Planerad 130 kv luftledning mellan Bredhälla och Horshaga i Uppvidinge kommun

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Miljökonsekvensbeskrivning Planerad 130 kv luftledning mellan Bredhälla och Horshaga i Uppvidinge kommun Februari 2017 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se Sweco Energuide AB Box Stockholm Rapporten har upprättats av och granskats av För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/51

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning Bakgrund Lokalisering och omfattning E.ON Elnät Sverige AB 9 2 Tillstånd och bestämmelser Nätkoncession för linje Rättigheter och övriga tillstånd De allmänna hänsynsreglerna Miljökvalitetsnormer (5 kap. miljöbalken) Fysisk planering 12 3 Alternativutredning Metod Utredningsområde Studerade stråkalternativ Studerade sträckningsalternativ Nollalternativ 18 4 Alternativa utföranden Trädsäker luftledning förordat alternativ Markförlagd kabel 20 5 Byggnation, drift och underhåll Anläggande och försiktighetsåtgärder Drift och underhåll 23 6 Förordat alternativ, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Landskapsbild Markanvändning och naturresurser Naturmiljö 27 sid 3/51

4 6.4 Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet 38 7 Alternativ sträckning, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Landskapsbild Markanvändning och naturresurser Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet 47 8 Kumulativa effekter Beskrivning Konsekvenser för landskapsbild Konsekvenser för skogsbruk Konsekvenser för samhällsekonomi och klimat 49 9 Samlad bedömning 49 Referenser 51 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Översiktskarta Samrådsredogörelse Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan (BMP) Karta med utpekade intressen Naturvärdes- och fågelinventering Karta med artobservationer sid 4/51

5 Malmö Sammanfattning Bakgrund och syfte E.ON Elnät planerar att uppföra en ny 130 kv kraftledning mellan Bredhälla och Horshaga i Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Ledningen planeras för att kunna ansluta tre nya vindkraftparker, belägna några kilometer väster om Åseda, till elnätet. Parkerna kommer att byggas av Stena Renewable AB (nedan Stena) och Statkraft Sverige AB (nedan Statkraft) och benämns Rosenholm, Älmedal och Horshaga. För anslutning av parkerna till stationen vid Horshaga kommer det att behöva byggas ytterligare kraftledningar. Dessa kommer troligen att anslutas via 24 kv ledningar inom E.ON Elnäts områdeskoncession och de hanteras därmed i separata processer. För den aktuella 130 kv ledningen mellan Bredhälla och Horshaga ansöker E.ON Elnät om ett tillstånd (nätkoncession för linje). Samråd Samråd enligt 6 kap miljöbalken (MB) har genomförts för den planerade ledningen under hösten 2016 och vintern 2016/2017. I ett första skede genomfördes samråd avseende tre bredare stråk, två för luftledning och ett för markförlagd kabel. Stråken har omfattat större områden där man identifierat att det skulle vara lämpligt att bygga en ny ledning, i det skedet har det dock inte funnits några detaljerade förslag på sträckning. Efter utvärdering av den information som funnits tillgänglig tillsammans med de synpunkter som framkom under stråksamrådet genomfördes sedan ytterligare ett samråd avseende en föreslagen sträckning. Samråden har genomförts genom skriftliga utskick till berörda parter och genom annonsering i lokala tidningar. Samrådsunderlag har även funnits tillgängligt på E.ON Elnäts hemsida. Samtlig inhämtad information har utgjort underlag till denna miljökonsekvensbeskrivning som utgör bilaga till tillståndsansökan för ledningen. Alternativ Både alternativa lokaliseringar och alternativa tekniska utföranden har studerats för den planerade ledningen. Initialt har två stråk för luftledning och ett stråk för markförlagd kabel studerats. Markkabel har avfärdats då det är ett betydligt dyrare alternativ och då det medför nackdelar avseende driftsäkerhet. Utifrån de stråk som studerats för luftledning har två sträckningar sedan tagits fram, dels den förordade sträckningen som följer parallellt med en befintlig ledning, dels en alternativ stäckning i tidigare obruten skogsmark. sid 5/51

6 Konsekvensbedömning En bedömning av de konsekvenser som den planerade ledningen väntas medföra har gjorts för den förordade sträckningen samt för den alternativa sträckningen. Båda alternativen medför i olika omfattning påverkan på bl.a. landskapsbild, markanvändning, naturmiljö, kulturmiljö, infrastruktur och friluftsliv. Den förordade sträckningen följer en befintlig ledning på hela sträckan vilket gör att befintlig ledningsgata kan nyttjas till viss del, vilket gör att markintrånget och påverkan på exempelvis markanvändning, landskapsbild och naturmiljö minimeras. Förordad sträckning berör ett fornlämningsområde med rösen och stenmurar. Påverkan bedöms dock kunna minimeras genom anpassning av stolpplaceringar vilket gör att påverkan bedöms bli liten. Sammantaget bedöms den förordade sträckningen utgöra minst påverkan på bedömda aspekter och således utgöra det mest lämpliga alternativet för den nya ledningen. sid 6/51

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Stena Renewable AB (nedan Stena) och Statkraft Sverige AB (nedan Statkraft) planerar att uppföra tre nya vindkraftparker kring Horshaga i Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Vindkraftparkerna, benämnda Horshaga, Älmedal och Rosenholm, ligger alla några kilometer väster om Åseda, se figur 1 nedan. E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät), som har nätkoncession för aktuellt område, har fått förfrågan om att ansluta den planerade vindkraften till överliggande elnät. Figur 1. Översikt över planerade vindkraftetableringar i området runt Horshaga i Uppvidinge kommun. För att ansluta vindkraftparkerna planerar E.ON Elnät att uppföra en ny 130 kv ledning mellan Bredhälla och Horshaga. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör bilaga till E.ON Elnäts ansökan om nätkoncession för linje för 130 kv ledningen. sid 7/51

8 Bolaget kommer också att behöva uppföra en ny transformatorstation i nära anslutning till vindkraftpark Rosenholm, en station som E.ON Elnät valt att benämna Horshaga, se figur 1. För att särskilja denna transformatorstation från anslutningspunkten till vindkraftpark Horshaga, har anslutningspunkten till vindkraftparken fått benämningen Ösjöbol (se figur 1). Transformatorstationen vid Horshaga kommer att transformera från 24 kv till 130 kv. För att ansluta de planerade vindkraftparkerna Horshaga och Älmedal planerar E.ON Elnät att bygga ytterligare ledningar, en ledning mellan Horshaga och Ösjöbol samt en ledning mellan Horshaga och Älmedal. Dessa ledningar kommer att byggas som 24 kv ledningar vilket innebär att de omfattas av E.ON Elnäts nätkoncession för område. Dessa ledningar hanteras således i separata processer, i enlighet med gällande lagstiftning. Vid Ösjöbol och Älmedal kommer fördelningsstationer att uppföras, se figur 1, för att samla upp producerad el från vindkraften för vidare överföring till elnätet via planerade 24 kv ledningar. Vindkraftpark Rosenholm, som ligger i nära anslutning till planerad transformatorstation Horshaga, kommer att anslutas direkt till stationen via IKN-nät (Icke Koncessionspliktigt Nät) alternativt via en ny 24 kv ledning, inom ramen för E.ON Elnäts nätkoncession för område. E.ON Elnät har anlitat Sweco för att hantera miljö- och tillståndsfrågorna för planerad ledning mellan Bredhälla och Horshaga. 1.2 Lokalisering och omfattning De tre vindkraftparker som ska anslutas till den planerade kraftledningen ligger i Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Anslutning till befintligt elnät kommer att ske vid Bredhälla, där E.ON Elnät ska uppföra en ny regionnätsstation. Denna placering har valts utifrån E.ON Elnäts tidigare genomförda nätoptimeringsutredning. Syftet med utredningen var att klargöra en lämplig fördelningspunkt i elnätet, med avseende på planerad vindkraft i området. Redan idag finns beslut om att ansluta Stenas vindkraftspark Tvinnesheda till stationen och det är troligt att det kan tillkomma ytterligare anslutningar utöver Stenas vindkraftspark och den nu aktuella ledningen. I genomförd utredning har E.ON Elnät också undersökt möjligheten att nyttja befintlig ledning på sträckan Bredhälla-Horshaga-Ösjöbol för att ansluta vindkraften kring Horshaga. E.ON Elnät har dock konstaterat att det inte finns kapacitet att hänga upp ytterligare faslinor i befintliga stolpar. Föreslagen stationsplacering för Horshaga har tagits fram utifrån utformningen och placeringen av vindkraftparkerna. Läget är centralt placerat i förhållande till vindkraftparkerna. Stationen är också placerad i nära anslutning till en väg, vilket minimerar behovet av att ta upp nya vägar för transport av material, inklusive tunga transformatorer, till den planerade stationen. E.ON Elnät har i ett första läge valt att avgränsa ett större område, inom vilket en slutgiltig stationsplacering kommer att väljas. Stationsläget för Horshaga är en central punkt för anslutning av de tre aktuella sid 8/51

9 vindparkerna (Rosenholm, Älmedal och Horshaga) och det slutgiltiga stationsläget kommer att hamna inom det utpekade utredningsområdet. 1.3 E.ON Elnät Sverige AB E.ON Elnät är dotterbolag till E.ON i Norden och är en av Sveriges största elnätsägare. Cirka en miljon människor får trygg och säker elförsörjning via E.ON:s elnät som är drygt km långt vilket motsvarar nästan tre varv runt jorden. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnät. E.ON Elnät utvecklar och anpassar elnätet för förändringarna på energimarknaden genom nya, fler och mindre produktionsanslutningar, vilket kräver både ny teknik och nya affärsmodeller. Siktet är redan nu inställt på framtidens eldistribution. 2 Tillstånd och bestämmelser 2.1 Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, sk. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget, inför val av sträckning, samt ge berörda möjlighet till insyn och påverkan Samråd Samråd ska enligt 6 kap miljöbalken (MB) genomföras i första hand med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda berörda. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan, enligt länsstyrelsens bedömning, ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. För att ge möjlighet för berörda att tidigt följa utvecklingen i projektet har E.ON Elnät redan från början valt att samråda brett med samtliga instanser. Nedan beskrivs genomfört samråd i korthet. För en detaljerad beskrivning av genomfört samråd, samt inkomna synpunkter och bemötande av dessa, se bilaga 2. Samråd för den planerade kraftledningen inleddes genom samrådsmöten med Länsstyrelsen och berörda kommuner under april Skriftligt samråd med berörda myndigheter, organisationer och fastighetsägare avseende föreslagna ledningsstråk genomfördes sedan under september och oktober Allmänheten informerades om projektet genom kungörelser i Magasinet i Växjö den 29 september, i Växjöbladet/Kronobergaren den 30 september och i Smålandsposten den 1 oktober. sid 9/51

10 Information om projektet och komplett samrådsunderlag har funnits tillgängligt på E.ON Sverige AB:s webbsida (eon.se/regionnat). Materialet har även gått att beställa i pappersform från angivna kontaktpersoner. Den information och de synpunkter som framkommit i stråksamrådet har sedan, tillsammans med övrig information om området, legat till grund för arbetet med att ta fram ett sträckningsförslag. Samråd avseende förordad sträckning för planerad ledning genomfördes genom skriftliga utskick till berörda myndigheter, organisationer och fastighetsägare under december och januari Allmänheten informerades återigen om projektet i Magasinet och Smålandsposten den 15 december och i Växjöbladet/Kronobergaren den 16 december Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen beslutade den 13 januari 2017 att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken (se bilaga 3). 2.2 Rättigheter och övriga tillstånd Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON Elnät vill i första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett servitutsavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att en lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. I båda fallen ersätts fastighetsägaren för den skada som förorsakas fastigheten Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar E.ON Elnät kommer att ansöka om strandskyddsdispens där planerad ledning passerar över, eller i närhet av, vattendrag. Samråd avseende påverkan på fornlämningar kommer att göras i samband med detaljprojektering och stopplacering (se ytterligare information i avsnitt 6.4). Troligen kommer det även att bli aktuellt att ansöka om biotopskyddsdispenser för stenrösen/stenmurar som identifierats vid genomförd inventering. Även detta kommer att fastställas i samband med detaljprojektering och stolpplacering av ledningen, då det fastställs om påverkan uppstår eller om man kan undvika objekten. Om det framkommer att ytterligare tillstånd eller anmälningar erfordras, kommer dessa att upprättas och inlämnas till prövande/beslutande myndighet enligt gällande lagstiftning. 2.3 De allmänna hänsynsreglerna Miljöbalkens (MB) andra kapitel, som behandlar de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Elnät uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i det aktuella projektet. sid 10/51

11 2.3.1 Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) E.ON Elnät har gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Bolaget eftersträvar en konstant hög kunskapsnivå inom hela sin organisation och för respektive projekt. Inom ramen för detta projekt har E.ON Elnät låtit genomföra samråd i två steg med en bred krets, utredning av framkomlighet samt en naturvärdes- och fågelinventering för området kring vald sträckning. Sammantaget har detta resulterat i viktig information till projektet gällande bedömning av miljökonsekvenser samt vad som är viktigt att tänka på vid framtida projektering. Mot bakgrund härav har E.ON Elnät skaffat sig nödvändiga och tillräckliga kunskaper om projektets påverkan på miljön och människors hälsa. E.ON Elnät anser därför att bolaget har den kunskap som behövs för att bedriva den aktuella verksamheten samt vidta de åtgärder som erfordras för att i rimligaste mån skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 miljöbalken) Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik beaktas genomgående i alla projektets faser; - inom planering och projektering, genomförande samt i driftskedet. Utförda utredningar samt föreslagna åtaganden om skyddsåtgärder och försiktighetsmått är ett resultat av tillämpningen av försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) E.ON Elnät är certifierat enligt ISO Miljöledningssystemet innebär bl.a. kontroll och riskbedömning av produkter och material som hanteras i verksamheten. Här anges också hur produktval ska göras Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken) Den planerade ledningen kommer att medföra att den förnybara energi som produceras av de planerade vindkraftsanläggningarna, vid Rosenholm, Älmedal och Horshaga, kan överföras för vidare distribution och konsumtion. Vid eventuella framtida reparationer av ledningen kommer de uttjänta eller trasiga delarna att forslas bort för materialåtervinning och eventuell skrotning, vilket är i linje med kretsloppsprincipen. sid 11/51

12 2.3.5 Val av plats (2 kap. 6 miljöbalken) E.ON Elnät anser att den föreslagna lokaliseringen av ledningen är lämplig då den medför minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön, jämfört med alternativa platser. Den sökta lokaliseringen strider inte mot någon detaljplan eller områdesbestämmelse. En mer utförlig beskrivning av lokaliseringsutredningen framgår av avsnitt 3. Mot bakgrund härav anser E.ON Elnät att lokaliseringen av ledningen får anses utgöra den, för verksamheten, bäst lämpade platsen Rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken) Föreskrivna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minska påverkan på människors hälsa och miljön får inte vara orimliga att uppfylla. I en rimlighetsavvägning ska hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaden respektive nyttan för åtgärden. E.ON Elnät anser att föreslagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för projektet är rimliga med hänsyn till såväl miljöskyddet som till kostnaden och nyttan som åtgärderna medför. 2.4 Miljökvalitetsnormer (5 kap. miljöbalken) Projektet är inte av sådan art att det kommer att medföra någon påverkan på de normer som finns uppsatta avseende buller och luft. Sträckningen berör inte heller några vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer. Således kommer projektet inte medföra att miljökvalitetsnormer överskrids. 2.5 Fysisk planering Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Gällande översiktsplan för Uppvidinge antogs i april 2011 och vann laga kraft i juli I översiktsplanen finns högt satta mål för uppförandet av produktionsanläggningar för förnybar energi, såsom vindkraft. Det aktuella området där den nya ledningen mellan Bredhälla och Horshaga ska uppföras är utpekat som riksintresse för vindkraft och den aktuella ledningen är en förutsättning för att ansluta planerad vindkraft till elnätet. Den planerade 130 kv ledningen är förenlig med gällande översiktsplan och den berör inte några områden med gällande detaljplaner. sid 12/51

13 3 Alternativutredning En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. I detta avsnitt redovisas de alternativa lokaliseringar för ledningen som E.ON Elnät har utrett, samt den process som utmynnat i förordad sträckning. I avsnitt 4 redovisas alternativa tekniska utformningar. I avsnitt 9 finns en samlad bedömning av samtliga alternativ baserad på all den information som funnits tillgänglig i ärendet. 3.1 Metod E.ON Elnät har utvecklat en särskild utredningsmetodik som tillämpas för alla större kraftledningsprojekt. Inledningsvis avgränsas ett utredningsområde, stort nog att rymma flera möjliga lokaliseringar av ledningen. Inom utredningsområdet definieras därefter flera tänkbara stråk, inom vilka man senare kommer att ta fram en eller flera förslag på sträckningar. Stråken definieras utifrån de intressen som finns i området, landskapets geografi och topografi, samt möjligheten att följa befintlig infrastruktur. Inom varje stråk kan det finnas flera möjligheter till alternativa sträckningar. När lämpliga stråk har identifierats hålls samråd med berörda parter. Stråksamrådet genomförts normalt skriftligen genom annonsering i tidningar och utskick av underlag till berörda parter. En genomgång av allmänna intressen, som exempelvis natur- och kulturmiljö inom stråken, görs som en del av underlaget för beslut om vilket stråk som är mest lämpligt att utreda vidare och fastställa en sträckning inom. Andra faktorer som E.ON Elnät tar hänsyn till vid val av stråk är bl.a. inkomna samrådssynpunkter samt tekniska och ekonomiska aspekter. När det mest lämpliga stråket för en förbindelse har valts arbetas ett eller flera sträckningsförslag fram. Detta/dessa utgör sedan underlag för det sträckningssamråd som genomförs. Synpunkter och information som framkommer under sträckningssamrådet ligger sedan till grund för val av sträckning. Sträckningssamrådet blir ofta en process där inkomna synpunkter leder till förslag på sträckningsjusteringar, som vid behov samråds på nytt innan en förordad sträckning slutligen väljs. Efter avslutat sträckningssamråd upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för förordad sträckning och en alternativ sträckning som sedan utgör en del av den ansökan om nätkoncession för linje som lämnas in till Energimarknadsinspektionen (detta dokument). sid 13/51

14

15 nya station Horshaga). För anslutning av vindkraftparkerna Rosenholm, Älmedal och Horshaga krävs ytterligare kraftledningar. Utredning och planering för dessa ledningar sker inom ramen för E.ON Elnäts områdeskoncession då det är fråga om 24 kv ledningar (alternativt IKN-nät för Rosenholm). 3.3 Studerade stråkalternativ För planerad ledning mellan Bredhälla och Horshaga har tre olika stråk studerats, två för luftledning och ett för markförlagd kabel. Stråk 1 (luftledning) utgår i nordvästlig riktning från planerad transformatorstation vid Bredhälla. Stråket följer en befintlig ledning på hela sträckan. Stråket passerar strax öster om Åker, korsar väg 23 och passerar över Flybo mosse, söder om Kråketorp. Stråket sträcker sig i norr till en befintlig väg vid Horshaga. Stråk 2 (luftledning) utgår i nordlig riktning från planerad transformatorstation vid Bredhälla. Stråket följer inledningsvis en befintlig ledning i ca 2 km för att sedan vika av i nordvästlig riktning. Stråket följer sedan öster om stråk 1, korsar väg 23 och passerar Kråketorp, nordöst om Flybo mosse. Stråket ansluter sedan till slutpunkten vid Horshaga, väster om Älmedal. Stråk 3 (markkabel) utgår i nordostlig riktning och följer inledningsvis den ledning som planeras för att ansluta vindkraftpark Tvinnesheda till transformatorstationen vid Bredhälla. Stråket följer huvudsakligen befintliga vägar och viker av åt nordväst varefter det korsar en befintlig luftledning, passerar Linneberga avfallsanläggning och korsar sedan väg 23. Stråket följer fortsättningsvis befintliga vägar till Kråketorp där stråket delas upp i två alternativ, ett som följer väg öster om befintlig ledning och ett som följer ledningsgatan upp till anslutningspunkten vid Horshaga (där det eventuellt skulle byggas ny väg i samband med etablering av vindkraftpark Rosenholm). De studerade stråken framgår av figur 3 nedan. sid 15/51

16 Figur 3. Studerade stråk för planerad ledning mellan Bredhälla och Horshaga. 3.4 Studerade sträckningsalternativ Efter genomfört stråksamråd har E.ON Elnät utvärderat de olika stråken mot varandra, utifrån synpunkter och information som framkommit i samrådet samt tidigare tillgänglig information. Markförlagd kabel har avfärdats då denna tekniska lösning bedömts som olämplig, främst på grund av den merkostnad som det innebär (se mer information under avsnitt 4). Vad gäller stråken för luftledning har samtlig information och de synpunkter som framkommit i stråksamrådet pekat på att stråk 1, med dess parallellgång med befintlig ledning, är det mest lämpliga. E.ON Elnät har dock tagit fram två förslag på sträckningar (se figur 4 nedan samt bilaga 1), en sträckning inom vardera stråk, för att kunna jämföra dem mot varandra. Samråd avseende sträckning har genomförts för det förordade alternativet. Likaså har en naturvärdes- och fågelinventering genomförts för förordat alternativ men inte för den alternativa sträckningen. sid 16/51

17 Figur 4. Studerade sträckningar för planerad ledning mellan Bredhälla och Horshaga Förordad sträckning Förordad sträckning för planerad ledning mellan Bredhälla och Horshaga utgår från planerad transformatorstation vid Bredhälla och följer öster om befintlig 130 kv ledning i nordvästlig riktning. Sträckningen passerar öster om Åker, korsar väg 23 och passerar över Flybo torvtäkt. Ledningen ansluter till föreslagen stationsplacering vid Horshaga. Ledningen följer i sin helhet längs med befintlig kraftledning och sträckan uppgår till ca 7,8 km (se figur 4) Alternativ sträckning Den alternativa sträckningen som studerats för planerad ledning mellan Bredhälla och Horshaga utgår i nordostlig riktning från planerad transformatorstation vid Bredhälla. Sträckningen följer inledningsvis norr om en befintlig ledning i ca 1,5 km för att sedan vika av i nordvästlig riktning. Sträckningen passerar väster om Linneberga avfallsanläggning och korsar sedan väg 23 mellan Broholm och Linneberg. Sträckningen fortsätter i nordvästlig riktning och passerar mellan Flybo mosse och Kråketorp innan sid 17/51

18 anslutning till planerad transformatorstation vid Horshaga (se figur 4). Den alternativa sträckningen uppgår till ca 8,2 km. 3.5 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ledningen inte byggs. Det innebär i sin tur att producerad el från vindkraftparkerna Rosenholm, Älmedal och Horshaga inte kan överföras till elnätet. Ur ett socialt och lokalekonomiskt perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen som kan skapas under anläggnings- och driftskedet för ledningarna och vindkraftsparkerna uteblir. Samhället går i nollalternativet miste om den produktion av förnyelsebar el som skulle kunna ersätta fossil energi och således bidra till mindre utsläpp av exempelvis koldioxid. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ledningen, och i förlängningen även vindkraftsparkerna, skulle medföra uteblir. Det innebär exempelvis att landskapsbilden inte påverkas och att ingen förändring av markanvändning, natur- eller kulturmiljö sker. 4 Alternativa utföranden En MKB ska utöver en redovisning av alternativa platser även innehålla alternativa utformningar. Regionnätsledningar kan byggas som trädsäkra luftledningar alternativt som markförlagda kablar. Dessa båda tekniska utföranden har olika för- och nackdelar. För att ge en mer omfattande bild av de avvägningar som gjorts, beskrivs nedan kortfattat de föroch nackdelar som de båda tekniska utförandena har. Markförlagd kabel innebär både för- och nackdelar sett ur ett miljöperspektiv. Den kanske tydligaste fördelen med markkabel är att den öppna ledningsgata som krävs kring både markförlagda kablar och luftledningar är avsevärt smalare kring kablarna. Det innebär fördelar avseende landskapsbildspåverkan, både genom den smalare ledningsgatan och genom att anläggningen är dold i marken. Dessutom blir den bestående påverkan på bl.a. skoglig naturmiljö och skogsbruk normalt mindre för markkablar. I det aktuella fallet kan dock luftledningsalternativet till viss del utnyttja befintlig ledningsgata vilket innebär att markintrånget minimeras. Kabelförläggning medför generellt mer omfattande markskador jämfört med luftledning då markarbeten erfordras på hela sträckan. För en luftledning blir det endast aktuellt med schaktarbeten, samt i enstaka fall sprängning, vid stolpplaceringar. Ur kulturmiljösynpunkt kan markkabel således vara problematiskt eftersom markpåverkan blir mer omfattande. I det aktuella området finns det generellt mycket kulturlämningar i form av stenrösen och stenmurar som i hög grad påverkas av markarbeten. För en luftledning kan stolpplaceringarna i hög grad anpassas för att undvika ingrepp i forn- och kulturlämningar. sid 18/51

19 Vid sträckor med ytligt liggande berg innebär sprängning för kabelschaktet irreversibla markingrepp. Vid schaktarbeten i blöta marker, som är särskilt känsliga för ingrepp, kan påverkan till följd av en markkabel bli allvarlig genom att de hydrologiska förhållandena riskerar att förändras. Eftersom det studerade kabelalternativet huvudsakligen följer befintliga vägar bedöms det dock som ett mindre problem i det aktuella fallet. Vid passage av vattendrag kan markförläggning påverka naturmiljön vid schaktarbeten medan luftledningens stolpplaceringar kan anpassas för att undvika närhet till vattendrag. Genom utförande med schaktfri metod som borrning kan påverkan undvikas även för markkablar, dock innebär det stora merkostnader. Vad gäller närboende är det generellt mer fördelaktigt med markkabel, främst för att ledningen inte synliggörs för boende. Även utbredningen av magnetfält är generellt mindre för markförlagd kabel. Under byggskedet ger både kabel- och luftledning upphov till störningar för närboende, dels i form av buller och avgaser från arbetsmaskiner och dels i form av trafikstörningar. Störningarna kan bli något mer omfattande för markkabel eftersom markarbeten erfordras på hela sträckan. Den aktuella ledningen planeras att uppföras i glesbygd där antalet närboende är få. Driftsäkerheten är ett tungt vägande motiv till varför markförlagda kablar undviks i regionnätet. Det är svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa fel på markkablar. Det kan ta flera veckor att åtgärda felen och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. I det aktuella fallet innebär avbrott på ledningen en förlust av den förnyelsebara energi som hade kunnat produceras under avbrottstiden. Vidare innebär avbrott ett inkomstbortfall för ägaren av vindkraftsparkerna. Att använda kabel i regionnätet är ett avsevärt dyrare alternativ jämfört med luftledning. En kostnadsjämförelse mellan förordat alternativ och studerat kabelalternativ, visar att ledningen skulle bli ca 30 miljoner kronor dyrare i ett utförande med markkabel jämfört med det förordade luftledningsalternativet (omkring tre gånger så dyrt). De fördelar som en markförlagd kabel skulle innebära bedöms inte motivera den sämre driftsäkerhet, påverkan på kulturlämningar och högre byggkostnad som det skulle innebära. Givet ovan nämnda förutsättningar har E.ON Elnät valt att ansöka om ett utförande med trädsäker luftledning i portalstolpar. Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd som vid storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Detta tillgodoses dels genom en kalavverkad skogsgata och dels genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden. I figur 5 nedan finns en principskiss över hur ledningsgatan kommer att se ut, den nya ledningen i portalstolpar till höger i bilden. sid 19/51

20 Figur 5. Principskiss över planerad ledningsgata. 4.1 Trädsäker luftledning förordat alternativ Ledningen föreslås uppföras i portalstolpar med horisontellt placerade faslinor med hängande isolatorkedjor (se figur 6 nedan). Denna konstruktion är normalt mellan m hög och kräver en ca 40 m bred omgivande skogsgata. Eftersom ledningen planeras att uppföras i anslutning till en annan ledning kan den redan befintliga ledningsgatan i viss mån nyttjas. En breddning på ca 20 m erfordras för att få plats med den nya ledningen och för att denna ska bibehållas som trädsäker, se figur 5 ovan. På vissa platser kan det bli aktuellt med annan stolputformning om förhållandena så kräver. Figur 6. Skiss med portalstolpe. 4.2 Markförlagd kabel Ett utförande med markförlagd kabel skulle för den aktuella ledningen innebära ett utförande med ett kabelförband om vardera tre enledarkablar med en diameter på 630 mm 2. Uppskattad längd för en sträckning med markkabel skulle bli ca 1,2 km. Schaktbredden är sid 20/51

21 ca 1 m i botten och ca 2 m i dagöppningen. Schaktdjupet är ca 1,2 m och kabelförbandet ligger på ca 0,9 m djup (se figur 7 nedan). Figur 7. Principskiss kabelschakt för en 130 kv ledning med aktuell överföringskapacitet. Under byggskedet krävs ett arbetsområde på ca meter kring schaktet för transporter och upplag av material och massor (se figur 8 nedan). Befintliga vägar kan i viss mån kunna nyttjas som arbetsväg för transporter. Figur 8. Bild på kabelschakt och omgivande arbetsområde. Under driftskedet skulle en ca 7-10 m bred skogsgata behöva bibehållas kring ledningen. Beräknat på den uppskattade längden för markkabel och att en ca 7 m bred skogsgata erfordras längs med hela sträckningen skulle ca 8 ha skogsmark behöva tas i anspråk. Intill vägar kan erforderligt område normalt minimeras något, alternativt kan det vara avverkat precis intill vägen vilket gör att den ytterligare avverkning som krävs blir mer begränsad. Det är därför troligt att avverkning och ianspråktagande av mark skulle understiga 8 ha. sid 21/51

22 5 Byggnation, drift och underhåll 5.1 Anläggande och försiktighetsåtgärder Innan byggnationen av en ny kraftledning påbörjas genomförs en fältprojektering där ledningssträckningen stakas ut och markens plan och profil dokumenteras. Arbetet sker till fots och/eller med hjälp av lättare terränggående fordon. Då den nya ledningen planeras att uppföras parallellt med en befintlig ledning underlättas förundersökningsarbetet. Normalt görs även en värdering av den skog som behöver avverkas för den nya kraftledningsgatan och träd aktuella för avverkning stämplas. När fältarbetena samt detaljprojektering av ledningen är klara och rättigheter för att få utnyttja marken har inhämtats kan avverkning och byggnation påbörjas. Uttransport av material kommer i första hand att ske på befintliga vägar i området samt i ledningsgatan. Om nya tillfartsvägar eller liknande erfordras kommer samråd för dessa att ske med Länsstyrelsen, enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Byggnation av den nya ledningen börjar med att material (stolpar, reglar, stag och fundament) transporteras in till kraftledningsgatan. Byggnationsarbeten inom blöta markområden kommer om det är möjligt att ske när marken är tjälad eller torrlagd. Risken för skador i känsliga våtmarksområden minskas därmed. Om detta inte är möjligt kommer särskilda skyddsåtgärder att vidtas för att minimera markskador, exempelvis kan stockmattor eller liknande användas. Placeringen av materialupplag och uppställningsplatser för maskiner kommer att optimeras för att minimera transportsträckan mellan upplag och stolpplatser, dock med hänsyn till känsliga områden så att skada på den omgivande miljön inte uppstår. E.ON Elnät har beslutat att inte använda kreosotimpregnerade trästolpar. Istället kommer trästolpar med alternativt impregneringsmedel att användas, godkänt för det aktuella ändamålet. Det är idag inte beslutat exakt vilken typ av impregneringsmedel som blir aktuellt men vid uppförande av ledningen kommer E.ON Elnät att beakta de regler och användningsvillkor som föreskrivits det aktuella impregneringsmedlet. Om det vid enstaka stolpplaceringar föreligger risk för spridning till vattenmiljöer kan det bli aktuellt med annan typ av stolpar/stolpmaterial på dessa platser. Upplag kommer att anpassas så att ingen skada uppkommer på människors hälsa och på miljön. Stolpresning sker genom att en grävmaskin med en specialskopa gräver ett ca 2 m djupt hål vari stolparna placeras. Mindre gropar behöver också grävas för stagförankringar. Där markerna är blöta placeras stolparna i första hand inom de lokalt torraste områdena. Går det inte att hitta fast mark utnyttjas i sällsynta fall pålat fundament eller slipersfundament. De överskottsmassor som uppkommer i samband med grundläggning av stolpar är relativt små och kräver inget specifikt omhändertagande. Vid stolpresning i sank torvmark är schaktningen mer omfattande. Detsamma gäller för grundläggning av eventuella sid 22/51

23 fackverksstolpar, om sådana skulle bli aktuella på enstaka platser. Huvuddelen av schaktmassorna används dock för återfyllnad av schaktet när stolpen har rests. Eventuella överskottsmassor fördelas ut i terrängen kring stolpen. När stolpen är på plats monteras reglar och övrig utrustning. När samtliga stolpar är färdiga dras faslinorna ut med bandvagn och spolverk placerade i ledningens ändar. Detta moment sker släpfritt varvid varken linor eller mark skadas. I samtliga moment kommer transport av personal att ske via befintliga tillfartsvägar samt i kraftledningsgatan, med lättare terränggående fordon inklusive bandvagn. 5.2 Drift och underhåll Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd som vid storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Detta tillgodoses dels genom en kalavverkad skogsgata och dels genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden, se principskiss för en ledningsgata med en ledning i figur 9. I det aktuella fallet planeras den nya ledningen att uppföras i parallellgång med en befintlig ledning och det blir således en gemensam ledningsgata (se figur 5 under avsnitt 4). För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas. Med skogligt underhåll menas att den hävdade skogsgatan röjs helt och hållet, samtidigt som kantträd avverkas. Underhållsåtgärderna görs regelbundet ungefär vart åttonde till vart tionde år. Figur 9. Principskiss över ledningsgata; skogsgata med omgivande sidoområden. (I det aktuella fallet blir det en breddning av en befintlig ledningsgata och således inte en helt ny skogsgata, se figur 5 under avsnitt 4). sid 23/51

24 Utöver röjningen av ledningsgatan måste normalt även kantträd avverkas, så kallade farliga träd, se figur 8 ovan. Farliga träd står utanför den röjda skogsgatan och har vuxit sig så höga att de vid exempelvis storm kan falla på ledningen eller på stolpar och stag. Dessa träd mäts in och stämplas innan avverkning. Vanligen används en skördare för avverkningen, som förflyttar sig i den röjda skogsgatan. En skotare samlar sedan ihop virke och kör ut det till närmaste väg som korsas av ledningen. Röjningen genomförs motormanuellt. Tekniskt underhåll på ledningen utförs vid behov. Det kan handla om att byta ut gamla eller skadade ledningsdelar samt felsöka och genomföra reparationer vid eventuella felavbrott. Inför planerade underhållsåtgärder samråder E.ON Elnät med Länsstyrelsen avseende åtgärderna, i enlighet med 12 kap. 6 miljöbalken, för att säkerställa att erforderliga skadeförebyggande åtgärder vidtas. 6 Förordat alternativ, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning I detta avsnitt beskrivs de identifierade intressen som finns längs med förordad sträckning och som kan komma att beröras av planerad byggnation. Digitalt informationsunderlag har inhämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen (Skogsdataportalen), Riksantikvarieämbetet (FMIS) m.fl. myndigheter. Utöver detta har kommunala planer studerats och information som inhämtats vid genomförda samråd beaktats. Konsekvensbedömsningar av påverkan på berörda intressen framgår nedan och där det anses skäligt beskrivs skadeförebyggande åtgärder. Bedömningarna är gjorda utifrån en fyrgradig skala enligt följande: Betydande påverkan uppstår när projektet förstör områdets karaktär eller värdekärnor eller omöjliggör pågående verksamhet. Måttlig påverkan uppstår när projektet innebär att områdets karaktär eller värdekärnor störs i sådan grad att dess värden delvis minskar, eller att pågående verksamhet försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste flyttas/avbrytas. Liten påverkan innebär att enstaka värdefulla områden störs endast i liten utsträckning och att områdenas samlade värden huvudsakligen kvarstår, eller att pågående verksamhet till viss del störs men att verksamheten i stort sätt kan pågå som tidigare. Obetydlig påverkan innebär att områdets karaktär och värden förblir opåverkade eller endast obetydligt påverkade, eller att pågående verksamhet kan fortgå som tidigare. sid 24/51

25 6.1 Landskapsbild Beskrivning Området mellan Bredhälla och Horshaga utgörs huvudsakligen av skogsmark med inslag av våtmarker/sumpskogar samt fossila åkrar med stenrösen och stenmurar. Området är flackt, utan större höjdskillnader och ligger på en höjd över havet på ca meter. I området finns en del mindre sjöar och gölar samt våtmarksområden/mossar. Området är relativt glest befolkat med samlad bebyggelse i mindre orter som Tvinnesheda, Åker och Horshaga. Närmaste större tätort är Åseda som ligger ca 5 km öster om föreslagen ledningssträckning. Inga särskilt utpekade intressen knutna till landskapsbildsskydd berörs av den förordade ledningssträckningen Konsekvensbedömning Förordad sträckning passerar huvudsakligen genom skogsmark, i glesbygd där kortare avsnitt med öppet landskap förekommer. Ledningen kommer att synliggöras för människor vid korsning med vägar samt i anslutning till öppna landskapsavsnitt som gamla betesmarker och liknande samt vid Flybo mosse där det idag bedrivs torvtäktsverksamhet. Den förordade sträckningen följer i parallellgång med befintlig luftledning och innebär att befintlig ledningsgata delvis kan nyttjas. Att uppföra ledningen parallellt med befintlig ledning innebär att man samlar intrånget och infrastrukturen och undviker ytterligare fragmentering och intrång i landskapet. Ledningen föreslås uppföras i portalstolpar med en höjd på mellan ca 15 och 25 m, något lägre än de stolparna för den befintliga ledningen. Stolparna för den nya ledningen kommer huvudsakligen att vara i samma nivå som omgivande träd vilket minimerar påverkan på landskapsbilden i stort. Där landskapet öppnas upp bidrar de båda ledningarna med en mer omfattande industriell karaktär jämfört med idag. Sammantaget bedöms påverkan på landskapsbilden dock bli liten. 6.2 Markanvändning och naturresurser Beskrivning Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området (se områden med avverkningsanmälningar och slutförd avverkning i figur 10 nedan), även om det finns inslag av jordbruksmark och en del gammal betesmark. I norra delen, söder om Kråketorp, finns Flybo mosse där torvtäktsverksamhet bedrivs. I området öster om föreslagen ledningssträckning finns ett område utpekat som grundvattentillgång med en kapacitet som bedömts som liten eller ingen (GV 1), samt ett område utpekat som stor grundvattentillgång. Det förstnämnde ligger öster om Åker, ca 1 km öster om förordad sträckning, och det andra vid Tälleryd (öster om Kråketorp), ca 2 km öster om förordad sträckning, se figur 10 nedan samt karta i bilaga 4. sid 25/51

26

27

28

29 NVI 6, klass 3 NVI 7, klass 3 NVI 8, klass 3 NVI 9, klass 3 NVI 10, klass 3 NVI 11, klass 3 NVI 12, klass 2 NVI 13, klass 3 NVI 14, klass 3 NVI 15, klass 3 NVI 16, klass 3 NVI 17, klass 2 Sumpskog med grov gran och björk. Gott om multnande ved med utgångshål från vedinsekter. Värdefullt för vedlevande arter. Området fortsätter utanför ledningsgata. Blomrik mark i ledningsgata. Igenväxande betesmark där hävd upphört. God blomrikedom, bra för insekter. Området kantas av granskog. Gränsfall vid inventering, uppfyller klass 3 pga blomrikedom, insektsrikedom och läget i anslutning till andra objekt. Generella biotopskydd förekommer. Blomrik ledningsgata. Tätt med enbuskar, yngre björkar, örnbräken och grov ljung. Omges delvis av stenmurar. Fläckvis öppna och blomrika partier med fin hävdpräglad flora. Varmt läge med rik insektsfauna. Björkkärr. Natura 2000 naturtyp. Skogsbevuxen myr. Mindre del av kärr med multnande björkved. Stort antal arter, ett mycket rikt parti med gott om fjäril. Multnande ved och rikt insektsliv värdefulla. Mer än hälften av objektet utanför ledningsgatan. Betesmark med spridda enbuskar och ett fåtal björkar och gran. Delvis kultiverad med fläckvis finns hävdpräglad flora. Mindre delar utanför. Generella biotopskydd förekommer. Mindre vattendrag. Svagt rinnande (dikat) med något grusig botten och relativt vegetationsrikt utmed vissa delar. Variabel och fin, goda förutsättningar för många arter, gott om trollsländor. Bra läge i betesmark. Solexponerat. Fortsätter utanför. Generellt biotopskydd, möjligen strandskydd. Blomrik ledningsgata. Hävdpräglad flora i vägren och under ledningen. Trädfritt med enstaka enbuskar och uppväxande sly. Art- och blomrik flora. Gott om fjärilar och andra insekter. Våtmarker. Tre solexponerade småvatten/dammar vid före detta grustag. Varierad miljö med varmt lokalklimat. Kantas av små träd/buskar. Vissa dammar uttorkningskänsliga men har troligen värde för groddjur. Sländor och andra insekter noterades. Inga naturvårdsarter. Två av våtmarkerna i söder bör omfattas av generellt biotopskydd, möjligen strandskydd. Kultiverad betesmark. Tämligen stor kultiverad och gräsdominerad bete-/slåttermark. Relativt trivial naturvårdsmässigt med fläckvis blomrika partier. Värdefullt för insektsfaunan och fjärilar. Området kantas av granskog. Vattendrag. Svagt rinnande där norra delarna är dikade, södra mer ursprunglig men påverkad. Varierande bottenstruktur men ofta påtagligt mjuk botten. Frodig vegetation. Vattendraget har värde för insektslivet. Delvis generellt biotopskydd, möjligen strandskydd. Floralokal. Litet blomrikt område i ledningsgatan. Vegetationen något igenväxande, med flera hävdpräglade partier. Trots liten areal, sannolikt värdefullt för insektsfauna. Floralokal utmed markväg. Blomrik mark utmed och i kanten av en torr och sandig markväg som kantas av en, björk och gran. Stort inslag av hävdpräglad flora. Torr och sandig miljö tillsammans med blomrikedom är sannolikt av betydelse för många insekter. sid 29/51

30 NVI 18, klass 3 Tallbevuxen myr. Natura 2000 naturtyp: skogsbeklädd myr. Talldominerande myr på båda sidor av ledningsgatan som utgör del av Fårhagaflyet. Torrare mark i norr med något grövre träd. Flera gamla träd med skrovlig bark. På träden växer lav. Finns multnande tallved, stående och liggande, gynnar vedlevande arter och biologisk mångfald. Fortsätter utanför. Observationer av fridlysta arter och fåglar framgår av rapport till naturvärdes- och fågelinventering i bilaga 5 och de fridlysta växterna redovisas även på karta i bilaga 6. Ett fåtal fridlysta växter och ett antal olika fågelarter (rödlistade, arter i fågeldirektivet och andra särskilt känsliga arter) har noterats vid genomförd inventering. Ett femtiotal generella biotopskydd har identifierats vid genomförd inventering, främst i form av rösen och stenmurar i odlingslandskapet. Dessa kan hysa särskilda livsmiljöer för arter och är av intresse för naturmiljön. De flesta återfinns inom ett område utpekat som fornlämning och rösena är således även av intresse för kulturmiljön. I figur 11 nedan visas en stenmur som utgör generellt biotopskydd. Figur 11. Stenmur i odlingslandskapet som utgör generellt biotopskydd Generella skadeförebyggande åtgärder Föreslagen sträckning kommer i viss utsträckning att påverka våtmarker och sumpskogar. Stolpar kommer i möjligaste mån att placeras på torr mark för att undvika schaktning i blöta markområden. Ett antal stolpplaceringar kommer dock att behöva placeras inom dessa områden. Bland annat kommer det att bli aktuellt med stolpplaceringar inom Flybo torvtäkt. Inom detta område kommer dialog att föras med verksamhetsutövaren för att sid 30/51

31 minimera påverkan på torvtäkten, se ovan i avsnitt Arbeten i blöta markområden kommer att ske med särskild försiktighet, och åtgärder kommer att vidtas för att minimera påverkan till följd av körskador och liknande. Exempelvis kan arbeten utföras på torrlagd mark, alternativt kan stockmattor eller liknande användas. Stolpplaceringar kommer att anpassas för att undvika närhet och påverkan på berörda vattendrag/diken. Körning kommer i möjligaste mån att undvikas i vattendrag och om det inte är möjligt kommer stockmattor eller tillfälliga broar att användas för att undvika påverkan på vattendragen. Avverkning av skog kommer att bli aktuellt för att göra plats för den nya ledningen. En breddning av befintlig ledningsgata kommer att vara negativt för vissa naturmiljöer där värdena är kopplade till skogen. Andra naturmiljöer kan gynnas av att skogsgatan breddas eftersom hävdpräglade arter gynnas och får större utrymme. Många av de öppna markerna utgör värdefulla naturmiljöer enligt genomförd inventering. Det finns en risk för påverkan på identifierade värdefulla arter. Genom anpassning av stolpplaceringar, och särskild försiktighet vid byggnation och framtida underhåll, bedöms dock påverkan till stor del kunna undvikas. I utpekade områden med naturvärden kopplat till skogen kan högstubbar och lågor lämnas kvar till vedlevande arter i kantzonerna. Stolpplaceringar kommer att anpassas efter utpekade naturvärden och de generella biotopskydd som finns i området, i synnerhet norr om väg 23 inom utpekat kulturmiljöobjekt. På så vis kan man undvika påverkan på rösen och stenmurar Konsekvensbedömning Placering av transformatorstationen vid Horshaga har anpassats efter genomförd naturvärdesinventering. Ledningen och stationen uppförs således utanför det avgränsade objektet NVI 1 och ingen påverkan kommer att blir aktuell. Viss påverkan kommer att uppstå på inventerade bestånd benämnda NVI 2 vid avverkning för att bredda ledningsgatan. Skogsbestånden är belägna inom utpekade sumpskogsområden och sträcker sig utanför ledningsgatan, det är dock oklart exakt hur stora områdena är. Avverkning kommer att bli aktuellt och det kommer att få en negativ lokal effekt på naturvärdena. Sammantaget bedöms påverkan på NVI 2 bli måttlig. NVI 3 kommer att påverkas i liten utsträckning av förordad sträckning. Ledningen kommer att uppföras öster om befintlig ledning och det inventerade naturvärdet är främst beläget väster om befintlig ledning, men omfattar även en del av ledningsgatan. Naturvärdena är kopplade till öppen mark och en breddning av ledningsgatan med återkommande underhåll kan leda till att naturvärdena kan bre ut sig ytterligare. Förutsatt att försiktighet vidtas vid byggnationsarbeten bedöms påverkan på NVI 3 bli liten och möjligen även medföra positiva effekter. sid 31/51

32

33 värden fortfarande kvarstår i de delar som inte behöver avverkas. Påverkan på NVI 6 bedöms som måttlig. NVI 7 och 8 hyser naturvärden kopplade till öppen mark med blomrik mark, delvis kopplat till ledningsgatan. Den återkommande röjningen av ledningsgatan verkar troligen positivt för naturvärdena i området. Förutsatt att försiktighet vidtas vid byggnation av den nya ledningen bedöms påverkan på objekten bli liten. Istället bedöms en breddning av ledningsgatan samt den återkommande röjningen vara positivt för naturvärdena i området då de är kopplade till hävdad mark. NVI 9 återfinns väster om den befintliga ledningen och fortsätter utanför ledningsgatan. Då den förordade sträckningen är belägen öster om befintlig ledning kommer området inte att påverkas av den nya ledningen. Det område som omfattas av NVI 10 är beläget inom ledningsgatan med vissa delar utanför ledningsgatan, huvudsakligen väster om befintlig ledning. Värdena är kopplade till hävdad betesmark. Förutsatt att försiktighet vidtas vid planerade byggnationsarbeten och att stolpplaceringar undviks i området bedöms påverkan bli liten. En breddning av ledningsgatan kan verka positivt för naturvärdena då ytterligare mark öppnas upp. Inom objektet finns ett mindre vattendrag som utgör NVI 11. Stolpplaceringar kommer att undvikas inom och i nära anslutning till vattendraget. Då vattendraget är beläget inom betesmark och redan idag är solexponerat bedöms påverkan bli mycket liten. NVI 12 utgörs av blomrik ledningsgata och väggren med förekomst av hävdpräglad flora och gott om insekter och fjärilar. Förutsatt att särskild försiktighet vidtas vid byggnationsarbeten bedöms påverkan på naturvärdena bli liten. En breddning av ledningsgatan kan verka positivt då ytterligare öppen mark skapas. NVI 13 omfattar ett område med tre solexponerade småvatten/dammar i före detta grustag, två av dem omfattas troligen även av generellt biotopskydd. Stolpplaceringar kommer att undvikas i och i nära anslutning till dammarna, dock kan erforderlig avverkning medföra en påverkan då solinstrålningen kan öka lokalt. Då det är fråga om relativt lite växtlighet i anslutning till dammarna och då lågväxande vegetation sparas i möjligaste mån bedöms påverkan bli liten. En av dammarna visas i figur 13 på nästa sida. NVI 14 utgörs av kultiverad betesmark med vissa blomrika partier, ett område värdefullt för insekter och fjärilar. Den nya ledningen och en breddning av befintlig ledningsgata bedöms medföra en liten påverkan på området. Att ytterligare mark öppnas upp kan verka positivt för naturvärdena i området. sid 33/51

34

35

36

37 6.5 Friluftsliv Beskrivning Det aktuella området där förordad sträckning är belägen omfattas inte av några utpekade intressen för rekreation och friluftsliv. Området hyser dock sjöar och natur där det sannolikt utövas friluftsaktiviteter i form av jakt, fiske samt bär- och svampplockning m.m Konsekvensbedömning Påverkan på friluftslivet består dels i den förändring av landskapsbilden som den planerade ledningen innebär, och dels i de temporära störningar som uppkommer för det lokala friluftslivet i samband med byggnation och underhåll av ledningen. En ny luftledning i föreslagen sträckning innebär en breddning av befintlig ledningsgata med ca 20 meter, men utgör inte ett helt nytt intrång i landskapet även om det blir en tillkommande störning. Det blir en bredare skogsgata men denna typ av skogsgator kan även vara positiva för friluftslivet då dessa ofta används som stigar då de underlättar framkomligheten i omgivande skogsterräng. Byggnation av ledningen kommer att medföra tillfälliga störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik i området. Störningarna kan lokalt bli omfattande under vissa perioder av byggnationen men är av övergående karaktär. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet till följd av en ledning enligt föreslagen sträckning och utformning bli liten. 6.6 Infrastruktur Beskrivning Den föreslagna sträckningen berör ett antal skogsbilvägar/mindre vägar samt väg 23 som utgör en statlig riksväg. Sträckningen följer i sin helhet intill befintlig 130 kv kraftledning som går mellan Myresjö och Sävsjöström (se figur 15 nedan). Sträckningen korsar ytterligare en ledning norr om Broholm. sid 37/51

38 Figur 15. Befintlig 130 kv ledning mellan Myresjö och Sävsjöström Konsekvensbedömning Den planerade ledningen kommer att uppföras i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd från andra ledningar. Vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med svensk lag och i samråd med berörda väghållare. Korsningsavtal kommer att sökas där det erfordras. Sammantaget bedöms påverkan på infrastruktur bli obetydlig. 6.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Beskrivning I anslutning till föreslagen sträckning finns närmaste bostadshus vid Broholm, på ett avstånd på ca 200 m till föreslagen ledning. Samlad bebyggelse och bostadshus finns i övrigt vid Åker där närmaste hus är ca 230 m från föreslagen sträckning. Ledningen föreslås uppföras öster om befintlig ledning för att hålla maximalt avstånd till bebyggelse och bostadshus Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en kraftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan faslinorna och marken som ger upphov till det elektriska fältet medan strömmen i ledningen ger upphov till det magnetiska fältet. Elektriska och sid 38/51

39 magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där faslinorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Med anledning av detta bedöms inte de elektriska fälten från kraftledningar nämnvärt påverka de miljöer där människor stadigvarande vistas, såsom bostäder, skolor, arbetsplatser etc. och därmed inte heller människors hälsa. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även spänningsnivån och hur faslinorna hänger i förhållande till varandra påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa. Magnetfält och hälsoeffekter De myndigheter som ansvarar för hälsofrågor kopplat till magnetfält är Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna mäter, utvärderar forskning samt tar fram råd, rekommendationer och föreskrifter avseende magnetfält. Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetiska fält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering genom att, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader: sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas undvika att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan läsas eller laddas ned på t.ex. finns mer information. sid 39/51

40 E.ON Elnäts magnetfältspolicy E.ON Elnät för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. E.ON Elnät följer kontinuerligt pågående forskning inom området och strävar efter en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. E.ON Elnät beaktar berörda myndigheters rekommendation och miljöbalkens regler om försiktighet och tar människors oro på allvar. E.ON Elnät mäter, beräknar och redovisar vid behov magnetfältsnivåer kring våra anläggningar. Magnetfält från aktuell ledning De magnetiska fälten från aktuell ledning samt den parallellgående ledningen har beräknats utifrån förväntad årsmedelströmlast för ledningarna och ger således ett genomsnittligt värde på magnetfälten från ledningarna över året. Magnetfälten har beräknats för en nivå på 1 m över markytan. Beräkningen påvisar att magnetfälten från aktuell ledning uppgår till ca 0,2 μt på ett avstånd av 58 meter väster om planerad ledning och 40 meter öster om planerad ledning, se figur 16. Figur 16. Utbredning av förväntat magnetfält utifrån genomförd beräkning. sid 40/51

41 6.7.2 Konsekvensbedömning Närmaste byggnad som enligt fastighetskartan klassas som hus kommer att hamna ca 200 m från planerad ledning. Ledningssträckningen har anpassats och föreslås uppföras öster om befintlig ledning för att hamna så långt från boendemiljöer som möjligt. Avseende magnetfält kommer ledningen inte att medföra förhöjda magnetfält i boendemiljöer. 7 Alternativ sträckning, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning I följande avsnitt beskrivs påverkan på bedömda aspekter till följd av en ledning enligt den studerade alternativa sträckningen. Bedömningen har gjorts i enlighet med beskrivningen som framgår i inledningen till avsnitt Landskapsbild Beskrivning Området mellan Bredhälla och Horshaga utgörs huvudsakligen av skogsmark med inslag av våtmarker/sumpskogar samt fossila åkrar med stenrösen och stenmurar. Området är flackt, utan större höjdskillnader och ligger på en höjd över havet på ca meter. I området finns en del mindre sjöar och gölar samt våtmarksområden/mossar. Området är relativt glest befolkat med samlad bebyggelse i mindre orter som Tvinnesheda, Linneberg, Älmedal och Horshaga. Närmaste större tätort är Åseda som ligger knappt 5 km öster om den alternativa ledningssträckningen. Inga särskilt utpekade intressen knutna till landskapsbildsskydd berörs av den alternativa sträckningen Konsekvensbedömning Liksom förordad sträckning passerar den alternativa sträckningen huvudsakligen genom skogsmark, i glesbygd där kortare avsnitt med öppet landskap förekommer. Ledningen kommer att synliggöras för människor vid korsning med vägar samt i anslutning till öppna landskapsavsnitt som gamla betesmarker och liknande. Den alternativa sträckningen skulle innebära att en helt ny skogsgata tas upp i tidigare obrutet skogslandskap. Ledningen föreslås uppföras i portalstolpar med en höjd på ca m och skulle huvudsakligen hamna i nivå med omgivande träd, något som minskar påverkan på det omgivande landskapet. Den fragmentering av landskapet som uppstår till sid 41/51

42 följd av en helt ny ledningsgata i området bedöms dock sammantaget medföra en måttlig påverkan. 7.2 Markanvändning och naturresurser Beskrivning Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området (se områden med avverkningsanmälningar och slutförd avverkning i figur 16 nedan), även om det finns inslag av gammal åker- eller betesmark. Den alternativa sträckningen passerar genom ett område utpekat som grundvattentillgång med en kapacitet som bedömts som liten eller ingen (GV 1), samt ca 0,5 km från ett område utpekat som stor grundvattentillgång. Det förstnämnde ligger öster om Åker och det andra vid Tälleryd, öster om Kråketorp, se figur 17 nedan samt karta i bilaga 4. Figur 17. Översikt över skogsbrukslandskapet i området, torvtäkt vid Flybo mosse samt grundvattentillgångar. Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av den alternativa sträckningen enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) hemsida. Inte heller några grus- eller sandförekomster finns i anslutning till sträckningen. Den alternativa sträckningen berör tre markavvattningsföretag, ett torrläggningsföretag och två dikningsföretag (MAV 1 respektive MAV 2 och 4), se tabell 5 nedan. sid 42/51