Verksamhetsplan Delmål och strategier

Transkript

1 Verksamhetsplan Delmål och strategier Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Fastställd Reviderad Dnr: EMG Numrering av delmål följer universitetets fastställda delmål. 1

2 Innehåll 1. ETT UNIVERSITET SOM GÖR DET MÖJLIGT... 3 Delmål Institutionen har tydliga och transparanta fördelningsmodeller till forskning... 4 Delmål Institutionen synliggör karriärvägar för yngre forskare... 4 Delmål Institutionens lärarbefattningar innehåller en kvalitetshöjande och balanserad blandning av forskning, undervisning och nyttiggörande UTBILDNING FÖR GRÄNSLÖS KUNSKAP... 4 Delmål 2.2 Antal helårsstudenter på avancerad nivå har ökat... 7 Delmål 2.3 Antal studenter som tar ut examen har ökat... 7 Delmål 2.4 Antal inresande studenter har ökat... 7 Delmål 2.5 Antalet utresande utbytesstudenter har ökat... 7 Delmål 2.6 Andelen undervisning som utförs av disputerade lärare har ökat... 7 Delmål Forskningsanknytningen på våra kurser skall fördjupas genom att moment där studenter aktivt, men under handledning, bedriver forskning stärks på kurser på såväl grundläggande som avancerad nivå... 8 Delmål 2.12 Antalet meriterade och excellenta lärare har ökat... 8 Delmål Det arktiska inslaget inom grundutbildning ska stärkas FORSKNING SOM SPRÄNGER GRÄNSER... 8 Delmål 3.1 Institutionen har en välutvecklad rekryteringsprocess Delmål 3.2 Institutionen har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) Delmål 3.3 Institutionens nationella och internationella externa medel har ökat Delmål 3.4 Antalet internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat Delmål Institutionen har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur...12 Delmål 3.7 Institutionen har tydliga principer för antagning till forskarutbildning...12 Delmål 3.8 Institutionen har uppföljningsbara individuella lärandemål och försörjningsplaner som är tydliga redan vid antagning av doktorander till utbildning på forskarnivå Delmål 3.9 Doktorander ska ingå i ett vetenskapligt nätverk och ha tillgång till en referensgrupp Delmål 3.11 Doktorander ska under sin utbildning på forskarnivå ges internationell erfarenhet Delmål Doktorander ska under sin forskarutbildning ha tillgång till ett relevant kursutbud DET GODA OCH EFFEKTIVA UNIVERSITETET Delmål Institutionen har fler kvinnliga förebilder inom undervisning och forskning...14 Delmål 4.2 Institutionen har ett systematiskt och integrerat arbete med lika villkor Delmål 4.4 Institutionen säkerställer att ett systematiskt och integrerat arbete med kompetensförsörjning och kompetensutveckling bedrivs Delmål 4.5 Andelen anställda och studenter som upplever god hälsa och välbefinnande samt har en hanterbar arbetsbelastning har ökat i jämförelse med Delmål 4.10 Institutionen har ett systematiskt arbetsmiljöarbete som är integrerat i verksamhetsprocessen

3 1. ETT UNIVERSITET SOM GÖR DET MÖJLIGT Analys En av institutionens största utmaningar är att attrahera och behålla kreativa forskare och lärare. Universitetets strategi mot stabilare anställningar som baserar sig på statsanslag är positiv, men verkligheten sätter ibland krokben. En analys av finansieringen för våra forskare och lärare visar att vi totalt har en statsanslagsfinansiering på ca 84 %, men med stora variationer mellan olika kategorier (figur 1). Våra professorer är till ca 94 % finansierade av statsanslag, med ca 82 % av tiden avsatt till forskning. För lektorerna är bilden en annan, med ca 82 % av tiden statsanslagsfinansierad men med bara 48 % av tiden avsatt till forskning. Många av våra lektorer undervisar till stor del, medan vissa kan finansiera delar av sin tid med externa forskningsmedel. Övergripande ser statsanslagfinansiering ganska bra ut, men bekymren dyker upp när vi dels tittar på våra forskare och även på forskarassistenter. Institutionen har, på grund av brist på statsanslag, haft svårigheter att skapa utlysningar för biträdande lektorer, lektorer och professorer under senare år. Samtidigt är våra forskare framgångsrika i att attrahera externa bidrag. Detta kan vi endast lösa genom tidsbegränsade meriteringstjänster, såsom forskarassistenter, eller genom anställningar som forskare. Anställningar som är beroende av ett inflöde av externa medel blir med nödvändighet mer osäkra än statsanslagsfinansierade anställningar, och det motverkar också universitetets och fakultetens mål om mer säkra och stabila anställningsförhållanden. EMG har också under en ganska lång tid använt prefektens strategiska medel till studiestöd för doktorander. Detta har medfört att vi inte har haft medel till att buffra för forskare som tillfälligtvis har blivit av med forskningsmedel, och inte heller kunna bidra till medfinansieringar vid olika ansökningsförfaranden. Under 2016 kommer vi därför att påbörja ett frigörande av dessa strategiska medel för prefekten, vilket kommer att innebära ökad möjlighet till strategiska satsningar utöver studiestöd för doktorander. Ett frigörande av dessa strategiska medel innebär en anpassning till en volym av doktorander som mer avspeglar rådande anslagsfinansiering Anslag (både GU och FO) Forskningstid (v21, 22, 23) 20 0 Figur 1. Andelen av tjänsten som är finansierad av statsanslag (både GU och FO), samt andel av arbetstiden som är forskning (v21, 23 och 23). 3

4 På grund av svårigheten i att skapa utlysningar baserade på statsanslag har vi från institutionshåll arbetat aktivt med att möjliggöra rekrytering av yngre lovande forskare i form av Wallenberg Academy Fellows. Här har vi genom åren varit lyckosamma, och har i dagsläget tre yngre forskare knutna till institutionen. Denna form av forskarrekrytering är dock avhängig medfinansiering från alla nivåer inom universitetet. Givet att en fortsatt central medfinansiering av dagens snitt kan tillhandahållas, kan vi även från institutionshåll medverka i en medfinansiering för att kunna tillskapa dylika attraktiva möjligheter för yngre forskare. EMG kommer också att jobba med en balanserad blandning av forskning och undervisning för alla lektorer och professorer. En högkvalitativ undervisning kräver en forskningsanknytning, samtidigt som en stor undervisningsbörda gör det omöjligt att konkurrera om forskningsmedel och därmed också om FFT. Vi måste därför hitta en rätt nivå av undervisning för våra forskande lärare samtidigt som vi måste utveckla möjligheter för våra undervisande lärare att ta en större del i de pågående forskningsprojekten vid institutionen. I arbetet med denna balanserade blandning ser vi väldigt positivt på fakultetens beslut om att införa en 25 % FFT-garanti för professorer, och välkomnar eventuella ytterligare beslut i den riktningen. Delmål Institutionen har tydliga och transparanta fördelningsmodeller till forskning Kriterier för fördelning av forskningsresurser som kan hanteras på institutionsnivå ska tas fram. Delmål Institutionen synliggör karriärvägar för yngre forskare er Erbjuda mentorsprogram för yngre forskare som omfattas av UmU:s strategiska satsningar. Anordna årliga strategidagar för yngre forskare. Delmål Institutionens lärarbefattningar innehåller en kvalitetshöjande och balanserad blandning av forskning, undervisning och nyttiggörande er Institutionens professorer och lektorer ska i möjligaste mån delta i undervisningen. Institutionens lärare ska delta i pedagogisk fortbildning, t.ex. via UPL:s fortbildningsverksamhet och EMG:s seminarieserie. 2. UTBILDNING FÖR GRÄNSLÖS KUNSKAP Analys EMG är den institution som utbildar flest studenter inom det naturvetenskapliga området på grund- och avancerad nivå. Tyngdpunkten ligger inom huvudområdena biologi, geovetenskap samt miljö- och hälsoskydd (MHS). EMG ansvarar för ett stort antal kurser på kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd, kandidatprogrammet i biologi- och geovetenskap, magisterprogrammet i miljö- och hälsoskydd, masterprogrammet i ekologi, masterprogrammet i geoekologi samt högskoleprogrammet i naturguidning. Inga av våra utbildningsprogram har i dagsläget mer än en sökande per plats. EMG fick fram till 2015 ersättning för ca 410 helårsstudieplatser (HST) fördelat på ca 120 kurstillfällen. Under 2015 har vi, som en effekt av nedskärningar p.g.a. uppnått takbelopp, tilldelats endast ca 370 HST. Detta har lett till att kursutbudet har setts över genom att vissa fristående kurser har 4

5 periodiserats och andra har ställts in. Under de kommande åren kommer pensionsavgångar både på lärarsidan och den tekniskt-administrativa sidan att göra att institutionens kostnader minskar om inte alla pensionsavgångar ersätts med ny personal. Detta gör att vi räknar med att ha en grundutbildningsbudget i balans inom den kommande 3-åriga verksamhetsperioden. EMG:s omfattande utbildningsprogram på grundnivå framgår tydligt i en jämförelse med övriga institutioner vid TekNat-fakultet angående andelen studenter på avancerad nivå. För att kunna fastställa ett väl avvägt mål angående andel studenter på avancerad nivå bör vi dock analysera om vi har en obalans i nivåer i vårt kursutbud. Detta torde kräva en översyn av nuvarande klassificering av kurser baserad på en jämförelse med de kriterier som används vid andra lärosäten snarare än en jämförelse med fakultetens övriga institutioner. Vidare bör påpekas att andelen HST på avancerad nivå inte är ett enkelt mätbart mål, utan beroende av ett stort antal faktorer som kräver ytterligare analys för att bättre kunna fastställa realistiska och strategiskt väl avvägda mål. De faktorer som bör tas hänsyn till i en dylik analys är bland annat: det totala utbildningsutbudets sammansättning (för våra program med tydligare arbetsmarknad kan andelen avancerade kurser sannolikt förväntas bli låg) definitionen av avancerad nivå (avgörandet om en kurs ska ligga på grundnivå eller avancerad nivå bör utgå från tydliga kriterier andra än vilket år i utbildningsprogrammet kursen läses) vår förmåga och möjlighet att attrahera studenter till masterprogram, såväl interna som externa/internationella. genomströmning (finns det flaskhalsar på grundnivå som kan leda till en låg andel studenter på avancerad nivå) Vi har i dagsläget inte någon bra statistik på examinationsgraden på våra program. En viktig del för att öka antalet examina är därför att ta fram relevanta data för examinationsgraden på våra utbildningsprogram. Många utbildningsprogram, liksom de på vår institution, har en hel del studenter som avser att ta ut en masterexamen men inte följer något masterprogram. Det finns flera klara fördelar om studenterna är registrerade på program istället för att vara registrerade på enstaka kurser, inte minst ur planeringssynpunkt, men även ur pedagogisk synpunkt. Studenterna upplever dock inte att de har någon reell fördel av att registrera sig på ett program. Av dessa anledningar vill vi verka för att UmU utreder möjligheten att skapa incitament som gör att det man i dag kan kalla skuggstudenter till våra master- och magisterprogram övergår till att vara registrerade programstudenter. Vissa av våra kurser har en klart lägre genomströmning än andra kurser. Det kan ha flera orsaker, vissa av dem kan vi påverka, andra inte. En låg genomströmning är en nackdel för institutionen, och det är även en nackdel för studenten om den inte blir klar med en kurs. Vi avser därför att identifiera de kurser där genomströmningen uppvisar avvikelser från den generella genomströmningen, för att därefter analysera orsakerna till denna och om möjligt på olika sätt förbättra genomströmningen. Våra kurser inom bio-geo-området attraherar många Erasmus-studenter varav flera stannar och är konkurrenskraftiga kandidater till våra doktorandtjänster. Det är berikande på flera plan med internationellt inresande och utresande studenter, och vi vill därför öka dessa studenters antal. En väg att gå är att nyttja det nätverk av kontakter som institutionens forskare har med forskare på andra institutioner runt om i världen. Dessa kontakter vill vi i högre utsträckning än idag använda för att öka antalet utbytesavtal med utländska universitet. Vi vill också verka för att studentutbyten ger möjlighet till dubbla examen, dvs. såväl här som vid partneruniversitet (t.ex. genom Erasmus Mundus-avtal). Dessa avtal kan vara på alla nivåer inom universitetet, inte bara på institutionsnivån. Vi ger i dagsläget möjlighet till längre examensarbeten (60 hp) på masternivån för att möta efterfrågan från såväl internationella som inhemska studenter att få göra ett mer omfattande och fördjupande eget arbete. Vi vill dra nytta av vårt nordliga läge, vilket bl.a. avspeglas i forskningen på institutionen och CIRC, inklusive den fältverksamhet som bedrivs i Abisko och därför 5

6 vidareutveckla arktiska och nordliga kursmoment med koppling till UArctic. Denna inriktning bör ingå som en del in den förbättrade marknadsföring av våra masterutbildningar vi vill genomföra, där vi utnyttjar våra starka forskningsmiljöer och tydliggör möjliga karriärvägar. I undervisningsbemanning för 2016 ingår 42 disputerade lärare (professorer, lektorer, forskarassistenter, forskare) samt fem adjunkter tillhörande EMG. Till detta tillkommer lärare från andra institutioner samt externa professionslärare. Andelen disputerade lärare är lägre inom miljö- och hälsoskyddsområdet med bl.a. många externa konsulter utan doktorsexamen. Institutionens grundutbildning står inför stora utmaningar under de kommande tre åren. Pensionsavgångarna är flera vilket gör att det kommande kompetensbehovet behöver analyseras och kompetensförsörjningsplanen uppdateras för att tillgodose att nyrekryteringar som måste göras kompetensmässigt stämmer in med kommande behov. För biologiundervisningens del bedöms det finnas kompetensväxlingsmöjligheter genom ökad undervisningsverksamhet bland seniora forskningsaktiva lärare samt yngre forskare, vilket ligger i linje med EMGs målsättning att bedriva undervisning med nära koppling till forskningsverksamhet. Inom såväl miljö- och hälsoskyddsområdet som geovetenskapsområdet ser vi däremot potentiella behov av rekrytering med utgångspunkt i undervisningens kompetensbehov. Detaljer angående undervisningens kompetensbehov under den kommande treårsperioden diskuteras i institutionens kompetensförsörjningsplan. En förestående utfasning av naturguideutbildningen utgör också en stor utmaning. För att på bästa sätt utveckla våra campusbaserade programutbildningar måste vi nyttja den kompetens vi byggt upp genom att bedriva miljöutbildning i Kiruna. Lärdomar kommer att kunna nyttjas inte minst för utveckling av e-learninginslag, utveckling av fältplattformar inom undervisning samt kunskapsutveckling inom aktuell nordlig miljöproblematik. Umeå universitets vilja att profilera sig som ett nationellt centrum för arktisk forskning och utbildning understryker vikten av fortsatt utveckling av vår nordliga och arktiska undervisningskompetens. Universitetets nya kvalitetssystem som börjar gälla från årsskiftet 2016 kommer att ställa stora krav på agerande från institutionens sida, t.ex. när det gäller att organisera de externa utvärderingar som ska genomföras under verksamhetsperioden. EMG har en målsättning att det skall finnas en nära koppling mellan undervisning, forskning och det omgivande samhället. Utgångspunkten för detta arbete är att en koppling är nödvändig för en hög kvalitet på såväl undervisning som forskning. Alla institutionens aktiva forskare bör därför delta i grundutbildningen, och studenter bör erbjudas möjlighet utgöra en aktiv del av pågående forskning. En hög akademiska nivå på lärare på våra kurser är en förutsättning för en stark forskningsanknytning av utbildningen. För att forskningsanknytningen skall leda till en djup förståelse krävs att studenterna aktivt deltar i forskningsprocessen. Även om många projektarbeten och exkursioner redan idag sker i nära samarbete med forskningsprojekt så är det ovanligt att studenterna känner att de aktiv bidrar med att ta fram ny kunskap som är av intresse för andra. Vår fältplattform i Abisko är en utmärkt grund för ett system där studenter på många olika kurser tillsammans skulle kunna bidra till att bygga upp ny kunskap om detta studiesystem över tiden, och därigenom stärka såväl den undervisning som den forskning vi bedriver inom ämnesområdet. Universitetets pedagogiska meriteringssystem är nu igång och har lett till ett ökat fokus på pedagogisk kompetens och pedagogiska frågor. Enskilda lärare uppmärksammas för sina pedagogiska insatser och den pedagogiska diskussionen på institutionen uppmuntras, vilket i sin tur leder till en högre kvalitet på undervisningen. Vi vill därför arbeta för att antalet meriterade och excellenta lärare på institutionen ökar. 6

7 Delmål 2.2 Antal helårsstudenter på avancerad nivå har ökat Marknadsföra våra master- och magisterprogram som kopplar till treåriga kandidatprogram. Marknadsföra våra master- och magisterprogram, där vi nyttjar våra starka forskningsmiljöer och tydliggör möjliga karriärvägar. Genomföra en översyn av kurser på grundläggande och avancerad nivå avseende förkunskapskrav, progression och förväntade studieresultat. Delmål 2.3 Antal studenter som tar ut examen har ökat Ta fram relevanta data för examinationsgraden på våra utbildningsprogram. Identifiera de kurser där genomströmningen uppvisar avvikelser från den generella genomströmningen. Delmål 2.4 Antal inresande studenter har ökat Stärka våra arktiska och nordliga kursmoment med koppling till UArctic. En förbättrad marknadsföring av våra masterutbildningar, där vi tydliggör möjliga karriärvägar. Tillsammans med fakulteten arbeta för att antalet utbytesavtal med utländska universitet ökar. Arbeta för att antalet utbytesavtal med relevans för våra ämnesområden och forskningsinriktningar med utländska universitet ökar. Delmål 2.5 Antalet utresande utbytesstudenter har ökat Tillsammans med fakulteten arbeta för att antalet utbytesavtal med utländska universitet ökar. Anpassa vår programstruktur så att studenterna erbjuds tydliga möjligheter att åka på utbyte. Arbeta för att antalet utbytesavtal med relevans för våra ämnesområden och forskningsinriktningar med utländska universitet ökar. Delmål 2.6 Andelen undervisning som utförs av disputerade lärare har ökat Kompetensutvecklingstid för forskare som deltar i undervisning möjliggör en pedagogisk fortbildning. Inkorporera pedagogiska seminarier i institutionens seminarieverksamhet. Utreda om BPS ger en tillförlitlig information om disputerade lärares deltagande i undervisningen. 7

8 Delmål Forskningsanknytningen på våra kurser skall fördjupas genom att moment där studenter aktivt, men under handledning, bedriver forskning stärks på kurser på såväl grundläggande som avancerad nivå Skapa en fältplattform för campusbaserad undervisning samt undervisning i Abisko. Bygga upp en struktur med tydliga rutiner för hur data, metadata och projektarbeten skall arkiveras för att de skall vara tillgängliga för lärare och studenter på alla våra kurser. Delmål 2.12 Antalet meriterade och excellenta lärare har ökat Uppmuntra institutionens lärare att ansöka om att bli meriterad eller excellent lärare. Institutionens lärare som är meriterade eller excellenta bidrar vid behov med att informera samt coacha lärare som önskar meritera sig pedagogiskt. Inkorporera pedagogiska seminarier i institutionens seminarieverksamhet. Kompetensutvecklingstid för forskare som deltar i undervisning möjliggör en pedagogisk fortbildning. Delmål Det arktiska inslaget inom grundutbildning ska stärkas En balanserad utfasning av naturguideprogrammet till gagn för våra campusbaserade utbildningar. Utnyttja erfarenheter från Kiruna miljöutbildningar för att utveckla e-learning, fältundervisningsplattformer samt kunskapsutveckling inom nordlig miljöproblematik. 3. FORSKNING SOM SPRÄNGER GRÄNSER Analys Då de anställda lektorerna under de första tre åren måste finansieras av institutionsmedel, innan den tillsatta forskaren kan börja konkurrera om FFT och då konkurrensen om FFT-medel är stor, är en långsiktigt strategisk kompetensförsörjningsplan av yttersta vikt. För att en anställning ska bli så strategisk som möjligt, och bland annat möjliggöra att forskaren kan upprätthålla konkurrenskraft vad gäller externa medel, krävs en väl avvägd kombination av undervisnings- och forskningstid. Bland fakultetens strategiska satsningar kan nämnas avsättning av medel för tidsbegränsade anställningar, huvudsakligen forskarassistenter. En långsiktigt strategisk kompetensförsörjningsplan på institutionsnivå bör även inbegripa en proaktiv hållning inför utlysning och fördelning av dylika fakultetsmedel. Det är även viktigt att beakta framväxandet av större forskningsinfrastrukturer då framtida forskningsstrategier beslutas. I många fall kräver detta satsningar som involverar både fakultet och UmU centralt. EMG står sig relativt väl i jämförelse med övriga institutioner på TekNat-fakulteten vad gäller mängden erhållna externa medel (klassificerade som verksamhet 22; Figur 2). Mängden externa medel för 2013 var ca 35 MSEK, vilket dock är något lägre än tidigare eftersom två starka forskningsmiljöer från Formas har avslutats. Olika former för stöd till forskare inför ansökningar till VR och Formas har genomförts, t ex workshops där ansökningar läses och kommenteras. En analys av ansökningar från EMG visar att beviljningsgraden från VR låg på 19 % för 2013 (3 beviljade av 16 ansökningar) och på 26 % för 2014 (5 beviljade av 19 ansökningar). Detta ligger strax över den nationella nivån, men är ändå lågt i förhållande till 8

9 det behov som finns. Tyvärr höll detta inte i sig för 2015 då inga ansökningar beviljades från VR (0 av 20 ansökningar). För 2016 blev 1 av 20 ansökningar beviljade, dvs 5%. För Formas låg beviljningsgraden på 20 % för 2013 (2 beviljade av 10 ansökningar), medan beviljningsgraden för 2014 bara var 12% (3 beviljade av 26 ansökningar). Här var vi mer framgångsrika under 2015 då beviljningsgraden var 33 % (4 av 12 ansökningar). För 2016 beviljade 6 av 23 ansökningar, dvs ca 26%. Även dessa siffror är högre än den nationella nivån, men lägre än det behov som finns Totalt (v22) Andel VR Andel Formas Figur 2. Totalt erhållna externa bidrag (verksamhet 22), samt andelen av dessa som utgörs av medel från VR och Formas. Ett av UmU:s delmål handlar om att universitetets forskare ska bidra till att lösa svåra samhälls- och miljöproblem. Både UmU centralt och TekNat-fakulteten har valt att fokusera på deltagande i främst Horizon 2020-projekt som en strategi för att uppnå det målet. Från EMGs horisont ter det sig som en något snäv definition. Det beror dels på problem med medfinansiering av Horizon 2020-projekt (vilket UmU centralt jobbar med att lösa), men också därför att våra forskare bedriver en stor mängd samhällsrelevant forskning även utanför Horizon Det gäller t ex effekter av klimatförändringar på ekosystem och naturresursanvändning, ekotoxikologiska effekter på organismer, bevarandebiologiska frågeställningar, ett hållbart skogsbruk, samt restaurering av mänskligt påverkade ekosystem. Denna forskningsverksamhet karakteriseras av tvärvetenskapliga samarbeten, både inom naturvetenskap och med samhällsvetenskap och humaniora. Detta ligger naturligt för forskarna vid EMG då vi inom institutionen integrerar ekologi, miljö- och geovetenskap inom många projekt. Vi tror att en av institutionens styrkor, både i ett nationellt och internationellt perspektiv, är just denna förmåga att integrera forskning med både andra discipliner och med det omgivande samhället. Ett av de stora strategiska forskningsområdena, för vilka Umeå universitet har ett huvudansvar, leds av forskare vid EMG. Inom ramen för EcoChange-programmet har våra forskare, i samarbete med forskare från Linnéuniversitetet, SLU och Naturhistoriska riksmuseet, tagit sig an omfattande miljöutmaningar med fokus på effekter av klimatförändringar på Östersjön. EcoChange, som finansieras av Sveriges regering, via Formas, är en del av dess strategiska satsning inom marin miljöforskning. Programmet har utvärderats med goda vitsord, och i avvaktan på mer långsiktiga beslut från regeringen angående satsningar på forskningsområden av strategisk betydelse för det svenska samhället och näringslivet har EcoChange erhållit finansiering fram till årsskiftet 2016/17. Från EMGs 9

10 sida kommer vi, i samverkan med våra forskningspartners, att arbeta för fortsatt stöd till forskning syftande till att skapa en helhetsbild över vilka effekter klimatförändringar får på Östersjön samt ta reda på hur vi ska kunna skydda havet på bästa sätt. EMG kommer att fortsätta utveckla forskningsverksamhet med inriktning på nordliga ekosystem, inte minst forskning med fokus på effekter av klimatförändringar i Arktis. Vid CIRC (Climate Impacts Research Centre) bedrivs långsiktig forskning och utbildning inriktad på klimatets effekter på arktiska och subarktiska ekosystem. Nordliga system är av speciellt intresse i ett framtida varmare klimat pga. att uppvärmningen predikteras bli speciellt kraftig på nordliga breddgrader där det finns känsliga ekosystem som förväntas genomgå betydande förändring vilket i sin tur ger återkopplingseffekter på klimatsystemet. Forskningen vid CIRC integrerar internationellt framstående forskning inom ekologi och biogeokemi, och relaterade discipliner, för en bättre förståelse av Arktiska ekosystem och dess respons på miljöförändringar. Vidare integreras terrester och akvatisk forskning för en storskalig förståelse av den Arktiska miljön och dess respons på miljöförändringar. Inför 2017 har forskare vid institutionen tilldelats ett stort bidrag från Wallenbergsstiftelsen för forsknings kring påverkan av klimatförändringar i nordliga sjöekosystem, vilket kommer att ytterligare främja synergier och förstärka integreringen av EMG:s forskningsdiscipliner. CIRC erbjuder en plattform för klimatforskning i Arktis och just nu utvecklas detta, i samarbete med Abisko Naturvetenskapliga Station (drivs av Polarforskningssekretariatet), för att göra plattformen mera tillgänglig för forskning och utbildning. En viktig del består i att etablera och tillgängliggöra studieområden i fält, längs klimatgradienter och i olika experimentella behandlingar, med tillhörande insamling av data som tillgängliggörs för nyttjare av plattformen. Vår ambition är att främja interdisciplinära samarbetsprojekt inom både UmU och med internationella partners för en fortsatt utveckling av en internationell mycket stark forskning och utbildning på klimateffekter i Arktis. CIRC är också drivande i det nätverksbygge kring forskningsstationer och försökslokaler i Sverige som nu sker (SITES). Under 2016 kommer permanenta monitoringprogram för bäckar och sjöar (SITES water) i Kirunafjällen att startas i samarbete med Abisko Naturvetenskapliga Station och Tarfala forskningsstation (drivs av Stockholms universitet). Detta kommer att ytterligare stärka Kirunaregionen som en vetenskaplig plattform för arktisk forskning och bidra till att knyta flera forskare till CIRCs och UmUs verksamhet i Arktis. EMG har sedan länge som krav att alla doktorandtjänster ska utannonseras. Vanligtvis görs detta i både nationella och internationella media. På institutionen har en ny modell för att fördela fakultetsmedlen för forskarutbildning på ett öppet och transparent sätt tagits fram där Kemiinstitutionens fördelningsmodell har tjänat som inspiration. Modellen kommer att vara ordentligt sjösatt under Från institutionens sida ser vi också positivt på möjligheter för våra handledare med tillämpade forskningsprojekt att konkurrera om industridoktorandtjänster, vilket kan bidra till att upprätthålla en större kritisk massa doktorander i en tid av krympande anslag till studiestöd. För antagningen av doktorander har vi ett tydligt regelverk som revideras vid behov. EMG har under flera år arbetat med att formalisera processen för uppföljning av doktorandernas lärandemål och deras försörjningsplaner. Detta görs av en för varje doktorand unik uppföljningsgrupp som sammanträder med doktoranden i samband med den årliga revisionen av studieplanerna (eller oftare). EMG har följaktligen goda rutiner för att kunna assimilera den uppföljning av de individuella lärandemålen som ska införas under den kommande verksamhetsperioden. Då vi har fler handledarresurser än doktorander kommer vi att etablera handledarkonsortier som dels ger den enskilde doktoranden tillgång till en tillräckligt stor forskningsmiljö och dels tydligare definierar de biträdande handledarnas roll. Vi syftar till att ge unga forskare handledarerfarenhet genom att i högre utsträckning än idag ge dem möjlighet att arbeta som biträdande doktorandhandledare tillsammans med mer seniora handledare. 10

11 Många av EMG:s doktorander uppträder flitigt i internationella vetenskapliga sammanhang, såsom konferenser och forskningsvistelser vid utländska universitet eller forskningsinstitut, medan andra har låg internationell aktivitet. EMG har inga egna medel för att finansiera sådan verksamhet utan den är avhängig av att doktoranderna kan tillförsäkras medel av sina handledare eller attrahera pengar från olika fonder. EMG kommer att utveckla arbetet med att tillse att varje doktorand får rimliga internationella erfarenheter under forskarutbildningstiden. Delmål 3.1 Institutionen har en välutvecklad rekryteringsprocess er Institutionen eftersträvar ett brett utlysningsförfarande Utan onödigt dröjsmål utse sakkunniga till utlysta anställningar. Säkerställa att god referenstagning av sökande sker och vid behov stärka denna process. Gott omhändertagande av sökande vid besök/intervju. För varje rekryteringstillfälle utses minst två personer för att ansvara för referenstagning, intervjuer, besök etc. Betänketiden för anställning av biträdande lektor/lektor bör begränsas till en månad, för professorer till två-tre månader. Delmål 3.2 Institutionen har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) er Genom en ajourhållen kompetensförsörjningsplan säkerställer institutionen en långsiktigt hållbar strategi för rekrytering. Tillsammans med fakulteten verka för att UmU har en stark representation vid nationella infrastrukturfaciliteter av relevans för institutionen Delmål 3.3 Institutionens nationella och internationella externa medel har ökat Utarbeta former för stöd till forskare inför ansökningar till VR och FORMAS. Aktiviteter för att höja kvalitén på ansökningar från institutionen genomförs årligen. Delmål 3.4 Antalet internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat er Institutionens forskare bidrar till att lösa svåra samhälls- och miljöproblem. I samverkan med våra partneruniversitet verka för fortsatt stöd till forskning angående Östersjöns ekosystemdynamik i ett klimatförändringsperspektiv inom ramen för EcoChange-programmet Utveckla CIRC till en forskningsplattform för nationella och internationella samarbeten. Kommunicera tydligt universitets prioriteringar för medfinansiering av nationella och internationella forskningsprogram. 11

12 Delmål Institutionen har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur er för att etablera akvatiska försöksanläggningar samt ekosystemen kring Abisko som fältforskningsplattformar utarbetas. för att få in fältplattformar i KBCs core facilities utarbetas. Verka för att forskare skall kunna medverka i existerande och framtida övergripande forskningsinfrastrukturer, såsom SITES. Verka för att fältbaserade forskningsinfrastrukturer ingår i universitetets infrastruktursatsningar. Verka för ett välutvecklat forskningsstöd inom marin ekologi via UMFs fält- och labinfrastruktur. Delmål 3.7 Institutionen har tydliga principer för antagning till forskarutbildning Arbeta för en professionell rekryteringsprocess av doktorander (öppen utlysning, transparenta kriterier, tydliga beslutsunderlag, tydliga krav på handledarkompetens). Processen kring rekrytering av doktorander finns tydligt beskriven och kommunicerad. Delmål 3.8 Institutionen har uppföljningsbara individuella lärandemål och försörjningsplaner som är tydliga redan vid antagning av doktorander till utbildning på forskarnivå. Utforma uppföljningsbara individuella lärandemål enligt universitetets riktlinjer. Tillse att det vid antagning av nya doktorander finns en tydlig försörjningsplan för hela doktorandperioden. De individuella lärandemålen följs upp årligen av en uppföljningsgrupp i samband med revisionen av studieplanerna. Delmål 3.9 Doktorander ska ingå i ett vetenskapligt nätverk och ha tillgång till en referensgrupp. Tillse att doktorander ingår i en större forskningsmiljö, t.ex. genom att tydliggöra den roll biträdande handledare har. Fortsätta att utveckla institutionens modell för uppföljningsgrupp (referensgrupp), speciellt med avseende på mötestid och rapportering. Genomföra utvecklingssamtal med färdiga doktorander av studierektor för forskarutbildning. Tillse att unga forskare får handledarkompetens genom att rekryteras som biträdande handledare. 12

13 Delmål 3.11 Doktorander ska under sin utbildning på forskarnivå ges internationell erfarenhet Analys Internationella vetenskapliga konferenser eller andra forskningsvistelser ska ingå i doktorandens studieplan. Doktoranderna redogör för deltagande i internationella aktiviteter i samband med att de årligen träffar sina uppföljningsgrupper. Delmål Doktorander ska under sin forskarutbildning ha tillgång till ett relevant kursutbud Tillse att alla nya doktorander tar del av den teknisk-naturvetenskapliga fakultetens generiska kursutbud. Tillse att alla handledare hjälper sina doktorander att hitta den mest relevanta kombinationen av kurser, oavsett om de kan tillhandahållas på institutionen eller på andra lärosäten. 4. DET GODA OCH EFFEKTIVA UNIVERSITETET Analys Universitetets medarbetarenkät, MI, genomfördes under hösten En arbetsgrupp tillsattes under våren 2015 för att analysera MI-resultatet för EMG. Resultatet blev en handlingsplan som fokuserade på fyra problemområden. Den första handlade om formerna för och genomförandet av utvecklingssamtal med medarbetarna. Här belystes exempelvis problemet med att EMG har ca 150 anställda vilket ger ett problem för prefekternas att hinna träffa alla medarbetare. Gruppen gav flera förslag på hur detta skulle kunna lösas, exempelvis med utvecklingssamtal i grupp. Ett annat var att låta tiden mellan utvecklingssamtalen kunna få bli längre än ett år, exempelvis 1,5-2 år. Ett flertal utvecklingssamtal har hållits under hösten och fler kommer att genomföras under våren Vidare efterfrågades information om hur man ska agera vid en olycka eller en eventuell kris. Ett dokument har ställts samman som ger den här informationen. Det tredje området belyste möjligheter för medarbetarna att påverka institutionens beslut. Här såg gruppen att det möjligen också handlade om information. Vid varje APT, LSG och beslutsmöte informeras medarbetarna om hur de kan påverka beslut via exempelvis de permanenta arbetsgrupper som finns på EMG och också genom de fackliga företrädarna. Här har EMGs ledning också tydligt pekat på att man kan komma direkt till någon av prefekterna om det är något man vill framföra. Den fjärde frågan som diskuterades i analysgruppen var kommunikationen mellan handledare, doktorander och postdoktorer. Även här hade gruppen ett flertal förslag som redovisad i handlingsplanen. Alla problemställningar har behandlats på årets personaldagar. Fyra personaldagar hölls under 2015 med olika personalkategorier. Dag ett bjöd in doktorander och postdoktorer, den andra dagen handlade om grundutbildning, den tredje dagen om stödfunktioner och den fjärde om forskning. EMGs rutiner för ett systematiskt arbetsmiljöarbete syftar till att följa Arbetsmiljöverkets riktlinjer. Det systematiska arbetsmiljöarbetet på EMG handlar om kemikaliesäkerhet, fältsäkerhet m.m. I EMGs arbetsmiljöplan finns information om exempelvis laborativ verksamhet m.m. Dokumentet Säkerhetsföreskrifter finns också i planen. Anställda på EMG ska för sin egen och andras säkerhet ta del av innehållet i denna plan samt signera att man tagit del av innehållet i dokumentet. Årligen genomförs arbetsmiljö- och brandskyddsrond som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljö är stående punkter på APT, LSG och vid beslutsmöten. Arbetsskador och tillbud hanteras i enlighet med universitetets 13

14 policy. De rapporteras även vid Arbetsmiljö- och miljögruppens möten för att se om åtgärder behöver vidtas för att förhindra att liknande situationer uppstår. Vi har i dagsläget medarbetare från drygt 20 länder och det internationella inslaget är störst bland institutionens doktorander och postdoktorer. Det stora internationella inslaget innebär utmaningar vad gäller kommunikation, och det är därmed mycket angeläget att viktiga dokument översätts till engelska. Från institutionshåll finns anledning att verka för att centralt producerade viktiga dokument översätts. Principen för dokumentation på engelska måste vara att den som producerar ett dokument också översätter det. En utredning av vilken miniminivå vi ska ha vad gäller översättning bör ligga till grund för institutionens kommunikationspolicy. Utbildningsadministration tar alltmer tid för våra lärare. Trots goda avsikter tenderar olika former av kvalitetssäkring och kvalitetssystem på fakultets- och universitetsnivåerna att gå ut över kontakttiden med studenterna och att ta tid från de utvecklingsprojekt vi själva vill driva. För att kunna dimensionera ett administrativt och tekniskt stöd som underlättar arbetsbördan för lärare samtidigt som arbetsbördan på den redan hårt belastade TApersonalen inte ska öka, krävs en översyn av institutionens samlade stödfunktion. Ett verksamhetsstöd som utgår från kärnverksamhetens behov skapar en kreativ arbetsmiljö. Åtgärder för att minska dubbelarbete (t.ex. institutioners inrapportering av nyckeltal som kan utläsas ur centrala administrativa system) måste ske på central nivå. Idag finns ett flertal digitala system som skapar irritation i verksamheten. Institutionen anser att de enheter som ansvarar för utveckling och införande av nya system, databaser och rutiner måste försäkra sig om att dessa är väl utprovade hos tänkta användare och kan resursmässigt motiveras. Delmål Institutionen har fler kvinnliga förebilder inom undervisning och forskning Arbeta för fler kvinnliga förebilder inom undervisning och forskning; t.ex. genom satsning på kvinnliga gästforskare som deltar i undervisning och seminarieverksamhet. Delmål 4.2 Institutionen har ett systematiskt och integrerat arbete med lika villkor. Institutionen synliggör likavillkorsproblem som observerats i medarbetarenkäterna och studiebarometrarna Översätta viktiga dokument till engelska och viktiga sidor på webben Verka för att viktiga centralt producerade dokument översätts till engelska; principen måste vara att den som producerar ett dokument också översätter det. 14

15 Delmål 4.4 Institutionen säkerställer att ett systematiskt och integrerat arbete med kompetensförsörjning och kompetensutveckling bedrivs Institutionens långsiktiga kompetensförsörjningsplan uppdateras årligen för att utgöra ett levande dokument er för återbesättning av kompetens som försvinner utformas i samverkan med fakulteten Institutionen ska utforma en modell för strukturerade utvecklingssamtal Delmål 4.5 Andelen anställda och studenter som upplever god hälsa och välbefinnande samt har en hanterbar arbetsbelastning har ökat i jämförelse med 2015 Kartläggning av lärarnas administrativa arbetsuppgifter. Institutionen ska, tillsammans med fakultet och universitetet centralt, verka för att minska andelen tid som lärare/forskare lägger på administration. Institutionen ska införa en administrativ samordnarfunktion samt en ekonomisamordnarfunktion. Institutionen ska ha det administrativa stöd som krävs för att kunna avlasta lärarna med administrativa uppdrag. Arbetsplaneringen för lärarna ska göras i god tid och i så hög grad som möjligt tillgodose en jämn arbetsbelastning. Delmål 4.10 Institutionen har ett systematiskt arbetsmiljöarbete som är integrerat i verksamhetsprocessen. er Utarbeta och årligen följa upp arbetsmiljöplanen i enlighet med regelverk för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Umeå universitet 15