Kompetensförsörjningsplan

Kompetensförsörjningsplan Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) Umeå universitet Fastställd 2015-12-04 Reviderad 2016-12-02 Dnr: EMG 1.3.1-183-16 1

Nulägesanalys av verksamheten EMG är en av Umeå universitets och den teknisk-naturvetenskapliga fakultetens största institutioner. Personalmässigt har EMG mellan ca 130 och 170 anställda (många säsongsanställda fält- och projektassistenter gör att personalstyrkan varierar från månad till månad), och ett ekonomiskt omslut om ca 145 miljoner SEK. Verksamheten finansieras till ungefär lika delar av grundutbildningsanslag, forskningsanslag och externa bidrag. EMG är den institution som utbildar flest studenter inom det naturvetenskapliga utbildningsområdet och bidrar därmed väsentligen till samhällets försörjning av sådan kompetens, där de också efterfrågas. De studenter vi utbildar utgör därför en av de större målgrupperna för vår samlade kompetens. De externa bidragen från VR, Formas, Naturvårdsverket, EU mfl efterfrågar våra forskares kompetens. Efter avslutad utbildning får våra doktorander arbete vid myndigheter och inom annan offentlig verksamhet. Några återfinns i den privata sektorn medan andra fortsätter sin karriär inom akademin, vilket visar att samhället även efterfrågar vår forskarutbildning. De externa bidragen behövs för att säkerställa en hög kvalitet av doktorandernas utbildning (t ex driftsmedel och assistenthjälp i fält och på lab), medan statsanslaget för forskning till stor utsträckning används för doktorandernas och deras handledares löner. EMGs samlade kompetens, från utexaminerade studenter och nya doktorer till våra professorer, är således nödvändig för såväl akademin som för samhället utanför universitetssektorn redan idag. Med tanke på kommande samhällsutmaningar förutser vi ett fortsatt ökande behov av vår forskning och utbildning, men vi förutser också att det kan komma att bli allt svårare att rekrytera den mest kvalificerade kompetensen till vår verksamhet eftersom basförsörjningen kraftigt skulle behöva förstärkas. Slutligen efterfrågas EMGs kompetens och forskningsresultat också av forskarsamhället. I de inledande bestämmelserna av högskolelagen fastslås det att verksamheten vid högskolor och universitet skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning (1 kap 3 ). I denna lag (Lag 2005:1208) finns även en särskild paragraf att högskolorna ska främja en hållbar utveckling (1 kap 5 ) där en hälsosam och god miljö är ett av de utpekade hållbarhetsområdena. I Umeå universitets eget visionsprogram 2020 är miljö- och resursfrågor också särskilt nämnt bland de stora utmaningar samhället står inför. Samtidigt fastslås det i högskolelagen att forskningen ska vara fri och att forskningsproblemen ska få väljas och utvecklas fritt (1 kap 6 ). På EMG har vi möjlighet att tillgodose dessa något motsägelsefulla krav på vår verksamhet eftersom vi bedriver både grundforskning och mer tillämpad forskning inom miljöområdet. Forskningen har också hög relevans för vår utbildning. Sedan 2005 då EMG bildades har vi arbetat mycket aktivt med att utveckla sambanden mellan forskning och utbildning. Här finns dock fortsatta utmaningar där ett urholkat grundutbildningsanslag försvårar både möjligheten att bemanna forskare inom grundutbildningen och att nyrekrytera för att förstärka kompentensen ytterligare. För miljö- och hälsoskyddsutbildningens del har sambandet mellan utbildning och forskning historiskt sett varit låg, vilket vi arbetar aktivt med att stärka.

Nuläge bemanning och kompetens Nuläge ur ett ålders- och befattningsperspektiv I oktober 2016 fanns det 120 anställda vid institutionen, varav 44% kvinnor. Åldersoch könsfördelningen är mycket ojämn i vissa personalkategorier. I figur 1 ser man att institutionen har få kvinnor i lektorskategorin, med endast fyra av 19 lektorer. Ca 30% av professorerna är kvinnor, medan adjunktkategorin domineras av kvinnor (4 av 6). I ålderskategorin 61 65 finns 10 personer, där 2 män och 1 kvinna inom professorsgruppen, en man inom lektorsgruppen, och 1 man inom adjunktsgruppen kommer att bli 65 innan utgången av 2018. 61-65 56-60 51-55 Professorer 46-50 41-45 Kvinnor Män Lektorer Adjunkter 36-40 5 0 5 10 Figur 1. Köns- och åldersfördelning för olika befattningar vid EMG. Data från 2016-10-31. Åldersspridningen är stor inom befattningen forskare (Figur 2). Gruppen innehåller 5 män och 3 kvinnor, medan forskarassistenter innehåller 2 män och 3 kvinnor. Institutionen har två biträdande lektorer, varav den enes verksamhet kommer att utvärderas under våren 2017. 3

66+ 61-65 56-60 Kvinnor Män 51-55 46-50 41-45 Bitr lektor Forskarassistent Forskare 36-40 31-35 6 4 2 0 2 4 Figur 2. Köns- och åldersfördelning för olika befattningar vid EMG. Data från 2016-10-31. 56-60 51-55 46-50 Kvinnor Män 41-45 36-40 31-35 Postdocs 1e Foing Doktorander 26-30 21-25 10 5 0 5 10 Figur 3. Köns- och åldersfördelning för olika befattningar vid EMG. Data från 2016-10-31. Institutionen hade i oktober 2016 23 anställda doktorander, varav 52% var kvinnor (figur 3). Även inom postdoktorgruppen övervägde kvinnorna (5 av 8). Förste forskningsingenjör består av antingen tidigare postdoktorer som har fått vidare anställning inom projektet, eller disputerade personer som är kopplade till externfinansierade forskningsprojekt. Det senare gäller den äldste mannen i gruppen (57 år) vars anställning avslutas under 2016. 4

61-65 56-60 51-55 46-50 Inst gemensam 41-45 36-40 31-35 Kvinnor Män GU gemensam FO gemensam 26-30 4 3 2 1 0 1 2 Figur 4. Köns- och åldersfördelning för olika befattningar vid EMG. Data från 2016-10-31. Inom kategorin gemensam stödpersonal ingår 16 personer, varav majoriteten är kvinnor (81%). I kategorin ingår personal-, ekonomi- och studieadministratörer, studievägledare, datatekniker, laboratorieassistenter, samt vissa projektassistenter och projektsamordnare som är gemensamt finansierade. Inom kategorin finns tre kvinnor i åldersintervallet 61 65 år, varav en kommer att uppnå 65 år och en avser avgå i pension i förtid under perioden 2016-18. 5

Antal personer Nuläge ur ett ämnesperspektiv I det följande har vi delat in personalen i ämneskategorierna ekologi, miljövetenskap och geovetenskap efter var deras huvudsakliga verksamhet ligger. Samtidigt noterar vi att många har verksamhet som överskrider ämnesgränserna så detta ger endast en översiktlig bild av våra ämnesområden. 25 20 15 10 Geo Miljö Ekologi 5 0 Figur 5. Fördelningen av olika lärarkategorier inom EMG. Data från 2016-10-31. Ekologi är det största ämnet inom institutionen med ca 64% av personalen inom de kategorier som visas i figur 5. Ålderspyramiden (figur 6) visar att kvinnor dominerar i de tidiga stegen av karriären, medan män dominerar på de högre tjänsterna. Särskilt tydligt är att det finns väldigt få kvinnor på stadierna efter meriteringstjänster. Utmaningar inom ämnet är att få en jämnare åldersprofil, att behålla och rekrytera fler kvinnor på lektorsnivå, samt att ersätta de professorer och den lektor som förväntas gå i pension. 6

EKOLOGI 66+ 61-65 56-60 51-55 46-50 41-45 36-40 31-35 26-30 20-25 Kvinnor Män 10 8 6 4 2 0 2 4 6 Figur 6. Köns- och åldersfördelning inom ämnet ekologi. Data från 2016-10-31. Miljövetenskap är det minsta ämnet med 12% av personalen inom dessa kategorier (figur 7). Ämnet har en professor, tre lektorer, två doktorander och tre adjunkter. Adjunkterna och två av lektorerna är till stor del finansierad av undervisning inom MHSprogrammet. Den tredje lektorn har ett ledningsuppdrag. Forskningen inom ämnet är fokuserat på paleolimnologi och närliggande ämnen, och är därmed endast till en mindre del kopplat till MHS-programmet. Utmaningar inom ämnet är att förstärka forskningen med yngre forskare, samt att stärka forskningskopplingen till MHSprogrammet. Miljövetenskap 61-65 56-60 51-55 46-50 41-45 36-40 31-35 26-30 20-25 Kvinnor Män 3 2 1 0 1 2 Figur 7. Köns- och åldersfördelning inom ämnet miljövetenskap. Data från 2016-10-31. Geovetenskap har ungefär 25% av personalstyrkan. Ämnet har två professorer (bägge män), fem lektorer (varav tre i huvudsak undervisar eller innehar ledningsuppdrag), samt två adjunkter. En av lektorerna (kvinna) kommer att utvärderas för en befordran till professor. En av adjunkterna kommer att uppnå 65 års ålder under den kommande 7

verksamhetsperioden. Forskningen inom ämnet är fokuserat på abiotiska komponenter av akvatiska system. Utmaningar inom ämnet är att förstärka forskningen med yngre forskare, samt att förstärka kompetensen inom GIS. Geovetenskap 61-65 56-60 51-55 46-50 41-45 36-40 31-35 26-30 20-25 Kvinnor Män 3 2 1 0 1 2 3 Figur 8. Köns- och åldersfördelning inom ämnet geovetenskap. Data från 2016-10-31. 8

Framtida läge och kompetensanalys Forskning I enlighet med högskolelagens skrivning om att forskningen ska vara fri och kunna utvecklas fritt är det den enskilda forskaren eller forskningsledaren som har att bedöma vilken kompetens som behövs för att genomföra denna forskning. Forskning sker dock inte i ett vakuum och generellt brukar man framhålla att forskning utvecklas bäst i dynamiska miljöer med tillräckligt stor kritisk massa, där dynamiken utgörs av ett flöde av nya forskare, nya idéer och en hög grad av internationalisering. Interaktioner i gränsområden mellan olika discipliner är ytterligare något som anses förstärka forskningens utveckling. Inom EMG har vi en stark potential i att kunna utnyttja gränsområdena mellan våra ämnen. Särskilt bland våra yngre forskare finns det en självklarhet i att samarbeta över disciplinerna, vilket bland annat visas i institutionens tre Wallenberg Academy Fellows som alla arbetar i gränssnittet mellan ekologi och geovetenskap. Vi håller oss ofta över det nationella medeltalet i beviljade ansökningar från VR och Formas, även om beviljningsgraderna ligger långt under det behov som finns. Den viktigaste aspekten i att förklara dessa framgångar ligger naturligtvis i våra framgångsrika forskare. Men vi vill även framhålla den öppna och integrerade strukturen som finns på institutionen, vilken uttrycks i att vi har inga underavdelningar inom institutionen, och vi har så långt praktiskt möjligt strävat efter att blanda personer med olika forskningsinriktningar i våra lokaler. Det har resulterat i en öppenhet i olika forskningsdiskussioner och en närhet som har varit positiv för att utveckla samarbeten inom institutionen och i vår närmiljö. Trots att institutionen har sin grund i ett flertal sammanslagningar är vi idag en gemensam verksamhet. I en forskningsöversyn som gjordes 2009 konstaterar utvärderarna också att EMG har en unik samlad kompetens inom akvatiska system, där alla tre delarna av E, M och G (Ekologi, Miljövetenskap, Geovetenskap) finns representerade. Utöver EMG:s egna möjligheter att utveckla forskning i gränsområden mellan grupper och discipliner finns även stora möjligheter till samarbeten inom KBC-miljön, samt inom IceLab. Sådana samarbeten har möjliggjorts och möjliggörs fortlöpande genom satsningar på gemensamma postdoktorer och i enstaka fall doktorander. Förutom forskargruppernas egna behov av postdoktorer och doktorander behövs således sådan kompetensförsörjning (och finansiering) även för fortsatt forskningsutveckling i gränsområden. Vi bedömer att vi endast har utnyttjat en liten del av denna potential till tvärvetenskapliga forskningssamarbeten. EMG:s forskning är fältintensiv med behov av relativt mycket personal under begränsad tid, framförallt under sommaren. Detta behov är inte svårt att tillgodose med personal, men däremot tyngre att administrera, vilket ställer krav på en effektiv och professionell stödverksamhet. Även om EMG:s forskning har kommit att bli alltmer beroende av laborativ infrastruktur är vi något mindre beroende av avancerade teknikplattformar jämfört med andra naturvetenskapliga forskningsinriktningar. Behovet av fältinfrastruktur är däremot mycket större, och institutionen arbetar aktivt för att etablera fältbaserade forskningsplattformar för både egen, nationell och internationell forskningsverksamhet. Detta gäller inte minst för den akvatiska verksamheten i närheten av Umeå, samt verksamheten i Abisko-området. Vi ser positivt på att man från fakultetshåll försöker skapa en stabilare situation för seniora forskare genom en förnyelse av FFT-systemet med dels längre perioder och dels 9

gradvisa upp- respektive nedtrappningar i resurstilldelning. Men vi vill ändå betona att institutionen har, p.g.a. små statsanslag, haft svårigheter att skapa öppna utlysningar för biträdande lektorer, lektorer och professorer. Samtidigt är våra forskare framgångsrika i att attrahera externa bidrag. Detta kan vi endast lösa genom tidsbegränsade meriteringstjänster, såsom forskarassistenter, eller genom anställningar som forskare. Anställningar som är beroende av ett inflöde av externa medel blir med nödvändighet mer osäkra än statsanslagsfinansierade anställningar, och det motverkar också universitetets och fakultetens mål om mer säkra och stabila anställningsförhållanden. Vi vill också ge möjlighet till pedagogisk meritering för våra forskarassistenter så att de blir konkurrenskraftiga. Möjligheten att medverka till en balanserad blandning av forskning och grundutbildning, samt att möjliggöra pedagogisk meritering för våra yngre forskare, försvåras dock i dagsläget på grund av allt mer urholkade grundutbildningsanslag. Vi ser också en utmaning i att upprätthålla en återväxt av yngre forskare. Under de senaste åren har förändringar i möjligheten att erhålla öronmärkta doktorandmedel hos forskningsråden minskat eller helt försvunnit. Det har lett till en minskad doktorandgrupp och en kraftigt ökad postdoktorgrupp på institutionen. Detta medför positiva effekter, bl.a. i termer av en ökad internationalisering, eftersom de flesta postdoktorer tar med sig erfarenheter från andra länder och forskargrupper. Men det ger också komplikationer genom att en minskad doktorandgrupp kan medföra svårigheter i att upprätthålla en tillräckligt stor kritisk massa för t ex litteraturkurser. Det gör det också svårt att kunna erbjuda handledarerfarenhet och meritering för fr a yngre forskare. Idag har institutionen en större handledarkapacitet än vad som kan användas. Under ett antal år har institutionen förstärkt studiestöden genom att också använda prefektens strategiska resurs till studiestöd. Detta har utökat doktorandgruppen, men också medfört att det har blivit svårare att driva andra strategiska frågor. Från 2017 kommer vi att ha övergått till att basera doktorandtilldelningen på studiestöden från fakulteten och därmed frigöra prefektens strategiska resurs. Tillsammans med förändringarna från forskningsråden kommer det att innebära en något mindre grupp av doktorander vid institutionen. För att kunna kompensera för det har vi sedan 2015 infört en ny finansieringsform där vi endast erbjuder 50% finansiering via studiestöden och där forskarna får finansiera den andra hälften med externa bidrag. När denna reform är fullt genomförd om några år så prognosticerar vi att doktorandgruppen utgörs av ca 25 doktorander med 50% finansiering via studiestöden plus ett okänt antal som finansieras helt via andra medel (t ex företagsforskarskolan eller externa bidrag; se figur 9). Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv kommer detta att innebära att vi har en outnyttjad pool av handledare. För att upprätthålla handledningskompetensen kommer vi därför att uppmuntra till en tydligare roll som biträdande handledare. Vidare arbetar vi på ett mer formaliserat sätt kring rekrytering av nya doktorander enligt fakultetens riktlinjer för att på så sätt ytterligare stärka forskarutbildningen. 10

45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal doktorander 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Prognos (anslag) Antagna Figur 9. Den förväntade utvecklingen av antalet helt eller delvis studiestödsfinansierade doktorander. De blåa staplarna baserar sig på redan antagna doktorander, medan de röda staplarna är en prognos baserat på 50% studiestödsfinansiering. Både miljö- och geovetenskapen är sårbara eftersom det finns få seniora forskare inom bägge ämnena. För att förstärka verksamheten har vi under 2016 rekryterat två nya forskarassistenter, en i vardera ämne. En sådan tjänst har dels inrättats via egna anslag, och medel för ytterligare en tjänst har vi erhållit från fakulteten. Ytterligare förstärkning kan behöva tillkomma under treårsperioden. Situationen är dock fortfarande bekymmersam inom miljövetenskap med få personer inom meriteringstjänster, och här ser vi att det skulle behöva göras förstärkningar. Tre av våra professorer uppnår 65 års ålder under treårsperioden, samtliga inom ekologi eller evolutionär ekologi. Två av professorerna har betydande undervisningsverksamhet och den tredje är en av institutionens forskare som attraherar mycket externa forskningsbidrag. Ytterligare en av våra professorer, verksam inom evolutionär ekologi, har erhållit en ny tjänst i Uppsala och kommer att avsluta sin anställning vid EMG i januari 2017. Institutionen kommer därför under verksamhetsperioden att dels initiera en analys av rekryteringsbehovet som en följd av dessa kommande pensionsavgångar, och dels analysera det mer omedelbara behovet att förstärka efter den professor som lämnar oss. Ett särskilt forskningsfokus vid EMG är nordliga och arktiska ekosystem. Här utgör verksamheten vid CIRC (Climate Impact Research Center) i Abisko en kärna, som utgörs av ca 10 personer, inkluderande två professorer, en forskare, en projektsamordnare, två forskarassistenter samt tre doktorander. Vidare ingår närmare ett 20-tal forskare och doktorander vid EMG som antingen har en delfinansiering via CIRC eller har en betydande del av sin forskningsverksamhet förlagd till Abisko-området. Forskaren är en av institutionens tre Wallenberg Academy Fellows, och de andra två av våra Fellows har också forskningsintressen inom CIRC. Vidare har över 40 forskare från EMG affilierat sig till Arktiskt Centrum (Arcum) vid Umeå universitet. Det är därför en prioriterad verksamhet att utnyttja det breda kompetensunderlaget för att etablera Abisko och CIRC som en fältbaserad forskningsplattform för universitetets forskare, men också för nationella och internationella forskningssamarbeten. Inför 2017 har också en av professorerna fått ett större bidrag från Wallenbergsstiftelsen, vilket kommer att ytterligare förstärka forskningen. Området är rätt väl bestyckat med seniora forskare, men verksamheten kommer att behöva nytillskott i form av doktorander, postdoktorer 11

och andra yngre forskare under verksamhetsperioden. Ett fortsatt synliggörande av EMG:s betydande arktiska satsningar motiveras också av att Umeå universitets ambition gentemot arktisk forskning och utbildning. Ett annat viktigt forskningsområde vid institutionen är marin ekologi via forskningsprogrammet Ecochange. Programmet finansieras via strategiska medel från regeringen och leds av en av professorerna vid EMG. Programmets första femårsperiod (2010 2014) har utvärderats med goda vitsord av en internationell forskarpanel. Programmet är ett samarbete mellan bl a Umeå universitet, Linnéuniversitetet, SLU och Naturhistoriska riksmuseet. Från Umeå universitets sida är det framförallt EMG, Kemiska institutionen och UMF som medverkar. I utvärderingsrapporten lyfter man bland annat fram att en utmaning för programmet är att skapa och upprätthålla en kritisk massa av forskare. Programmet erhöll ett års ytterligare finansiering i avvaktan på mer långsiktiga beslut from regeringen. Då vi förväntar oss att ett sådant beslut kommer inom kort ser vi framför oss ett behov av rekrytering av fr a yngre forskare. Tillsammans med institutionen för fysik samt institutionen för matematik och matematisk statistik satsar EMG också på den kreativa och tvärvetenskapliga forskningsmiljön Integrated Science Lab (IceLab). IceLabs syfte är att öka förståelsen av organisation, funktion och mekanismer i biologiska och sociala system genom att formulera hypoteser i samarbete med experter inom traditionella forskningsområden och använda matematiska verktyg för att utforska dessa. Satsningen på IceLab är framgångsrik (bl a har fyra av IceLab:s fem unga gruppledare erhållit VR medel) men är sårbar eftersom ingen senior tjänst är knuten till IceLab och två gruppledartjänster finansieras med tillfälliga medel för den starka forskningsmiljön. I enlighet med universitets satsning på kreativa miljöer kommer EMG att knyta en av sina professorer närmare till IceLab, men det finns svårigheter med att säkra de nuvarande gruppledartjänsterna samt att förstärka verksamheten med doktorander och postdoktorer. När situationen för denna starka forskningsmiljö funnit stabilare former återstår utmaningen är att integrera forskningen på IceLab i undervisningen. Grundutbildning EMG:s grundutbildning omfattar kurser på grund- och avancerad nivå inom kandidatprogrammen i biologi- och geovetenskap och miljö- och hälsoskydd, mastersprogrammen inom ekologi- respektive geovetenskapsområdet, magisterprogrammet i miljö- och hälsoskydd, samt högskoleprogrammet i naturguidning. Institutionen täcker i stort sett kompetensbehovet för de ca 100 kurser vi ger inom dessa utbildningar med egen senior personal (professorer, universitetslektorer och adjunkter), samt genom att även nyttja forskarassistenter, enstaka forskare, och doktorander. Men vissa kurser kräver även inköp av professionskunniga lärare (t ex inom MHS-programmet). En ökande andel av de vi bemannar inom grundutbildningen är även aktiva inom forskning. Grundutbildningens kompetensbehov fastslås ytterst även på andra nivåer utöver institutionsnivån i de examensmål, utbildnings- och kursplaner som reglerar utbildningens innehåll. Vår egen forskning bidrar till kunskapsutveckling inom våra ämnesspecialiteter, men det behövs även annan och bredare kompetens. För att kunna tillmötesgå högskolelagens krav på ett nära samband mellan utbildning och forskning bör vårt kursutbud avspegla den forskning och den forskningskompetens institutionen har. Å andra sidan måste vi också kunna tillgodose grundutbildningen med adekvat 12

kompetens i förhållande till examensmål och utbildningsplaner. Under åren 2012 2014 genomfördes en mer omfattande översyn och kursutveckling inom magisterprogrammet i miljö- och hälsoskydd. Merparten av denna programutveckling har redan lanserats, och under 2016 har den sista delen av kursutvecklingsarbetet sjösatts. En stor utmaning ligger i hur vi på bästa sätt nyttjar de snart 10-åriga erfarenheterna vi har av naturguideutbildning inom Umeå universitets satsning på miljöutbildning i Kiruna. Här finns stora möjligheter att utveckla våra campusbaserade programutbildningar genom att nyttja den nordliga och arktiska undervisningskompetens som vi byggt upp. Den kompetens vi byggt upp genom att bedriva miljöutbildning i Kiruna kommer att kunna nyttjas inte minst för utveckling av e-learninginslag, utveckling av fältplattformar inom undervisning samt kunskapsutveckling inom aktuell nordlig miljöproblematik (t ex effekter av gruvverksamhet och klimatförändringar). Vilka eventuella möjligheter som finns till nya utgångar inom våra befintliga program kopplade till kompetenser som byggts upp inom naturguideutbildning, alternativt till kurspaket eller påbyggnadsprogram med nordlig och arktisk prägel, måste dock utvärderas i förhållande till dimensioneringen av framtida utbildningsplatser. Den tidigare nämnda profileringen av Umeå universitet som ett nationellt centrum för arktisk forskning och utbildning understryker dock vikten av fortsatt utveckling av vår nordliga och arktiska undervisningskompetens. En av de stora utmaningarna inom grundutbildningsverksamheten är att uppnå en grundutbildningsekonomi i balans. Under de senaste åren har grundutbildningsanslaget minskat kraftigt p.g.a. neddragningar av utbildningsplatser på fakultetsnivå. För EMG:s del har detta inneburit en neddragning från 408 helårsstudieplatser (HST) och ett grundutbildningsanslag på 28,3 miljoner SEK år 2013, till ett grundutbildningsanslag på 26,4 miljoner SEK år 2015 för ett prognostiserat antal HST på 367. Med anledning av minskad medelstilldelning genomförs en översyn av grundutbildningsverksamheten för utröna hur vi med bibehållen kvalitet i våra utbildningsprogram kan genomföra en utfasning av fristående kurser samt minska andelen externa undervisningsinsatser. Institutionen har under de senaste åren köpt extern specifik professionskompetens utanför universitetet, särskilt till miljö- och hälsoskyddsutbildningens kurser, till en kostnad av ca 1,5 2 miljoner kronor. Målsättningen är att inom de närmaste tre åren ha en långsiktigt hållbar grundutbildningsekonomi anpassad till dagens urholkade anslag. En annan stor utmaning utgörs av förestående pensionsavgångar inom kategorin grundutbildningsaktiva seniora lärare. Inom biologiområdet kommer en heltidsundervisande lektor samt två professorer med betydande undervisningsverksamhet att uppnå pensionsålder under den kommande treårsperioden. Med anledning av dessa pensionsavgångar bör en analys av rekryteringsbehovet inom forskningsverksamheten initieras, medan det för biologiundervisningens del bedöms finnas kompetensväxlingsmöjligheter genom ökad undervisningsverksamhet bland seniora forskningsaktiva lärare samt yngre forskare. Detta ligger också i linje med EMG:s målsättning att bedriva undervisning med nära koppling till forskningsverksamhet, något som skapar förutsättningar för en hög kvalitet på såväl undervisning som forskning. En avvaktande hållning till nyrekrytering med utgångspunkt i undervisningsverksamhetens behov är också motiverad utifrån en förestående utfasning av naturguideutbildning. Inom såväl miljö- och hälsoskyddsområdet som geovetenskapsområdet ser vi däremot potentiella behov av rekrytering med utgångspunkt i undervisningens kompetensbehov. Inom miljö- och hälsoskyddsområdet kommer en adjunkt kommer att uppnå pensionsålder under den kommande treårsperioden. En adjunkt deltar i dagsläget i 13

forskarutbildning och beräknas disputera 2017, varefter en återgång till undervisning förutses. Utfallet av den pågående utfasningen av fristående kurser inom miljö- och hälsoskyddsområdet får under det kommande året påvisa om behov av en vikariatstillsättning föreligger till dess den forskningsaktiva adjunkten är tillbaka i undervisningstjänst. Inom geovetenskapsområdet kommer en adjunkt att uppnå pensionsålder under den kommande treårsperioden. Denna är i huvudsak verksam inom området geografiska informationssystem (GIS), ett område under snabb utveckling och av stor betydelse för våra studenters anställningsbarhet. Här bör en analys av rekryteringsbehov initieras under den kommande verksamhetsperioden. Denna analys bör utgå från förestående kursutveckling inom biologi- och geovetenskapsutbildningen, och analysen bör bedöma möjligheter till kompetensförstärkning via ökad undervisningsinsats från forskningsaktiv personal alternativt nyrekrytering. Gemensam teknisk-administrativ personal För att kärnverksamheten, dvs utbildning och forskning, ska fungera effektivt krävs också ett professionellt administrativt och tekniskt stöd. Personaladministrationen är omfattande med ett högt in- och utflöde av personal. Den ökande rekryteringen av postdoktorer och även doktorander som inte är svenska medborgare tar mycket extra tid och handläggning. Vår nuvarande personaladministratör kommer att bli 65 år under den kommande treårsperioden, och vi har därför rekryterat in en ny personaladministratör under hösten 2016. Bemanningen av grundutbildningen är en annan mycket omfattande administrativ uppgift, som dock underlättas av en ny organisation för detta på institutionen och det verktyg (BPS) som universitetet har utvecklat. Det minskade statsanslaget för grundutbildning har dock gjort det omöjligt för institutionen att ersätta en administratör som gick i pension under 2015. För att inte detta ska leda till en ökad arbetsbörda för de kvarvarande administratörerna har vi gjort en översyn av stödfunktionerna, med vissa justeringar i arbetsuppgifter för personalen. Vidare gick en av våra studievägledare i pension under 2015, och den andra begärde tjänstledigt under 1.5 år. För att täcka detta behov har vi rekryterat en vikarierande studievägledare. Beroende på hur planerna utvecklas för den studievägledare som är tjänstledig, kan vi komma att behöva rekrytera en studievägledare mer permanent. Ekonomiadministrationen är mycket omfattande. Det innebär bland annat många externa köp från en lång rad leverantörer som kan tillgodose de specifika krav forskningen har, alltifrån från avancerad laborativ utrustning till olika typer av fältmaterial. Det är även många tjänsteresor till och från fältförsök och fältområden, kongresser och samarbetspartners i hela världen. Våra administratörer fyller därmed den dubbla rollen att effektivt tillgodose och underlätta kärnverksamhetens behov och att samtidigt säkerställa att vi följer myndighetens lagar och regler. Under 2016 har vi därför etablerat en ekonomisk samordnare bland våra ekonomiadministratörer för att få en ännu mer effektiv verksamhet. För grundutbildningen tillkommer, förutom studieadministration och studievägledning, annat stöd i form av ett väl fungerande laboratorium, fältförråd och annan utrustning för undervisningen. Om utvecklingen skulle gå mot att ha färre heltidsundervisande lärare till förmån för lärare som ska kombinera mer eller mindre omfattande 14

grundutbildningsuppdrag med forskningsledning kommer troligen kravet att öka på ett kvalificerat administrativt och tekniskt stöd. Neddragningarna i HST-tilldelning och pensionsavgångar, vilket har lett till omfördelningar av arbetsuppgifter och ansvar bland administratörerna, har gjort det svårt att inrätta en administrativ samordningsfunktion på institutionen. Vi ser dock ett ökat behov av ett mer avancerat ledningsstöd, till exempel i form av ökad kapacitet för analyser av verksamheten. Under 2016 har vår tidigare personaladministratör övergått till ett sådant ledningsstöd i takt med att den nya personaladministratören blir insatt i institutionens verksamhet. Även arbetet med IT-frågor har ökat i betydelse under de senare åren. För att möta detta har institutionen sedan 2015 bedrivit ett samarbete med Kemiska institutionen, där både viss personal och vissa arbetsuppgifter delas. Det gäller till exempel möjligheten att täcka upp för varandra vid frånvaro hos datateknikerna, möjligheten att samarbeta vid tyngre uppdateringar eller IT-säkerhetsfrågor, samt att gemensamt hantera licenser för programvaror. Vi ser väldigt positivt på detta samarbete där bägge institutionerna får det lättare att upprätthålla och utveckla kompetensen inom området. Vi förutser också att detta samarbete kommer att fortsätta utvecklas under de närmaste åren. Kompetensbehov Dessa behov har vi identifierat i kompetensanalysen ovan: Forskning: Utveckla kontaktytorna och gränsområdena mellan ämnen och forskargrupper på institutionen Utveckla fältbaserade forskningsplattformar Upprätthålla och utveckla handledarkompetensen Förstärka processen för rekrytering av nya doktorander Rekrytera yngre forskare till miljövetenskap Stärka forskningskopplingen till MHS Analysera rekryteringsbehov som följd av de professorer som går i pension Rekrytera yngre forskare till den arktiska forskningen Förstärkning av Ecochange om en långsiktig finansiering erhålls Förstärkning av verksamheten vid IceLab Verka för en jämnare könsfördelning vid alla rekryteringar Grundutbildning: Nyttjande av mångåriga erfarenheter av naturguideutbildning för utveckling av e-learninginslag, utveckling av fältplattformar inom undervisning, samt kunskapsutveckling inom aktuell nordlig miljöproblematik Ökad undervisningsverksamhet bland seniora forskningsaktiva lärare samt yngre forskare inom ekologiområdet kopplat till pensionsavgångar Analys av rekryteringsbehov för undervisning inom GIS Analys av rekryteringsbehov för undervisning inom MHS 15

Stödfunktioner: Stärka personaladministrationen Permanent lösning för studievägledarfunktionen Inrättande av en administrativ samordningsfunktion Inrättande av en ekonomisk samordnare Fortsätta utveckla IT- och andra samarbeten med andra institutioner inom KBC Verka för ett fortsatt högkvalitativt laborativt stöd inom grundutbildningen 16

Kompetensförsörjningsplan med aktiviteter Aktivitet Ansvarig Tidsplan Forskning Förstärka Ecochange givet nya resurser Analysera rekryteringsbehovet pga professorer som går i pension eller slutar Utveckla kontaktytor mellan ämnen vid rekryteringar Rekrytera yngre forskare till miljövetenskap Stärka forskningskopplingen till MHS Rekrytera yngre forskare till det arktiska området Grundutbildning Upprätta en kompetensdatabas bland våra lärare Utveckla erfarenheterna från naturguideprogrammet Analysera kompetensväxling inom ekologiområdet pga pensionsavgångar Analysera rekryteringsbehov av undervisning inom GIS Stödfunktioner Permanent lösning för SVLfunktionen Utveckla samarbetet med stödfunktioner med andra institutioner Utveckla individuella kompetensutvecklingsplaner för vår gemensamma TA-personal Långsiktig lösning avseende laborativt stöd inom grundutbildningen Prefekt, Föreståndare 2017 2018 Ecochange Prefekt 2018 Prefekt 2017 2018 Prefekt 2017 2018 Prefekt 2017 2018 Prefekt, Föreståndare CIRC Prefekt, Studierektor GU 2017 2017 2018 Prefekt, Studierektor GU 2017 2018 Prefekt, Studierektor GU 2017 2018 Prefekt, Studierektor GU 2017 2018 Prefekt 2017 Prefekt 2017 18 Prefekt 2017 18 Prefekt, Studierektor GU 2017 17