Ny kraftledning mellan Bredhälla och Horshaga, Uppvidinge kommun, Kronobergs län

6 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Ny kraftledning mellan Bredhälla och Horshaga, Uppvidinge kommun, Kronobergs län September 2016 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se SWECO Energuide AB Box 34044 100 26 Stockholm www.sweco.se Rapporten har upprättats av Hanna Markström För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/24

Innehållsförteckning 1 Inledning 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Tillstånd 6 1.2.1 Genomförande av samråd 6 1.3 Tidplan 7 2 Lokalisering, omfattning och utformning 8 2.1 Metod för lokalisering av ledningen 8 3 Studerade alternativ 9 3.1 Nollalternativ 10 3.2 Aktuella stråk 11 3.2.1 Stråk 1 (luftledning) 11 3.2.2 Stråk 2 (luftledning) 12 3.2.3 Stråk 3 (markförlagd kabel) 12 3.3 Tekniska utföranden 12 3.3.1 Trädsäker luftledning 12 3.3.2 Markförlagd kabel 14 3.3.3 För- och nackdelar med luftledning respektive markförlagd kabel 15 4 Beskrivning av berörda intressen 15 4.1 Landskapsbild 16 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 16 4.2.1 Markanvändning 16 4.2.2 Bebyggelse 17 4.2.3 Planförhållanden 17 4.3 Naturmiljö 17 4.4 Kulturmiljö 18 4.5 Friluftsliv 18 4.6 Infrastruktur 18 4.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 19 sid 3/24

5 Konsekvensbedömning 19 5.1 Landskapsbild 20 5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 20 5.3 Naturmiljö 21 5.4 Kulturmiljö 21 5.5 Friluftsliv 21 5.6 Infrastruktur 22 5.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 22 6 Kumulativa effekter 22 7 Preliminär innehållsförteckning MKB 23 Bilagor 1. Översiktskarta 2. Karta med intressen för kultur- och naturmiljö mm 3. Förteckning över identifierade intressen inom aktuella ledningsstråk sid 4/24

Malmö 2016-09-21 1 Inledning 1.1 Bakgrund Stena Renewable AB (nedan Stena) och Statkraft Sverige AB (nedan Statkraft) planerar att uppföra tre nya vindkraftparker kring Horshaga i Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Vindkraftparkerna benämnda Horshaga, Älmedal och Rosenholm ligger alla några kilometer väster om Åseda, se figur 1 nedan. E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät), som har nätkoncession för aktuellt område, har fått förfrågan om att ansluta den planerade vindkraften till överliggande elnät. Figur 1. Översikt över planerade vindkraftetableringar i området runt Horshaga i Uppvidinge kommun. sid 5/24

Detta samrådsunderlag behandlar planerad 130 kv ledning mellan Bredhälla och Horshaga. En ny fördelningsstation kommer att behöva uppföras i anslutning till vindkraftpark Rosenholm, en station som E.ON Elnät valt att benämna Horshaga. För att särskilja denna station från anslutningspunkten till vindkraftpark Horshaga, har anslutningspunkten till vindkraftparken fått benämningen Ösjöbol (se figur 1). Vindkraftpark Rosenholm, som ligger i anslutning till planerad transformatorstation Horshaga, kommer att anslutas direkt till stationen. För att ansluta vindkraftparkerna Horshaga och Älmedal kommer det att byggas ytterligare ledningar, en ledning mellan Horshaga och Ösjöbol samt en ledning mellan Horshaga och Älmedal. Dessa ledningar kommer att byggas som 24 kv ledningar vilket innebär att de omfattas av E.ON Elnäts nätkoncession för område. Dessa ledningar hanteras således i separata processer. E.ON Elnät avser att ansöka om tillstånd (nätkoncession för linje) för ledningen mellan Bredhälla och Horshaga och har anlitat Sweco för att hantera miljö- och tillståndsfrågorna. 1.2 Tillstånd För att få bygga och använda en 130 kv kraftledning krävs tillstånd, sk. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Miljöbalken ställer krav på utredning av alternativa lokaliseringar och utformningar. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tills vidare med möjlighet till omprövning tidigast 40 år efter beslutsdatum. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter som E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal och/eller ledningsrätt. Kraftledningar med en spänning på 24 kv och lägre omfattas i det aktuella området av nätkoncession för område enligt ellagen (1997:857). Det innebär ett förenklat förfarande och ledningarna kräver inte separata nätkoncessioner för linje. Samråd kommer att ske med Länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende sträckningar och utformningar. Andra nödvändiga tillstånd kommer också att sökas i enlighet med gällande lagstiftningar. 1.2.1 Genomförande av samråd Inför ansökan om tillstånd för att få uppföra och driva den planerade kraftledningen genomförs samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken. Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda särskilt berörda. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning (6 kap 5 miljöbalken) ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, sid 6/24

organisationer och den allmänhet som kan beröras. För att ge möjlighet för berörda att tidigt följa utvecklingen i projektet avser E.ON Elnät att redan från början samråda brett med samtliga instanser. I ett första steg i samrådsprocessen genomförs nu skriftligt samråd avseende definierade stråk, dvs föreslagna områden där kraftledningen kan komma att dras. När det mest lämpliga stråket har valts ut kommer E.ON Elnät att ta fram en eller flera detaljerade sträckningar för kraftledningen. Även för sträckningen kommer samråd att genomföras. Det kan vara ett eller flera stråk som E.ON Elnät väljer att arbeta vidare med och det kan vara en eller flera sträckningar som tas fram. Val av stråk och sträckning baseras på inkomna synpunkter samt miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar. Inledande samrådsmöten har genomförts med berörd Länsstyrelse och kommun under april 2016. På mötet med Länsstyrelsen närvarade även en representant från Trafikverket. Det fortsatta stråksamrådet sker skriftligen genom brevutskick till berörd Länsstyrelse och kommun, myndigheter och organisationer, samt fastighetsägare och enskilda särskilt berörda. Allmänheten kommer att få information om projektet genom annonsering i lokal tidning. Information om projektet och samrådsunderlag kommer även att finnas tillgängligt på E.ON Sverige AB:s webbsida (eon.se/regionnat). Detta material är avsett att utgöra underlag för samråd avseende utredningsområde och möjliga ledningsstråk för den planerade 130 kv kraftledningen mellan Bredhälla och Horshaga. Flera möjliga stråk och olika tekniska utföranden har utretts för den aktuella sträckan. Efter genomförd stråkutredning har E.ON Elnät valt att samråda om två stråkalternativ med luftledning och ett alternativ med markförlagd kabel. På sträckan finns det idag en 130 kv luftledning, som följer kortast möjliga väg mellan planerade anslutningspunkter. Ett alternativ för den nya ledningen är således att följa parallellt med den befintliga ledningen, enligt stråkalternativ 1, då det finns fördelar med att samordna den nya ledningen med befintlig infrastruktur. Val av stråk kommer att göras utifrån vad som framkommer i samrådet och inget är ännu beslutat. Samtliga stråkalternativ redovisas i avsnitt 3. I ett senare skede av projektet kommer samråd att ske avseende ledningssträckning inom valt/valda stråk. 1.3 Tidplan Samråd inför upprättande av ansökan om tillstånd för den planerade ledningen kommer att utföras i två steg under hösten 2016. Detta samråd genomförs under september-oktober och samråd avseende förslag på sträckning planeras till slutet av året. Ansökan avses skickas in till Energimarknadsinspektionen i början av nästa år. sid 7/24

2 Lokalisering, omfattning och utformning De tre vindkraftparker som ska anslutas genom de planerade kraftledningarna ligger i Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Anslutning till befintligt elnät kommer att ske vid Bredhälla, där E.ON Elnät ska uppföra en ny regionnätsstation. Denna placering har valts utifrån tidigare genomförd nätoptimeringsutredning, som E.ON Elnät har utfört i syfte att klargöra en lämplig fördelningspunkt i elnätet, kopplat till planerad vindkraft i området. Redan idag finns beslut om att ansluta Stenas vindkraftspark Tvinnesheda till stationen och det är troligt att det kan tillkomma ytterligare anslutningar utöver den nu aktuella ledningen. I genomförd utredning har har E.ON Elnät undersökt möjligheten att nyttja befintlig ledning på sträckan Bredhälla-Horshaga-Ösjöbol. I utredningen har man konstaterat att det inte finns kapacitet att hänga upp ytterligare faslinor i befintliga stolpar. Längden för den planerade ledningen mellan Bredhälla och Horshaga bedöms uppgå till mellan ca 7 och ca 11 km, beroende på vilket alternativ som slutligen väljs. Föreslagen stationsplacering för Horshaga har tagits fram utifrån utformningen av vindkraftparkerna. Placeringen är optimerad utifrån miljömässiga, nättekniska och byggtekniska aspekter men är inte slutgiltigt beslutad. Information som framkommer i samrådet kan leda till justering eller förändring av stationsläget. E.ON Elnät har i ett första läge valt att avgränsa ett större område, inom vilket en slutgiltig stationsplacering troligen kommer att väljas. Stationsläget för Horshaga är en central punkt för anslutning av de tre aktuella vindparkerna (Rosenholm, Älmedal och Horshaga) och det är troligt att de slutgiltiga stationsläget hamnar inom det utpekade utredningsområdet, ändringar kan dock bli aktuella utifrån den information som framkommer i samrådet. 2.1 Metod för lokalisering av ledningen E.ON Elnät har utvecklat en särskild utredningsmetodik som tillämpas för alla större kraftledningsprojekt. Inledningsvis avgränsas ett utredningsområde, stort nog att rymma flera möjliga lokaliseringar av ledningen. Inom utredningsområdet definieras därefter flera tänkbara stråk, inom vilka man senare kommer att ta fram ledningssträckningarna. Stråken definieras utifrån de intressen som finns i området, landskapets geografi och topografi, samt möjligheten att följa befintlig infrastruktur. Inom varje stråk kan det finnas flera möjligheter till alternativa sträckningar. På den aktuella sträckan mellan Bredhälla och Horshaga finns en befintlig kraftledning och ett av stråken har därför valts att förläggas i anslutning till denna. När lämpliga stråk har identifierats hålls samråd med berörda parter. I det aktuella fallet hålls detta stråksamråd skriftligen genom annonsering i tidningar, brevutskick samt utskick av föreliggande samrådsunderlag. En genomgång av allmänna intressen, som exempelvis natur- och kulturmiljöintressen inom stråken, görs som en del av underlaget för beslut om vilka stråk som är mest lämpliga att utreda vidare och fastställa en sträckning sid 8/24

inom. Under sommaren 2016 har en naturvärdes- och fågelinventering utförts i området för att inhämta relevant information för det fortsatta arbetet. Andra faktorer som E.ON Elnät tar hänsyn till vid val av stråk är bl.a. inkomna samrådssynpunkter samt tekniska och ekonomiska aspekter. När de mest lämpliga stråken för en förbindelse har valts kommer ett eller flera sträckningsförslag inom stråken att arbetas fram och samrådas. Synpunkter och information som framkommer under sträckningssamrådet ligger sedan till grund för val av slutgiltig sträckning. Sträckningssamrådet blir ofta en process där inkomna synpunkter leder till förslag på sträckningsjusteringar, som vid behov samråds på nytt innan en sträckning slutligen väljs. Efter avslutat sträckningssamråd upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna MKB utgör sedan en del av den ansökan om nätkoncession för linje som lämnas in till Energimarknadsinspektionen. 3 Studerade alternativ I det aktuella fallet har ett utredningsområde för samtliga ingående anslutningsledningar identifierats för att helheten ska kunna beaktas, se figur 2 nedan. Utredningsområdet täcker därför in alla de aktuella vindkraftparkerna och avgränsas i söder vid Tvinnesheda, där planerad regionnätsstation Bredhälla ska uppföras. I öster avgränsas området av Åseda och i väster av Norrhult. I norr avgränsas utredningsområdet av vindkraftparkerna Horshaga och Älmedal. Justering av stråk inom utredningsområdet kan komma att ske. De stråk som E.ON Elnät har tagit fram för den planerade ledningen mellan Bredhälla och Horshaga inom utredningsområdet och som är föremål för samråd redovisas i figur 2 nedan. Stråken beskrivs närmare i avsnitt 3.2 samt på kartor i bilaga 1 och 2. De planerade 24 kv ledningarna mellan Horshaga och Ösjöbol samt mellan Horshaga och Älmedal, som ska ansluta vindkraftparkerna Horshaga och Älmedal till elnätet, hanteras i separata processer och avses uppföras inom ramen för E.ON Elnäts områdeskoncession. sid 9/24

Figur 2. Utredningsområde och stråkförslag för den planerade ledningen (stråk för luftledning redovisas med tjocka streck och stråk för markkabel med smalare streck). 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade ledningen inte kommer till stånd. Detta skulle medföra att den planerade vindkraftproduktionen i området inte kan anslutas till det överliggande elnätet. Samhället går då miste om förnyelsebar energi. Ur ett socialt och lokalekonomiskt perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen som skapas under anläggnings- och driftskedet för ledningarna och vindkraftanläggningarna inte blir av. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ledningen, och i förlängningen även planerade vindkraftanläggningar, skulle medföra uteblir. Det innebär exempelvis att landskapsbilden inte påverkas och att ingen förändring av markanvändning, natur- eller kulturmiljö sker. sid 10/24

3.2 Aktuella stråk Tre alternativa stråk har tagits fram för den aktuella sträckan mellan Bredhälla och Horshaga, två luftledningsalternativ och ett kabelalternativ (se figur 3 nedan). Figur 3. Studerade stråkalternativ för planerad ledning mellan Bredhälla och Horshaga. 3.2.1 Stråk 1 (luftledning) Stråk 1 utgår i söder från transformatorstation Bredhälla. Stråket följer i sin helhet befintlig luftledning i nordvästlig riktning och passerar öster om Åker, korsar väg 23 och fortsätter norrut till det område där en ny transformatorstation planeras att uppföras (Horshaga). En ledning inom detta stråk föreslås uppföras i parallellgång med befintlig ledning för att samla och minimera intrånget i skogsmark och pågående markanvändning. Stråket innebär också kortast möjliga väg mellan anslutningspunkterna. sid 11/24

3.2.2 Stråk 2 (luftledning) Stråk 2 utgår i nordöstlig riktning ut från transformatorstation Bredhälla och följer inledningsvis en befintlig ledning. Innan Smedby viker stråket av i nordvästlig riktning, passerar väster om en avfallsanläggning, korsar väg 23 väster om Linneberg och Fridsberg. Stråket fortsätter norrut och viker av något åt väster och ansluter till det område där en ny transformatorstation planeras att uppföras (Horshaga). En ledning inom detta stråk skulle innebära att en ny ledning uppförs i tidigare obruten terräng. 3.2.3 Stråk 3 (markförlagd kabel) Stråk 3 utgår i nordöstlig riktning från transformatorstation Bredhälla. Stråket följer inledningsvis längs med befintliga vägar och den sträckning som E.ON Elnät sökt koncession för i syfte att ansluta vindkraftpark Tvinnesheda, som Stena planerar att anlägga nordost om transformatorstationen i Bredhälla. Stråket passerar förbi Smedby och går in i avgränsningsområdet för Tvinnesheda, fortsätter ut ur parkområdet och passerar genom en avfallsanläggning. Stråket fortsätter norrut och passerar genom Linneberg, korsar väg 23 och fortsätter förbi Fridsberg. Stråket följer vägen norrut förbi Kråketorp och viker sedan av västerut och ansluter till det område där en ny transformatorstation planeras att uppföras (Horshaga). Då utredningsområdet för transformatorstationen Horshaga är relativt stort finns möjlighet att ansluta med kabeln söderifrån eller norrifrån. Det är också möjligt att följa ledningsgatan från södra delen av utredningsområdet och fortsätta norrut, om transformatorstationen skulle hamna i den norra delen. 3.3 Tekniska utföranden I detta avsnitt beskrivs möjliga tekniska utföranden av ledningen, dels trädsäker luftledning, dels markförlagd kabel. 3.3.1 Trädsäker luftledning Ett utförande med trädsäker luftledning innebär att det inte finns några träd som vid storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Detta tillgodoses dels genom en kalavverkad skogsgata och dels genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden, se figur 4. sid 12/24

Figur 4. Principskiss över 130 kv portalstolpsledning med omgivande skogsgata och sidoområden med farliga träd som behöver avverkas. En luftledning för planerad 130 kv ledningen mellan Bredhälla och Horshaga föreslås huvudsakligen att uppföras i portalstolpar (se skiss i figur 5 nedan). Det kan dock bli aktuellt med andra typer av stolpar på vissa platser om förhållandena så kräver. Figur 5. Skiss med portalstolpe för planerad 130 kv ledning. Ett utförande med portalstolpar innebär stolpar med en höjd på mellan ca 15 och 25 meter och kräver en omgivande ledningsgata på ca 40 meter i skogsmark. sid 13/24

I det fall ledningen kommer att byggas inom stråk 1 är tanken att följa i parallellgång med befintlig ledning. Det innebär att befintlig ledningsgata delvis kan nyttjas, vilket medför att intrånget i skogsmark kan minimeras med drygt 20 m (se skiss i figur 6 nedan). Figur 6. Exempelskiss på resulterande ledningsgata vid parallellgång med befintlig ledning. 3.3.2 Markförlagd kabel Ett utförande med markförlagd kabel mellan Bredhälla och Horshaga skulle innebära att ett kabelförband innehållande tre kablar förläggs. Kabelschaktet skulle bli ca 1,2 meter djupt, ca 1 meter brett i botten på schaktet och ca 1,5-2 meter brett i dagöppningen (se figur 7 nedan). Figur 7. Schaktskiss för ett utförande med markförlagd kabel. sid 14/24

Under byggskedet skulle ett arbetsområde på ca 10-15 meter krävas kring schaktet för transporter och upplag av material och massor. Under driftskedet skulle en ca 7-10 m bred skogsgata behöva bibehållas kring ledningen. 3.3.3 För- och nackdelar med luftledning respektive markförlagd kabel Eventuella fel på en markkabel är svåra och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa eventuella fel på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. Luftledningar i regionnätet byggs numera trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. Avseende miljöpåverkan är den mest uppenbara nackdelen med en luftledning den visuella påverkan på det omgivande landskapet. En luftledning innebär dessutom normalt ett större markintrång än en markförlagd kabel. Risken för irreversibla skador på våtmarker, fornlämningar och liknande är dock generellt större vid markkabelförläggning eftersom omfattningen av de schaktarbeten som krävs är större än vid byggnation av en luftledning. I det aktuella området består marken huvudsakligen av storblockig terräng med inslag av berg i dagen. Stenrösen och murar är ett vanligt förekommande inslag i miljön. Vid markförläggning krävs schaktarbete på i princip hela sträckan medan en luftledning kräver punktvis schaktning vid stolpplaceringar. I den aktuella terrängen bedöms det bli svårt att ta sig fram men vanlig schaktning och det kommer sannolikt att krävas omfattande markarbeten och sprängning. Det är svårt att helt undvika och anpassa sig efter stenmurar och rösen vid markförläggning medan en luftlednings stolpplaceringar i hög grad kan anpassas efter rådande förhållanden. Generellt är det betydligt mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning, dels på grund av högre materialkostnad och dels på grund av högre byggkostnad. Vid behov av särskilda åtgärder, som omfattande sprängningsarbeten, blir byggkostnaderna snabbt höga. 4 Beskrivning av berörda intressen I detta avsnitt redovisas kortfattat berörda intressen längs med föreslagna stråkalternativ. Genomgående i kapitel 4 gäller, om inte annat anges, att benämningar i kursiv stil inom parentes hänvisar till redovisningen av utpekade intressen i tabell i bilaga 3 samt i karta i bilaga 2. sid 15/24

4.1 Landskapsbild Området mellan Bredhälla och Horshaga utgörs huvudsakligen av skogsmark med inslag av våtmarker/sumpskogar samt fossila åkrar med stenrösen och stenmurar (se exempel på stenmur i figur 8 nedan). Området är flackt, utan större höjdskillnader och ligger på en höjd över havet på ca 260-280 meter. I området finns en del mindre sjöar och gölar samt våtmarksområden. Området är relativt glest befolkat med samlad bebyggelse i mindre orter som Tvinnesheda, Åker, Linneberg och Horshaga. Närmaste större tätort är Åseda som ligger ca 5 km öster om stråken. Inga särskilt utpekade intressen knutna till landskapsbildsskydd berörs av aktuella stråk. Figur 8. Stenmur i ledningsgatan för befintlig ledning (stråk 1), ett vanligt förekommande inslag i miljön i detta område. 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 4.2.1 Markanvändning Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området, även om det finns inslag av jordbruksmark inom studerade stråk. På flera våtmarksområden i området bedrivs eller har det tidigare bedrivits torvtäktverksamhet. Stråk 1 berör en torvtäkt (VMI2) på en sträcka om knappt 1 km. Även stråk 2 tangerar utkanten av denna torvtäktsverksamhet. sid 16/24

Ett område utpekat som grundvattentillgång berörs av stråk 2 (GV-tillgång 1), dock är kapaciteten bedömd som liten eller ingen. Öster om stråk 2 och stråk 3 finns ett område utpekat som stor grundvattentillgång (GV-tillgång 2). Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av de aktuella stråkalternativen enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) hemsida. Inte heller några grus- eller sandförekomster finns inom eller i direkt anslutning till stråken. Samtliga stråk berör områden där det finns registrerade markavvattningsföretag i form av torrläggningsföretag och dikningsföretag, se karta i bilaga 2 samt tabell 3 i bilaga 3. 4.2.2 Bebyggelse I utkanten av stråk 1 finns ett hus vid Broholm och i nära anslutning till stråket finns bebyggelse vid Åker. Inom stråk 2 finns två hus i Linneberg samt ett hus vid Kråketorp. Alternativ 3, kabelstråket, passerar vid bebyggelse utanför Tvinnesheda, Linneberg, Fridsberg och Kråketorp. Stråket passerar också förbi Linneberg avfallsanläggning. 4.2.3 Planförhållanden Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Gällande översiktsplan för Uppvidinge antogs i april 2011 och vann laga kraft i juli 2012. I översiktsplanen finns högt satta mål för uppförandet av produktionsanläggningar för förnybar energi, såsom vindkraft. Det aktuella området där den nya ledningen mellan Bredhälla och Horshaga ska uppföras är utpekat som riksintresse för vindkraft och den aktuella ledningen är en förutsättning för att ansluta planerad vindkraft till elnätet. Den planerade 130 kv ledningen är förenlig med gällande översiktsplan och stråken berör inte några områden med gällande detaljplaner. 4.3 Naturmiljö Aktuella stråk berör huvudsakligen produktionsskog som ofta är tydligt påverkad av skogsbruk. Inga lagskyddade områden som Natura 2000-områden, naturreservat eller riksintressen för naturvård berörs av stråken. Stråk 1 och 2 berör i viss utsträckning våtmarker/sumpskogar medan stråk 3 endast tangerar utkanten av vissa utpekade blöta områden. Den största våtmarken (VMI2), som främst berörs av stråk 1, utgör en torvtäkt. Samtliga kända naturmiljöintressen inom eller i anslutning till aktuella stråk redovisas på karta i bilaga 2 samt i tabell 1 i bilaga 3. sid 17/24

4.4 Kulturmiljö Studerade stråk berör inga områden av riksintresse för kulturmiljön och inte heller några områden som ingår i Kronobergs läns kulturmiljöprogram. Samtliga stråk berör fornlämningar i form av fossila åkrar med röjningsrösen. Stråk 1 berör också en fornlämning i form av ett gravfält (Nottebäck 49:1). Även övriga kulturhistoriska lämningar och bevakningsobjekt berörs av studerade stråk. Stråk 1 berör flest forn- och kulturlämningar, men det är sannolikt möjligt att undvika många av dem vid projektering av en ledningssträckning. Samtliga kända kulturmiljöintressen inom aktuella stråk redovisas på karta i bilaga 2 samt i tabell 2 i bilaga 3. 4.5 Friluftsliv Det aktuella området omfattas inte av några utpekade intressen för rekreation och friluftsliv. Området hyser dock sjöar och natur där det sannolikt utövas friluftsaktiviteter i form av jakt, fiske samt bär- och svampplockning m.m. 4.6 Infrastruktur De studerade stråken berör ett antal skogsbilvägar/mindre vägar samt väg 23 som utgör en statlig riksväg. Samtliga alternativ korsar andra kraftledningar och stråk 1 följer befintlig 130 kv kraftledning som går mellan Myresjö och Sävsjöström (se figur 10 nedan). Figur 9. Befintlig 130 kv ledning som går mellan Myresjö och Sävsjöström. sid 18/24

4.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Kring kraftledningar uppkommer elektromagnetiska fält med den nominella frekvensen 50 Hz. Magnetfältet från en kraftledning har en styrka som beror på hur mycket ström som transporteras i ledningen, avståndet till ledningen samt faslinornas höjd och inbördes placering. Magnetfältets styrka mäts och beräknas i enheten mikrotesla (µt) och styrkan avtar snabbt med avståndet från ledningen. I dagsläget har forskningen inte entydigt kunnat fastställa om det finns några negativa hälsoeffekter av magnetfält från kraftledning. Därför har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Inte heller har några skyddsavstånd avseende magnetfält tagits fram. Eftersom negativa hälsoeffekter inte kan uteslutas rekommenderar ansvariga myndigheter i Sverige att försiktighet tillämpas. E.ON Elnät beaktar den av Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderade försiktighetsstrategin avseende barns exponering för lågfrekventa magnetfält: Magnetfält som är kraftigt förhöjda bör reduceras i miljöer där barn vistas varaktigt om det kan genomföras till rimliga kostnader och med försumbara konsekvenser. I vanlig boendemiljö är magnetfältsnivåer över 2 μt i årsmedelvärde att betrakta som kraftigt förhöjda. För nya elektriska anläggningar bör man redan vid planeringen beakta teknikval och placering för att sträva mot att barn inte exponeras för förhöjda magnetfältsnivåer om det kan genomföras till låga kostnader och med försumbara konsekvenser. Detsamma gäller vid utformning och uppförande av nya byggnader i närheten av befintliga elektriska anläggningar. I vanlig boendemiljö är magnetfältsnivåer upp till 0,2 μt i årsmedelvärde att betrakta som normala. Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättats med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. 5 Konsekvensbedömning I detta avsnitt presenteras en preliminär och översiktlig bedömning av de konsekvenser som planerad ledning kan förväntas medföra i de olika stråkalternativen. Bedömningarna har gjorts av miljöexperter från konsultfirman Sweco. sid 19/24

Miljökonsekvenser till följd av planerad ledning kommer att beskrivas närmare i kommande MKB. 5.1 Landskapsbild De studerade stråken är huvudsakligen belägna inom skogsmark, i relativt glesbebyggda marker där endast kortare avsnitt med öppna landskapsavsnitt återfinns. En luftledning inom stråk 1 eller 2 kommer att synliggöras för människor främst där vägar korsas samt i anslutning till sjöar, våtmaker eller mindre områden med jordbruksmark. Påverkan på landskapsbilden i sådana avsnitt är beroende på hur den slutgiltiga ledningssträckningen kommer att utformas. En luftledning skulle medföra att en skogsgata behöver tas upp genom skogslandskapet, antingen i anslutning till befintlig ledning inom stråk 1 eller i tidigare obruten terräng inom stråk 2. Givet förutsättningarna och den omgivande terrängen bedömer E.ON Elnät att påverkan på landskapsbilden skulle bli liten för en ledning i parallellgång med befintlig ledning och måttlig för en luftledning inom stråk 2. En markförlagd ledning inom stråk 3 medför en tillfällig påverkan på landskapsbilden under byggnation då maskiner, upplag av material och massor samt öppna schakt förekommer i aktuellt område. På delsträckor skulle det bli aktuellt med sprängning vilket skulle kunna medföra en viss beständig visuell påverkan på landskapsbilden lokalt. Under driftskedet skulle en ca 7-10 m bred skogsgata att behöva upprätthållas kring ledningen. Påverkan på landskapsbilden bedöms bli liten. 5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer De studerade stråken bedöms vara förenliga med gällande översiktsplan. Inga övriga kommunala planer berörs. Inga byggnader som enligt fastighetskartan klassas som hus kommer att hamna närmare än 100 meter från en planerad luftledning i stråk 1 eller 2. En markförlagd kabel inom stråk 3 skulle sannolikt hamna på mindre avstånd än 100 meter till några bostadshus, dock inte på ett sådant avstånd som skulle medföra att magnetfältet avviker starkt från vad som kan anses normalt för den akutella miljön. Påverkan på bostadsbebyggelse bedöms bli väldigt begränsad oavsett stråkval. En ny ledning i luftledningsutförande skulle innebära att mellan ca 13 till 32 ha skogsmark behöver avverkas och undantas för skogsbruk, beroende på vilket stråk som väljs samt om parallellgång med befintlig ledning kan nyttjas. För en markförlagd ledning inom stråk 3 skulle det bli aktuellt med avverkning av ca 8-10 ha. Sammantaget bedöms påverkan på markanvändningen bli liten till måttlig för en ledning inom alla studerade stråk. sid 20/24

5.3 Naturmiljö Oavsett vilket alternativ som väljs bedöms en ledningsträckning kunna projekteras så att påverkan på värdefull naturmiljö blir begränsad. Oavsett stråkval kommer det att bli aktuellt med avverkning av skog för att ge plats för ledningen, något som medför att livsbetingelserna för flora och fauna förändras lokalt. Vissa arter som kräver mörka och fuktiga miljöer kommer att missgynnas och försvinna medan ljuskrävande och hävdgynnade arter kommer att etableras. De skogar som berörs av stråken är huvudsakligen produktionsskogar av varierande ålder, vars naturvärden i allmänhet är begränsade. I anslutning till vattendrag och i blöta markområden kan påverkan knutet till körskador uppstå. Med skadeförebyggande åtgärder under projektering, byggnation och i samband med underhåll bedöms risken för negativ påverkan på naturmiljön dock vara liten för en ledning inom alla studerade stråk. 5.4 Kulturmiljö En slutgiltig ledningssträckning inom valt stråk kommer att projekteras så att påverkan på kända kulturlämningar i möjligaste mån undviks. Om det inte är möjligt att helt undvika fornlämningar kommer erforderliga åtgärder att vidtas och eventuell ansökan om att påverka/ta bort fornlämningar kommer att upprättas i enlighet med gällande lagstiftning. I det fall tidigare okända lämningar påträffas vid byggnation av ledningen kommer arbetena att avbrytas och kontakt upprättas med Länsstyrelsen, enligt kulturmiljölagen. Påverkan på kulturmiljö till följd av den planerade ledningen bedöms bli liten för en ledning inom stråk 2. Inom stråk 1 bedöms viss påverkan på kulturmiljön kunna uppstå då det i anslutning till befintlig ledningsgata finns stora områden med fossil åkermark och röjningsrösen. Inom stråk 3 bedöms viss påverkan uppstå då en markförlagd ledning intill vägar kan komma att innebära schaktning, grävarbeten och evnetuell sprängning i och intill rösen och stenmurar. 5.5 Friluftsliv Påverkan på friluftslivet består dels i den förändring av landskapsbilden som den planerade ledningen innebär, och dels i de temporära störningar som uppkommer för det lokala friluftslivet i samband med byggnation och underhåll av ledningen. En ny luftledning inom stråk 1 medför en breddning av befintlig ledningsgata med ca 20 meter, men utgör inte ett helt nytt intrång i landskapet. En ny luftledning inom stråk 2 innebär att en ca 40 meter bred skogsgata kommer att tas upp i tidigare obruten terräng. Lokalt har detta en påverkan på omgivningen men sammantaget påverkar det inte områdets karaktär. En markförlagd kabel i stråk 3 skulle medföra omfattande grävarbeten och sid 21/24

därmed en tillfällig påverkan på friluftslivet. Under driftskedet medför en markförlagd ledning inte någon påverkan på friluftslivet. Samtliga studerade stråkalternativ kommer att medföra tillfälliga störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik i området under byggnation. Störningarna kan lokalt bli omfattande under vissa perioder av byggnationen men är av övergående karaktär. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet bli liten för en markförlagd ledning inom stråk 3 och liten till måttlig för stråkalternativ 1 och 2. 5.6 Infrastruktur Den planerade ledningen kommer att uppföras i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd från andra ledningar. Vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med svensk lag och i samråd med berörda väghållare. Sammantaget bedöms påverkan på infrastruktur bli obetydlig oavsett stråkval. 5.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Ledningssträckningen inom stråken kommer att anpassas för att vidta försiktighet, så att negativ påverkan på människors hälsa eller säkerhet inte uppkommer. Oavsett stråkval kommer ett behörigt avstånd till bostadshus att kunna hållas. Magnetfältsnivåer kommer att beräknas för den planerade ledningen när en ledningssträckning är fastställd. Eftersom bostadsbebyggelsen i området är relativt gles bedöms den nya ledningen kunns uppföras utan att ge upphov till förhöjda magnetfält i bostadsmiljöer. 6 Kumulativa effekter Kumulativa effekter är sådana som uppstår när en förändring tillsammans med existerande eller kommande infrastruktur och aktiviteter samverkar. Ett exempel är flera ledningar i samma kraftledningsgata, där det sammantagna intrycket blir starkare. Den aktuella ledningen mellan Bredhälla och Horshaga ingår i ett paket med flera ledningar som syftar till att ansluta vindkraft i området kring Horshaga. De planerade vindkraftparkerna tillsammans med de nya ledningarna samt tillhörande transformatorstationer utgör en infrastrukturetablering i ett område som till stor del utgörs av glesbygd. Betraktad som en helhet innebär etableringen en förändring av markanvändning och landskapsbild i området. Å andra sidan bidrar den aktuella ledningen till en ökad produktion av förnybar energi i Sverige. sid 22/24

7 Preliminär innehållsförteckning MKB sid 23/24

sid 24/24

Horshaga Älmedal Station Horshaga Rosenholm H! Station Bredhälla Bilaga 1 Översikt föreslagna stråkalternativ för planerad ledning Bredhälla-Horshaga H! Stationsplacering Bredhälla Utredningsområde station Horshaga Stråk 1 - luftledning Stråk 2 - luftledning Stråk 3 - markkabel Avgränsning aktuella vindkraftparker Avgränsning annan vindkraft E.ON Elnät AB Upprättad av: Sweco, sehaam Datum: 2016-09-16 Skala: 1:70 000 (A4) 0 0,5 1 km ±

Älmedal Nottebäck 328 Nottebäck 313 Station Horshaga SS 5 MAV 3 SS 6 GV-tillgång 2 MAV 2 SS 4 Rosenholm VMI 2 SS 3 Nottebäck 210:2 Nottebäck 210:1 Nottebäck 161:1 Nottebäck 193:1 MAV 4 SS 9 NVP 1 Bilaga 2 SS 7 Nottebäck 195:1 Utpekade intressen längs med föreslagna stråkalternativ för planerad ledning Bredhälla-Horshaga H! SS 8 SS 10 Nottebäck 51:1 Nottebäck 49:1 Stationsplacering Bredhälla Utredningsområde station Horshaga Stråk 1 - luftledning Nottebäck 190:1 MAV 1 Stråk 2 - luftledning GV-tillgång 1 Stråk 3 - markkabel Husbyggnad Uthus Våtmarksinventering SS 2 VMI 1 Naturvårdsprogram Markavvattningsföretag # I Förorenat område RAÄ 1 Sumpskog j k Kulturlämning (punkt) H! Kulturlämning (linje) SS 1 Kulturlämning (område) Liten grundvattenkapacitet Stor grundvattentillgång Avgränsning aktuella vindkraftparker Avgränsning annan vindkraft E.ON Elnät AB Upprättad av: Sweco, sehaam Datum: 2016-09-16 Skala: 1:25 000 (A3) 0 0,5 1 km ± Station Bredhälla

Planerad ny 130 kv ledning mellan Bredhälla och Horshaga BILAGA 3 Identifierade kända intressen inom utredda ledningsstråk Tabell 1. Naturmiljöintressen inom respektive ledningsstråk KartID Objekttyp ID/Namn Naturvärdesklass Beskrivning Stråk 1 VMI 1 Våtmark 9098/ Fårhagaflyet Vissa naturvärden VMI 2 Våtmark 9709/ Mosse med torvtäkt 5 km VSV Åseda Kyrka Låga naturvärden NVP 1 Naturvårdsprogram 754 2 SS 1 Sumpskog 61518/ Fårhagaflyet Mosseskog, tall dominerar. SS 2 Sumpskog 61517/ Fårhagaflyet Mosseskog, tall dominerar. SS 3 Sumpskog 61685/ Oxhaga flyet Mosseskog, tall dominerar. SS 4 Sumpskog 61687/ Stockegöl SO Horshaga. SS 5 Sumpskog 61691/ Stockegöl SO Horshaga. SS 6 Sumpskog 61692/ Stockegöl SO Horshaga. Stråk 2 Preliminär klass 1. Preliminär klass 1. Preliminär klass 1. Mosseskog, tall dominerar. Kärrskog, blandskog av löv och barr. Kärrskog, blandskog av löv och barr. VMI 1 Våtmark 9098/ Fårhagaflyet Vissa naturvärden VMI 2 Våtmark 9709/ Mosse med torvtäkt 5 km VSV Åseda Kyrka Låga naturvärden SS 1 Sumpskog 61518/ Fårhagaflyet Mosseskog, tall dominerar. SS 2 Sumpskog 61517/ Fårhagaflyet Mosseskog, tall dominerar. SS 7 Sumpskog 61501/ 1km V Snålåsa Fly. SS 8 Sumpskog 61476/ 1200 m Ö Åker. SS 9 Sumpskog 61477/ 1200 m Ö Åker. SS 10 Sumpskog 61478/ 1200 m Ö Åker. Mosseskog, tall dominerar. Kärrskog, blandskog av löv och barr. Kärrskog, blandskog av löv och barr. Kärrskog, blandskog av löv och barr. SS 3 Sumpskog 61685/ Oxhaga flyet Mosseskog, tall dominerar. SS 4 Sumpskog 61687/ Stockegöl SO Horshaga. SS 5 Sumpskog 61691/ Stockegöl SO Horshaga. SS 6 Sumpskog 61692/ Stockegöl SO Horshaga. Preliminär klass 1. Preliminär klass 1. Preliminär klass 1. Mosseskog, tall dominerar. Kärrskog, blandskog av löv och barr. Kärrskog, blandskog av löv och barr.

Planerad ny 130 kv ledning mellan Bredhälla och Horshaga BILAGA 3 Stråk 3 VMI 1 Våtmark 9098/ Fårhagaflyet Vissa naturvärden VMI 2 Våtmark 9709/ Mosse med torvtäkt 5 km VSV Åseda Kyrka Låga naturvärden SS 2 Sumpskog 61517/ Fårhagaflyet Mosseskog, tall dominerar. SS 4 Sumpskog 61687/ Stockegöl SO Horshaga. SS 5 Sumpskog 61691/ Stockegöl SO Horshaga. SS 6 Sumpskog 61692/ Stockegöl SO Horshaga. Preliminär klass 1. Preliminär klass 1. Preliminär klass 1. Mosseskog, tall dominerar. Kärrskog, blandskog av löv och barr. Kärrskog, blandskog av löv och barr.

Planerad ny 130 kv ledning mellan Bredhälla och Horshaga BILAGA 3 Tabell 2. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom respektive ledningsstråk RAÄ nr/id Fornlämningstyp Antikvarisk bedömning* Stråk 1 Nottebäck 264 Område med fossil åkermark. Övrig kulturhistorisk lämning. Nottebäck 190:1 Fossil åker. Fornlämning Nottebäck 49:1 Gravfält. Fornlämning. Nottebäck 51:1 Fyndplats. Övrig kulturhistorisk lämning. Nottebäck 195:1 Fossil åker, röjningsröseområde. Fornlämning Nottebäck 193:1 Fossil åker, röjningsröseområde. Fornlämning Nottebäck 161:1 Fossil åker, röjningsröseområde. Fornlämning Nottebäck 328 Fossil åker, röjningsröseområde. Fornlämning Nottebäck 313 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning. Stråk 2 Nottebäck 190:1 Fossil åker. Fornlämning Nottebäck 195:1 Fossil åker, röjningsröseområde. Fornlämning Nottebäck 193:1 Fossil åker, röjningsröseområde. Fornlämning Nottebäck 210:1 Bytomt/ gårdstomt. Bevakningsobjekt Stråk 3 Nottebäck 210:2 Bytomt/ gårdstomt. Bevakningsobjekt Nottebäck 328 Fossil åker, röjningsröseområde. Fornlämning Nottebäck 313 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning. *F = Fornlämning, ÖKL = Övrig kulturhistorisk lämning. Observera att den antikvariska bedömningen är föremål för översyn efter en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2014. Redovisad antikvarisk bedömning är den som finns tillgänglig i FMIS idag.

Planerad ny 130 kv ledning mellan Bredhälla och Horshaga BILAGA 3 Tabell 3. Markavvattningsföretag och grundvattenförekomster som berörs av studerade ledningsstråk. KartID Objekttyp ID/Namn Beskrivning Stråk 1 MAV 1 Markavvattningsföretag; torrläggningsföretag. Akt 1*0139, LM 134. Åker, Smedjegård, Frälsegård och Lillegård. Från år 1914. MAV 2 MAV 3 Stråk 2 MAV 4 MAV 2 MAV 3 GV-tillgång 1 Markavvattningsföretag; dikningsföretag. Markavvattningsföretag; torrläggningsföretag. Markavvattningsföretag; dikningsföretag. Markavvattningsföretag; dikningsföretag. Markavvattningsföretag; torrläggningsföretag. Grundvattentillgång; liten eller ingen. Akt 2*0843. Tälleryd-Rosenholm. Från år 1946. Akt 2*0344, LM 124. Horshaga. Från år 1926. Akt 2*0894. Åker. Från år 1945. Akt 2*0843. Tälleryd-Rosenholm. Från år 1946. Akt 2*0344, LM 124. Horshaga. Från år 1926. Information hämtad från SGU. Storleksordningen <1 l/s (< ca 80 m3/d). GV-tillgång 2 Grundvattentillgång; stor. Information hämtad från SGU. Storleksordningen 5-25 l/s (ca 400-2 000 m3/d), med mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter. Stråk 3 MAV 5 MAV 2 MAV 3 Markavvattningsföretag; dikningsföretag. Markavvattningsföretag; dikningsföretag. Markavvattningsföretag; torrläggningsföretag. Akt 6. Badeboda-Linneberg Från år 1955. Akt 2*0843. Tälleryd-Rosenholm. Från år 1946. Akt 2*0344, LM 124. Horshaga. Från år 1926. GV-tillgång 2 Grundvattentillgång; stor. Information hämtad från SGU. Storleksordningen 5-25 l/s (ca 400-2 000 m3/d), med mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter.

2016-09-21 E.ON Elnät Sverige planerad ny 130 kv kraftledning mellan Bredhälla och Horshaga Sändlista för samråd med myndigheter och organisationer Uppvidinge kommun Box 59 364 21 Åseda Länsstyrelsen Kronobergs län kronoberg@lansstyrelsen.se Försvarsmakten Prod infra 107 85 STOCKHOLM Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Skogsstyrelsen skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Trafikverket trafikverket@trafikverket.se Sveriges Geologiska Undersökning sgu@sgu.se Post och telestyrelsen pts@pts.se Skanova elskydd@skanova.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 KARLSTAD Riksantikvarieämbetet registrator@raa.se Jordbruksverket jordbruksverket@jordbruksverket.s e Svenska Kraftnät registrator@svk.se Luftfartsverket lfv@lfv.se Växjö Småland Airport AB 355 93 Växjö LRF registrator@lrf.se LRF Sydost Att: Lars-Ove Johansson Lars.ove.torlarp@telia.com LRF Uppvidinge Att: Erik Johansson fibblegard@hotmail.com Åseda LRF-avdelning c/o Barbro Winge Torp 364 33 Åseda Sveriges Ornitologiska Förening Stenhusa Gård L. Brunneby 106 386 62 Mörbylånga Naturskyddsföreningen Kronobergs län Kronoberg@naturskyddsforeninge n.se

Naturskyddsföreningen i Uppvidinge c/o Jonny Svensson Nålgatan 3 364 31 Åseda Kronobergs Ornitologiska Förening c/o Roland Ylvén Esbjörnamåla 6 360 13 URSHULT Uppvidinge fågelklubb uppvidingefagel@gmail.com Södra Skogsägarna Södra Skogsudden 351 89 Växjö Södra Skogsägarna Att: Mats Blomberg Mats.blomberg@sodra.com Badebodaåns Fiskevårdsområde c/o Lars-Göran Elm Sjömillan 364 33 Åseda Sjötorpsjön-Hultbrens FVO c/o Mats Nykvist Hulubergshult 2 364 33 Åseda Offensiva Åseda Järnvägsgatan 4 364 30 Åseda Friluftsfrämjandet Region Öst Box 307 551 15 Jönköping Friluftsfrämjandet Åseda Västra Vägen 15 360 70 Åseda Friluftsfrämjandet Norrhult 36 071 Norrhult Jägarnas Riksförbund Saltsjögatan 15 151 71 SÖDERTÄLJE jrf@jagarnasriksforbond.se Svenska Skyttesportförbundet Hans Drugge Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Svenska Jägareförbundet Öster Malma 611 91 NYKÖPING Åseda Jaktvårdsförening maketorps@live.se Uppvidinge norra älgskötselområde Att: Joakim Isacsson Joakim.isacsson@gmail.com Ekorva Norramåla älgskötselområde Att: Tage Johansson Tage51@telia.com Åseda hembygdsförening c/o Krister Petersson Pilgatan 4 364 30 Åseda Granhults Hembygdsförening c/o Magnus Johansson Glosäng Östregård 1 360 71 Norrhult Nottebäcks hembygdsförening c/o Ragnar Palmqvist Flybo Hagadal 364 33 Åseda Klavreströms Samhällsförening c/o Lars-Eric Hammarström Solhyddan, Nottebäck 360 71 Norrhult Åseda Ryttarförening Badeboda 364 33 Åseda Norra Värends ridled eva@ridled.se Marksanering Sydost AB Box 952 191 29 Sollentuna

Riksförbundet Enskilda vägar Riddargatan 35 114 57 Stockholm

7

8