Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport

Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I skolan... 9 Sammanfattande kommentarer om livsvillkor... 1 Levnadsvanor... 11 Matvanor, dryck och motion... 11 Alkohol och tobak... 14 Sammanfattande kommentarer om levnadsvanor... 16 Hälsa... 17 Självskattad hälsa... 17 Psykisk ohälsa... 18 Framtidstro... 19 Sammanfattande kommentarer om hälsa... 2 Avslutande diskussion... 21 Denna fokusrapport är utarbetad i samverkan mellan Folkhälsoenheten (FHE) och Forsknings- och Utvecklingsenheten (FoU) inom Landstinget Sörmland. Författare: Anna Ekholm (FoU) Lotta Wernbro, (FoU) Monica Carlberg, (FHE) Oktober 25

Bakgrund Under våren 24 genomfördes enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Enkäten riktade sig till elever i årskurs 7, 9 och 2 (gymnasiet) i Södermanlands skolor. Syftet med undersökningen är att få kunskap om ungdomars levnadsförhållanden idag. Undersökningen omfattar i huvudsak frågor om elevernas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Resultaten kan användas för bland annat planering och verksamhetsuppföljning inom landstinget, kommunerna och i skolorna. Ett formulär för årskurs 7 samt ett för årskurs 9 och 2 har tagits fram i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Västmanland, Örebro och Sörmland. Dessa landsting samverkar kring samhällsmedicinska frågor och uppdrag. Metod och genomförande Undersökningen är av kvantitativ karaktär och de enskilda svaren syftar endast till att redovisas på gruppnivå. Svaren har avgetts anonymt. Undersökningen var i form av en så kallad totalundersökning. Enkäten distribuerades till alla elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet i de sörmländska skolorna. Enkätundersökningen genomfördes under i huvudsak tre veckor (vecka 9-11) under vårterminen 24. Efter avstämning mot kommunernas lämnade uppgifter om elevantal på respektive skola är svarsfrekvenserna följande: Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Undersökningen omfattar de tre huvudområdena livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Dessa områden står i ett visst orsakssammanhang där livsvillkor delvis är av betydelse för levnadsvanorna vilka i sin tur påverkar häsoutfallet. Livsvillkoren har även en egen direkt betydelse för hälsan/ohälsan. Tidigare undersökningar har visat att det är vanligare att personer med utländsk bakgrund har sämre livsvillkor och hälsa än svenskfödda. Denna fokusrapport är en fördjupning kring elever med svensk respektive utländsk bakgrund. Rapportens resultat redovisas sammantaget för de olika årskurserna. Utländsk bakgrund definieras som att elevens båda föräldrar är födda utomlands. Eleven själv kan vara född utomlands eller i Sverige. I de flesta diagram delas elever med utländsk bakgrund in utifrån om deras föräldrar är födda i eller utanför Europa. Redovisningen av resultaten är indelade i de tre huvudområdena; livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Observera att skalorna i diagrammen varierar mellan 1 respektive 5 procent. årskurs 7: 93 årskurs 9: 89 årskurs 2: 84

Livsvillkor I följande avsnitt beskrivs några av de vardagliga villkor som eleverna i undersökningen besvarat frågor om. De livsvillkor som tas upp i denna rapport berör familjeförhållanden, ekonomiska/ materiella resurser och skolan. Utländsk bakgrund Det första diagrammet visar hur stor andel av eleverna som har utländsk bakgrund i Södermanlands kommuner. 5 3 2 1 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Figur 1. Andel elever med utländsk bakgrund. Som största kommun i länet uppvisar Eskilstuna den högsta andelen elever med utländsk bakgrund. Detta mönster känns igen nationellt då personer med utländsk bakgrund i högre grad lever i större städer. En förklaring till detta är att det oftare är lättare att finna arbete i de större städerna. Familjeförhållanden Ungdomars familjeförhållanden och boendesituation är faktorer som i hög grad påverkar livsvillkoren och därför är viktiga att få kunskap om. Den traditionella kärnfamiljen är fortfarande den vanligaste familjetypen för barn att växa upp i men ombildade familjer och ensamstående föräldrar med barn är också vanliga idag. Ekonomiska resurser och utbildningsnivå är två av de mest betydande faktorerna när det gäller att förklara skillnader i hälsa mellan olika grupper av befolkningen. Ungdomars livsvillkor styrs till stor del av föräldrars ekonomiska och sociala situation. Ensamstående föräldrar lever oftare än sammanboende föräldrar i ekonomisk utsatthet. Att leva under ekonomisk stress kan göra att föräldrarna mår dåligt vilket i sin tur kan påverka barnens/ungdomarnas hälsa. De blir också drabbade genom att de kanske inte kan delta i alla fritidsaktiviteter då de inte har utrustning (till exempel skridskor, skidor eller cykel) eller inte kan åka på semester.

Föräldrars sysselsättning Svensk bakgrund Utländsk bakgrund 1 8 6 2 Pappa arbetar Mamma arbetar Pappa arbetslös Mamma arbetslös Pappa låntidssjk Mamma långtidssjk Figur 2. Andel elever vars mamma/pappa arbetar, är arbetslös eller är långtidssjukskriven. Elevernas rapportering kring föräldrarnas sysselsättning stämmer väl överens med nationell arbetslöshetsstatistik som visar på att personer med utländsk bakgrund i högre grad är arbetslösa. Hos båda grupperna är det vanligare att pappan har ett arbete. Drygt hälften av eleverna med utländsk bakgrund har en mamma som förvärvsarbetar och drygt två tredjedelar har en förvärvsarbetande pappa. Typ av bostad Svensk bakgrund Utländsk bakgrund 1 8 6 2 Hyreslägenhet Bostadsrätt Radhus Villa/Kedjehus Figur 3. Andel elever som bor i respektive bostadstyp. Ekonomiska förutsättningar har stor påverkan på möjligheterna att välja sitt boende. Av elever med utländsk bakgrund är det vanligast att bo i hyreslägenhet medan den vanligaste boendeformen för elever med svensk bakgrund är villa/kedjehus. Det är stora skillnader mellan grupperna, det är tre gånger så vanligt att familjer med utländsk bakgrund hyr sin bostad medan familjer med svensk bakgrund äger sin bostad.

Bor med både mamma och pappa Svensk bakgrund Utländsk bakgrund 1 8 6 2 Åk7 Åk9 Åk2 Figur 4. Andel elever som bor med både mamma och pappa. Inom båda grupperna bor omkring 6 procent med båda sina föräldrar och det är små skillnader mellan årskurserna. Omvänt gäller således att fyra av tio elever bor med en förälder eller i ombildade familjer. I hemmet Föräldrarnas livsvillkor och levnadsvanor har stor påverkan på barnens och ungdomarnas hälsa. Föreliggande diagram ger en bild av elevernas livssituation ur olika perspektiv. Har tillgång till Internet hemma 1 8 6 2 Figur 5. Andel elever osm kan använda Internet hemma. Det är en hög andel av eleverna som har tillgång till Internet i hemmet. Bland flickorna är det de med utomeuropeisk bakgrund som i lägst grad har möjlighet att använda Internet hemma.

Brukar åka på utlandssemester 1 8 6 2 Figur 6. Andel elever som brukar åka på utlandssemester. Drygt två tredjedelar av eleverna brukar åka på utlandssemester med familjen. Det är vanligare att elever med utländsk, framförallt europeisk, bakgrund åker på utlandssemester. 1 Tycker om att vara tillsammans med sina föräldrar 8 6 2 Figur 7. Andel elever som uppger att det stämmer ganska bra eller stämmer helt och hållet att de: tycker om att vara tillsammans med sina föräldrar. Eleverna i undersökningen verkar i stort nöjda med sin kontakt med föräldrarna. De flesta elever, åtta av tio, tycker om att vara tillsammans med sina föräldrar, det finns små skillnader mellan de olika grupperna.

Kan prata om det mesta med sina föräldrar 1 8 6 2 Figur 8. Andel elever som uppger att det stämmer ganska bra eller stämmer helt och hållet att de: kan prata med sina föräldrar om nästan allt. Undersökningen visar att elever med utländsk bakgrund i något lägre grad upplever sig kunna prata med sina föräldrar om nästan allt. 1 Har lätt att prata känslor med sina föräldrar 8 6 2 Figur 9. Andel elever som uppger att det stämmer ganska bra eller stämmer helt och hållet att de: har lätt att prata känslor med sina föräldrar. Ungefär hälften av eleverna tycker de har lätt att prata känslor med sina föräldrar. med europeisk bakgrund och flickor med svensk bakgrund är de som i högst utsträckning instämmer i påståendet att de har lätt att prata känslor med sina föräldrar.

Det är noga att säga vart de går 1 8 6 2 Figur 1. Andel elever som uppger att det är ganska eller mycket noga hemma hos dem: att säga vart de går. 1 För de flesta elever är det noga hemma att tala om vart de ska gå. Bland flickor med utomeuropeisk bakgrund är det en något högre andel som uppger detta. Det är noga med när de ska vara hemma 8 6 2 Figur 11. Andel elever som uppger att det är ganska eller mycket noga hemma hos dem: när de ska vara hemma. Bland elever med utländsk bakgrund är det en något högre andel som uppger att det är noga i familjen när de ska vara hemma, det gäller framförallt flickor med utomeuropeisk bakgrund.

Noga att de inte skolkar 1 8 6 2 Figur 12. Andel elever som uppger att det är ganska eller mycket noga hemma hos dem: att de inte skolkar. För majoriteten av eleverna är det noga att de inte skolkar från skolan. I skolan Skolan är Sveriges största arbetsplats och både elever och personal har rätt till en bra arbetsmiljö. En hög trivsel i skolan är en indikator på en positiv arbetsmiljö. Trivsel i skolan 1 8 6 2 Figur 13. Andel elever som trivs ganska eller mycket bra i skolan. Cirka åtta av tio elever trivs bra i skolan, flickorna med europeisk bakgrund är de som i minst grad trivs bra i skolan medan pojkarna med samma bakgrund trivs i störst utsträckning.

Skollunch 1 8 6 2 Figur 14. Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar i veckan. De flesta elever äter skollunch 4-5 dagar per vecka, det är små skillnader mellan könen. Det är elever med utomeuropeisk bakgrund som är de flitigaste besökarna i skolmatsalen. Sammanfattande kommentarer om livsvillkor Det är glädjande att de flesta elever rapporterar en så hög trivsel i skolan. Positivt är också att majoriteten av eleverna tycker om att vara med sina föräldrar och att de kan prata med dem om nästan allt. na med utomeuropeisk bakgrund är den grupp som tycks ha svårast att prata med sina föräldrar och har mer strikta regler hemma. Elever med utländsk bakgrund kommer i större utsträckning från ekonomiskt utsatta familjer. Arbetslösheten är dubbelt så stor hos föräldrar med utländsk bakgrund som hos föräldrar med svensk bakgrund. Det är viktigt att fundera över hur dessa olika ekonomiska förutsättningar påverkar barnens/ ungdomarnas framtida hälsa. Det är vanligare att elever med utländsk bakgrund brukar resa på utlandssemester, skillnaderna är inte så förvånande, för gruppen med utländsk bakgrund handlar det förmodligen i stor utsträckning om att hälsa på släkt och vänner i sitt forna hemland.

Levnadsvanor Det finns många studier som visar på att socioekonomiskt utsatta grupper i befolkningen har mindre fördelaktiga levnadsvanor vilket starkt bidrar till den ojämlika hälsan. Kultur och traditioner har också stor påverkan på våra levnadsvanor. Studier hos den vuxna befolkningen visar till exempel att personer med utländsk bakgrund äter mer frukt och grönt än den infödde svensken och avstår alkohol i högre grad än svenskfödda. För personer med utländsk bakgrund finns dock vissa riskbeteenden som är mer utbredda inom denna grupp jämfört med svenskfödda, exempel på detta är användandet av bilbälte. Det är en högre andel som uppger att de inte använder bilbälte i gruppen med utländsk bakgrund. Matvanor, dryck och motion Våra mat- och dryckesvanor har kommit att uppmärksammas allt mer under de senaste åren då andelen med övervikt har ökat kraftigt både i den vuxna befolkningen och bland barn/unga. Ökningen av övervikt förklaras till stor del av att det äts mycket snabbmat och dricks mycket läsk. Detta i kombination med mer stillasittande arbete och fritid gör att övervikt har blivit ett allvarligt folkhälsoproblem. Godis 5 3 2 1 Figur 15. Andel elever som äter godis minst en gång om dagen. Det är inga direkta skillnader mellan könen men däremot är det en högre andel av elever med utländsk bakgrund som äter godis dagligen.

Läsk 5 3 2 1 Figur 16. Andel elever som dricker läsk minst en gång om dagen. Det är pojkarna som är de största konsumenterna av läsk, drygt var tredje pojke med utomeuropeisk bakgrund dricker läsk dagligen. Den grupp med lägst andel dagliga konsumenter är flickor med svensk bakgrund. Gatukök/hamburgerbar 5 3 2 1 Figur 17. Andel elever som besöker gatukök/hamburgerbar minst en gång i veckan. Både bland pojkar och flickor ökar andelen besökare på snabbmatsställen ju längre bort från Sverige eleverna har sitt ursprung.i alla grupper är det en högre andel av pojkarna som besöker gatukök/hamburgerbarer varje vecka.

Träning på fritiden 1 8 6 2 Figur 18. Andel elever som tränar minst två gånger i veckan. Det är vanligare att pojkar tränar minst två gånger i veckan, bland pojkarna finns inga skillnader med avseende på bakgrund. För flickorna ser mönstret annorlunda ut, flickor med utländsk bakgrund tränar inte lika frekvent som flickor med svensk bakgrund. 1 Föreningsaktivitet 8 6 2 Figur 19. Andel elever som är medlem i någon förening. Elever med svensk bakgrund är i högre utsträckning föreningsaktiva. Lägst andel föreningsmedlemmar finns bland flickorna med utomeuropeisk bakgrund.

Besök i kyrka, moské, synagoga eller liknande 5 3 2 1 Figur 2. Andel elever som besöker kyrka, moské, synagoga eller liknande en gång i veckan eller oftare. Andelen elever som besöker kyrka, moské, synagoga eller liknande minst en gång i veckan ökar ju längre bort från Sverige föräldrarna är födda. Det är bland flickor med utomeuropeisk bakgrund som den högsta andelen regelbundna besökare finns. Alkohol och tobak Nyfikenhet på alkohol, tobak och narkotika uppstår ofta under ungdomsåren. Nyfikenheten finns sällan enbart som individuell företeelse utan är knuten till kamratkretsen. 5 Att prova att röka, snusa, dricka alkohol eller testa narkotika sker oftast i grupp. Tillgång och kollektiva värderingar blir avgörande för hur många som prövar de olika drogerna och hur ofta. Rökning 3 2 1 Figur 21. Andel elever som röker dagligen. Det är en högre andel av flickorna, undantaget de med utomeuropeisk bakgrund, som är dagligrökare. med svensk bakgrund är de som i minst utsträckning röker dagligen.

Snusning 5 3 2 1 Figur 22. Andel elever som snusar dagligen. Snusning är betydligt mer förekommande bland pojkar, högsta andelen återfinns bland de med svensk bakgrund. Bland flickorna är andelen dagliga snusare väldigt låg. Berusningsfrekvens 5 3 2 1 Figur 23. Andel elever som berusat sig minst en gång per månad de senaste 12 månaderna. Gäller elever i årskurs 9 och 2. Det är ungefär dubbelt så vanligt att elever med svensk bakgrund berusat sig minst en gång i månaden jämfört med elever med utomeuropeisk bakgrund. Mönstret ser lika ut för flickor och pojkar, ju längre bort från Sverige eleven har sin bakgrund, desto lägre andel som dricker alkohol ofta.

Dricker aldrig alkohol 1 8 6 2 Figur 24. Andel elever som inte druckit alkohol det senaste året. Andelen icke-konsumenter är klart högst bland flickor med utomeuroepisk bakgrund. Drygt en fjärdedel av eleverna med svensk bakgrund har inte druckit alkohol det senaste året. Sammanfattande kommentarer om levnadsvanor Allmänt sett är det en hög andel av eleverna som dagligen äter godis, dricker läsk och minst en gång i veckan äter snabbmat. Bland elever med utländsk bakgrund är denna andel ännu högre och ökar ju längre bort från Sverige eleverna har sin bakgrund. De förebyggande insatser som görs mot barn och unga (exempelvis inom folktandvård, skola och barnavårdscentral) har en viktig uppgift i att minska nivåerna samt skillnader mellan grupperna. Knappt två tredjedelar av eleverna med svensk bakgrund är medlemmar i någon förening, andelarna är lägre för de med utländsk bakgrund, särskilt tydligt gäller detta flickor med utomeuropeisk bakgrund där ungefär en tredjedel är föreningsaktiva. Detta mönster känns även igen för flickor när det gäller träningsfrekvens. Det är bland flickorna som den högsta andelen dagligrökare återfinns, men pojkarna utgör den högsta andelen dagliga tobaksanvändare. Det är en något högre andel av personer med utländsk bakgrund som röker dagligen medan det motsatta förhållandet gäller för snusning. Detta resultat är inte så förvånande med tanke på att snusning är relativt okänt utanför Norden. Däremot är rökning betydligt mer utbrett och vanligt förekommande i många länder i och utanför Europa. Andelen som druckit alkohol det senaste året är väsentligt större bland elever med svensk bakgrund. Inom gruppen med utomeuropeisk bakgrund finns med stor sannolikhet en andel som av religiösa skäl avstår helt från alkohol.

Hälsa Ungdomar i Sverige mår generellt sett bra, samtidigt som en mindre grupp tycks må allt sämre. Hos den vuxna befolkningen är det flera studier som pekar på att det är vanligare att personer med utländsk bakgrund har sämre hälsa samt oftare söker vård. Självskattad hälsa Undersökningar bland vuxna har visat att upplevd och självrapporterad hälsa eller ohälsa ofta väl återspeglar hälsa respektive ohälsa utifrån faktisk sjuklighet. När det gäller barn och ungdomar finns dock en viss eftersläpning då kronisk sjukdom inte debuterat i större utsträckning. Det finns ändå all anledning att vara uppmärksam på betydande skillnader i upplevd hälsa hos olika undergrupper bland eleverna. Självskattad hälsa 1 8 6 2 Figur 25. Andel elever som uppger att de har ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd. De flesta elever tycker att de har ett gott allmänt hälsotillstånd, något lägre andel av flickorna skattar sin hälsa som bra. med europeisk bakgrund är de som i minst utsträckning anser sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd.

Psykisk ohälsa På nationell nivå konstateras att det har skett en oroväckande ökning av den psykiska ohälsan bland landets unga. Självrapporterade symtom såsom oro, sömnbesvär och andra stressrelaterade problem har ökat de senaste åren. Stressad 5 3 2 1 Figur 26. Andel elever som under de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig stressade. Det är en högre andel av eleverna med utländsk bakgrund som uppger att de ofta eller alltid känt sig stressade under en tremånadersperiod. Det är stora skillnader mellan flickor och pojkar då mer än dubbelt så stor andel av flickorna uppger att de är stressade. 5 Nervös 3 2 1 Figur 27. Andel elever som under de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig nervösa. Det är en högre andel av eleverna med utländsk bakgrund som uppger att de ofta eller alltid känt sig nervösa under en tremånadersperiod. Även här finns tydliga könsskillnader.

Ängslig eller orolig 5 3 2 1 Figur 28. Andel elever som under de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig ängsliga eller oroliga. Det är en högre andel av eleverna med utländsk bakgrund som uppger att de ofta eller alltid känt sig ängsliga/oroliga under en tremånadersperiod. Mönstret är som för de två tidigare figurerna, flickornas nivåer är högre än pojkarna och ju längre bort från Sverige pojkarna har sin bakgrund, desto oftare är de ängsliga/oroliga. Framtidstro Tron på framtiden påverkas av flera faktorer såsom ålder, utbildning och hur en person mår i allmänhet. Med stigande ålder minskar andelen som ser ljust på sin framtid. De unga har ofta en ljus framtidstro för egen del, vilket också bekräftas i denna undersökning. Framtidstro 1 8 6 2 Figur 29. Andel elever som uppger att ser ganska eller mycket ljust på sin framtid. Sammantaget ser åtta av tio elever ljust på sin framtid, det är små skillnader mellan pojkar och flickor, även om en något lägre andel av eleverna med utländsk bakgrund ser ljust på sin framtid.

Sammanfattande kommentarer om hälsa Den självskattade hälsan är i allmänhet bra hos ungdomarna i denna undersökning. Ett orosmoment är den självrapporterade psykiska ohälsan. Det är betydligt vanligare att flickor rapporterar sådana symtom, den högsta andelen återfinns bland de med europeisk bakgrund. Drygt fyra av tio flickor uppger att de ofta eller alltid är stressade, i jämförelse med drygt två av tio pojkar. Bland pojkarna är det de med utomeuropeisk bakgrund som har de högsta nivåerna när det gäller stress, nervositet och ängslan/oro. Även om det är stora andelar, framförallt bland flickorna, som känner sig stressade, nervösa och ängsliga/oroliga, visar undersökningen att många av dem också känner sig lyckliga och mår bra. En majoritet av eleverna känner en tilltro till sin egen framtid. Det är viktigt att mer ingående ta reda vad som får ungdomar idag att känna sig stressade, nervösa och oroliga och arbeta med att klargöra vad dessa begrepp står för hos denna grupp.

Avslutande diskussion Allmänt sätt mår ungdomarna i denna undersökning bra även om resultaten för elever med utländsk bakgrund pekar på en mindre gynnsam bild för ett flertal variabler. Det är viktigt att reflektera över vad de skillnader som framkommit beror på och vad som kan göras åt dem. En viktig förklaringsfaktor är de socioekonomiska förutsättningar som familjer med utländsk bakgrund har. Den högre arbetslösheten och en mer ekonomiskt utsatt situation gör att dessa grupper har sämre livsvillkor. Föräldrarnas socioekonomiska utsatthet kan påverka hela familjens hälsa negativt. För våra ungdomars framtida välmående är det avgörande att minska dessa skillnader som ett led i att komma till rätta med den ojämlika hälsan. Detta ligger också väl i linje med det övergripande målet om att Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De variabler som visar på skillnader av mer socioekonomisk karaktär (livsvillkor) är faktorer som är påverkbara genom framförallt politiska beslut på kommunal och nationell nivå. De skillnader som finns när det gäller levnadsvanor kan i viss grad bero på skillnader i kultur och sätt att leva. I Sverige finns antagligen ett betydligt större utbud av godis, läsk och snabbmat än vad som fanns i det forna hemlandet. Tillgången till detta utbud kan vara en sak som bidrar till att eleverna med utländsk bakgrund konsumerar mer godis, läsk och snabbmat. En del av dessa elever och deras föräldrar har inte växt upp med/exponerats för den förebyggande information som de svenska familjerna har i deras kontakt med till exempel folktandvård och barnavårdscentral. Om samhället vill att människor i större utsträckning själva ska ta ansvar för och förändra sin hälsa måste gynnsammare förutsättningar råda för alla grupper i samhället.

Övrig resultatredovisning av Liv & Hälsa ung Delrapport 1 Länet: Redovisar uppgifter samlat för länet med uppdelning på kön och årskurser. Delrapport 2 Kommunerna: Redovisar uppgifter för elever i årskurs 9 uppdelat på kommun och kön. Skolprofiler - Visar hur en enskild skola förhåller sig till kommunen och länet på tio utvalda frågeställningar. Samtliga skolor som deltog i enkätundersökningen har fått en skolprofil.