360 och 9/620. Teleledning korsar vägen vid km 9/100. Värmeledning korsar vägen vid km 9/470 (osäkert läge). 4.13.3 Kompensationsåtgärder Inga kompensationsåtgärder planeras. 5 Väghållningsansvar för allmänna vägar 5.1 FÖRÄNDRING AV VÄGHÅLLNINGSOMRÅDE Trafikverket är väghållare för väg 800 och väg 805 och Borlänge kommun är väghållare för Sunnanövägen. Ingen förändring planeras. 5.2 FÖRÄNDRING AV ALLMÄN VÄG Vägen får en något förändrad linjeföring norr om flottningskanalen till Kaplanstjärnen men detta innebär ingen förändring av allmän väg. Del av den befintliga vägen kommer att rivas, marken återställs mot omgivande mark. Det befintliga vägområdet och de diken som finns kommer att nyttjas för avvattning. På vägens västra sida, km 9/450-9/666 sammanfaller det nya vägområdet med det befintliga. Se även ritning 100T0201. 6 Konsekvenser av vägförslaget Detta kapitel utgör en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) och bedömningen av trafikkonsekvenserna. En separat MKB-handling daterad 2010-05-25 bifogas arbetsplanen. Under rubrikerna 6.1 till 6.4 nedan är MKB-handlingen sammanfattad. Nedan redovisas positiva och negativa effekter av vägförslaget i jämförelse med om befintliga förhållanden behålles. De viktigaste konsekvenserna av föreslaget alternativ är följande: Positiva effekter + Ökad trafiksäkerhet för alla trafikanter + Full bärighet (BK1) på broar + Ökad tillgänglighet inom området för oskyddade trafikanter + Förbättrad dagvattenhantering i Torsångs centrum + Fler parkeringsplatser i Torsångs centrum 18(34)
Negativa effekter - Mark tas i anspråk på hela delsträckan. - Ett våtmarksområde på vägens norra sida vid och Lillälvens östra sida minskar i storlek. - Ny bro över flottningskanalen och brons tillfartsbankar gör intrång i Kaplanstjärn. - Anläggandet av tillfällig bro påverkar friluftslivet negativt då säsongen för båttrafiken på Lillälven blir något kortare än vanligt. - En mindre del naturbetesmark behöver tas i anspråk under byggtiden för tillfart till den provisoriska bron. - Störningar för boende och verksamma längs vägen under byggtiden. 6.1 TRAFIKTEKNISKA KONSEKVENSER Nedan redovisas positiva och negativa trafiktekniska konsekvenser av vägförslaget i jämförelse med om befintliga förhållanden behålles. Positiva konsekvenser + Ökad trafiksäkerhet för alla trafikanter + Full bärighet (BK1) på broar + Ökad tillgänglighet inom området för oskyddade trafikanter + Fler parkeringsplatser i Torsångs centrum Negativa konsekvenser - Upprustning av vägar brukar generellt leda till en ökning av trafikmängden 6.1.1 Trafikmängder Trafikmängden på delsträckan beräknas öka till cirka 3130 fordon/dygn (ÅDT) med en årlig trafikökning på 1,5 procent (öppningsår 2012 och prognosår 2032). 6.1.2 Framkomlighet Framkomligheten blir bättre för alla trafikanter i förhållande till om befintliga förhållanden behålles. 6.1.3 Trafiksäkerhet Under perioden 2003 till 2009-05-31 har inga olyckor rapporterats i Torsång. Med en förbättrad trafiksäkerhet för alla trafikanter finns goda förutsättningar för att Trafikverkets nollvision kan uppfyllas på den aktuella delsträckan. Siktlängder blir marginellt bättre på grund av vägens breddning, omkörningsmöjligheterna blir oförändrade. Kollektivtrafiken får en bättre, rymligare fickhållplats på vägens norra sida i centrum, körbanehållplats på vägens södra sida i centrum. Bägge hållplatserna får 17 cm höga plattformar som underlättar av- och påstigning. Fotgängare och cyklister får egen körbana på vägens norra sida längs hela delsträckan, separerad från väg 800 med kantstöd av granit. Fotgängare i Torsångs centrum får egen gångbana på vägens södra sida, separerad från väg 800 med kantstöd av granit. 19 19(34)
6.1.4 Trafikekonomi och komfort Trafikanternas fordonskostnader påverkas inte av föreslagna åtgärder men trafikanternas komfort förbättras då fotgängare och cyklister får egen körbana. 20 Väghållarens kostnader för drift och underhåll av vägen kommer att öka. Ingen samhällsekonomisk analys har gjorts i projektet. 6.1.5 Trafikantupplevelse och trafikservice Trafikantens upplevelser blir oförändrade liksom trafikantservicen. 6.2 MILJÖKONSEKVENSER En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättades i maj 2010. Länsstyrelsen har i beslut daterat 2010-06-23 godkänt den MKB som bifogas denna arbetsplan. Nedan redovisas en kort bedömning av hur relevanta hänsynsregler i miljöbalken tillämpats i projektet: Prövning (2 kap 1 ) Trafikverket ska vid sin prövning av kommande arbetsplan visa vilka förpliktelser som tagits med hänvisning till de allmänna hänsynsreglerna. Kunskapskrav (2 kap 2 ) Utöver den befintliga kunskap som inhämtats från länsstyrelsen, kommunen m fl har ny kunskap framkommit via samråd. Försiktighetsmått (2 kap 3 ) I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) redovisas under rubrikerna Förslag till åtgärder de åtgärder som kan vidtas i den fortsatta hanteringen av projektet. Åtgärderna innebär ofta lösningar för att mildra eller begränsa förväntade negativa miljökonsekvenser. Lokalisering (2 kap 4 ) Projektet är framför allt ett bärighets- och trafiksäkerhetsprojekt varför alternativa lokaliseringar inte är aktuella. Hushållningsprinciper, produktval (2 kap 5 och 6 ) Genom att ge förslag på material och uppskatta materialåtgång ger arbetsplanen en första handledning för det fortsatta arbetet i bygghandling och byggande. Skälighetsavvägning (2 kap 7 ) MKB:n redovisar den påverkan som uppkommer av projektet. Prövningen av arbetsplanen med MKB kan sägas vara en skälighetsavvägning. 20(34)
21 Avhjälpandeskyldighet (2 kap 8 ) I arbetsplanens beskrivning redovisas förslag för att avhjälpa och motverka att skada och olägenhet uppkommer. Om skador eller olägenheter till följd av vägprojektet ändå uppstår ansvarar Trafikverket för att avhjälpa eller ersätta dessa i enlighet med lagstiftningen. 6.2.1 Hälsa och säkerhet Föreslagna åtgärder i centrum, separerad gång- och cykelbana, gångpassager, parkeringsplatser m m samt förlängningen av gång- och cykelbanan österut leder till ökad trafiksäkerhet för alla trafikantslag och minskad barriäreffekt längs vägen för barn och andra oskyddade trafikanter. Åtgärden bidrar till att trafikmiljön kring skolan blir tryggare och säkrare. För barn boende i Torsång förbättras möjligheten att tryggt cykla till skolan då gång- och cykelbanan byggs ut, vilket ger ökad rörlighet, förbättrad hälsa och minskade utsläpp från fordon. Förlängningen av gång- och cykelbanan kan inspirera och underlätta cykelpendling mellan Torsång och Borlänge vilket leder till bättre hälsa bland den vuxna befolkningen. Sammantaget bedöms ombyggnaden leda till positiva konsekvenser sett både ur barn- hälso- och säkerhetsperspektiv. Den förbättrade bärigheten på broarna kan medverka till en viss ökning av tung trafik längs väg 800 och anslutande vägar i Torsång. Ökad trafikmängd kan ge en något ökad bullerstörning för fastigheter närmast vägen, samtidigt kommer nya, jämnare vägytor att minska trafikbullret. Enligt gjorda bullerberäkningar (se tabell på nästa sida) har inga fastigheter idag bullervärden som överstiger Naturvårdsverkets riktvärde 65 dba, ekvivalent nivå utomhus för vägtrafikbuller i befintlig miljö. Trafikverket planerar därför inte att inom detta projekt utföra några bulleråtgärder. 21(34)
22 Bullerberäkning för väg 800, Torsång Fastighet Typ av fastighet Ekvivalent ljudnivå dba, Nollalternativ. Våning 1 och 2 Max ljudnivå dba, Nollalternativ. Våning 1 och 2 Torsångs Prästgård Förskola 53 72 1:4 Torsångs Prästgård 1:4 Bibliotek/skola 58 58 77 77 Torsångs Prästgård 1:4 Skola 64 61 89 85 Torsångs Prästgård 1:20 Café 62 61 85 83 Tylla 60:6 Bostad 61 60 83 82 Tylla 60:2 Bostad 50 76 Tylla 60:2 Bostad 50 82 Tylla 60:3 Bostad 51 53 79 78 Tronsjö 1:5 Bostad 59 58 85 83 Tronsjö 1:7 Bostad med skärm/plank som skyddar bottenvåning 48 57 72 82 Tronsjö 1:26 Bostad 58 57 Tronsjö 1:8 Fritidshus 55 55 Den tillkommande gång- och cykelbanan innebär att avståndet mellan väg och befintliga bostadshus nordost om broarna ökar. Detta i kombination med ny väg överbyggnad innebär en oförändrad eller marginellt bättre situation för boende ur vibrationsstörningssynpunkt. Konsekvenserna bedöms som oförändrade. Eftersom dagens trafikmängd är låg bedöms en eventuell trafikökning inte leda till att hälsosituationen med avseende på och vibrationer påverkas över gällande riktlinjer. Inga specifika skyddsåtgärder avseende hälsa och säkerhet föreslås på vägavsnittet. Enligt Vägverkets nomogram bedöms en eventuell trafikmängdsökning inte leda till att hälsosituationen med avseende på luftföroreningar påverkas över gällande riktlinjer och miljökvalitetsnormer. 82 81 77 77 22(34)
6.2.2 Natur- och kulturmiljö För att kunna bygga gång- och cykelbanan kommer ny mark att behöva tas i anspråk längs hela sträckan. Breddningen medför en förändring av landskapsbilden i ett känsligt parti av riksintresset men bedöms inte ge några större negativa konsekvenser för kulturmiljön och landskapsbilden om gestaltningsförslagets riktlinjer följs. 23 Upprustning av centrum bedöms medföra positiva konsekvenser för kulturmiljön och landskapsbilden. Miljön kring centrum blir mer funktionsindelad och tydlig, utrustning utformas och färgsätts för att passa till den kulturhistoriska omgivningen. En anpassning av de nya broarna kommer att göras med hänsyn till material och färgval. Vid bron över flottningskanalen kommer utfyllnad att behöva göras i Kaplanstjärnen för att ge plats åt den bredare vägen. Utfyllnaden medför att en ny strandlinje skapas. Tjärnens övriga naturvärden påverkas lokalt men inga bestående negativa konsekvenser bedöms uppstå. Vägåtgärderna medför även att näset där ett gravfält finns vidgas. Föreslagen förändring bedöms ge en måttlig negativ konsekvens för kulturmiljön och landskapsbilden. Sammantaget bedöms konsekvenserna av de nya broarna och vägåtgärderna vara måttliga till oförändrade för landskapsbilden och kulturmiljön. Det finns inga Natura 2000-områden inom gränsen för arbetsplanen. Ett skyddsvärt träd,, en döende äldre björk vid km ~9/500 behöver avverkas för att ge plats åt den föreslagna vägen. Trädet föreslås läggas i sydvänt bryn eller i åkerkant för att den naturliga nedbrytningen ska kunna fortgå. Konsekvensen bedöms bli liten och negativ ur naturvårdssynpunkt. Studerat område ingår i naturvårdsområdet Runn. Torsång ingår även i området våtmarker vid Torsång enligt våtmarksinventeringen och har klass 2. Vattenförekomster som berörs av arbetsplanen är Lillälven samt Dalälven. Lillälven har måttlig ekologisk status och god kemisk status (exklusive kvicksilver). Dalälvens ekologiska status respektive kemiska status är måttlig och god (exklusive kvicksilver). Utredningar behöver göras för att bestämma vilka åtgärder som krävs för att nå god ekologisk status. För att nå miljökvalitetsnormens mål krävs andra åtgärder från andra verksamheter som inte ingår i arbetsplanen. De planerade åtgärderna, broar och ombyggnad av väg, bedöms inte påverka Dalälven och Lillälvens ekologiska eller kemiska status. 23(34)
I Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten finns inte Dalälven eller Lillälven upptagna. Vattendrag i närheten eller nedströms arbetsplanen finns inte heller upptagna. 24 Vattnet i Dalälven, Lillälven och Kaplanstjärnen kommer att påverkas av grumling under byggtiden. Grumling bedöms påverka både fisk och bottenlevande fauna tillfälligt och några år efter utfört arbete. Konsekvensen bedöms som tillfällig, liten och negativ. På älvbotten föreslås att gömslen för bottenlevande djur skapas av krossad betong från broarna. Båda broarna kommer att anläggas med torra passager vilket innebär en positiv konsekvens för uttrar och småvilt i området. Befintlig släntfot på Lillälvsbrons nordöstra sida kommer att flyttas cirka tre meter då bro och väg breddas. Ett våtmarksområde, klassat som näringsrik våtmark berörs av utfyllnaden. Området minskar i storlek och åtgärderna bedöms påverka befintliga flora- och faunavärden måttligt negativt. Strandzonen till Kaplanstjärnen bedöms inte ha några större värden p.g.a. vattenregleringen. Den breddade vägen leder till en ökad mängd vägdagvatten. Dagvattnet kommer att tas omhand på samma sätt som för den befintliga vägen, dvs genom dagvattenbrunnar och vegetationsklädda diken. Dagvatten från broarna kommer även fortsättningsvis att släppas i vattendragen. Konsekvenserna avseende dagvatten för natur och vattenmiljöerna bedöms bli oförändrade. Under byggtiden kommer en provisorisk pontonbro med bärighetsklass 2 att anläggas cirka 700 meter uppströms Lillälvsbron för att upprätthålla kommunikationsstråket mellan Torsång och Vika. Byggtiden för broarna beräknas till två år. En bro i taget kommer att rivas och de nya broarna byggs under vinterhalvåret och ersätts då av den provisoriska bron. Under sommaren mellan de två brobyggena kommer pontonbron att tas bort eller öppnas för att inte hindra båttrafiken och friluftslivet mellan Dalälven och Runn. Trots denna åtgärd kommer friluftslivet att påverkas negativt då säsongen för båttrafiken på Lillälven blir något kortare än brukligt. För att anlägga den provisoriska bron behöver del av naturmark tas i anspråk. Efter byggtidens slut återställs marken. För att minska påverkan på marken föreslås att anslutningsvägen anläggs med t ex fiberduk i botten som skydd. I miljöbalkens 2 kap redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. 6.2.3 Hushållning med naturresurser Vägprojektet kommer att medföra ett underskott av byggnadstekniskt bra massor men även att generera ett överskott av sämre massor. 24(34)
Befintlig matjord och massor av sämre kvalitet, silt och finkornigare jordarter, kan återanvändas i projektet för slänter och bankfyllning, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Då trafikmängden är relativt låg har Trafikverket beslutat att inga prover ska tas på vägdikesmassorna. 25 Befintlig sten i koner och slänter vid Lillälvsbron kommer att återanvändas till nya brokoner. Utriven betong kan, efter krossning, återanvändas i vägunderbyggnad och skapande av bottengömslen i älven efter att armeringsjärn sorterats bort. Armeringsjärn tillvaratas och återvinns. 6.3 KONSEKVENSER FÖR PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING Ingen mark som idag används för jord- eller skogsbruk tas i anspråk för den föreslagna vägen. En mindre del naturbetesmark behöver tas i anspråk för anslutningen till den provisoriska bron. Betesmarken och betesdriften påverkas något negativt av den tillfälliga vägkroppen under byggtiden. Efter byggtidens slut återställs betesmarken och betesdriften återupptas då gräset växt upp. Åtgärden bedöms inte påverka betesmarkens värden. 6.4 PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN Under byggtiden uppkommer särskilda störningar. Dessa är begränsade i tiden, men kan ändå vara av betydelse, främst för närboende och de trafikanter som rör sig genom området. De grupper som utsätts för störningar under byggtiden bedöms vara boende längs delsträckan och trafikanter på väg 800. Störningar uppstår genom transporter till och från samt inom byggnadsområdet (buller och damm), arbete med entreprenadmaskiner inom området (buller) samt tillfälligt försämrad tillgänglighet inom området. Sunnanövägen, delsträckan mellan väg 800 och tillfällig bro, kommer att nyttjas för både byggtrafik och allmän trafik under byggtiden. Byggandet kommer att generera ett överskott av massor. Det är önskvärt att dessa massor omhändertas i vägens närhet, dels för att minska energikrävande transporter, dels för att minska anläggningskostnaderna för projektet. 7 Markåtkomst 7.1 FASTSTÄLLELSEPRÖVNING Denna arbetsplan kommer att ställas ut och genomgå fastställelseprövning. Under utställelsetiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas när utställelsetiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar arbetsplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny utställelse behöva göras. Arbetsplanen och utlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över arbetsplanen. Därefter begärs fastställelse av arbetsplanen. 25(34)
De som har lämnat synpunkter på arbetsplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter utställelsetiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa arbetsplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. 26 Om beslut att fastställa arbetsplanen tas kommer beslutet att kungöras. Beslutet kan överklagas till regeringen. Arbetsplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur arbetsplanen ska ställas ut och fastställas regleras i 17-18 väglagen och 30-36 vägkungörelsen. 7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas i arbetsplanens beskrivning och på plan- och profilritningarna samt de villkor som tas upp i beslutet. 7.1.2 Rättsverkningar och fastställelsebeslutet Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: - Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. - Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. - Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. - För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. - Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. 7.2 VÄGOMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG Vägområdet för allmän väg i arbetsplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 4. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på vägens båda sidor som är 0,5 meter bred på tomtmark och två meter bred på annan mark. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på vägens båda sidor som är två meter bred utom på tomtmark där ingen kantremsa krävs. Kantremsan behövs för att kunna sköta framtida underhåll av vägen. På planritningarna framgår befintligt och nytt vägområde. Det tillkommande vägområdet är angivet i sakägarförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Tillkommande vägområde för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar cirka 4200 m 2. Av denna yta är 15 m 2 tomtmark och resterande yta annan mark. 26(34)