Betydelsen av informa1onsmodellering

Transkript

1 Betydelsen av informaonsmodellering Vi använder våra informaonssystem för a7 kommunicera med varandra Det behövs informaon med hög kvalitet Informaonen som skapas i back-end systemen är av strategisk betydelse för verksamheten Informaonen behöver formaliseras för a7 kunna hanteras av datorer Nya begrepp i verksamhetsspråket genererar nya sä7 a7 tänka om verksamheten Det digitaliserade verksamhetsspråket utgör grunden för nya digitala instuoner Vem har kontrollen över dessa nya digitala instuoner?

2 Informaonsmodellering - E7 vikgt syde med systemutveckling är a7 specificera verksamhetens informaonsbehov för a7 kunna kartlägga de7a informaonsbehov bör vi skapa en informaonsmodell (konceptuell modell) - SyDet med a7 skapa en informaonsmodell är a7 beskriva informaonsstrukturen i verksamheten - Informaonsmodellen visar en stask bild av informaonen - De7a utgör den grundläggande semanken för verksamhetsspråket - Beskriver de begrepp och termer som används i verksamhetsspråket - Modellera klasser och dess relaoner

3 Grundläggande konstrukoner i samband med informaonsmodellering Klass och objekt (Classes, Objects) Idenfierare (Primärnyckel, Primary key) A7ribut (A7ribute) Relaoner (Associaon)

4 Klasser och objekt/enter E7 objekt (instans) är någonng som man har intresse av a7 idenfiera i en verksamhet och som har en oberoende existens E7 objekt kan representera: e7 fysiskt objekt (fysiskt ng), t.ex. en bil eller person en händelse eller transakon, t.ex. en order En klass = en objek7yp (bil som e7 generellt begrepp) E7 objekt är en instans i klassen (en unik specifik bil) En idenfierare används för a7 unikt idenfiera e7 objekt

5 A7ribut (A7ribute) En klass kan definieras och beskrivas med a7ribut Definion: Bil drivs av motor, kan köras på land och har minst 3 hjul Beskrivning: Bilar har växellåda, kaross och färg

6 Relaoner (Relaonships) En relaon är en associaon mellan två klasser ODa beskrivs binära relaoner dvs relaoner mellan två klasser (Bil ägs av person) Samma två klasser kan ha flera relaoner ll varandra (Bil körs av person) Relaonens kardinalitet beskriver hur många objekt av en klass samdigt får relateras ll objekten i den andra klassen En ll e7 : En ll många :M Många ll många M:M Valfrihet (Opionality) visar om alla enteter måste delta i relaonen eller inte Noll ll e7 0: Noll ll många 0:M

7 Analysera de objekt som människor refererar ll i verksamhetssystemet och relaonerna mellan dessa objekt En student kan bara vara registrerad på minst en kurs men en kurs har en eller flera studenter registrerade. En kurs inkluderar en eller flera kursmoduler men en modul kan bara ingå i en kurs. En lärare undervisar på en eller flera kursmoduler men det finns bara en undervisande lärare för varje kursmodul.

8 Vad säger li7eraturen? Hur ska informaonsinfrastrukturen se ut?

9 Konceptuell modell (Informationsmodell) Kurs Består av..m Registrering..M Kursmodul..M Undervisar.. Lärare Student

10 Klass Identifierare Attribut OBS! Skilj på objekttyp (fet stil) och objektinstans Relation/Association

11 Hur genomför man informaonsmodellering? Det gäller a7 hi7a de grundläggande objekt och klasser (objek7yper) som är av intresse för den verksamhet som analyseras.. Analysera de objekt människor vanligast pratar om i verksamhetssystemet och relaonerna mellan dessa objekt 2. Analysera de vikgaste meddelanden som man funnit med utgångspunkt från genomför processanalys. Dessa meddelanden innehåller ju den informaon som används och det man kommunicerar om verksamheten 3. Leta eder idenfierare. Dessa används för a7 unikt refera ll objekt inom en klass (objek7yp). Till exempel kundnummer (idenfierare) eller kundnamn (idenfierare) används för referera ll objekt i klassen kund (objek7yp).

12 Prakska problem Jag har arbetat med databaser och systemutveckling över 25 år och har funderat mycket på varför jag oda träffar på brister i designen av informaonssysteminfrastrukturer och informaonssystem, de7a leder ll:. Hinder för verksamhetsförändringar och nya sä7 a7 bedriva verksamheten 2. Skapar brister i verksamhetskommunikaonen vilket leder ll: arbetsmiljöproblem Kvalitetsproblem i relaon ll utomstående aktörer 3. Informaonssystem kan ej utbyta informaon - 4. Höga kostnader för förvaltning, vidareutveckling och systemersä7ning 5. Dolda kostnader som ej syns i IT-budgeten

13 Verksamhetsområde n n n n Gemensamt IT-system för Sveriges högskolor för administraon av högre utbildning. Gemensamt studieregister innehållande informaon om studenter, utbildningsinformaon, studiedeltagande och studieresultat. System-system tjänster (Web-services) för interakon med andra system e-tjänster riktade mot studenter

14

15 Ladok E7 stort system som används för studentregistrering Rapportering av studieresultat Används på alla landets universitet/högskolor Lämnar och hämtar informaon ll olika myndigheter Över 000 program, 200 tabeller och 000 bildskärmsformulär

16 Informationssystemgraf Uppsala Universitet Kursdatabas L Selma Utbildningserbjudanden Kursplaner Antagna Studenter Antagningssystemet NyA Utbildningserbjudanden Antagna Studenter på Utbildningserbjudanden PingPong Lokalboknings- System TimeEdit L Budgetsystem (UU-Plus) L Ekonomisk information Uppdok/Ladok L Betyg Registreringar Kurstillfällen Producerade helårsplatser L Studentportalen L Raindance Ekonomisystem Ekonomisk information GLIS L L

17 Prakska problem Orsakerna ll de7a ligger oda i:. Idenfierarproblemet 2. A7 man inte lyckas med a7 urskilja vikga objekt (enter) klasser (entetstyper). 3. Orsaken är a7 man tror a7 objekt är detsamma som ng man tror a7 de7a är e7 tekniskt problem när det I själva verket handlar om a7 utveckla centrala begrepp och termer I vår verksamhetskommunikaon man förstår inte hur vikgt de7a är och beslut tas oda på fel nivå

18 ) Idenfierarproblemet Studenterna idenfieras med personnummer, vilket ställer ll en hel del problem för våra utländska studenter De utländska studenterna hanteras på följande sä7 Man ger dem e7 interremisskt personnummer 7700T637 Posion 7 har bokstaven T då vet man a7 det är en utländsk student (vilket gör a7 man bara kan plocka ut 50 manliga och 49 kvinnliga personnummer per dag) Det görs ingen kontroll om personen redan har e7 sådant interremisskt personnummer vid e7 annat universitet sedan digare, vilket gör a7 en fysisk person kan ha e7 eller flera interremisska personnummer eller a7 e7 interremisskt personnummer kan stå för flera fysiska personer, vilket ställer ll problem genom a7 vi idag har e7 gemensamt antagningssystem och a7 det förekommer a7 en student läser vid flera universitet

19 Grundproblemet är a0: -man valt svenskt personnummer som studendenfierare -det temporära svenska personnumret innehåller mycket beskrivade informaon - svag instuonell kontroll av idenfieraren Student Lars 7700T637

20 Student och Innevånare i Sverige är främst representa<oner av olika ins<tu<onella objekt, borde därför ha olika iden<fierare Institutionella objekt ( Institutional facts ) Informaonssystem Innevånare i Sverige Student Personnummer Kön Man Man Studentnummer Kön Man Man Fysiska ng har fysiska egenskaper Fysiska ting ( Brute facts )

21 Högskoleförordningen (993:00) 4 Med student avses i denna förordning den som är antagen ll och bedriver högskoleutbildning, och med doktorand en student som är antagen ll och bedriver utbildning på forskarnivå, allt i den utsträckning inte annat anges särskilt. 37 Frågor om antagning avgörs av högskolan. Högskoleförordningen säger inte a7 en person måste vara en Innevånare i Sverige för a7 få bli antagen vid en svensk högskola

22 Exempel på 2) A7 man inte hi7ar rä7 objekt och därmed också inte idenfierar objekt på e7 bra sä7 (student, kursllfälle, antagning, registrering )

23 Student Val av studendenfierare Kursregistrering Omregistrering Forts_registrering Registreringen betraktas som en relaon mellan kurs och student och har därmed ingen egen idenfierare vilket bl.a. gör a7 registreringarna måste hanteras som tre olika relaoner mellan kurs och student Kursllfalle BYA BLANML208_ Kursllfället har ingen egen idenfierare å7a a7ribut används istä Kursplan 23244

24 Kursllfällen I XML-format <?xml version=".0"?> <Kursllfallen> <Kursllfalle> <Anmkod>26324</Anmkod> <Kurskod>2IV9</Kurskod> <Benamning>Journalisk</Benamning>> <Kurs-hp>60</Kurs-hp> <Star7ermin>H3</Star7ermin> <Kurstakt>00</Kurstakt> <Kursd>DAG</Kursd> <Undform>NML</Undform> <Ort>380</Ort> <Kursomgång></Kursomgång> <Finform></Finform> <Regstreringstermin>H3</Regstreringstermin> <Terminiordning></Terminiordning> <Registrerings-hp>30</Registrerings-hp> <Startvecka>20336</Startvecka> <Slutvecka>20403</Slutvecka> </Kursllfalle> <Kursllfalle> <Anmkod>76003</Anmkod> <Kurskod>2IS007</Kurskod> <Benamning>Informaonssystem A Databaser</Benamning>> <Kurs-hp>7.5</Kurs-hp>> <Star7ermin>V4</Star7ermin> <Kurstakt>00</Kurstakt> <Kursd>DAG</Kursd> <Undform>NML</Undform> <Ort>380</Ort> <Kursomgång></Kursomgång> <Finform></Finform> <Regstreringstermin>V4</Regstreringstermin> <Terminiordning></Terminiordning> <Registrerings-hp>7.5</Registrerings-hp> <Startvecka>2049</Startvecka> <Slutvecka>20423</Slutvecka> </Kursllfalle> </Kursllfallen>

25

26 Från studera.nu informa<on om kurserbjudande I de0a kurspaket ingår följande kurser: Informa<onssystem A/Informa<onssystem, 7.5 högskolepoäng Informa<onssystem A/Objektorienterad programmering I, 7.5högskolepoäng Informa<onssystem A/Databaser, 7.5 högskolepoäng Informa<onssystem A/Systemutveckling, 7.5 högskolepoäng

27 Från uu.se informa<on om kurs<llfälle

28

29 0.. Informaonsmodell Universitet/ Högskola Kurspaket Program kurs Fristående kurs Program 2..*..* Student..* 0..* Utbildnings erbjudande Student Antagning Utbildningsplan Kursplan Registreringstyp 0..* 0..* 0..* Student Registrering 0..* 0..* Utbildningsakviteter 0..*..* Kursllfälle

30 Student Alternav databasdesign Registreringar Kursllfallen Kursplan Kurserbjudande Anmalkod Kurserbjud/Kursllfd

31 Befintliga metoder för informaonsmodellering ger dåligt stöd Befintliga metoder ger dåligt stöd för hur objekt ska hi7as och idenfieras Typiska exempel är student, kursplan, kursllfälle, kurserbjudande, antagning, registrering

32 Varför blir det så här Bristande beställar- och uuörare kompetens Tidigare erfarenheter tas ej llvara Diskussionen förs oda på en för abstrakt nivå Nödvändiga beslut fa7as ej Instuonella och verksamhetsmässiga beslut och problem betraktas som tekniska problem Beslut fa7as på fel nivå Dålig insikt i konsekvenser av fa7ade beslut Komplexitet och detaljrikedom underska7as Forskning och utbildning släpar eder

33 Varför är det svårt a0 ändra när systemen redan är implementerade? Om grundläggande tabeller ska ändras måste många program ändras p.g.a. a7 det är många program som använder dessa tabeller Det finns många användargränssni7 som måste ändras Det finns många system-ll-system gränssni7 som måste ändras

34 Arkel Eriksson, Owen and Ågerfalk, Pär J. (200) "Rethinking the Meaning of Idenfiers in Informaon Infrastructures," Journal of the Associaon for Informaon Systems: Vol. : Iss. 8, Arcle. Available at: h7p://aisel.aisnet.org/jais/vol/iss8/

35 Informaonsmodell Planeringssystem Utbildnings erbjudande Student..* 0..* Student Antagning Kursplan Studentgrupp Schema 0..* 0..* 0..* Student Registrering 0..* 0..* Kursllfälle 0..* Bokning Önskningar Utbildningsakviteter 0..* Kursbudget Lärare Lokal Intäktsbudget