Vetenskaplighet och forskningse2k HT Föreläsning 6: Tolkning 9 oktober

Relevanta dokument
Vetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari

Vetenskaplighet och forskningse2k HT Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on)

TNM040 Kommunika3on och användargränssni< HT2015, FÖ3 TNM040 HT2015. Bra överblick. h<p:// anvandbarhet/metoder

Anpassning av problem

Kunskap, vetenskap och forskning. Eva Lindh 27 Februari 2014

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi

Språk och kommunika/on på Matema/sk orientering (MVE235) ht- 15

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

TDDD52 Databas. Databas. Databas 1/3/13

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

Bra överblick. Bra överblick. Bra överblick h<p:// Konceptuell design

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn

Kulturmiljökompensa1on eller retorisk negligering? Värden och kompensa1onsåtgärder u1från yrkesbaserade tolkningar. Exempel: Folkparken Linköping

Ladok en vik+g del av universitetens/högskolornas verksamhetskommunika+on och e- infrastruktur

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Fackspråksinslag på TM år 1

Samlad översyn av formkrav i lagar och förordningar i syfte att undanröja onödiga hinder för elektronisk kommunikation och elektronisk dokument- och


Avdelningen för fackspråk och kommunika5on på Chalmers

Det svåra samtalet. A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Skriv vetenskap! Några 1ps och modeller. Suzanne Parmenius- Swärd, IKK, LiU

Hur utvecklar vi fram/dens livsmedel. Eldrimner. Bodil Cornell verksamhetschef NATIONELLT RESURSCENTRUM FÖR MATHANTVERK

kärnämnen Bim ah.se Riddersporre

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

Hinder och utmaningar med lågenergirenovering. Anna Jarnehammar

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5

Personal inom vård och omsorg minst nöjda. maria tullberg

Subjektivism & emotivism

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se

Skolval. Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet

Svenska mål och kriterier

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Tolkning. Anna Petronella Foultier

Skriva en central matema/kkompetens. Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och kommunika/on

Kommunika)on och språk

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Föräldrastöd i Sverige och i Europa: E7 jämförande perspek=v ÅSA LUNDQVIST OCH LISA EKLUND

Chapter 3: Data, informa5on and knowledge. Paul Beynon- Davies: Business Informa5on Systems

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Pedagogisk skicklighet och pedagogisk meritering vad betyder det och vem bedömer detta?

RAPPORT REKRYTERING OCH SOCIALA MEDIER

Kap 8: Marknadsföring genom rela5oner

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kap 9: Kommunika-onskanaler

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet

Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap

Föreläsning 5. Deduktion

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)

Öppna frågans argument. Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Chapter 3: Data, informa5on and knowledge. Paul Beynon- Davies: Business Informa5on Systems

Kons6tuering av projektgrupp

Grice, Logic and Conversation

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot.

Metod i kandidatarbetet M3

Per Hanning, Projektledare

Matema&ksatsningen

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

Vad har boken för teman? Kärlek, sorg, kamp, hat, sorg Hur kommer dessa teman fram i handlingen?

PAEI-test. - fyra olika ledarroller

Omtentamen i Metod C-kurs

Pågående forskning Intervjuteknik

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Ta kontroll över din presta7on. Ta kontroll över din presta7on. Presta7onens Psykologi. Presta7onens Psykologi. Presta7onens Psykologi

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

för att komma fram till resultat och slutsatser

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

DIALOG HINDER STRATEGIER MÅL

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Beslutet. Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till. Skriven av: Hans Peterson

Föräldramöte P09. December 2015

Fackspråk föreläsning 4: Argumentation och retorik för kandidatuppsatsen. Varmt välkomna!

TIDSMASKINEN svenska och SO i klass 7E februari och mars 2013 TIDSMASKINEN. Arbetområde i svenska och historia i klass 7E februari-mars 2013

Kommunikation för utredare. 8 maj 2019

Kvantfysikaliska koncept

0. Meta-etik Grunderna

Uppgift Endast svar krävs. Uppgift Fullständiga lösningar krävs. 120 minuter för Del B och Del C tillsammans.

Labora&on 3 HTML och struktur övningar/uppgi:er

RIKSSEMIFINAL 2018 LAGEN

Välkommen *ll Övertygande Kommunika*on

Välkommen *ll våra fem rum. Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på?

Transkript:

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015 Föreläsning 6: Tolkning 9 oktober

Mening och tolkning Vi har (bland annat): Skilt ut olika meningsbegrepp. Dragit en gräns mellan natur- och kulturvetenskap i termer av inbäddad inten2onalitet. Visat hur olika typer av handlingar kan förstås i termer av olika nivåer av inten2onalitet. Tolkning är utrönandet av mening. Olika typer av mening kräver olika typer av tolkning.

Olika former av tolkning Process vs. Produkt Naturlig tolkning vs. Icke- naturlig tolkning Olika typer av tolkning för olika inten2onalitetsnivåer: Den grundläggande inten2onalitetsnivån Handlingar: olika beskrivningstjocklek Meningshandlingar: manipula2on, öppen kommunika2on

Tolkningsobjekt och mening Manifesterat Streck på papper Bokstavssekvens Ord UVryck/Begrepp Loku2onärt innehåll Explicit innehåll Bokstavlig mening Del Exempel Generalisering Regel Tillämpning Dolt Bokstavssekvens Ord UVryck/Begrepp Referent Illoku2onärt innehåll Implicit innehåll Figura2v mening Helhet Generalisering Exempel Tillämpning Regel

Tolkning i olika steg "#$% &'()*%+%& Lori senvich is Skinkmacka Krumelurer Bokstäver Bokstavssekvens Ord UVryck Begrepp Mening Referent Skinkmacka skär sig med kaffe. Skinkmacka smakar illa med kaffe. Varning: Skinkmacka smakar illa med kaffe. Jag vill inte ha kaffe 2ll min skinkmacka. Bokstavligt innehåll Figura2vt innehåll Loku2onär akt Illoku2onär akt Explicit innehåll Implicit innehåll

Från delar 2ll helhet och 2llbaka???????????? Skinkmackan gick utan av betala. Skinkmackan

Icke- språklig tolkning 1. Iden2fiera en viss form 2. Känna igen formen som bulldog som Churchill 3. SäVa i ev sammanhang 4. FaVa poängen

Vad är en bra tolkning? Tolkning kräver av vi söker informa2on bortom själva tolkningsobjektet, t ex.: Generell bakgrundsinforma2on Specifik historisk informa2on Informa2on om upphovsmannens avsikter Vi kan behöva röra oss fram och 2llbaka mellan olika tolkningsnivåer. Flera olika nivåer kan vara lika vik2ga.

Fakta vs. Tolkning Egentligen en falsk dikotomi: en tolkning kan ha fullständigt klara korrekthetsvillkor. Men: Dessa varierar mellan olika fall. För vissa typer av tolkning är det inte meningsfullt av tala om korrekt tolkning. Vilken sorts informa2on som är relevant beror också på vilken typ av tolkning det är fråga om.

Läsning vs. Påstående En text eller ev verk kan ges olika läsningar : En text kan förstås på olika säv. En pjäs kan uppföras på olika säv. osv Man kan sedan påstå av en viss läsning: motsvarar en viss epoks förståelse eller tradi2on. är intressant för vissa syhen. är este2skt 2lltalande. osv

Läsning vs. Påstående Det är inte meningsfullt av utvärdera en läsning förrän vi vet vad vi ska ha den 2ll. Först när ev påstående görs om läsningen kan vi bedöma tolkningen. Huruvida tolkningen meningsfullt kan sägas vara korrekt eller inte beror på vilken typ av påstående som görs.

Olika typer av påståenden En viss läsning av Platons dialoger kan påstås: 1. Vara den som Platon själv avsåg. DeVa är an2ngen korrekt eller ej, även om vi inte kan ta reda på vilket. 2. Vara den mest intressanta, den mest värdefulla, för vissa syhen. Osv I deva fall är korrekthetsvillkoren inte lika klara.

Olika typer av påståenden EV visst uppförande av en pjäs kan påstås: 1. Vara exakt i enlighet med ev visst historiskt uppförande, i vissa väldefinierade avseenden. DeVa är an2ngen korrekt eller ej, även om vi inte kan ta reda på vilket. 2. Vara este2skt 2lltalande eller ha ev visst konstnärligt värde. I dessa fall är det (kanske) inte meningsfullt av tala om korrekthet. Osv

Tolkning och Fakta En tolkning förstådd som läsning+påstående kan alltså innefava olika typer av påståenden: Faktapåståenden Värdepåståenden Även värdepåståenden kan ha bestämda korrekthetsvillkor, t ex. om det finns en etablerad standard eller prak2k inom den relevanta disciplinen.

SammanfaVning I dag har vi ägnat oss åt tolkning. Vi har (bland annat): Undersökt olika typer av tolkning och tolkningsobjekt. Granskat rela2onen mellan fakta och tolkning. Urskilt olika typer av kriterier för vad som är en bra tolkning. Nästa gång fokuserar vi på ramar och rela7vism.