GIS, databasteknik och kartografi. Databasmodellering
|
|
|
- Filip Viklund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Databasmodellering 1. När vi studerar verkligheten för att beskriva (en del av) den i ett system (inte bara datorer), måste vi göra en modell. 2. Modelleringsverktyget ska ha egenskaper som gör att vi: inte behöver kunskap om de verktyg som senare krävs för att realisera systemet. lätt får överblick över modellen. har tillgång till detaljer när vi vill kan bortse från detaljer om vi vill slipper beroende av den dator som senare skall användas. lätt kommer vidare från modell till databasstruktur. Föreläsning 2 Bild 1 av 44
2 Databasmodellering... Det verktyg som finns i boken duger bra. Vi kan tillåta oss en viss frihet i användningen. Databasen är endast en del av det system som krävs för att täcka informationsbehovet hos en organistation. Normalt måste man undersöka och analysera alla informationssystemets komponenter: Applikationsprogram Databashanteringssystem Databas Hårdvara Personal Föreläsning 2 Bild 2 av 44
3 Databasmodellering... Informationssystemplanering Systemdefinition Kravanalys Konceptuell design Databasdesign DBMS-val Logisk design Applikationsdesign Fysisk design Utveckling av prototyp Implementation Datakonvertering och Laddning Testning Operationellt underhåll Föreläsning 2 Bild 3 av 44
4 Databasmodellering... Vi kommer i teorimomentet bara bekymra oss om den streckade boxen med titeln Databasdesign och anta att det övriga är klart. Praktiskt blir det lite annorlunda: I labb1 kommer vi att testa SQL det språk som blivit en de facto standard för att dels bygga databaser, dels undersöka och ändra innehållet i en databas. I labb 2 och 3 kommer vi att snegla lite på implementation det som följer på design. Föreläsning 2 Bild 4 av 44
5 Objekt objektklasser Alla modelleringsverktyg för relationsdatabaser bygger på att man identifierar mängder av intressanta objekt i den del av världen man vill avbilda. Dessa brukar man kalla objektklasser. Det man avbildar i modellen är möjligheter. Det kan finnas sådana objekt som beskrivs i objektklasserna. Det är möjligt och troligt, men inte säkert. Grafiskt brukar man markera objektklasserna som rektanglar med klassens namn i. Namnet är i singularis och ska vara beskrivande. Person Föreläsning 2 Bild 5 av 44
6 Objektklasser... Intressanta objektklasser(objektmängder) brukar vara: Objekt i egentlig mening: Flygplan, tåg, människor, hus, bilar, husgeråd, kontor, fabriker, et.c. Roller: Läkare, lärare, husägare, bilist, hyresgäst, handledare, köpare, säljare, et.c. Händelser: Händelse, olycka, systemkrasch, födelsedag, et.c. (!! kanske!!) Specifikationer: Modellbeskrivningar, transaktionstyper, m.m. Föreläsning 2 Bild 6 av 44
7 Objekt... Ett objekt är en instans av en objektklass, och är entydigt identifierbar genom en I-term (identifikationsterm). Informellt: ett objekt är en förekomst i en tabell med ett entydigt nyckelvärde som identifierar objektet. Ex.: Person Personnr Namn Gatuadress Gatunr Kalle Karlavägen Mona Månvägen Vera Verdandig 3 Föreläsning 2 Bild 7 av 44
8 Objekt och objektklasser... Objektklassens egenskaper beskrivs av ett antal attribut. Grafiskt: Personnr Namn Person Gatuadress Gatunr För ett enskilt objekt har ett av dessa attribut, I-termen, ett för tabellkolumnen unikt värde ur motsvarande domän, medan övriga attribut (E-termer, egenskapstermer) har ett värde ur attributets domän eller är värdet null ( ). Föreläsning 2 Bild 8 av 44
9 Objekt och objektklasser... Om modellen blir plottrig av alla attribut kan man bryta ut dem och antingen redovisa dem i ett speciellt diagram eller i en s.k. egenskapsmatris Klass Namn I-termer E-termer Objekt Person Personnr Namn, Gatuadress, Gatunr Föreläsning 2 Bild 9 av 44
10 Databasmodellering... Modellen kommer att bestå av ett antal objektklasser, deras egenskaper (attribut) och dessutom de associationer (samband) som kan finnas mellan objekten i objektklasserna. Sambanden samlas i sambandsklasser som utgör kopplingen mellan objektklasserna. Så kommer hela modellen att utgöra en sammanhållen graf. Föreläsning 2 Bild 10 av 44
11 Samband och sambandsklasser Allt som utgör en association mellan objektklasser: Försäljning, Lån (i bank eller på bibliotek), boende, flight, resa, m.m. (!! det här är inte alltid så säkert!!). Allmänt: sambandsklasser definierar ett beroende mellan objektklasser. Identifieras med i-termerna från de objektklasser de associerar till varandra. Ett samband utgörs då av en förekomst i en tabell och identifieras entydigt av en nyckel bestående av flera i-termer. Samband samlas alltså i tabeller som motsvarar sambandsklassen. Sambandsklasser ritas som namngivna romber med linjer dragna till de objektklasser som relateras till varandra. Namnet skall helst vara ett substantiv i singularis. Föreläsning 2 Bild 11 av 44
12 Sambandsklassers grad... Sambandsklasser som associerar objekt ur två klasser eller två objekt ur samma objektklass med varandra kallas binära. Sambandsklasser kan associera objekt ur fler än två klasser med varandra (sambandsklassen kan ha högre ordning än 2). Man kan lägga på restriktioner på en binär sambandsklass. Den säges vara av typ 1:1 om ett objekt från den ena objektklassen associeras med max ett objekt från den andra och vice versa. 1:N om ett objekt från den ena objektklassen kan associeras med mer än ett objekt från den andra medan objekt från den andra klassen kan associeras med max ett objekt från den första. M:N om ett objekt från den ena objektklassen kan associeras med mer än ett objekt från den andra och vice versa. Föreläsning 2 Bild 12 av 44
13 Samband och sambandsklasser... Kvinna Gift med Man Chef Över Anställd Författare Skrivit Bok 1:1 1:N M:N Föreläsning 2 Bild 13 av 44
14 Samband och sambandsklasser... Projekt Beställn. Material Leverantör Föreläsning 2 Bild 14 av 44
15 Samband och sambandsklasser... Person Anställning Avdelning Projektmedverkan Projekt Föreläsning 2 Bild 15 av 44
16 Samband och sambandsklasser... Sambandsklasser kan vara lite knepiga: Gifta med varandra? Kolleger? Motparter (i rätten)? Grannar? Föreläsning 2 Bild 16 av 44
17 Samband och sambandsklasser... Vi måste bestämma - situationen avgör. Vad vill vi med modellen?? Två personer kan ha alla dessa samband med varandra. gift Person granne kollega motpart Föreläsning 2 Bild 17 av 44
18 Samband och sambandsklasser... Fördelningen av egenskaper går oftast bra men det finns fall då man måste noga analysera egenskaper som knyts till sambandsklasser. Ex: person projanst projekt??? Timpris Föreläsning 2 Bild 18 av 44
19 Samband och sambandsklasser... Idén med informationssystemsmodeller är att beskriva de logiska elementen i den del av världen som vi vill representera, d.v.s. att finna alla kopplingar mellan alla objekt, (= alla samband mellan dem) och objektens alla egenskaper (attribut). För att man initalt ska vara nöjd med en modell ska den till slut utgöra en graf utan disjunkta delar, d.v.s. en sammanhängande struktur utan några lösa "öar". Föreläsning 2 Bild 19 av 44
20 Samband och sambandsklasser... Ett varuhus säljer en viss artikel. 1. Det finns en artikel artikel 2. Det finns en kund artikel kund Föreläsning 2 Bild 20 av 44
21 3. Det finns ett samband (försäljning) artikel försäljning kund 4. Köpet ägde rum ett viss datum artikel försäljning kund datum Föreläsning 2 Bild 21 av 44
22 5. eller... Det finns ett samband (beställning) artikel beställning kund datum 6. eller... Kunden har gjort en beställning och har en viss rabatt Leveransen kan gå till ngn annan än beställaren Betalaren kan vara ngn annan En artikel kan vara ett set av artiklar Föreläsning 2 Bild 22 av 44
23 beställare kund leverans order betalare beställning består av artikel Föreläsning 2 Bild 23 av 44
24 Hantera roller order handläggare chef person avdelning anställd Föreläsning 2 Bild 24 av 44
25 Generalisera ibland besiktning tillstånd ansökan rektorsområde social- drift- område område Föreläsning 2 Bild 25 av 44
26 Generalisera ibland... ärende ärendetyp område områdestyp Föreläsning 2 Bild 26 av 44
27 Ett lite större exempel En ny hamburgerrestaurangkedja strävar efter att snabbt nå marknadsdominans genom att tillhandahålla produkter av färskaste kvalitet. Därför vill man att så lite som möjligt ligger kvar i lager vid stängningstid varje dag. Man försöker ta hem precis de mängder av allting som kommer att gå åt under dagen. Hänsyn tas till att åtgången varierar olika typer av dagar (fredagar, andra vardagar, lördagar och helgdagar). Personalpoolen måste vara flexibel. En person kan tjänstgöra i olika restauranger olika dagar beroende av var behovet är störst. Du får i uppdrag av ledningen för restaurangkedjan att, som ett led i den nödvändiga datoriseringen innefattande bl.a. skapandet av en databas, göra en informationsstruktur (datamodell) som representerar hela restaurangkedjan (ett tiotal restauranger), där följande data skall ingå: Föreläsning 2 Bild 27 av 44
28 Ett lite större exempel... Restaurangdata (antal sittplatser, adress mm.) Lagersaldon och priser för alla produkter Beräknad åtgång av produkter och personal olika typer av dagar för de olika restaurangerna Personaldata : namn, adress, lön etc, arbetad tid / restaurang (dvs hur mycket och var) Kalenderdata (typ för varje dag) osv Indata till systemet blir: Sålda produkter (direkt via kassaterminal) Ändrade priser och lagersaldokorrektioner Ändrade arbetsscheman för personalen Föreläsning 2 Bild 28 av 44
29 Kalenderdatainmatning (t.ex. att 17/5 är en helgdag) osv Utdata: Beställningslistor och personalbesättning för nästa dag / restaurang Lönelistor osv Börja med att hitta objekten Föreläsning 2 Bild 29 av 44
30 exempel... Personalpoolen måste vara flexibel. En person kan tjänstgöra i olika restauranger olika dagar beroende av var behovet är störst. Följande data skall ingå: Restaurangdata (antal sittplatser, adress mm.) Lagersaldon och priser för alla produkter Beräknad åtgång av produkter och personal olika typer av dagar för de olika restaurangerna Personaldata: namn, adress, lön etc, arbetad tid / restaurang (dvs hur mycket och var) Kalenderdata (typ för varje dag) osv Indata till systemet blir: Sålda produkter (direkt via kassaterminal) Ändrade priser och lagersaldokorrektioner Ändrade arbetsscheman för personalen Kalenderdatainmatning (t.ex. att 17/5 är en helgdag) osv Föreläsning 2 Bild 30 av 44
31 exempel... produkt dagtyp restaurang befattning datum person Föreläsning 2 Bild 31 av 44
32 exempel... Personalpoolen måste vara flexibel. En person kan tjänstgöra i olika restauranger olika dagar beroende av var behovet är störst. Följande data skall ingå: Restaurangdata (antal sittplatser, adress mm.) Lagersaldon och priser för alla produkter Beräknad åtgång av produkter och personal olika typer av dagar för de olika restaurangerna Personaldata: namn, adress, lön etc, arbetad tid / restaurang (dvs hur mycket och var) Kalenderdata (typ för varje dag) osv Indata till systemet blir: Sålda produkter (direkt via kassaterminal) Ändrade priser och lagersaldokorrektioner Ändrade arbetsscheman för personalen Kalenderdatainmatning (t.ex. att 17/5 är en helgdag) osv Föreläsning 2 Bild 32 av 44
33 exempel... produkt ber.prod dagtyp restaurang ber.pers är befattning har datum prodstrukt lagersaldo arbetsschema person Föreläsning 2 Bild 33 av 44
34 exempel... Sedan måste man lägga till alla egenskaper. Här ges endast ett exempel pnr namn adress telnr produkt Föreläsning 2 Bild 34 av 44
35 Alternativet är en T-matris: exempel... Typ Namn I-termer E-termer Obj Produkt Pnamn Pris Obj Resturang Rnamn Platsantal,Adress,Telnr Obj Dagtyp Typbet Obj Personal Pnr Namn,Adress,Telnr Obj Datum Datum Obj Befattning Befbet Arbetsbeskrivning Samb Produktåtg Pnamn,Rnamn,Typbet Kvantitet Samb Personalåtg Rnamn,Typbet,Befbet Antal Samb Lagersaldo Pnamn,Rnamn Mängd Samb Arbetsschema Rnamn,Pnr,Datum,Befbet Starttid,Sluttid Samb Är Typbet,Datum Samb Produktstruktur Pnamn-I,Pnamn-B Kvantitet Samb Harbef Pnr, Befbet Lön Föreläsning 2 Bild 35 av 44
36 Hur får vi in detta i datorn? Basrelationer del av världen rel1 (a1, b1, c1,..) rel2 (a2, b2, c2,..) rel3 (a3, b3, c3,..) rel4 (a4, b4, c4,..) rel5 (a5, b5, c5,..)... Vad betyder detta? BasrelationsNamn (primärnyckel, attributlista); Där primärnyckeln består av ett eller flera attribut. Föreläsning 2 Bild 36 av 44
37 Modell Struktur 1. Objektklass som innehåller e-term(er) bildar en egen basrelation. 2. Objektklass som bara består av en i-term och dessutom finns på N- sidan av någon sambandsklass av typ 1:N bildar egen basrelation. Objektklass som bara består av en i-term och inte finns på N-sidan av någon sambandsklass av typ 1:N försvinner. 3. Sambandsklass av högre ordning än 2 bildar egen basrelation. 4. Sambandsklass av typ M:N bildar egen basrelation. Föreläsning 2 Bild 37 av 44
38 5. Sambandsklass av typ 1:N försvinner men I-termen i objektklassen som finns på 1-sidan blir E-term i objektklassen på N-sidan. Eventuella E-termer i sambandsklassen blir E-termer i objektet på N-sidan. 6. Sambandsklass av typ 1:1 behandlas som om den vore av typen 1:N (föregående regel) med godtyckligt val av N-sida. Alternativt slås de objektklasser, som sambandet förbinder, samman till en basrelation. Eventuella E-termer i sambandsklassen blir E-termer i objektet på den sida man valt till N-sida. Föreläsning 2 Bild 38 av 44
39 Modell Struktur... Alla objektklasser som innehåller E-termer bildar en egen basrelation. Produkt Resturang Personal Befattning (Pnamn, Pris) (Rnamn, Platsantal, Adress, Telnr) (Pnr, Namn, Adress, Telnr) (Befbet, Arbetsbeskrivning) Föreläsning 2 Bild 39 av 44
40 Modell Struktur... Alla objektklasser som bara består av en I-term och som inte finns på N-sidan i ett 1:N-samband försvinner. Dagtyp (Typbet) De andra som endast har I-term kommer med: Produkt (Pnamn, Pris) Resturang (Rnamn, Platsantal, Adress, Telnr) Personal (Pnr, Namn, Adress, Telnr) Befattning (Befbet, Arbetsbeskrivning) Datum (Datum) Föreläsning 2 Bild 40 av 44
41 Modell Struktur... Sambandsklasser av högre ordning än 2 bildar basrelationer. Produkt Resturang Personal Befattning Datum Produktåtg Personalåtg Arbetsschema (Pnamn, Pris) (Rnamn, Platsantal, Adress, Telnr) (Pnr, Namn, Adress, Telnr) (Befbet, Arbetsbeskrivning) (Datum) (Pnamn, Rnamn, Typbet, Kvantitet) (Rnamn, Typbet, Befbet, Antal) (Rnamn, Pnr, Datum, Befbet, Starttid, Sluttid) Föreläsning 2 Bild 41 av 44
42 Modell Struktur... Alla binära sambandsklasser av typ M:N bildar egna basrelationer. Produkt Resturang Personal Befattning Datum Produktåtg Personalåtg Arbetsschema Lagersaldo Produktstruktur (Pnamn, Pris) (Rnamn, Platsantal, Adress, Telnr) (Pnr, Namn, Adress, Telnr) (Befbet, Arbetsbeskrivning) (Datum) (Pnamn, Rnamn, Typbet, Kvantitet) (Rnamn, Typbet, Befbet, Antal) (Rnamn, Pnr, Datum, Befbet, Starttid, Sluttid) (Pnamn, Rnamn, Mängd) (Pnamn-I, Pnamn-B, Kvantitet) Föreläsning 2 Bild 42 av 44
43 Modell Struktur... Sambandsklasser av typ 1:N försvinner men I-termen i objektklassen som finns på 1-sidan blir E-term i objekt på N-sidan. Produkt Resturang Personal Befattning Datum Produktåtg Personalåtg Arbetsschema Lagersaldo Produktstruktur (Pnamn, Pris) (Rnamn, Platsantal, Adress, Telnr) (Pnr, Namn, Adress, Telnr, Befbet, Lön) (Befbet, Arbetsbeskrivning) (Datum, Typbet) (Pnamn, Rnamn, Typbet, Kvantitet) (Rnamn, Typbet, Befbet, Antal) (Rnamn, Pnr, Datum, Befbet, Starttid, Sluttid) (Pnamn, Rnamn, Mängd) (Pnamn-I, Pnamn-B, Kvantitet) Föreläsning 2 Bild 43 av 44
44 Modell Struktur... Sambandsklasser av typ 1:1 försvinner och objektklasserna som det förbinder kan slås samman till en basrelation (Men måste inte). Finns inga sambandsklasser av typ 1:1. KLART Föreläsning 2 Bild 44 av 44
Idag. Varför modellera? Modellering. Modelleringsverktygets egenskaper. Modelleringsverktyget
Idag Varför modellera? Varför modellera? Konceptuell modell sverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut sprocessen I all ingenjörsverksamhet där man hanterar komplicerade system behöver man
Idag. Modellering. Varför modellera? Konceptuell modell Modelleringsverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut Modelleringsprocessen
Idag Modellering Varför modellera? Konceptuell modell Modelleringsverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut Modelleringsprocessen DD1370 (Föreläsning 3) Databasteknik och informationssystem
Idag. Modellering. Varför modellera? Konceptuell modell Modelleringsverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut Modelleringsprocessen
Idag Modellering Varför modellera? Konceptuell modell Modelleringsverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut Modelleringsprocessen DD1370 (Föreläsning 3) Databasteknik och informationssystem
Idag. Varför modellera? Modellering. Modelleringsverktygets egenskaper. Modelleringsverktyget
Idag Varför modellera? Varför modellera? Konceptuell modell sverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut sprocessen I all ingenjörsverksamhet där man hanterar komplicerade system behöver man
Databasteknik. Vad är. Vad är databaser bra till? data? föreläsare: Kjell Lindqvist. och NADA. databaser? och. vad är de bra för?
Databasteknik Vad är data? föreläsare: Kjell Lindqvist och NADA databaser? och vad är de bra för? och varför ska ni kunna något om dem? Copyright c NADA, KTH DBT, bild 1 Copyright c NADA, KTH DBT, bild
Lösningsförslag till fiktiv tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem
Lösningsförslag till fiktiv tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem Hösten 2011 1. a) Jag följer kokboken (förel 3, bild 34) a. Regeln säger att alla objektklasser med e-termer ska bilda
Databaser och databasdesign. Den relationella modellen, normalisering och modellering (2)
Databaser och databasdesign Den relationella modellen, normalisering och modellering (2) Varför databaser (DB)? Vi vill och måste kunna lagra data på sätt som motsvarar olika verksamheters behov Vad är
Lösningsförslag till tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem
Lösningsförslag till tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem Torsdag 11 dec 2008 1. a) Jag använder kokbokens regler a. En objektklass som innehåller e-term(-er) bildar en tabell b. En
Lite om databasdesign och modellering
Lite om databasdesign och modellering Konceptuell databasdesign Med konceptuell databasdesign avses processen att konstruera en datamodell för en verksamhet, oberoende av fysiska villkor. Modelleringen
Databasdesign. E-R-modellen
Databasdesign Kapitel 6 Databasdesign E-R-modellen sid Modellering och design av databaser 1 E-R-modellen 3 Grundläggande begrepp 4 Begränsningar 10 E-R-diagram 14 E-R-design 16 Svaga entitetsmängder 19
Databaser design och programmering. Design processen ER- modellering
Databaser design och programmering Design processen ER- modellering 2 Programutveckling Förstudie, behovsanalys Programdesign, databasdesign Implementation 3 Programdesign, databasdesign Databasdesign
Programdesign, databasdesign. Databaser - Design och programmering. Funktioner. Relationsmodellen. Relation = generaliserad funktion.
Databaser Design och programmering Relationsmodellen definitioner ER-modell -> relationsmodell nycklar, olika varianter Programdesign, databasdesign Databasdesign Konceptuell design Förstudie, behovsanalys
Webprogrammering och databaser. Konceptuell datamodellering med ER-modellen
Webprogrammering och databaser Konceptuell datamodellering med ER-modellen 2 Programutveckling Interaktionsdesign, behovsanalys Programdesign, databasdesign Implementation 3 Programdesign, databasdesign
Webprogrammering och databaser. Konceptuell datamodellering med ER-modellen
Webprogrammering och databaser Konceptuell datamodellering med ER-modellen 2 Programutveckling Interaktionsdesign, behovsanalys Programdesign, databasdesign Implementation 3 Programdesign, databasdesign
Idag. 1. Från modell till databasstruktur. 2. Prata med databaser (frågepsråket SQL)
Idag 1. Från modell till databasstruktur 2. Prata med databaser (frågepsråket SQL) DD1370 (Föreläsning 3) Databasteknik och informationssystem 7,5 hp Hösten 2008 1 / 22 Från verklighet via modell till
Databaser design och programmering. Fö 2: Design processen, ER-modellering
Databaser design och programmering Fö 2: Design processen, ER-modellering 2 Programutveckling Interaktionsdesign, behovsanalys Programdesign, databasdesign Implementation 3 Programdesign, databasdesign
Från verklighet via modell till databas. Idag. Testa reglerna på varuhusmodellen. Från verklighet via modell till databas
Idag 1. Från modell till databasstruktur Från verklighet via modell till databas När vi analyserat den värld vi vill representera i en databas har vi tagit med alla möjliga kopplingar och beskrivit dem
SQLs delar. Idag. Att utplåna en databas. Skapa en databas
Idag SQLs delar Hur skapar vi och underhåller en databas? Hur skapar man tabeller? Hur får man in data i tabellerna? Hur ändrar man innehållet i en tabell? Index? Vad är det och varför behövs de? Behöver
TENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: Anslås inom 3 veckor
TENTAMEN För kursen DATUM: 2014-12-18 TID: 9 14 Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd Förfrågningar: 033-4354424 Resultat: Betygsskala: Hjälpmedel: Anslås inom 3 veckor Godkänt 20 p, Väl godkänt 32 p,
Idag. Hur skapar vi och underhåller en databas? DD1370 (Föreläsning 4) Databasteknik och informationssystem 7,5 hp Hösten / 20
Idag Hur skapar vi och underhåller en databas? DD1370 (Föreläsning 4) Databasteknik och informationssystem 7,5 hp Hösten 2009 1 / 20 Idag Hur skapar vi och underhåller en databas? Hur skapar man tabeller?
Databaser - Design och programmering. Relationsmodellen. Relationer - som tabeller. Relationer som tabeller. Alternativa notationer: Relationsschema
Databaser Design och programmering Relationsmodellen definitioner ER-modell -> relationsmodell nycklar, olika varianter Relationsmodellen Introducerades av Edward Codd 970 Mycket vanlig Stödjer kraftfulla
Idag. Exempel. Exempel modellen (1) Exempel...
Idag Exempel Knyta ihop säcken Repetition av hela processen från värld till databas Kontroll av resultatet Man börjar alltid med att bestämma vad man måste hålla reda på, de s.k. objektklasserna. Ofta
! Webprogrammering. ! Databasteori och praktik. ! Fö, le, la + projekt. ! Examination (tenta, dugga + labb, ! Studera användarna och deras problem
Webprogrammering och databaser! Idag: Diverse praktiskt om kursen Webprogrammering Databaser, terminogi Start på ER-modellering! Webprogrammering Kursöversikt! Databasteori och praktik! Fö, le, la + projekt!
Introduktion till databaskursen. Välkomna. till kursen. Databasteknik och informationssystem. DD1370 (kursomgång dbtinf12)
Välkomna Introduktion till databaskursen Välkomna till kursen Databasteknik och informationssystem DD1370 (kursomgång dbtinf12) En kurs om grunderna i databasteknik DD1370 (Föreläsning 1) Databasteknik
Normalisering. Varför? För att åstadkomma en så bra struktur i databasen som möjligt med minimalt med dubbellagrad info.
Normalisering Varför? För att åstadkomma en så bra struktur i databasen som möjligt med minimalt med dubbellagrad info. Tillbaka i modelleringsfasen. 1NF: Vad menas med ett sammansatt attribut? Exempel:
Modul DB1-1 Databasmodellering
Modul DB1-1 Databasmodellering Antal föreläsningar: 2 Antal laborationer: 1 Förkunskapskrav: Databasintroduktion Kurslitteratur: Referenslitteratur: Praktisk datamodellering ISBN: 91-44-38001-1 1 Innehållsförteckning
TENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: 033-4354424. Anslås inom 3 veckor
TENTAMEN För kursen DATUM: 2014-08-20 TID: 9 14 Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd Förfrågningar: 033-4354424 Resultat: Betygsskala: Hjälpmedel: Anslås inom 3 veckor Godkänt 20 p, Väl godkänt 32 p,
GIS, databasteknik och kartografi. Kursmaterial för databasdelen
GIS, databasteknik och kartografi Kursmaterial för databasdelen Våren 2004 Innehåll Objekt och objektklasser......................... 3 Samband och sambandsklasser...................... 4 Övningsuppgifter:
Varför ska man lära sig sånt? Välkomna. Vad är databaser bra till? Kursansvarig. till kursen. Databasteknik och informationssystem
till databaskursen Varför ska man lära sig sånt? till databaskursen till kursen Databasteknik och informationssystem Nästan alla större system idag innehåller eller använder data lagrad i en databas Så
Webprogrammering och databaser. 729G28 Webprogrammering och databaser. Kursöversikt. Praktisk info. Webprogrammering. Ändringar mot förra året
729G28 Webprogrammering och databaser Föreläsning 1: Diverse praktiskt om kursen Webprogrammering Databaser, terminogi Webprogrammering och databaser Personal: Examinator Jalal Maleki, jalma@ida.liu.se
Varför ska man lära sig sånt? Välkomna. Vad är databaser bra till? Kursansvarig. till kursen. Databasteknik och informationssystem
till databaskursen Varför ska man lära sig sånt? till databaskursen till kursen Databasteknik och informationssystem Nästan alla större system idag innehåller eller använder data lagrad i en databas Så
Karlstads Universitet, Datavetenskap 1
2003-01-20 DAV B04 - Databasteknik 2003-01-20 KaU - Datavetenskap - DAV B04 - MGö 26 Relationsmodellen En formell teori som baserar sig på (främst) mängdlära predikatlogik Föreslogs av E.F Codd 1970 i
Ett arbetsexempel Faktureringsrutin
Ett arbetsexempel Faktureringsrutin Detta dokument är skrivet för att i första hand förstå den process som äger rum och vilka steg som man ska genomföra och att förstå vad som utförs i de tre viktiga stegen
Lösningsförslag till tentamen för 1E1601
Lösningsförslag till tentamen för 1E1601 Måndag 20 augusti 2001 1. a) Student Studiemerit Prio.Kö Kö Område LägenhetsTyp Kontrakt Datum Husbestånd ÄrAvTyp Hus LghBestånd Lägenhet InvBestånd Inventarie
Vad är en databas? Databaser. Relationsdatabas. Vad är en databashanterare? Vad du ska lära dig: Ordlista
Databaser Vad är en databas? Vad du ska lära dig: Använda UML för att modellera ett system Förstå hur modellen kan översättas till en relationsdatabas Använda SQL för att ställa frågor till databasen Använda
Databaser - Design och programmering. Kursöversikt. Exempel: telefonbok. Varför databaser?
Databaser Design och programmering! Diverse praktiskt! Varför databaser?! Vad är en databas?! Andra viktiga begrepp Kursöversikt! Teori och praktik! Samläsning! Olika projekt! Examination (tenta, labb
! Teori och praktik. ! Ändringar från förra året. ! Examination (tenta, projekt) LiU. ! Varför ni? ! Varför överhuvudtaget? LiU
Databaser Design och programmering, IDA Kursen, diverse praktiskt Varför databaser? Vad är en databas? Andra viktiga begrepp Kursöversikt Teori och praktik Fö och bok lektioner, labbar i projekt (3,5hp=100h)
D0004N 2008-11-24 Databaser I. Greenline. Petter Hedlin / epeehi-4 Rikard Stenmark / rikste-8 Markus Almberg / maralm-5
D0004N 2008-11-24 Databaser I Greenline Petter Hedlin / epeehi-4 Rikard Stenmark / rikste-8 Markus Almberg / maralm-5 Inledning Det här är en mindre rapport om datamodellering. Vi blev tilldelade en kravspecifikation
TENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: Anslås inom 3 veckor
TENTAMEN För kursen DATUM: 2014-11-07 TID: 9 14 Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd Förfrågningar: 033-4354424 Resultat: Betygsskala: Hjälpmedel: Anslås inom 3 veckor Godkänt 20 p, Väl godkänt 32 p,
Fiktiv tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem
Fiktiv tentamen för 1370 atabasteknik och informationssystem Hösten 2011 Hjälpmedel: Allt man kan tänka sig, men ingen kontakt med hjälpsamma kamrater och inga elektroniska hjälpmedel. Tänk på: Skriv högst
Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem
Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem 16 Januari 2015 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel utom papper och penna Tänk på: Skriv högst en uppgift på varje blad. Använd endast framsidan på varje
Grunderna för relationsmodellen!
Grunderna för relationsmodellen! 1 Varför behöver jag lära mig relationsmodellen?! Relationsmodellen är den totalt dominerande datamodellen i moderna databassystem Beskriver databaser som en mängd tabeller
Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem
Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem 10 April 2015 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel utom papper och penna Tänk på: Skriv högst en uppgift på varje blad. Använd endast framsidan på varje
Tentamenskod: Tentamensdatum: Tid: 14:00-19:00. Inga hjälpmedel är tillåtna
Databasteknik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen NDA01G Öppen för alla Tentamenskod: Tentamensdatum: 2017-11-02 Tid: 14:00-19:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna
Databasapplikationen HYR AKS. Vers 1.0 6, AKS har framtagits av ApplData AB på uppdrag av TillSaluGrejorAB
Databasapplikationen HYR AKS Vers 1.0 6, 2012-01-31 AKS har framtagits av på uppdrag av TillSaluGrejorAB Innehåll Sida 1 Problembeskrivning 2 2 Konceptuell Datamodell 3 3 Fysisk datamodell 4 4 Exempeldata
Idag. Exempel. Exempel modellen (1) Exempel...
Idag Exempel Knyta ihop säcken Repetition av hela processen från värld till databas Kontroll av resultatet Exempel på frågor mot varuhusdatabasen Man börjar alltid med att bestämma vad man måste hålla
(Data)Modellering. nikos dimitrakas rum 2423
(Data)Modellering nikosd@kth.se 08-161295 rum 2423 Connolly/Begg (3rd edition) Kapitel 11, 12 och 14 (4th edition) Kapitel 11, 12 och 15 (5th edition) Kapitel 12, 13 och 16 (6th edition) Kapitel 12, 13
Föreläsning 3 Dagens föreläsning går igenom
Databasbaserad publicering Föreläsning 3 1 Föreläsning 3 Dagens föreläsning går igenom E/R-modellen & Läs om E/R-diagram i kapitel 2-3 i boken "Databasteknik" eller motsvarande avsnitt på http://www.databasteknik.se/webbkursen/er/index.html
Objektorienterad konstruktion
Analys - Objektorienterad konstruktion Vad är objektorientering?» Ett sätt att angripa programmeringsproblem» Ett sätt att tänka när man programmerar Vad innebär objektorientering?» Att uppmärksamheten
Databashantering och Beslutsstöd
Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik Affärssystemprogrammet Databashantering och beslutsstöd, 7,5 hp Examinator Jesper Hakeröd 2011-02-25 Databashantering och Beslutsstöd Namn Innehållsförteckning
Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem
Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem Exempeltenta för kursen ht2013 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel utom papper och penna Tänk på: Skriv högst en uppgift på varje blad. Använd endast framsidan
Webprogrammering och 729G28 databaser Webprogrammering och databaser Kursöversikt Webprogrammering Designprocessen Lösningsförslag
729G28 Webprogrammering och Kursansvarig: Eva Ragnemalm, IDA eva.ragnemalm@liu.se Kursassistent: Anders Märak Leffler anders.marak.leffler@liu.se Webprogrammering och Föreläsning 1: Diverse praktiskt om
Vad är en databas? Exempel på databaser: Databas = Organiserad samling och lagring av information.
Vad är en databas? Exempel på databaser: Kortregister på kontor Sjukvårdsjournal Bokregister på bibliotek Medlemsregister i en förening Kundregister på företag Telefonkatalogen Databas = Organiserad samling
Databaser - Design och programmering
Databaser - Design och programmering Eva L. Ragnemalm, IDA (eva.ragnemalm@liu.se) Fö 1; introduktion Kursen, diverse praktiskt Varför databaser? Vad är en databas? Andra viktiga begrepp 2 Kursöversikt
Logisk databasdesign
NORMALISERING Peter Bellström Logisk databasdesign 2 Arbetssteget vars syfte är att konstruera en modell (diagram, schema), baserad på en specifik datamodell, över verksamhetens begrepp och samband. Modellen
732G16: Databaser - Design och programmering
732G16: Databaser - Design och programmering Eva L. Ragnemalm, IDA (eva.ragnemalm@liu.se) Johan Falkenjack, IDA (johan.falkenjack@liu.se) Fö 1 Introduktion 2 Kursöversikt Teori och praktik Kursbok, lektionshäfte,
Karlstads Universitet, Datavetenskap 1
* * * * DAV B04 - Databasteknik! "# $ %'&( ) KaU - Datavetenskap - DAV B04 - MGö 132 Riktlinjer när man vill skapa en databas 1) Designa så att det är lätt att förstå innebörden. Kombinera inte attribut
Idag. Databaskvalitet(??) Databaskvalitet... Databaskvalitet...
Idag Databaskvalitet(??) Hur vet vi att vår databas är tillräckligt bra? Vad är ett beroende? Vad gör man om det blivit fel? Vad är en normalform? Hur når man de olika normalformerna? Det finns metoder
Tentamen. i Databasteknik. lördagen den 13 mars 2004. Tillåtna hjälpmedel: Allt upptänkligt material
Tentamen i lördagen den 13 mars 2004 Tillåtna hjälpmedel: Allt upptänkligt material Använd bara framsidan på varje blad. Skriv max en uppgift per blad. Motivera allt, dokumentera egna antaganden. Oläslig/obegriplig
Fiktiv tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem
Fiktiv tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem Torsdag 4 dec 2008 Hjälpmedel: Allt inklusive kursbok, försläsningsanteckningar, gamla tentor och egna anteckningar, men inte tentalösningar
Del 2: ER-modellering och överföring till Databasstruktur v0.9
DD1370: Databaser och Informationssystem Hösten 2014 Del 2: ER-modellering och överföring till Databasstruktur v09 Petter Ögren 1:e December Disclaimer: Dessa anteckningar har producerats under viss tidspress,
Föreläsning 5: Relationsmodellen
Föreläsning 5: Relationsmodellen DVA234 Databaser IDT Akademin för Innovation, Design och Teknik Innehåll Föreläsningens mål: Att ge en överblick över hur relationsmodellen fungerar Relationsmodellen Relationsalgebra
Lösningsförslag till. tentamen för 1E1601
Lösningsförslag till tentamen för 1E1601 måndag 10 mars 2003 Lösningsförslag till tentamen för 1E1601 10 mars 2003 Sid 1 av 3 1. a. Antaganden: i. Varje film har ett eget beställningsnummer så att det
Tentamen för 1E1601. Måndag 10 mars 2003, kl 08.00 13.00. Alla hjälpmedel tillåtna
Tentamen för 1E1601 Måndag 10 mars 2003, kl 08.00 13.00 Alla hjälpmedel tillåtna Totalt kan tentan ge 45p + max 10p för gjorda övningsuppgifter 27p ger säkert betyget 3, 35p ger säkert betyget 4 och 43p
Det är fullt tillåtet att göra laborationen innan laborationstillfället.
Observera Det är fullt tillåtet att göra laborationen innan laborationstillfället. Laborationen ska genomföras individuellt, men det är tillåtet att diskutera eventuella problem och lösningar med dina
Konceptuell modellering. Formalisering, automatisering och effektivisering
Konceptuell modellering. Formalisering, automatisering och effektivisering LUSP. HT2012. Föreläsning 7. Övning 7 Erik Perjons perjons@dsv.su.se Modeller och modellering 1 Verksamheten två nivåer Människor
Tentamen i. Databasteknik
Tentamen i Databasteknik Torsdagen den 10/3 2005 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Allt tänkbart material Använd bara framsidan på varje blad Skriv max en uppgift per blad. Skriv tydligt. Motivera allt.
OCTOPUS utvecklingsmetod samt relaterade frågeställningar och diagram
2EMHNWRULHQWHUDG5HDOWLGVSURJUDPPHULQJ Föreläsning 7 OCTOPUS utvecklingsmetod samt relaterade frågeställningar och diagram - Kravspecifikationer, användningsfall, systemarkitektur - Analysfas vad är analys?
Mitthögskolan ITM Telefon 063-16 53 00. Access. Laborationskompendium för grunderna i databasen Microsoft Access. Detta exemplar tillhör:
Mitthögskolan ITM Telefon 063-16 53 00 Access Laborationskompendium för grunderna i databasen Microsoft Access Detta exemplar tillhör: HT 2003 Innehållsförteckning Tema...1 Databasmiljön...2 Tabeller...2
729G28 Webprogrammering och databaser. Föreläsning 1: Diverse praktiskt om kursen Webprogrammering Databaser, terminologi
729G28 Webprogrammering och databaser Föreläsning 1: Diverse praktiskt om kursen Webprogrammering Databaser, terminologi 2 Personal Examinator, Ansvarig databasteori: Eva Ragnemalm, eva.ragnemalm@liu.se
Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem
Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem 13 Mars 2014 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel utom papper och penna Tänk på: Skriv högst en uppgift på varje blad. Använd endast framsidan på varje blad.
1.Lär känna MS SQL Observera. Tips. Förberedelse
1.Lär känna MS SQL 2008 Observera Övningar som finns tillgängliga är till för att du ska kunna testa dina kunskaper och träna på dem. Det är helt upp till dig när du vill genomföra och om du vill genomföra
Objektorientering. Grunderna i OO
Objektorientering Grunderna i OO 1 Systemutveckling Tre systemnivåer: Verksamhet Informationssystem Datasystem Huvuduppgifterna i ett systemutvecklingsarbete: Verksamhetsanalys Informationsbehovsanalys
Konceptuella datamodeller
Databasdesign Relationer, Nycklar och Normalisering Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se Konceptuella datamodeller Om man ska skapa en databas som beskriver en del av verkligheten
Laboration 2, MS SQL. Observera. Tips. Förberedelse. Genomförande
Observera Det är fullt tillåtet att göra laborationen innan laborationstillfället. Observera dock att alla uppgifter måste kunna redovisas på redovisningstillfället. Laborationen ska genomföras individuellt,
TENTAMEN För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Anna Palmquist. Förfrågningar: Anslås inom 3 veckor
TENTAMEN För kursen DATUM: 2015-11-06 TID: 14 19 Ansvarig för tentamen: Anna Palmquist Förfrågningar: 0734-612003 Resultat: Betygsskala: Hjälpmedel: Anslås inom 3 veckor Godkänt 20 p, Väl godkänt 32 p,
Tentamen DATABASTEKNIK - 1DL116
Uppsala universitet Institutionen för informationsteknologi Kjell Orsborn Tentamen 2003-05-20 DATABASTEKNIK - 1DL116 Datum...Tisdagen den 20 Maj, 2003 Tid...12:00-17:00 Jourhavande lärare...kjell Orsborn,
Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem
Tentamen för DD1370 Databasteknik och informationssystem 24 Augusti 2015 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel utom papper och penna Tänk på: Skriv högst en uppgift på varje blad. Använd endast framsidan på varje
Objektorienterad analys och design
Objektorienterad analys och design Objektorienterad analys och design 1 Dagens föreläsning Första delen, innan rasten: Motivation och bakgrund Analys Funktioner Andra delen, efter rasten: Objektorienterade
Objektorientering Användning
Objektorientering Användning Samt repetition av klasser Suzana Ramadani 1 Repetition Objektorientering bygger på Abstraktion Hierarkisk strukturering Inkapsling Klassificering Generalisering specialisering
Tentamen NDA01G Öppen för alla. Tentamenskod: Inga hjälpmedel är tillåtna
Databasteknik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen NDA01G Öppen för alla Tentamenskod: Tentamensdatum: 2016-11-04 Tid: 14:00-19:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna
Relationsmodellen och syntetisk databasdesign
Relationsmodellen och syntetisk databasdesign Den teoretiska grunden för relationsdatabaser Från konceptuellt schema till databas Relationsmodellen Bil Ägare En relationsdatabas är en databas som uppfattas
Vad är en databas? Databaser. Relationsdatabas. Vad är en databashanterare? Vad du ska lära dig: Ordlista
Databaser Vad är en databas? Vad du ska lära dig: Använda UML för att modellera ett system Förstå hur modellen kan översättas till en relationsdatabas Använda SQL för att ställa frågor till databasen Använda
E-R-modellen, E-R-diagram 6-14. E-R-diagram. representerar entitetsmängder
E-R-modellen, E-R-diagram 6-14 Komponenter Rektanglar Ellipser Ruter Linjer E-R-diagram representerar entitetsmängder repr. attribut repr. relationskapsmängder länkar attribut till entitetsmängder och
Introduktion till MySQL
Introduktion till MySQL Vad är MySQL? MySQL är ett programmerings- och frågespråk för databaser. Med programmeringsspråk menas att du kan skapa och administrera databaser med hjälp av MySQL, och med frågespråk
16/11/14. Databasteknik och informationssystem DD1370. Information. Dagens föreläsning: ERmodeller Dagens föreläsning. Påminnelse: Kursens mål
6//4 Information Vi har ingen kursbok Kanske ändå användbart med sammanhängande text inför Seminarieuppgift och Lab? Utkast: Databasteknik och informationssystem DD370 - Introduktion till SQL (2 sidor)
ER-Diagram. Databasutveckling Diagram
Databasutveckling Diagram Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se ER-Diagram En vanlig konceptuell datamodell är den så kallade ER-modellen. "ER" står för "Entity-Relationship",
DVA234 Databaser. Dag Nyström, Introduktion till databaser och MS SQL Server
DVA234 Databaser 1(6) Kurs: DVA234 Databaser Version: 4, uppdaterad 2016-03-21 Utvecklad av: Dag Nyström, dag.nystrom@mdh.se Laboration 1: Introduktion till databaser och MS SQL Server I den här laborationen
Analys och design. Objekt. Klass. med hjälp av CRC. Klassdiagram
Analys och design med hjälp av CRC 83 Klassdiagram Objekt Ett objekt är en individuellt identifierbar entitet som kan vara konkret eller abstrakt. Ett objekt har tillstånd, beteende och identitet. Reellt,
Databasteknik NADA, KTH & SU
Databasteknik Kjell Lindqvist, (08) 790 62 76 Sid 1 Objekt/Objektklasser Samband / Sambandsklasser Ett objekt är ett föremål eller ett begrepp som kan identifieras entydigt med ett identifikationsbegrepp
TENTAMEN. För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd. Förfrågningar: 033-4354424. Anslås inom 3 veckor
TENTAMEN För kursen DATUM: 2013-12-12 TID: 9 14 Ansvarig för tentamen: Cecilia Sönströd Förfrågningar: 033-4354424 Resultat: Betygsskala: Hjälpmedel: Anslås inom 3 veckor Godkänt 20 p, Väl godkänt 32 p,
Avvikelserapport. Avvikelserapport. Fantastic Four Page 1
Avvikelserapport Fantastic Four Page 1 Innehållsförteckning Revisionshistorik... 3 Konceptuell databasmodell - avvikelser... 3 Konceptuell databasmodell samt attributlista... 4 Logisk databasmodell avvikelser...
Relationsdatabasdesign
Vad är Relationsdatabasdesign? Relationsdatabasdesign nikosd@kth.se 08-7904460 rum 8522 Connolly/Begg (3rd edition) Kapitel 4., 4.2 och 5 (4th edition) Kapitel 5., 5.2 och 6 (5th edition) Kapitel 6., 6.2
08/12/14. Databasteknik och informationssystem DD1370. Behövs Föreläsning 8? Kursens (återstående) mål Dagens föreläsning
08/12/14 Behövs Föreläsning 8? Databasteknik och informationssystem DD1370 Idag F7 - (sista nyheterna & repetition) F8 (?) - (repetition, repetition, repetition ) Föreläsning 7 Svara med knapptryckning
JHS 193 Unik identifierare för geografisk information Bilaga 1. Process för att bilda URI
JHS 193 Unik identifierare för geografisk information Bilaga 1. Process för att bilda URI Version: 1.0 Publicerad: 2.9.2015 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Skapande av lokal identifierare
Lär känna MS SQL 2008 / Övning. Observera. Tips. Förberedelse
Lär känna MS SQL 2008 / Övning Observera Övningar som finns tillgängliga är till för att du ska kunna testa dina kunskaper och träna på dem. Det är helt upp till dig när du vill genomföra och om du vill
Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1
Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut
Laboration 1, Datamodellering. Observera. Tips. Förberedelse. Genomförande
Laboration 1, Datamodellering Observera Det är fullt tillåtet att göra laborationen innan laborationstillfället. Observera dock att alla uppgifter måste kunna redovisas på redovisningstillfället. Laborationen
Databaser och Datamodellering Foreläsning IV
Webbprogrammering - 725G54 Databaser och Datamodellering Foreläsning IV Agenda Databaser ERD SQL MySQL phpmyadmin Labb 4 Databaser Databas - samling med data Databashanterare Enkelt Kraftfullt Flexibelt
INFORMATIONSMODELLERING
Uppdaterad 065 Petronella Enström Utbyte av ordet objekt och entitet till informationsobjekt Nivå 6 (sid 5-) En introduktion i Sparx EA INFORMATIONSMODELLERING Välj var diagrammet ska finnas. För att skapa