Ladok en vik+g del av universitetens/högskolornas verksamhetskommunika+on och e- infrastruktur

Transkript

1 Ladok en vik+g del av universitetens/högskolornas verksamhetskommunika+on och e- infrastruktur Owen Eriksson Docent i Informa+onssystem (Informa+k) Ins+tu+onen för Informa+k och Media Uppsala Universitet

2 Kursplaner och utbildningsplaner Kurspaket och Kurs+llfällen Kursdatabas L Kurserbjudanden Antagna Studenter Antagningssystemet Kursplaner Kurs+llfällen Kurserbjudande Ladok L Antagna Studenter på Kurserbjudanden Registreringar Kurs+llfällen LMS- System L Ladok en vik+g del av e- infrastrukturen

3 Prak+ska problem Jag har arbetat med databaser och systemutveckling över 25 år och har funderat mycket på varför jag opa träffar på brister i designen av informa+onsinfrastrukturer och informa+onsystem, desa leder +ll: 1. Hinder för verksamhetsförändringar och nya säs as bedriva verksamheten 2. Skapar brister i verksamhetskommunika+onen vilket leder +ll: arbetsmiljöproblem Kvalitetsproblem i rela+on +ll utomstående aktörer 3. Informa+onssystem kan ej utbyta informa+on - 4. Höga kostnader för förvaltning, vidareutveckling och systemersäsning 5. Dolda kostnader som ej syns i IT- budgeten

4 Prak+ska problem Orsakerna +ll desa ligger opa i den grundläggande informa+onsstrukturen och gäller följande problem: 1. Iden+fierarproblemet 2. AS man inte lyckas med as urskilja vik+ga objekt (en+ter) klasser (en+tetstyper). 3. Orsaken är as man tror as objekt är detsamma som +ng man tror as desa är es tekniskt problem när det I själva verket handlar om as utveckla centrala begrepp och termer I vår verksamhetskommunika+on man förstår inte hur vik+gt desa är och beslut tas opa på fel nivå

5 1) Iden+fierarproblemet Studenterna iden+fieras med personnummer, vilket ställer +ll en hel del problem för våra utländska studenter De utländska studenterna hanteras på följande säs Man ger dem es interremis+skt personnummer T637 Posi+on 7 har bokstaven T då vet man as det är en utländsk student (vilket gör as man bara kan plocka ut 50 manliga och 49 kvinnliga personnummer per dag) Det görs ingen kontroll om personen redan har es sådant interremis+skt personnummer vid es annat universitet sedan +digare, vilket gör as en fysisk person kan ha es eller flera interremis+ska personnummer eller as es interremis+skt personnummer kan stå för flera fysiska personer, vilket ställer +ll problem genom as vi idag har es gemensamt antagningssystem och as det förekommer as en student läser vid flera universitet

6 Grundproblemet är a0: - man valt svenskt personnummer som studen+den+fierare - det temporära svenska personnumret innehåller mycket beskrivade informa+on - svag ins+tu+onell kontroll av iden+fieraren Student Lars T637

7 Student och Innevånare i Sverige är främst representa<oner av olika ins<tu<onella objekt, borde därför ha olika iden<fierare Institutionella objekt ( Institutional facts ) Informa+onssystem Innevånare i Sverige Student Personnummer Kön Man Man Studentnummer Kön Man Man Fysiska +ng har fysiska egenskaper Fysiska ting ( Brute facts )

8 Exempel på 2) AS man inte hisar räs objekt och därmed också inte iden+fierar objekt på es bra säs (student, kurs+llfälle, antagning, registrering )

9 Student Val av studen+den+fierare Kursregistrering Omregistrering Forts_registrering Registreringen betraktas som en rela+on mellan kurs och student och har därmed ingen egen iden+fierare vilket bl.a. gör as registreringarna måste hanteras som tre olika rela+oner mellan kurs och student Kurs+llfalle BYA BLANML20811_ Kurs+llfället har ingen egen iden+fierare åsa asribut används istä Kursplan 23244

10 Vad säger liseraturen? Hur ska informa+onsinfrastrukturen se ut?

11 Vad säger Beynon- Davies? Klasser och en+ter En en+tet (instans) är es +ng som kan iden+fieras och som har en oberoende existens En en+tet kan vara: es fysiskt objekt (fysiskt +ng), t.ex. en bil eller person en händelse eller transak+on, t.ex. en försäljning es begrepp (concept), t.ex. en order En klass (kategori) = en en+tetstyp En en+tet är es +ng (instans) i klassen

12 Högskoleförordningen (1993:100) 4 Med student avses i denna förordning den som är antagen +ll och bedriver högskoleutbildning, och med doktorand en student som är antagen +ll och bedriver utbildning på forskarnivå, allt i den utsträckning inte annat anges särskilt. 37 Frågor om antagning avgörs av högskolan. Högskoleförordningen säger inte as en person måste vara en Innevånare i Sverige för as få bli antagen vid en svensk högskola

13

14 Från studera.nu informa<on om kurserbjudande I de0a kurspaket ingår följande kurser: Informa<onssystem A/Informa<onssystem, 7.5 högskolepoäng Informa<onssystem A/Objektorienterad programmering I, 7.5högskolepoäng Informa<onssystem A/Databaser, 7.5 högskolepoäng Informa<onssystem A/Systemutveckling, 7.5 högskolepoäng Från uu.se informa<on om kurs<llfälle

15 Kursplaner och utbildningsplaner Kurspaket och Kurs+llfällen Kursdatabas L Kurserbjudanden Antagna Studenter Antagningssystemet Kursplaner Kurserbjudande Antagna Studenter på Kurserbjudanden Ladok L Registreringar Kurs+llfällen LMS- System L Ladok en vik+g del av e- infrastrukturen

16 Konceptuell modell Kursplan 1 1..M Anmälan 0..M 1 Kurserbjudande 1 1 Student M Antagning 0..M 1 0..M Kurs+llfälle 1..M Högskola/ Universitet Registrering 0..M

17 Student Alterna+v databasdesign Registreringar Kurs+llfallen Kursplan Kurserbjudande

18 Befintliga metoder för informa+onsmodellering ger dåligt stöd Befintliga metoder ger dåligt stöd för hur objekt ska hisas och iden+fieras Typiska exempel är student, kursplan, kurs+llfälle, kurserbjudande, antagning, registrering

19 Utdrag ur begreppskatalog

20 Vik+gt Grunden i informa+onsinfrastrukturbyggande och det nya Internet Internet of Objects utgörs av ins+tu+onella objekt, deras iden+fierare och kontrollsystem exempel på desa: ü ü ü ü ü ü Kursplan Utbildningserbjudande Kurs+llfälle Registrering Antagning Student De beslut som fasas om desa nu kommer man as leva med i år

21 Vad är es ins+tu+onellt objekt? Skapas med hjälp av språk Skapad me hjälp av något medium Skapad med utgångspunkt från regler En instans av es begrepp Refereras +ll I samband med kommunika+on Har en seman+sk och deon+sk mening Måste bygga på en överenskommelse I en specifik kontext

22 Erfarenheter av systemutveckling Bristande beställar- och unörare kompetens Tidigare erfarenheter tas ej +llvara Diskussionen förs opa på en för abstrakt nivå Nödvändiga beslut fasas ej Ins+tu+onella och verksamhetsmässiga beslut och problem betraktas som tekniska problem Beslut fasas på fel nivå Dålig insikt i konsekvenser av fasade beslut Makt och poli+k påverkar unormningen i mycket hög grad Lagar och förordningar ej anpassade +ll det nya informa+onssamhället Komplexitet och detaljrikedom underskasas Bra metoder och riktlinjer för as hantera komplexitet saknas Forskning och utbildning släpar eper