Databasdesign. E-R-modellen
|
|
- David Dahlberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Databasdesign Kapitel 6 Databasdesign E-R-modellen sid Modellering och design av databaser 1 E-R-modellen 3 Grundläggande begrepp 4 Begränsningar 10 E-R-diagram 14 E-R-design 16 Svaga entitetsmängder 19 Utvidgade E-R drag 20 Exempel 25 Reducering av E-R-diagram till tabeller 26
2 Databasdesign 6-1 Tre aspekter på att studera databashanteringssystem (DBHS): Modellering och design av databaser Design av en databas innebär att man skisserar upp de strukturer som behövs. Detta tillåter diskussion i förenklade termer innan man slår fast hur databasen implementeras. Designnotationer: Entitet/relationskap (E-R) Object Description Language (ODL) Programmering - förfrågningar och operationer som uppdaterar databasen (SQL). DBHS implementering. Modellering och design av databaser Faser vid utformning av en databas Kravspecifikation Specificerar vilka krav användarna har på databasen. Tekniker för att representera användarnas krav som diagram finns. (tas ej upp i dennna kurs utan kraven framställs verbalt) Begreppsmässig design Utformning av databasens logiska struktur. Val av datamodell (t.ex. E-R-modellen) Skapa ett begreppmässigt schema för databasen genom att tillämpa begreppen i datamodellen på kraven. Dvs. för E-R-modellen: schemat specificerar de entiteter som är representerade i databasen, deras attribut, relationerna mellan dem samt deras begränsningar.
3 Databasdesign 6-2 Den begreppsmässiga designfasen resulterar då i ett E-R-diagram som ger en grafisk representation av schemat. Specifikation av funktionella krav De funktionella kraven indikeras av schemat och beskriver de transaktioner (operationer) som kommer att utföras på databasen. Logisk design Schemat konverteras till en implementations/datamodell för databasen. Typiskt används den relationella datamodellen, dvs. det begreppsmässiga schemat konverteras till relationsschema (relationstabeller). För både E-R-scheman och ODL-designnotation finns det halvautomatiska sätt att konvertera till relationsdesign. (från E-R-diagram -> relationstabeller) Fysisk design Specifikation av de fysiska egenskaperna för databasen (t.ex. filorganisation, intern datastruktur )
4 E-R-modellen 6-3 E-R-modellen E-R datamodellen baseras på en uppfattning av en verklig värld som består av objekt kallande entiteter och relationskaper bland dessa objekt. En entitet är ett objekt som existerar och kan skiljas från andra objekt. Distinktionen sker genom att associera attribut, som beskriver objektet, med varje entitet. En relationskap är en association bland flera entiteter. En avbildningskardinalitet uttrycker antalet entiteter till vilka en entitet kan vara associerad via en relationskap. Från ett databasperspektiv måste distinktionen mellan individuella entiteter och relationskaper ske i termer av deras attribut. För att göra detta tillordnas en primärnyckel åt varje entitetsmängd. En entitetsmängd som inte har tillräckligt med attribut för att bilda en primärnyckel kallas en svag entitetsmängd, annars stark. Grafiskt: E-R-diagram
5 E-R-modellen, Grundläggande begrepp 6-4 Grundläggande begrepp Entitet Begreppet entitet är svårt att definiera formellt. Implicit är en entitet ett ting eller objekt som existerar och kan skiljas från andra objekt m.h.a. sina egenskaper. Ex.: bil person myra? En entitet kan vara konkret (person, bil) abstrakt (lån, semester) Entitetsmängd Representeras i E-R-diagram med en rektangel. En entitetsmängd (ej precist definierat) är en mängd av "liknande" entiteter, dvs. de har en mängd gemensamma karakteristika ("attribut"). Ex.: alla personer alla rödhåriga personer alla bilar Entitetsmängder är på schemanivå. Motsvarande på instansnivå är aktuella delmängder av alla element av en given entitetsmängd som finns i databasen. Ex.: Registercentralen kunde ha entitetsmängden bilar. I den aktuella instansen av denna entitetsmängd finns alla registrerade bilar i Finland, inte alla bilar i världen. Entitetsmängderna i en databas behöver inte vara disjunkta, t.ex. i en bankdatabas kan en viss person tillhöra både entitetsmängden customer och employee.
6 E-R-modellen, Grundläggande begrepp 6-5 Attribut Representeras i E-R-diagram med ellips, cirkel. En entitet representeras av en mängd attribut, dvs. beskrivande egenskaper hos alla element i en entitetsmängd. Ex.: customer = ( customer_id, customer_name, customer_street, customer_city ) Varje entitet har ett värde för varje attribut (värdet kan vara null). Mängden av tillåtna värden för ett attribut kallas attributets domän. Ex.: Attribut customer_city kan ha värdet Åbo. Formellt är ett attribut för en entitetsmängd en funktion som avbildar från entitetsmängden till en domän. Eftersom en entitetsmängd kan ha flera attribut kan varje entitet beskrivas med en mängd av par (attribut, datavärde), ett par per attribut. Ex.: { (kurs_id, ) (kurs_namn, Databaser ) } Attributtyper Enkelt / sammansatt attribut - är ej/ är uppdelat i flere delar, delattribut Ex.: adress kan bestå av delarna gatuadress, postnummer, stad. och gatuadress kan i sin tur vara indelat i gatunamn och nummer. adress gatuadress postnummer stad gatunamn nummer
7 E-R-modellen, Grundläggande begrepp 6-6 En-värt / flervärt attribut - kan ha ett / flere värden Flervärda attribut kan ges övre och undre gränser. Ex.: ett attribut telefon_nummer är flervärt om en person tillåts ha flere telefonnummer. Härlett attribut - värdet kan beräknas ur andra attribut Värdet för ett härlett attribut lagras ej utan beräknas då det behövs. Ex.: ålder kan beräknas givet ett födelsedatum
8 E-R-modellen, Grundläggande begrepp 6-7 Relationskap En relationskap sammanbinder två (binär relationskap) eller flera entiteter. Ex.: Vi kan definiera en relationskap som associerar studerande Calle med kurs vilket specificerar att Calle åhör kurs kurs studerande Logik Databaser Intro 5 1 Calle DT M Brita DT K Lasse IS M Relationskapsmängd Entitetsmängd Representeras i E-R-diagram av ruter (diamond) <> En relationskapsmängd är en mängd av relationskaper av samma typ. Formellt är den en matematisk relation på n (n > 2, ev. icke-distinkta) entitetsmängder. Om E 1,E 2,..., E n är entitetsmängder, så är en relationskapsmängd R en delmängd av { (e 1, e 2,..., e n ) e 1 E 1, e 2 E 2,..., e n E n } där (e 1, e 2,..., e n ) är en relationskap. "Värdet" på en relationskapsmängd kan ses som en tabell. Varje rad representerar de entiteter som deltar i relationskapen: studerande kurser Calle Brita Lasse {(Calle, ),(Brita,456302),(Lasse,451100)} kurs Logik Databaser Intro 5 1 studerande Calle DT M Brita DT K Lasse IS M
9 E-R-modellen, Grundläggande begrepp 6-8 Vanligen räcker binära relationskaper (sammanbinder två entitetsmängder) men i vissa fall måste tre eller flera entitetsmängder sammanbindas med en relationskap. Ex.: Relationskap mellan studerande, kurser och RÖassistenter (RÖ-grupper hålls av RÖassistenter) 2-vägsrelationskaper räcker för att associera en RÖ-assistent med en student, om varje kurs har bara en RÖ-assistent. studerande Sambandet mellan studenter och RÖassistenter går via kurser. åhör kurser En 3-vägsrelationskap behövs om RÖ-grupperna kan ha olika RÖ-assistenter. RÖassist. studerande assist- erar kurser åhör RÖassist. studerande kurser RÖassistent Calle Ulla Brita Annamari Lasse Ulla
10 E-R-modellen, Grundläggande begrepp 6-9 Deskriptiva attribut En relationskapsmängd kan ha deskriptiva attribut. Ex.: Ett attribut access_date kan associeras till depositor för att specificera datum då kunden senast accesserade sitt konto. customer (customer_name) depositor(...,access_date) account(account_number) Adams Brooks Curry 2 jan juli feb 2007 A-101 A-215 A-306 En relationskapsinstans i en relationskapsmängd måste kunna identifieras entydigt utan att utnyttja deskriptiva attribut.
11 E-R-modellen, Begränsningar 6-10 Avbildningskardinaliteter Uttrycker antalet entiteter till vilka en annan entitet kan vara associerad via en relationskapsmängd. Mest användbar för binära relationskapsmängder. För en binär relationskapsmängd måste avbildningskardinaliteten vara en av följande typer: En till en (1-1) En till många (1-m) Många till en (m-1) Många till många (m-m) I E-R-diagram anges "en" som en riktad linje ( ->) och många som en oriktad linje ( ) customer-id Ex.: en-till-en Ett lån associeras med högst customer-name customer-city en kund via relationskapen customer borrower och en kund associeras med högst ett lån via borrower Ex.: en-till-många customer-id Ett lån associeras med högst customer-name en kund via relationskapen customer borrower men en kund kan associeras med många (även 0) lån via borrower customer-street customer-street customer-city borrower borrower loan-number loan-number Ex.: många-till-en Ett lån kan associeras med flera customer-id customer-street kunder (även 0) men en kund kan customer-name customer-city associeras med högst ett lån Ex.: många-till-många customer borrower Ett lån kan associeras med flera kunder (även 0) och en kund kan associeras till flere lån (även 0). loan loan loan-number amount loan amount amount customer-id customer-street loan-number amount customer-name customer-city customer borrower loan
12 E-R-modellen, Begränsningar 6-11 Existensberoenden Entitet x säges vara existensberoende av entitet y om existensen av x är beroende av y. y kallas dominerande entitet (loan i exemplet) och x kallas underordnad entitet (payment i exemplet) Att x är existensberoende av y medför att om y strykes så strykes även x. Ex.: Om en loan-entitet strykes, så måste även alla dess associerade payment-entiteter strykas. loan loan-paym payment
13 E-R-modellen, Begränsningar 6-12 Nycklar Det är viktigt att specificera hur entiteter inom en given entitetsmängd och relationskaper inom en given relationskapsmängd skiljes åt. Från databasperspektivet måste skillnaden mellan dem uttryckas i termer av deras attribut. Begreppet nyckel gör det möjligt att göra en dylik identifikation. Entitetsmängder: Supernyckel: ett eller flera attribut som entydigt identifierar en entitet i en entitetsmängd. Kandidatnyckel: en minimal supernyckel (ingen äkta delmängd är en supernyckel). Primärnyckel: en kandidatnyckel vald av databaskonstruktören som den viktigaste för att identifiera entiteter i entitetsmängden ifråga. Relationskapsmängder: En relationskapsmängd måste även har en kandidatnyckel - en primärnyckel (som identifierar individuella relationskaper i relationskapsmängden) som i stort sett består av de attribut som utgör primärnycklarna för de entitetsmängder som definierar relationskapsmängden. Låt R vara en relationskapsmängd som involverar entitetsmängderna E 1, E 2,..., E n. Låt pn (E i ) beteckna mängden av alla attribut som bildar primärnyckeln för E i. Antag att attributnamnen är entydiga, om ej byt namn. Antag att R inte har några attribut. Då är attributen som beskriver individuella relationskaper för R: attribut(r) = pn (E 1 ) pn (E 2 )... pn(e n )
14 E-R-modellen, Begränsningar 6-13 Om R har deskriptiva attribut {a 1, a 2,..., a m }, så beskriver mängden pn(e 1 ) pn(e 2 )... pn(e n ) {a 1, a 2,..., a m } av attribut en individuell relationskapsmängd i R. I vardera fallet bildar attributmängden pn(e 1 ) pn(e 2 )... pn(e n ) en supernyckel för R. Sammansättningen av primärnyckeln beror på avbildningskardinalitet och på strukturen av attributassociationer med relationskapsmängden: Ex.: type-ass. customer-id customer-street emp-name address customer-name customer-city customer Om kunden bara har en bankir, dvs. cust-banker-relationen är m-1, så är primärnyckeln för cust-banker helt enkelt primärnyckeln för customer. För 1-1-relationer kan vardera primärnyckeln användas. cust- banker employee relationskapsmängden cust-banker representerar en association mellan en kund och dennes bankir. cust-banker har attributet type-ass som representerar naturen av relationskapen (t.ex. lånebeviljare, personlig bankir) Om cust-banker relationen är m-m består primärnyckeln av unionen av primärnycklarna för customer och employee
Relationsmodellen. Relations modellen är idag den mest änvända datamodellen för kommersiella
Relationsmodellen 2-1 Relationsmodellen Relations modellen är idag den mest änvända datamodellen för kommersiella applikationer. Relationsdatabasstruktur En relationsdatabas består av en samling tabeller,
Läs merRelationell databasdesign
Relationell databasdesign Kapitel 7 Relationell databasdesign sid Uppdelning m.h.a. funktionella beroenden 3 Funktionella beroenden - teori 12 Uppdelningsalgoritmer 27 Designprocess 33 Relational oath
Läs merE-R-modellen, E-R-diagram 6-14. E-R-diagram. representerar entitetsmängder
E-R-modellen, E-R-diagram 6-14 Komponenter Rektanglar Ellipser Ruter Linjer E-R-diagram representerar entitetsmängder repr. attribut repr. relationskapsmängder länkar attribut till entitetsmängder och
Läs merGrunderna för relationsmodellen!
Grunderna för relationsmodellen! 1 Varför behöver jag lära mig relationsmodellen?! Relationsmodellen är den totalt dominerande datamodellen i moderna databassystem Beskriver databaser som en mängd tabeller
Läs merReducering till relationsscheman
E-R-modellen, Reducering till rel.scheman 6-26 Reducering till relationsscheman En databas som överensstämmer med ett E-R-databasschema kan representeras som en mängd relationsscheman ty E-R-modellen och
Läs merProgramdesign, databasdesign. Databaser - Design och programmering. Funktioner. Relationsmodellen. Relation = generaliserad funktion.
Databaser Design och programmering Relationsmodellen definitioner ER-modell -> relationsmodell nycklar, olika varianter Programdesign, databasdesign Databasdesign Konceptuell design Förstudie, behovsanalys
Läs merKarlstads Universitet, Datavetenskap 1
2003-01-20 DAV B04 - Databasteknik 2003-01-20 KaU - Datavetenskap - DAV B04 - MGö 26 Relationsmodellen En formell teori som baserar sig på (främst) mängdlära predikatlogik Föreslogs av E.F Codd 1970 i
Läs merDatabaser - Design och programmering. Relationsmodellen. Relationer - som tabeller. Relationer som tabeller. Alternativa notationer: Relationsschema
Databaser Design och programmering Relationsmodellen definitioner ER-modell -> relationsmodell nycklar, olika varianter Relationsmodellen Introducerades av Edward Codd 970 Mycket vanlig Stödjer kraftfulla
Läs merAndra relationella språk
Andra relationella språk Kapitel 5 Andra relationella språk sid Tupelrelationskalkyl 1 Domänrelationskalkyl 6 Query-by-Example (QBE) 8 Andra relationella språk, tupelrelationskalkyl 5-1 Tupelrelationskalkyl
Läs merDatabaser design och programmering. Fö 2: Design processen, ER-modellering
Databaser design och programmering Fö 2: Design processen, ER-modellering 2 Programutveckling Interaktionsdesign, behovsanalys Programdesign, databasdesign Implementation 3 Programdesign, databasdesign
Läs merFöreläsning 3 Dagens föreläsning går igenom
Databasbaserad publicering Föreläsning 3 1 Föreläsning 3 Dagens föreläsning går igenom E/R-modellen & Läs om E/R-diagram i kapitel 2-3 i boken "Databasteknik" eller motsvarande avsnitt på http://www.databasteknik.se/webbkursen/er/index.html
Läs merDatabaser design och programmering. Design processen ER- modellering
Databaser design och programmering Design processen ER- modellering 2 Programutveckling Förstudie, behovsanalys Programdesign, databasdesign Implementation 3 Programdesign, databasdesign Databasdesign
Läs merUppdelning. Relationell databasdesign, FB Teori 7-20. Låt R vara ett relationsschema. R 1, R 2,..., R n är en uppdelning av
Relationell databasdesign, FB Teori 7-20 Uppdelning Låt R vara ett relationsschema. R 1, R 2,..., R n är en uppdelning av R om R i = R, i=1,...,n. Dvs. varje R i är en delmängd av R och varje attribut
Läs merWebprogrammering och databaser. Konceptuell datamodellering med ER-modellen
Webprogrammering och databaser Konceptuell datamodellering med ER-modellen 2 Programutveckling Interaktionsdesign, behovsanalys Programdesign, databasdesign Implementation 3 Programdesign, databasdesign
Läs merLite om databasdesign och modellering
Lite om databasdesign och modellering Konceptuell databasdesign Med konceptuell databasdesign avses processen att konstruera en datamodell för en verksamhet, oberoende av fysiska villkor. Modelleringen
Läs merFunktionella beroenden - teori
Relationell databasdesign, FB Teori 7-12 Funktionella beroenden - teori Vid utformning av databassystem är det av största vikt att man kan resonera systematiskt om funktionella beroenden bl.a. för att
Läs merVad är en databas? Databaser. Relationsdatabas. Vad är en databashanterare? Vad du ska lära dig: Ordlista
Databaser Vad är en databas? Vad du ska lära dig: Använda UML för att modellera ett system Förstå hur modellen kan översättas till en relationsdatabas Använda SQL för att ställa frågor till databasen Använda
Läs merEtt databashanteringssystem (DBHS) skiljer sig från andra programmeringssystem bl.a.
1 Kap. 1 INTRODUKTION Ett databashanteringssystem (DBHS) skiljer sig från andra programmeringssystem bl.a. 1. Möjligheten att hantera persistenta data 2. Möjligheten att accessera stora mängder av data
Läs merWebprogrammering och databaser. Konceptuell datamodellering med ER-modellen
Webprogrammering och databaser Konceptuell datamodellering med ER-modellen 2 Programutveckling Interaktionsdesign, behovsanalys Programdesign, databasdesign Implementation 3 Programdesign, databasdesign
Läs merDel 2: ER-modellering och överföring till Databasstruktur v0.9
DD1370: Databaser och Informationssystem Hösten 2014 Del 2: ER-modellering och överföring till Databasstruktur v09 Petter Ögren 1:e December Disclaimer: Dessa anteckningar har producerats under viss tidspress,
Läs merTENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: 033-4354424. Anslås inom 3 veckor
TENTAMEN För kursen DATUM: 2014-08-20 TID: 9 14 Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd Förfrågningar: 033-4354424 Resultat: Betygsskala: Hjälpmedel: Anslås inom 3 veckor Godkänt 20 p, Väl godkänt 32 p,
Läs merConcepts learned this far. ER till relationer. ER till relationer. ER till relationer. TDDD12 Database Technology
2008-04-07 TDDD12 Lecture 3: EER and mapping E 1 TDDD12 Database Technology Concepts learned this far Lecture 3: EER/ER and mapping to relations by Juha Takkinen 2008-04-07 1 2 2008-04-07 TDDD12 Lecture
Läs merLogisk databasdesign
NORMALISERING Peter Bellström Logisk databasdesign 2 Arbetssteget vars syfte är att konstruera en modell (diagram, schema), baserad på en specifik datamodell, över verksamhetens begrepp och samband. Modellen
Läs merDatabaser och databasdesign. Den relationella modellen, normalisering och modellering (2)
Databaser och databasdesign Den relationella modellen, normalisering och modellering (2) Varför databaser (DB)? Vi vill och måste kunna lagra data på sätt som motsvarar olika verksamheters behov Vad är
Läs merER-Diagram. Databasutveckling Diagram
Databasutveckling Diagram Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se ER-Diagram En vanlig konceptuell datamodell är den så kallade ER-modellen. "ER" står för "Entity-Relationship",
Läs merTentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem
Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem 13 Mars 2014 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel utom papper och penna Tänk på: Skriv högst en uppgift på varje blad. Använd endast framsidan på varje blad.
Läs merINTRODUKTION TILL ER ENTITY-RELATIONSHIP
INTRODUKTION TILL ER ENTITY-RELATIONSHIP Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se 1 REFERENS TILL DETTA MATERIAL: WWW.DATABASTEKNIK.SE/WEBBKURSEN 2 1 KONCEPTUELLA DATAMODELLER Om man ska skapa en databas som
Läs merUniversitetet: ER-diagram
Databaser Design och programmering Fortsättning på relationsmodellen: Normalisering funktionella beroenden normalformer informationsbevarande relationsschemauppdelning Varför normalisera? Metod att skydda
Läs merDatabaser och Datamodellering Foreläsning IV
Webbprogrammering - 725G54 Databaser och Datamodellering Foreläsning IV Agenda Databaser ERD SQL MySQL phpmyadmin Labb 4 Databaser Databas - samling med data Databashanterare Enkelt Kraftfullt Flexibelt
Läs merRelationsmodellen och syntetisk databasdesign
Relationsmodellen och syntetisk databasdesign Den teoretiska grunden för relationsdatabaser Från konceptuellt schema till databas Relationsmodellen Bil Ägare En relationsdatabas är en databas som uppfattas
Läs merTENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: 033-4354424. Anslås inom 3 veckor
TENTAMEN För kursen DATUM: 2013-12-12 TID: 9 14 Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd Förfrågningar: 033-4354424 Resultat: Betygsskala: Hjälpmedel: Anslås inom 3 veckor Godkänt 20 p, Väl godkänt 32 p,
Läs merTENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: Anslås inom 3 veckor
TENTAMEN För kursen DATUM: 2014-12-18 TID: 9 14 Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd Förfrågningar: 033-4354424 Resultat: Betygsskala: Hjälpmedel: Anslås inom 3 veckor Godkänt 20 p, Väl godkänt 32 p,
Läs mer! Webprogrammering. ! Databasteori och praktik. ! Fö, le, la + projekt. ! Examination (tenta, dugga + labb, ! Studera användarna och deras problem
Webprogrammering och databaser! Idag: Diverse praktiskt om kursen Webprogrammering Databaser, terminogi Start på ER-modellering! Webprogrammering Kursöversikt! Databasteori och praktik! Fö, le, la + projekt!
Läs merIdag. Modellering. Varför modellera? Konceptuell modell Modelleringsverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut Modelleringsprocessen
Idag Modellering Varför modellera? Konceptuell modell Modelleringsverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut Modelleringsprocessen DD1370 (Föreläsning 3) Databasteknik och informationssystem
Läs merDatabaser Design och programmering
Databaser Design och programmering Fortsättning på relationsmodellen: Normalisering funktionella beroenden normalformer informationsbevarande relationsschemauppdelning 2 Varför normalisera? Metod att skydda
Läs merEntity-Relationship-modellen
Entity-Relationship-modellen 1 Varför behöver man kunna E-R design? E-R diagram är ett visuellt sätt att designa databasers struktur Enkelt och överskådligt sätt att beskriva data, samt de samband som
Läs merTentamen NDA01G Öppen för alla. Tentamenskod: Inga hjälpmedel är tillåtna
Databasteknik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen NDA01G Öppen för alla Tentamenskod: Tentamensdatum: 2016-11-04 Tid: 14:00-19:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna
Läs merFrågor att lösa med SQL mot databasen kursdb_sql Sida 1 av 5
Frågor att lösa med SQL mot databasen kursdb_sql Sida 1 av 5 1 Frågor mot en tabell och något selektionsvillkor. A Ta fram personnummer, namn, adress och postnummer på personer som bor i Solna! B Ta fram
Läs merNormalisering. Christer Stuxberg Institutionen för Informatik och Media
Normalisering Christer Stuxberg christer.stuxberg@im.uu.se Institutionen för Informatik och Media Översikt Normalisering Dataredundans och Uppdateringsanomalier Anomalier vid insättning Anomalier vid borttagning
Läs merGIS, databasteknik och kartografi. Databasmodellering
Databasmodellering 1. När vi studerar verkligheten för att beskriva (en del av) den i ett system (inte bara datorer), måste vi göra en modell. 2. Modelleringsverktyget ska ha egenskaper som gör att vi:
Läs merIdag. Modellering. Varför modellera? Konceptuell modell Modelleringsverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut Modelleringsprocessen
Idag Modellering Varför modellera? Konceptuell modell Modelleringsverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut Modelleringsprocessen DD1370 (Föreläsning 3) Databasteknik och informationssystem
Läs merTENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: Anslås inom 3 veckor
TENTAMEN För kursen DATUM: 2014-11-07 TID: 9 14 Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd Förfrågningar: 033-4354424 Resultat: Betygsskala: Hjälpmedel: Anslås inom 3 veckor Godkänt 20 p, Väl godkänt 32 p,
Läs merIdag. Varför modellera? Modellering. Modelleringsverktygets egenskaper. Modelleringsverktyget
Idag Varför modellera? Varför modellera? Konceptuell modell sverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut sprocessen I all ingenjörsverksamhet där man hanterar komplicerade system behöver man
Läs merWebbprogrammering, grundkurs 725G54
Webbprogrammering, grundkurs 725G54 Bootstrap jquery SEO RWD MuddyCards. Tidigare Muddycards Många positiva kommentarer Ibland för högt tempo på föreläsning Lägg ut labbar tidigare Mer föreläsningar (2
Läs merDatabasteori. Övningar
Databasteori Övningar Erik Prytz Uppdaterad november 2014, november 2015 Eva L. Ragnemalm November 2009, uppdaterad april 2010 Kapitel 1: ER- modellering Skapa ER- diagram för nedanstående övningar (läs
Läs merTENTAMEN För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Anna Palmquist. Förfrågningar: Anslås inom 3 veckor
TENTAMEN För kursen DATUM: 2015-11-06 TID: 14 19 Ansvarig för tentamen: Anna Palmquist Förfrågningar: 0734-612003 Resultat: Betygsskala: Hjälpmedel: Anslås inom 3 veckor Godkänt 20 p, Väl godkänt 32 p,
Läs merKarlstads Universitet, Datavetenskap 1
* * * * DAV B04 - Databasteknik! "# $ %'&( ) KaU - Datavetenskap - DAV B04 - MGö 132 Riktlinjer när man vill skapa en databas 1) Designa så att det är lätt att förstå innebörden. Kombinera inte attribut
Läs merTentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem
Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem 16 Januari 2015 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel utom papper och penna Tänk på: Skriv högst en uppgift på varje blad. Använd endast framsidan på varje
Läs merKonceptuella datamodeller
Databasdesign Relationer, Nycklar och Normalisering Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se Konceptuella datamodeller Om man ska skapa en databas som beskriver en del av verkligheten
Läs merIdag. Varför modellera? Modellering. Modelleringsverktygets egenskaper. Modelleringsverktyget
Idag Varför modellera? Varför modellera? Konceptuell modell sverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut sprocessen I all ingenjörsverksamhet där man hanterar komplicerade system behöver man
Läs merInformationssystem och databasteknik
Informationssystem och databasteknik Föreläsning 5 Analytisk databasdesign F5! Funktionellt beroende: Pnr Namn Funktion (i vanlig mat. betydelse): 610321 11111 22222 33333 Maria Eva Sture Olle För varje
Läs merTentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem
Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem Exempeltenta för kursen ht2013 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel utom papper och penna Tänk på: Skriv högst en uppgift på varje blad. Använd endast framsidan
Läs merRelationsdatabasdesign
Vad är Relationsdatabasdesign? Relationsdatabasdesign nikosd@kth.se 08-7904460 rum 8522 Connolly/Begg (3rd edition) Kapitel 4., 4.2 och 5 (4th edition) Kapitel 5., 5.2 och 6 (5th edition) Kapitel 6., 6.2
Läs merVad är en databas? Databaser. Relationsdatabas. Vad är en databashanterare? Vad du ska lära dig: Ordlista
Databaser Vad är en databas? Vad du ska lära dig: Använda UML för att modellera ett system Förstå hur modellen kan översättas till en relationsdatabas Använda SQL för att ställa frågor till databasen Använda
Läs merFöreläsning 4 Dagens föreläsning går igenom
Databasbaserad publicering Föreläsning 4 1 Föreläsning 4 Dagens föreläsning går igenom E/R-modellen, fortsättning Frågor till flera tabeller samtidigt Många-till-många-relationer Läs om E/R-diagram i kapitel
Läs mer25/11/14. Databasteknik och informationssystem DD1370. Påminnelse inför Lab 1 redovisningen. Repetition: ER modellering (gammalt + nytt)
25//4 Påminnelse inför Lab redovisningen Databasteknik och informationssystem DD370 Föreläsning 5: ER-modellenà Databas Påminnelse: Kursens mål. Förklara ett databashanteringssystems funktioner och uppbyggnad
Läs merTentamen DATABASTEKNIK - 1DL116
Uppsala universitet Institutionen för informationsteknologi Kjell Orsborn Tentamen 2003-05-20 DATABASTEKNIK - 1DL116 Datum...Tisdagen den 20 Maj, 2003 Tid...12:00-17:00 Jourhavande lärare...kjell Orsborn,
Läs merVad är en databas? Exempel på databaser: Databas = Organiserad samling och lagring av information.
Vad är en databas? Exempel på databaser: Kortregister på kontor Sjukvårdsjournal Bokregister på bibliotek Medlemsregister i en förening Kundregister på företag Telefonkatalogen Databas = Organiserad samling
Läs merSkriftlig tentamen i kurserna TDDD12 och TDDB48 Databasteknik 2008-08-11 kl. 14 18
LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet 1(5) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen Skriftlig tentamen i kurserna TDDD12 och TDDB48 Databasteknik 2008-08-11 kl. 14 18 Lokal T2 och
Läs merTentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem
Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem 10 April 2015 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel utom papper och penna Tänk på: Skriv högst en uppgift på varje blad. Använd endast framsidan på varje
Läs merTentamenskod: Tentamensdatum: Tid: 14:00-19:00. Inga hjälpmedel är tillåtna
Databasteknik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen NDA01G Öppen för alla Tentamenskod: Tentamensdatum: 2017-11-02 Tid: 14:00-19:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna
Läs merWebprogrammering och databaser. 729G28 Webprogrammering och databaser. Kursöversikt. Praktisk info. Webprogrammering. Ändringar mot förra året
729G28 Webprogrammering och databaser Föreläsning 1: Diverse praktiskt om kursen Webprogrammering Databaser, terminogi Webprogrammering och databaser Personal: Examinator Jalal Maleki, jalma@ida.liu.se
Läs mer08/12/14. Databasteknik och informationssystem DD1370. Behövs Föreläsning 8? Kursens (återstående) mål Dagens föreläsning
08/12/14 Behövs Föreläsning 8? Databasteknik och informationssystem DD1370 Idag F7 - (sista nyheterna & repetition) F8 (?) - (repetition, repetition, repetition ) Föreläsning 7 Svara med knapptryckning
Läs mer! Teori och praktik. ! Ändringar från förra året. ! Examination (tenta, projekt) LiU. ! Varför ni? ! Varför överhuvudtaget? LiU
Databaser Design och programmering, IDA Kursen, diverse praktiskt Varför databaser? Vad är en databas? Andra viktiga begrepp Kursöversikt Teori och praktik Fö och bok lektioner, labbar i projekt (3,5hp=100h)
Läs merNormalisering. Varför? För att åstadkomma en så bra struktur i databasen som möjligt med minimalt med dubbellagrad info.
Normalisering Varför? För att åstadkomma en så bra struktur i databasen som möjligt med minimalt med dubbellagrad info. Tillbaka i modelleringsfasen. 1NF: Vad menas med ett sammansatt attribut? Exempel:
Läs mer(Data)Modellering. nikos dimitrakas rum 2423
(Data)Modellering nikosd@kth.se 08-161295 rum 2423 Connolly/Begg (3rd edition) Kapitel 11, 12 och 14 (4th edition) Kapitel 11, 12 och 15 (5th edition) Kapitel 12, 13 och 16 (6th edition) Kapitel 12, 13
Läs merIT i organisationer och databasteknik
IT i organisationer och databasteknik Föreläsning 5 Analytisk databasdesign Arkitektur hos ett informationssystem Presentation Användargränssnitt via en browser Applikationslogik Data Java servlets som
Läs merSQL, nästlade delfrågor 3-19. Nästlade delfrågor. En nästlda delfråga är ett select-from-where uttryck inom where-klausulen i en annan fråga.
SQL, nästlade delfrågor 3-19 Nästlade delfrågor SQL har en mekanism för nästling av delfrågor: En nästlda delfråga är ett select-from-where uttryck inom where-klausulen i en annan fråga. Delfrågor används
Läs merEtt annat exempel på en E-R modell. En bank. Beskrivning av banken
Ett annat exempel på en E-R modell En bank 1 Beskrivning av banken En bankkedja har r på en mängd olika orter i Finland För varje r lagras dess -kod, rets och För er lagras nummer, och En måste ha minst
Läs merDatabasteori Övningar
Databasteori Övningar Eva L. Ragnemalm November 2009, uppdaterad april 2010 Kapitel 1: ER-modellering Skapa ER-diagram för nedanstående övningar (läs om ERmodeller i boken) 1. Universitetet (Detta är samma
Läs merDisposition. 1. Kopplingen mellan Processanalys (DFDdiagram) 2. Treskikts Client-Server arkitektur (Fig 1.8) 3. Data layer
Disposition 1. Kopplingen mellan Processanalys (DFDdiagram) och konceptuell modellering (ERdiagram) (se kap 4) 2. Treskikts Client-Server arkitektur (Fig 1.8) 3. Data layer Databasen (Kap 2) Den relationella
Läs merNORMALISERING. Mahmud Al Hakim
NORMALISERING Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se 1 SCHEMA Schema eller databasschema är en beskrivning av vilka data som kan finnas i en databas, oberoende av vilka data (innehållet) som råkar finnas
Läs merTentamen ISGB01 (delkurs i ISGB24) Databasdesign 7,5 Poäng
Tentamen ISGB01 (delkurs i ISGB24) Databasdesign 7,5 Poäng Datum: 2016-11-02 Tid: 08:15 13:15 Lärare: Peter Bellström, Katarina Groth, Remigijus Gustas Hjälpmedel: Inga Tentamen är på 40 poäng. Gränsen
Läs merTENTAMEN TDDB77 Databaser och Bioinformatik 12 juni 2007, kl 14-18
Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet TENTAMEN TDDB77 Databaser och Bioinformatik 12 juni 2007, kl 14-18 Jourhavande lärare: Patrick Lambrix (013/28 26 05) Poäng: Tentan består av 2 delar.
Läs merTER3. Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G28 TEN1 Webprogrammering och databaser Tentamen IDA 1 (7)
1 (7) Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen Sal (1) Tid Kurskod Provkod Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal uppgifter som ingår i tentamen
Läs merFrågeoptimering. Frågeoptimering kapitel 14
Frågeoptimering kapitel 14 Frågeoptimering sid Introduktion 1 Transformering av relationsuttyck 4 Kataloginformation för kostnadsestimering Statisk information för kostnadsestimering Kostnadsbaserad optimering
Läs merInduktionsprincipen Starka induktionsprincipen Välordningsprincipen Divisionsalgoritmen
Föreläsning 3 Induktionsprincipen Starka induktionsprincipen Välordningsprincipen Divisionsalgoritmen Mängder Induktion behöver inte börja från 1, Grundsteget kan vara P (n 0 ) för vilket heltal n 0 som
Läs merD0004N 2008-11-24 Databaser I. Greenline. Petter Hedlin / epeehi-4 Rikard Stenmark / rikste-8 Markus Almberg / maralm-5
D0004N 2008-11-24 Databaser I Greenline Petter Hedlin / epeehi-4 Rikard Stenmark / rikste-8 Markus Almberg / maralm-5 Inledning Det här är en mindre rapport om datamodellering. Vi blev tilldelade en kravspecifikation
Läs merInformationssystem och Databasteknik
Informationssystem och Databasteknik Föreläsning 4 Relationsmodellen Från konceptuell modell till relationsdatabasschema Inför projektarbetet: - sammansmältning av flera överlappande modeller av samma
Läs merDatabaser - Design och programmering. Operationer i relationsalgebra. Att söka ut data. Exempel DBschema. Att plocka ut data, forts
Databaser Design och programmering Relationsalgebra den matematiska grunden för att bearbeta data representerad i relationsmodellen Operationer i relationsalgebra Två typer av operationer: Operationer
Läs merLösningar till tentamen i EDAF75
Lösningar till tentamen i EDAF75 4 april 2018 Lösning 1 (a) Här är ett förslag till E/R-modell: Det finns flera rimliga alternativa sätt att modellera, så du behöver inte vara orolig bara för att du inte
Läs merEMPS(NAME, SALARY, DEPT)
Databaser Design och programmering Relationsalgebra den matematiska grunden för att bearbeta data representerad i relationsmodellen Operationer i relationsalgebra Två typer av operationer: Operationer
Läs mer732G16: Databaser - Design och programmering
732G16: Databaser - Design och programmering Eva L. Ragnemalm, IDA (eva.ragnemalm@liu.se) Johan Falkenjack, IDA (johan.falkenjack@liu.se) Fö 1 Introduktion 2 Kursöversikt Teori och praktik Kursbok, lektionshäfte,
Läs merTentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem
Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem 24 Augusti 2015 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel utom papper och penna Tänk på: Skriv högst en uppgift på varje blad. Använd endast framsidan på varje
Läs merDesign och underhåll av databaser
Design och underhåll av databaser 1. Modell av verkligheten 2. Normalformer 3. Introduktion till DDL 4. Skapa databaser 5. Skapa tabeller 6. Skapa index 7. Restriktioner 8. Ta bort databaser, tabeller
Läs merWebprogrammering och 729G28 databaser Webprogrammering och databaser Kursöversikt Webprogrammering Designprocessen Lösningsförslag
729G28 Webprogrammering och Kursansvarig: Eva Ragnemalm, IDA eva.ragnemalm@liu.se Kursassistent: Anders Märak Leffler anders.marak.leffler@liu.se Webprogrammering och Föreläsning 1: Diverse praktiskt om
Läs merKursens mål. Databasteknik TDDB48. Lärare. Kursorganisation. Laborationsinformation. Inlämning av laborationer. Responsible: 2000-01-26
Kursens mål Databasteknik TDDB48 http://www.ida.liu.se/~tddb48 Förstå de koncept som ligger bakom databaser och databasorganisation Designa och bygga datamodeller (effektiva filstrukturer) Använda databasfrågespråk
Läs merLösningsförslag, tentamen i Databaser
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(4) Institutionen för datavetenskap Lösningsförslag, tentamen i Databaser 2004-04-20 1. ER-diagram: Matsedel år vecka serveras 1..5 lagas-med Maträtt Ingrediens dag mängd Allergi
Läs merTentamen. Databasmetodik Lördag 27 september 2014 kl
Inst. för Data- och Systemvetenskap SU/KTH Tentamen EIT:DB, SP:DB, DVK:DB, ATD:DB, FK:DB, DSK:DB Ska även användas av äldre kurstillfällen, t ex för IV1018, IV1003, ITK3:DB, ITK1:DB, DSV1:DB mfl. Databasmetodik
Läs merTENTAMEN TDDB77 Databaser och Bioinformatik 22 augusti 2006, kl 14-18
Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet TETAME TDDB77 Databaser och Bioinformatik 22 augusti 2006, kl 14-18 Jourhavande lärare: Lena Strömbäck (Patrick Lambrix, 0703-492066) Poäng: Tentan
Läs merTentamen Databasmetodik DB:DSK/FK/DVK/ATD/SP/EIT mfl. äldre kurstillfällen 8 augusti 2013 kl. 9-13
Institutionen för Data- och Systemvetenskap IT-universitetet Maria Bergholtz Tentamen DB:DSK/FK/DVK/ATD/SP/EIT mfl. äldre kurstillfällen 8 augusti 203 kl. 9-3 Inga hjälpmedel tillåtna (syntaxsammanställning
Läs merDatabaser - Design och programmering. Kursöversikt. Exempel: telefonbok. Varför databaser?
Databaser Design och programmering! Diverse praktiskt! Varför databaser?! Vad är en databas?! Andra viktiga begrepp Kursöversikt! Teori och praktik! Samläsning! Olika projekt! Examination (tenta, labb
Läs merMitthögskolan ITM Telefon 063-16 53 00. Access. Laborationskompendium för grunderna i databasen Microsoft Access. Detta exemplar tillhör:
Mitthögskolan ITM Telefon 063-16 53 00 Access Laborationskompendium för grunderna i databasen Microsoft Access Detta exemplar tillhör: HT 2003 Innehållsförteckning Tema...1 Databasmiljön...2 Tabeller...2
Läs merTENTAMEN TDDB77 Databaser och Bioinformatik 24 april 2004, kl 14-18
Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet TENTAMEN TDDB77 Databaser och Bioinformatik 24 april 2004, kl 14-18 Jourhavande lärare: Pawel Pietrzak (013/28 24 10, 013/21 01 17) Poäng: Tentan
Läs merFöreläsning 3 Transformation från konceptuell datamodell till relationsschema ( Syntetisk databasdesign ) Vad är ett databashanteringssystem?
Föreläsning 3 Transformation från konceptuell datamodell till relationsschema ( Syntetisk databasdesign ) Vad är ett databashanteringssystem? En mängd program som tillåter användaren att skapa och underhålla
Läs merDatabaser - Design och programmering
Databaser - Design och programmering Eva L. Ragnemalm, IDA (eva.ragnemalm@liu.se) Fö 1; introduktion Kursen, diverse praktiskt Varför databaser? Vad är en databas? Andra viktiga begrepp 2 Kursöversikt
Läs merKonceptuell modellering
Konceptuell modellering En konceptuell modell beskriver data och datasamband på ett representationsoberoende sätt. Vad modellen sen ska implementeras som/i får inte påverka modellens utformning! Grundbegrepp:
Läs merTentamen ISGB01, ISGB24. Databasdesign 7,5 Poäng
Tentamen ISGB01, ISGB24 Databasdesign 7,5 Poäng Datum: 2016-09-30 Tid: 08.15-13.15 Lärare: Peter Bellström, Katarina Groth, Johan Högberg Tentamen är på 40 poäng. Gränsen för Godkänd (G) är 20 poäng. Gränsen
Läs merDatabaser. Vad du ska lära dig: Ordlista
Databaser Vad du ska lära dig: Ordlista Använda UML för att modellera ett system Förstå hur modellen kan översättas till en relationsdatabas Använda SQL för att ställa frågor till databasen Använda en
Läs mer