nr 13/2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 160 KST 161 KST 162 KST 163 KST 164 KST 165 KST 166 KST 167 KST 168 KST 169 KST 170 KST 171 KST 172 KST 173 KST 174 KST 175 KST 176 KST 177 KST 178 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av kommunfullmäktiges beslut Övervakning av lagligheten i nämnd- och tjänsteinnehavarbeslut Anlända skrivelser, anmälningar och beslut Ekonomisk uppföljning Ansökan om borgen Kunta-asunnot Oy Kommuntillägg för hemvårdsstöd för barn Försäljning av det forna daghemmet Svartbäck Fullmäktigemotion om förnyande av skolskjutsprinciperna i Fullmäktigemotion om att uppgöra en säkerhetsplan för Fullmäktigemotion som gäller å och näringsutsläpp i Östersjön Byggandet av bostäder inleds i kommuncentrum på Siuntion Sydän -området Kommuninvånarinitiativ för ändring av delgeneralplanen för sydöstra och för att försätta bergsbrytningsområdet vid Stallsmossaberget i åtgärdsförbud under den tid planläggningen pågår Ändring av markanvändningsavtalet mellan kommunen och Asuntosäätiö Understöd för reparationsverksamhet i bostadsbyggnader Deltagande i projektet Hinku Förlust av valbarhet till uppgiften som ersättare i fullmäktige Justering av förvaltningsdirektörens uppgiftsrelaterade lön Övriga ärenden
MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 13/2012 Mötesplats och -tid kommunhuset kl. 18.00-19.45 Närvarande medlemmar Penttinen Arto, ordförande Huittinen Markku, ersättare Janhunen Taina, medlem Kaisla Heikki, medlem Laaksonen Merja, medlem Martin Kirsi, medlem Ryynänen Tarja, medlem Sarviaho Rainer, medlem Sneck Minna, ersättare Svanfeldt Stefan, medlem Övriga närvarande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Sorvanto Jarkko, förvaltningsdirektör, borta 162, 177 Nordman Tina, bildningschef, borta 162, 177 Laurikainen Reijo, ekonomiplanerare, närvarande 160-164 Ärenden 160-178 Underskrifter Arto Penttinen ordförande Jarkko Sorvanto protokollförare 160-161, 163-176, 178 Juha-Pekka Isotupa protokollförare 162, 177 Merja Laaksonen protokolljusterare Rainer Sarviaho protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Kommunhuset 24.9.2012 Intygar, underskrift Tjänsteställning Jarkko Sorvanto förvaltningsdirektör
Sida 3 KST 160 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. beslöt 1. konstatera mötet lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja Merja Laaksonen och Rainer Sarviaho till protokolljusterare. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 4 KST 161 Förslag: LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT anser att de beslut som fullmäktige fattade på sitt möte 3.9.2012 inte har tillkommit i felaktig ordning, att fullmäktige inte har överträtt sina befogenheter och att besluten inte heller på annat sätt strider mot lagen och att besluten därmed verkställs. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 5 KST 162 ÖVERVAKNING AV LAGLIGHETEN I NÄMND- OCH TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Förslag: besluter i enlighet med 51 i kommunallagen att inte ta upp de ärenden som finns i följande protokoll: Tekninen lautakunta 7/4.9.2012 Miljö- och byggnadsnämnd 7/8.8.2012 Bildningsnämnden 6/16.8.2012 Kommundirektörens beslutsprotokoll 24.8.2012 46 Beslut om bildningschefens personliga tillägg Kommundirektörens beslutsprotokoll 28.8.2012 47 Tagande av kortfristig kredit Kommundirektörens beslutsprotokoll 5.9.2012 48 Justering av förvaltningsdirektörens personliga tillägg Kommundirektörens beslutsprotokoll 12.9.2012 49 Fastställande av grundtrygghetschefens uppgiftsrelaterade lön Kommundirektörens beslutsprotokoll 12.9.2012 50 Beslut om grundtrygghetschefens personliga tillägg Förvaltningschefens beslutsprotokoll 20.8.2012 18 Beslut om kanslisekreterarens arbetstidsarrangemang Förvaltningschefens beslutsprotokoll 20.8.2012 19 Anställning av projektchef till arbetsförhållande på viss tid 27.8-31.12.2012 Förvaltningschefens beslutsprotokoll 22.8.2012 20 Deltagande av personalchefen att delta i kvällsmöte Förvaltningschefens beslutsprotokoll 30.8.2012 21 Tillsättande av befattningen som kanslisekreterare Förvaltningsdirektörens beslutsprotokoll 5.9.2012 1 Ändrande av benämningen på ekonomisekreterare Förvaltningsdirektörens beslutsprotokoll 5.9.2012 Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 6 2 Beslut om enhetsfördelning inom förvaltningsavdelningen och om enhetschefer Förvaltningschefens beslutsprotokoll 7.9.2012 3 Beslut om att personalchefen och ledningens sekreterare deltar i personalens belöningskryssning Behandling: Förvaltningsdirektör Sorvanto och bildningschef Nordman avlägsnade sig och var på grund av jäv inte närvarande när kommunstyrelsen behandlade detta ärende och fattade sitt beslut. Kommundirektör Isotupa fungerade som protokollförare under behandlingen av detta ärende. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 7 KST 163 ANLÄNDA SKRIVELSER, ANMÄLNINGAR OCH BESLUT Till kommunstyrelsen har anlänt följande skrivelser, anmälningar och beslut. Handlingarna finns till påseende vid mötet. Förslag: antecknade sig skrivelser, anmälningar och beslut för kännedom: Esbo stad Möteskallelse till direktionen för räddningsverkets möte 8.8.2012 Kommunförbundet Cirkulär 15.8.2012 Förtroendevaldas arvoden, ersättningar och arbetsförutsättningar Nummi-Pusula kommun Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll 6.8.2012 134 Enhetlig avfallshantering och ett gemensamt organ för verksamhetsområdet - godkännande av ett nytt avtal Lojo stad Utdrag ur sammanslagningsstyrelsens protokoll 16.8.2012 47 Fortsatt samarbete kring miljöhälsovården och veterinärvården med Högfors, och Vihtis Länsi-Uudenmaan ammattikoulutuskuntayhtymä Protokollet för mötet 27.6.2012 för styrelsen. Regionförvaltnignsverket Brev 16.8.2012 Förfrågan om behovet av beredskapsutbildning Finansministeriet Brev 21.8.2012 Regeringen kan förplikta kommunerna att samarbeta vidare för att trygga grundservice Finlandssvensk landsbygdsriksdag Kallelse till finlandssvensk landsbygdsriksdag 6-7.10.2012 Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 8 HNS Ekonomidirektörens för samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt beslut 30.8.2012 23 Fastställande av priserna för vissa tjänster för år 2012 Nylands förbund Protokoll från landskapsstyrelsens möte 27.8.2012 Biträdande justitiekanslern Svar 10.9.2012 till klagan över kommunstyrelsens förfarande i samband med beredning av och beslut om det ekonomiska balanseringsprogrammet Det har inte i ärendet framgått att kommunstyrelsen i eller Marcus Nordström som hörde till styrgruppen för det ekonomiska balanseringsprogrammet har överskridit sina befogenheter eller prövningsrätt i samband med beredningen av det ekonomiska balanseringsprogrammet. Brevet ger således ingen anledning för ytterligare åtgärder. antecknade sig skrivelser, anmälningar och beslut för kännedom. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 9 KST 164 EKONOMISK UPPFÖLJNING behandlar ekonomisk uppföljning. Förslag: antecknar den ekonomiska uppföljningen för kännedom. antecknade uppföljningen av ekonomin för januariaugusti för kännedom. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 10 KH:452 /2012 KST 165 ANSÖKAN OM BORGEN KUNTA-ASUNNOT OY Föredraganden drog bort ärendet från föredragningslistan. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 11 KH:12 /2009 KST 166 BILDN 16.8.2012 Bilaga 1 KOMMUNTILLÄGG FÖR HEMVÅRDSSTÖD FÖR BARN Folkpensionsanstalten och kommun avtalade fr.o.m. 1.1.2010 om betalning av ett förhöjt hemvårdsstöd för barn i enlighet med 20 20.12.1996 (1128/96) i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. Hemvårdsstödet för barn är ett lagstadgat stöd ägnat för hemvård av barn under 3 år emedan kommuntillägget för hemvårdsstöd är en s.k. icke lagstadgad kommunal stödform som beviljas enligt prövning. Enligt kommunfullmäktiges beslut 25.5.2009 61 betalades kommuntillägget för hemvårdsstöd tidsbegränsat under tiden 1.1.2010-31.8.2011. För tiden 1.9.2011-31.12.2012 betalas kommuntillägget för hemvårdsstöd enligt kommunfullmäktiges beslut 11.4.2011 28. Storleken på kommuntillägget för hemvårdsstöd bestäms enligt antalet barn så att förhöjningen av vårdpengen är 136 euro/månad för det första barnet under 3 år och för de följande barnen 68 euro i månaden. En förutsättning för betalning av kommuntillägg till de barn som erhåller hemvårdsstöd är att hemvårdstöd betalas åt familjens samtliga barn. Ett barn i förskoleåldern som deltar i kommunal förskoleverksamhet är likaså berättigat till kommuntillägg. Med kommuntillägget vill man sporra familjerna att vårda barnen hemma. Speciellt i tillväxtkommuner strävar man i och med kommuntillägget efter att stävja efterfrågan på dagvård och att minska på trycket att investera i nya daghem. Man strävar här efter att granska verkningarna av ibruktagandet av kommuntillägget så mångsidigt som möjligt. Under våren 2012 utredde kommunförbundet hur många finländska kommuner (320) betalar kommuntillägg för hemvårdsstöd. Enligt utredning betalas kommuntillägg i 99 kommuner (31 %) och utbetalning har planerats i 6 kommuner. Kommuntilläggets storlek är i genomsnitt 148 euro/barn (variation 50-264 euro/barn). För barn under 3 år är kommuntillägget ca 158 euro/barn och för över 3-åringar 105 euro/barn. I de kommuner (40) där kommuntillägget för hemvårdsstöd är bundet till barnantalet i familjen är syskonförhöjningen i genomsnitt 80 euro/barn. Fyrtio (40) kommuner meddelade att kommuntillägget har inverkat på efterfrågan på kommunal dagvård. Ett fåtal kommuner ansåg att kommuntilläggets inverkan har varit rätt så ringa. Den största delen av kommunerna meddelade att kommuntillägget har haft bl.a. följande verkningar: det finns färre barn under 3 år i kommunal dagvård, efterfrågan på skiftesdagvård har klart minskat, för en del barn har det räckt att förutom kommuntillägget Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 12 ordna klubbar, man har skjutit upp tidpunkten för att gå på jobb, stödet har bidragit till att efterfrågan på kommunal dagvård har dämpats och stödet har använts som hjälpmedel då det har rått brist på dagvårdsplatser. Nästan alla de kommuner (92) som betalar kommuntillägg har ställt särskilda villkor för betalningen. I Lojo gjorde under våren 2011 en utredning om ett eventuellt ibruktagande av kommuntillägget och om olika modeller för kommuntillägget. I utredningen konstaterades att det var omöjligt att hitta en modell för kommuntilllägget för hemvårdsstöd som skulle skapa inbesparingar. För ett enskilt barn är kostnaderna för hemvårdsstöd jämte kommuntillägg lägre än kostnaderna för en kommunal eller privat dagvårdsplats, men utbetalning av kommuntillägget till alla som redan får hemvårdsstöd ökar kostnaderna för ibruktagandet. I praktiken har man konstaterat att föräldrarna mycket sällan flyttar sitt barn som redan har börjat i dagvård till vård i hemmet. Således sker övergången mellan de olika vårdformerna i det skede då föräldrarna i slutet av föräldraledigheten väljer form av vård de önskar. Förutom familjens inkomstbildning inverkar dessutom även värderingarna. Ifall antalet barn som övergår från en dagvårdsplats till användningen av hemvårdsstöd är lågt och platserna befinner sig på olika håll i staden har det inte någon inverkan på personalkostnaderna eller investeringarna under de närmaste åren. Kommuntillägget för hemvårdsstöd kan alltså framför allt anses vara en kvalitetsfaktor då det gäller vård av små barn och som således gör det möjligt för familjerna att sköta sina barn enligt sina egna värderingsprinciper. Här har man granskat verkningarna av kommuntillägget under tiden 1.1.2010-31.7.2012. Granskningsperioden är fortfarande rätt så kort och den innefattar ändringar bl.a. i den globala världsekonomin och dess inverkningar på familjernas sysselsättning och ekonomi och därigenom på användningen av kommuntillägget är svåra att uppskatta. Slutsatserna av verkningarna av kommuntillägget är fortfarande riktgivande. I budgeten för år 2012 har 210 000 euro reserverats för betalning av kommuntillägget. Maximalt skulle anslaget 31.7.2012 få vara utnyttjat till 58,2 % (122 213,11 euro) medan utfallet visar att kommuntillägget utnyttjats till 54,2 % (ca 113,790,05 euro). Ifall kostnaderna för kommuntillägget fortsätter lika stora till årets slut kommer det budgeterade anslaget att underskridas en aning, de slutliga kostnaderna för kommuntillägget skulle vara ca 195 000 euro/år. Utgående från granskningsperioden kan konstateras att antalet familjer som får det kommuntillägg för hemvårdsstöd som togs i bruk i kommun Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 13 1.1.2010 har hållits konstant efter den stegring som ägde rum genast efter ibruktagandet. I januari 2010 vårdades 143 barn i hemvård och av dessa fick 126 barn kommuntillägg. Under granskningsperioden har antalet barn som får vård i hemmet inte efter den tidpunkten mera sjunkit under 160 barn. Även antalet barn som får kommuntillägget steg genast i början av januari 2010 till en nivå på ca 150-165 barn och på den nivån har de sedan hållits, med undantag av några undantagsmånader. Kostnaderna för kommuntillägget har varit stabila, 15 000 17 000 euro/månad, och följt antalet barn. På årsbasis har kostnaderna varit nästan 200 000 euro. Även antalet barn i kommunal dagvård (0-3 åringar och 3-5 åringar, familjedagvården och daghemmen sammanlagt) har grovt sett hållits på samma nivå under granskningsperioden 1.11-31.5.2012. Då man räknar med de barn som redan har fått ett beslut om dagvård per 1.10.2012 men vilkas vård inte ännu har inletts, stiger antalet barn i åldern 0-5 år 31.5.2012 igen med 31 barn. Av ökningen är andelen barn i åldern 0-3 år 18 barn. Enligt uppgifter från statistik- och indikatorbanken SOTKAnet i Institutet för Hälsa och Välfärd har antalet 0-3 åringar i kommun minskat från 352 barn år 2009 (31.12) till 324 barn år 2011. Allt som allt har 0-6 åringarna minskat under granskningsperioden 2009-2011 från 640 barn till 611. barn. Eftersom antalet barn i kommunen har minskat och antalet barn i dagvård enligt situationen 1.10.2012 har ökat har antalet barn i dagvård i åldersklassen ökat. Detta trots kommuntillägget. Konstateras bör at kommuntillägget uppenbarligen lockar hemma varande föräldrar och sådana som redan tidigare har fått stöd för hemvård av barn eller eventuellt personer som har varit föräldralediga och önskar flytta inledandet av dagvården framåt för en kortare tid. Tillsvidare har kommuntilllägget för hemvårdsstödet inte gett upphov till uppsägningar av dagvårdsplatser förutom i några enstaka fall. Utgående från granskningsperioden kan alltså konstateras att kommuntilllägget erbjuder familjerna möjlighet att flytta inledningen av barnets dagvård framåt och sålunda lätta på trycket gällande efterfrågan på dagvårdsplatser, om dock endast tillfälligt. Det är dock svårt att se någon klar verkan på investeringstrycket. Kompletterande material och bilagor - som bilaga grafik och tabeller gällande kommuntillägget Beredning: chefen för småbarnsfostran Anu Vesiluoma, tfn 050 386 0827, e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 14 - att som sitt utlåtande föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att försöket med kommuntillägg för hemvårdsstöd för barn inte fortsätts. Enligt utvärderingar över verkningarna av kommuntillägget bör konstateras att fastän kommuntillägget används för att stöda hemvården av barn och att man på så sätt skjuter upp inledandet av dagvården på kort sikt, kan kommuntillägget inte i tillräcklig mån och på ett ändamålsenligt sätt minska på investeringstrycket. - föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att användandet av kommuntillägget inte fortsätts efter 31.12.2012. Behandling: Medlem Calin föreslog understödd av medlem Backman att användningen av kommuntillägget bör fortsättas fr.o.m. 1.1.2013 och att benämningen försök för användning av kommuntillägg stryks och att det i budgeten reserveras ett anslag om 195 000 euro för betalning av kommuntillägg. Ordföranden konstaterade efter avslutad diskussion att det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag varför omröstning var nödvändig. Som omröstningsmetod valdes röstning genom namnsupprop. De som stöder föredragandens förslag röstar JA och de som stöder medlem Calins förslag röstar NEJ. Vid omröstningen gavs 2 JA-röster (Halonen, Hautamäki) och 3 NEJ-röster (Backman, Calin, Gottberg). Medlemmarna Alho och Savinainen röstade blankt. Ordföranden konstaterade härefter att nämnden hade beslutat i enlighet med medlem Calins förslag. Nämnden beslöt - att som sitt utlåtande föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att användningen av kommuntillägget fortsätts fr.o.m. 1.1.2013 - att benämningen försök till användning av kommuntillägg stryks och - att det i budgeten reserveras ett anslag om 195 000 euro för betalning av kommuntillägg. KST 166 Förslag: föreslår att kommunfullmäktige besluter 1. att användningen av kommuntillägget fortsätter efter 1.1.2013 tills vidare Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 15 2. uppmana bildningsnämnden att i budgetberedningen beakta kostnaderna för kommuntillägget. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 16 TEKNLTK:422 /2012 KST 167 TEKN 3.4.2012 44 Kompletterande material FÖRSÄLJNING AV DET FORNA DAGHEMMET SVARTBÄCK Enligt tekniska nämndens instruktions 9 mom. 21 hör det till tekniska nämndens uppgifter att bygga, underhålla och ansvara för användningen av kommunens fastigheter och områden. Svartbäck: Svartbäcks fastighet består av två områden, fastighetsnummer 755-465-3-2 areal 0,3232 hektar samt 755-465-1-6 areal 0,7700 hektar enligt lagfartsintygen av den 21.3.2012. Det finns en generalplan som gäller för det aktuella området. Området består enligt delgeneralplanebeteckningen och bestämmelsen av P-område (man kan enligt byggnadsordningen uppföra byggnader för service och administration i området). Objektet bär beteckningen SR, vilket innebär att det enligt byggnadslagen är skyddat eller ett objekt eller del av objekt som bör skyddas. Enligt köpebreven har områdena sålts till kommun den 15.10.1926. Som säljare stod Ragnar Karell för 755-465-3-2 och Karl och Anna Salovius för 755-465-1-6. Enligt köpevillkoren förbinder sig kommun att använda området för att uppföra en folkskolsbyggnad. I köpebreven finns inget omnämnande om att fastigheten skulle återgå till säljaren såvida användningsändamålet ändras. Skolbyggnaden uppfördes år 1930. Byggnaden fungerade i början som skola men har senare tagits i bruk som daghem. Byggnadens kalla vindsutrymme skadades i en brand som fick sin början av ett blixtnedslag år 1978. Då byggnaden fungerade som daghem var det främst personalen som fick symptom på grund av dålig inneluft. Byggnaden togs ur daghemsbruk på grund av detta i december 2009. Vintern 2008-2009 gjordes omfattande undersökningar i huset. Undersökningarna uppvisade förhöjda halter av strålsvamssporer, vilket är typiskt för byggnader av denna ålder och med denna byggnadsteknik. Släckningsvattnet som användes för att släcka branden kan ha medverkat till de mikrober som konstaterats i det isolerande sågspånet i första våningens bottenkonstruktioner. Byggnaden har stått tom från år 2008 förutom några månader i början av år 2012, då gymnastiksalen har fungerat som konstnärsateljé. Det är inte än- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 17 damålsenligt att hålla ett dylikt hus tomt. Huset fortsätter att förfalla. Såvida kommunen tar det i eget bruk kräver det omfattande reparationer, vilket inte för tillfället har beaktats i kommunens budget. Det finns externt intresse för att köpa huset. Huset är lämpligt för bostadsbruk. Detta förutsätter emellertid en planeändring. Huset ligger på ett vackert ställe. Åvalla: Åvallas registernummer är 755-417-1-1. Området har en gällande generalplan. Enligt delgeneralplanebeteckningen och bestämmelsen utgörs området av A-område. Enligt byggnadsordningen kan man på området bygga småhus med ekonomibyggnader och /eller sådana arbetsutrymmen som inte stör boende. Objektet bär beteckningen SR, vilket innebär att det enligt byggnadslagen eller byggnadsskyddslagen är skyddat eller ämnat att skyddas. Arealen uppgår enligt lagfartsintyget av den 21.3.2012 0,3232 hektar. Byggnadsingenjörsstuderandena vid Yrkeshögskolan Sydväst har som elevarbete gjort en kartläggning av byggnadens skick. Huset används för tillfället närmast av olika föreningar. scouter har aktiv verksamhet i byggnaden. Man bör anvisa ersättande utrymmen för föreningarna. Enligt konditionsgranskningsklassificeringen som utförts i de fastigheter som kommunen äger eller besitter har Åvalla klassats i konditionsklass ett och Svartbäck i konditionsklass två. Man föreslår att båda säljs genast. Konditionsklass ett innebär att husena är i dåligt skick och kräver omfattande reparationsåtgärder för att de kan användas. Husets teknik är obefintlig och gammal samt användningsnivån låg. För att kunna förlänga byggnadens livslängd krävs omedelbara reparationsåtgärder. Konditionsklass två innebär att byggnaderna kräver reparationsåtgärder. Byggnadsmaterialen är gamla, slitna och opraktiska. Hustekniken är bristfällig. Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material konditionsundersökning gällande inneluften och fukttekniken som utfördes av Suomen Sisäilmaston Mittauspalvelu Oy den 16.3.2009, - som kompletterande material fortsatta åtgärder gällande kvaliteten på daghemmets inneluft 14.5.2009 - som kompletterande material 18.10.2010 fortsatta åtgärder gällande reparation av byggnaden. - som kompletterande material kartutdrag ur fastighetsregistret Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 18 - som kompletterande material Västra delgeneralplans beteckningar och bestämmelser i området - som kompletterande material utdrag ur överblicken över de fastigheter och bostadsaktier som kommunen äger. Föredragning: tf. tekniska chefen Magnus Malmberg, tel: 050 386 0805, e-post: magnus.malmberg@siuntio.fi Förslag: Tekniska nämnden föreslår - för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att fastigheterna Svartbäck och Åvalla säljs till mest bjudande. - att man bör klart och tydligt föra fram till de eventuella köparna alla de problem och konstaterade skador som konstaterats i husen. Man ger en fastighetsförmedlare i uppdrag att sälja fastigheterna. - att bildningsnämnden och tekniska nämnden utreder om det finns ersättande utrymmen för den föreningsverksamhet som fungerat i Åvalla. Behandling: Ändrat beslutsförslag: Under behandlingen ändrade föredraganden sitt förslag enligt följande: Tekniska nämnden föreslår - för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att fastigheterna Svartbäck och Åvalla säljs, till Svartbäcks försäljningsvillkor sätts till att förköpsrätt har traditionsföreningar, allmännyttiga föreningar eller dylika. - att man bör klart och tydligt föra fram till de eventuella köparna alla de problem och konstaterade skador som konstaterats i husen. Man ger en fastighetsförmedlare i uppdrag att sälja fastigheterna. - att kommunen är skyldig innan försäljning, att se till att det finns ersättande utrymmen för den föreningsverksamhet som fungerat i Åvalla. Enligt föredragandens ändrade beslutsförslag. ==== KST 7.5.2012 92 Förslag: föreslår för kommunfullmäktige, att kommunfullmäktige beslutar 1. sälja fastigheterna Svartbäck och Åvalla 2. befullmäktiga tekniska nämnden att sörja för försäljningen av fastigheterna och att uppgöra noggrannare försäljningsvillkor samt Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 19 3. uppmana tekniska nämnden att den anvisar ersättande utrymmen för samfund och föreningar som är verksamma i Åvalla innan fastigheten säljs. Behandling: Malmgren avlägsnade sig på grund av jäv och var inte närvarande då detta ärende behandlades. Kaisla föreslog att punkt 3 ändras så att den lyder: 3. uppmana tekniska nämnden att den anvisar ersättande utrymmen för samfund och föreningar som är verksamma i Åvalla. Eftersom förslaget inte fick understöd, konstaterade ordföranden, att det förföll i brist på understöd. Martin understödd av Laaksonen föreslog att Svartbäck inte säljs utan man säljer Åvalla och de som använder Åvalla får använda Svartbäck. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De som understöder föredragandens förslag röstar ja och de som understöder Martins förslag röstar nej. Vid förrättad omröstning vann föredragandens förslag med 8 röster (Janhunen, Kaisla, Sneck, Penttinen, Huittinen, Ryynänen, Sarviaho, Svanfeldt) mot 2 röster (Martin, Laaksonen). Förslaget godkändes. === FGE 28.5.2012 39 Behandling: Oinonen understödd av von Essen föreslog att ärendet remitteras till tekniska nämnden för ny beredning. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden, att kommunfullmäktige hade enhälligt godkänt förslaget. Kommunfullmäktige remitterade ärendet till tekniska nämnden för ny beredning. === TEKN 4.9.2012 70 Kompletterande material Enligt 9 punkt 21 i instruktionen för tekniska nämnden handhar tekniska nämnden byggandet, underhållet och användningen av kommunens fastigheter och områden. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 20 Svartbäck: Fastigheten Svartbäck består enligt lagfartsintyget av den 21.3.2012 av två områden: fastighet 755-465-3-2, ytan 0,3232 ha samt 755-465-1-6, ytan 0,7700 ha. Det finns en generalplan för området. Området är enligt delgeneralplanebeteckningen och bestämmelsen ett P-område. (Man kan på området enligt byggnadsordningen uppföra byggnader för service och administration.) Objektet bär beteckningen SR, vilken innebär att det är ett objekt eller del av område som är skyddat eller ämnat att skyddas enligt byggnadslagen. Enligt köpebreven har områdena sålts till kommun den 15.10.1926. Säljarna var Ragnar Karell för fastigheten 755-465-3-2 och Karl och Anna Salovius för fastigheten 755-465-1-6. Enligt villkoren i köpebrevet förbinder sig kommun att använda området för att uppföra folkskolebyggnader. Det finns inga omnämnanden i köpebreven om att lägenheten skulle återgå till säljaren såvida användningsändamålet ändras. Skolbyggnaden uppfördes år 1930. Byggnaden fungerade i början som skola, men senare har man använt det som daghem. Byggnadens kalla vindsutrymme skadades i en brand som fick sin början av ett blixtnedslag år 1978. Under tiden som byggnaden fungerat som daghem är det främst personalen som har uppvisat symptom på att innerluften är dålig. Byggnaden togs ur daghemsbruk av denna orsak i december 2009. Vintern 2008-2009 genomfördes omfattande undersökningar i huset. Undersökningsresultaten uppvisade förhöjda mängder svamp- och strålsvampsporer, vilket är typiskt i så här gamla byggnader vad gäller byggnadstekniken. Också det släckningsvatten som använts vid eldsvådan kan ha inverkat på de mikrober som påträffats i sågspånsisoleringen i nedre våningens bottenbjälklag. Byggnaden har stått tom sedan år 2008, med undantag av några månader i början av år 2012 då gymnastiksalen fungerade som ateljé för en konstnär. Huset förfaller allt mer. Såvida kommunen tar det i eget bruk kräver det omfattande reparationer, vilket inte för tillfället har beaktats i kommunens budget och ekonomiplan. Det har visat sig att det finns intresse för att köpa huset. Huset är lämpligt för bostadsbruk. För att detta skall vara möjligt krävs emellertid en planeändring. Huset står på en vacker plats. Enligt en konditionsklassifikation som gjorts för de fastigheter som kommunen äger och besitter, hör Svartbäck till klass två. Klass två innebär att Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 21 byggnaderna kräver reparationsåtgärder. Byggnadsmaterialen är gamla, slitna och opraktiska. Hustekniken är bristfällig. Kommunfullmäktige har den 28.5.2012 39 remitterat försäljningen av Åvalla och Svartbäck till ny beredning i tekniska nämnden. Då behandlades båda fastigheternas försäljning i samma paragraf. Nu har försäljningen av Åvalla och Svartbäck skiljts åt till två skilda paragrafer. Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material den konditionsgranskning, som gjorts av Suomen Sisäilmaston Mittauspalvelu Oy den 16.3.2009 och som fokuserat på inneluften och fukttekniska problem - som kompletterande material de fortsatta åtgärderna gällande daghemmets inneluft av den 14.5.2009 - som kompletterande material de fortsatta åtgärderna som gäller repareringen av byggnaden av den 18.10.2010 - som kompletterande material kartutskrifter ur fastighetsregistret - som kompletterande material Västra delgeneralplanebeteckningar och bestämmelser i området - som kompletterande material ett utdrag ur översikten över de fastigheter och bostadsaktier som kommunen äger och förvaltar över. Föredragning: byggmästare Magnus Malmberg tfn: 050 386 0805, e-post: magnus.malmberg@siuntio.fi Förslag: Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige, att - Svartbäcks fastigheter säljs till den mest bjudande - man till eventuella köpare klart för fram alla de problem och skador som uppdagats i husen. Med köparen görs även en gemensam syn gällande fastigheternas problem och skador före ingående av köpet - man till eventuella köpare ger allt material om konditionsgranskningar och syner gällande Svartbäcks fastigheter - man till en fastighetsförmedlare ger i uppdrag att sälja fastigheterna. Behandling: Ändrat förslag: Under behandlingen ändrade föredraganden sitt beslutsförslag enligt följande: Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige, att - Svartbäcks fastigheter säljs till den mest bjudande Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 22 - man till eventuella köpare klart för fram alla de problem och skador som uppdagats i husen. Med köparen görs även en gemensam syn gällande fastigheternas problem och skador före ingående av köpet - man till eventuella köpare ger allt material om konditionsgranskningar och syner gällande Svartbäcks fastigheter - man till en fastighetsförmedlare ger i uppdrag att sälja fastigheterna. - kommunstyrelsen utreder möjligheten, att ge förköpsrätt åt lokala allmännyttiga föreningar. KST 167 Förslag: Behandling: Enligt ändrade förslaget. === föreslår att kommunfullmäktige 1. besluter erbjuda Svartbäckfastigheterna till försäljning 2. befullmäktigar tekniska nämnden att handha försäljningen av Svartbäckfastigheterna och att uppgöra noggrannare villkor för försäljningen samt att besluta om uppdraget till fastighetsförmedlaren 3. konstaterar att man till eventuella köpare klart för fram alla de problem och skador som uppdagats i husen. Med köparen görs även en gemensam syn gällande fastigheternas problem och skador före ingående av köpet. Dessutom ges till eventuella köpare allt material om konditionsgranskningar och syner som kommunen har gällande Svartbäcks fastigheter. 4. uppmanar tekniska nämnden att utreda möjligheten, att ge förköpsrätt åt lokala allmännyttiga föreningar. Svanfeldt understödd av Martin föreslog följande ny punkt: uppmanar tekniska nämnden att utreda om möjligheten att teckna en försäkring för dolda konstruktionsfel. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden, att kommunstyrelsen hade enhälligt godkänt förslaget. Kaisla understödd av Ryynänen föreslog att punkt 4 i beslutsförslaget tas bort. Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder föredragandens förslag röstar ja och de, som understöder Kaislas förslag, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann Kaislas förslag med 6 röster (Kaisla, Sneck, Penttinen, Huittinen, Ryynänen, Sarviaho) mot 4 röster (Janhunen, Laaksonen, Martin, Svanfeldt). föreslår att kommunfullmäktige 1. besluter erbjuda Svartbäckfastigheterna till försäljning Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 23 2. befullmäktigar tekniska nämnden att handha försäljningen av Svartbäckfastigheterna och att uppgöra noggrannare villkor för försäljningen samt att besluta om uppdraget till fastighetsförmedlaren 3. konstaterar att man till eventuella köpare klart för fram alla de problem och skador som uppdagats i husen. Med köparen görs även en gemensam syn gällande fastigheternas problem och skador före ingående av köpet. Dessutom ges till eventuella köpare allt material om konditionsgranskningar och syner som kommunen har gällande Svartbäcks fastigheter. 4. uppmanar tekniska nämnden att utreda om möjligheten att teckna en försäkring för dolda konstruktionsfel. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 24 KH:411 /2012 KST 168 FULLMÄKTIGEMOTION OM FÖRNYANDE AV SKOLSKJUTSPRINCIPERNA I SJUNDEÅ Fullmäktigemedlemmarna Kirsi Pesonen och Anna Paasikivi har 3.9.2012 lämnat och undertecknat en fullmäktigemotion om förnyande av skolskjutsprinciperna i kommun. Fullmäktigemotionen finns som tilläggsmaterial. Förslag: besluter skicka fullmäktigemotionen till bildningsnämnden för beredning. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 25 KH:102 /2011 KST 169 KST 14.3.2011 51 FULLMÄKTIGEMOTION OM ATT UPPGÖRA EN SÄKERHETSPLAN FÖR SJUNDEÅ Fullmäktigemedlemmarna Calin, Varpio och Nordström inlämnade 28.2.2011 en fullmäktigemotion, som gällde uppgörandet av en säkerhetsplan för kommun. Fullmäktigemotionen finns som bakgrundsmaterial. Förslag: Behandling: beslutar att sända fullmäktigemotionen till tekniska nämnden för beredning. Då kommundirektören inte var närvarande, föredrogs ärendet av förvaltningschef Jarkko Sorvanto. Förslaget godkändes. ==== TEKN 4.9.2012 72 Kompletterande material Fullmäktigeledamöterna Arto Varpio, Marcus Nordström och Elisa Calin har inlämnat en fullmäktigemotion för att uppgöra en säkerhetsplan för kommunen för att förbättra vardagssäkerheten, i samråd med representanter för polisväsendet, det regionala räddningsväsendets ledning, väghållarna, byggnadsövervakningsorganisationerna och näringslivet. Målet för statsrådets program för den interna säkerheten är att Finland skall vara Europas tryggaste land år 2015. För att uppnå målet förutsätter statsrådet att man i varje kommun uppgör ett program för att förhindra brott, störningar och olyckor och för att förbättra den allmänna säkerheten. Säkerhetsplaneringen grundar sig på tryggheten som ett brett begrepp, där man förhindrar brott och störningar i samarbete med lokalsamhället. De statliga myndigheterna, kommunerna, kyrkan, näringslivet, medborgarorganisationerna och också medborgarna deltar i säkerhetsarbetet. De lokala säkerhetsplanerna inbegriper, förutom brottssäkerheten även bl.a. brand- och trafiksäkerheten, säkerheten under undantagstillstånd och olyckor. Sålunda bildas en helhetsbild av verksamheten för att upprätthålla och förbättra säkerheten i området. Detta ökar möjligheterna att administrera säkerhetsarbetet, minskar överlappningar, tryggar informationsgången och ger en möjlighet att i ett vidare perspektiv följa det arbete som görs för säkerheten. Ett centralt mål i säkerhetsplanen är att öka kommuninvånarnas medvetenhet m hur man kommer att förbättra säkerheten i kommuninvånarnas vardag. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 26 kommuns säkerhetsplan blev färdig år 2007 och motionen om att uppdatera kommunens säkerhetsplan är välmotiverad och aktuell. För tillfället finns det ingen säkerhetsplan i Nyland eller i västra Nyland. Därför kan man inte stödja sig på regionala planer i säkerhetsplaneringen. och Ingå kommuner uppgjorde år 2008 en gemensam trafiksäkerhetsplan för Ingå och. Under de senaste åren har man dryftat trafiksäkerheten i och man har strävat till att utveckla den inom kommunens trafiksäkerhetsarbetsgrupp som samlas regelbundet. I den finns det, förutom representanter för kommunen, även representanter för regionförvaltningsmyndigheterna. Trafiksäkerheten kunde vara ett tyngdpunktsområde i den kommande säkerhetsplanen. Tyngdpunktsområdena slås emellertid fast först efter att man bedömt dagsläget och analyserat verksamhetsmiljön. Fullmäktigemotionen inlämnades redan den 28.11.2011. Man har inte tidigare tagit itu med den på grund av den planerade kommunsamgången. Det skulle inte ha varit ändamålsenligt att uppdatera kommuns egna säkerhetsplan, som skulle ha varit i kraft endast till slutet av år 2012. Tekniska avdelningens resurser har inte heller tidigare gett möjlighet att ta itu med att uppdatera säkerhetsplanen. Det är meningen att bereda säkerhetsplanen i samråd med västra Nylands polisinrättning och med bistånd av västra Nylands räddningsverk. Man utreder möjligheterna till samarbete mellan kommunerna, framför allt med Ingå. Meningen är dock att kommun skall få en egen säkerhetsplan. Man har inlett beredningen av säkerhetsplanen i augusti 2012 och det är meningen att den skall färdigställas under våren 2013. Kompletterande material: - fullmäktigemotionen 28.2.2011 Föredragning: byggmästare Magnus Malmberg tel: 050 386 08050, e-post: magnus.malmberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - att framföra för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att kommuns tekniska avdelning har inlett uppgörandet av en säkerhetsplan för kommunen. Behandling: Ändrat förslag: Under behandlingen ändrade föredraganden sitt förslag enligt följande: Nämnden beslutar Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 27 - att framföra till kännedom för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att kommuns tekniska avdelning har inlett uppgörandet av en säkerhetsplan för kommunen. Enligt ändrat förslag. === KST 169 Förslag: föreslår att kommunfullmäktige antecknar beredningsdelen för kännedom som svar till den motion som lämnades 28.2.2011 och som gällde uppgörandet av en säkerhetsplan för området samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 28 KH:475 /2011 KST 170 KST 19.9.2011 191 FULLMÄKTIGEMOTION SOM GÄLLER SJUNDEÅ Å OCH NÄRINGSUTSLÄPP I ÖSTERSJÖN Fullmäktigemedlemmarna Holm och Vierinen samt ersättare Lehtinen har inlämnat och undertecknat en motion, som gällde å och utsläpp av näringsämnen i Östersjön samt inledandet av ett nytt projekt för att minska utsläpp. Fullmäktigemotionen finns som tilläggsmaterial. Förslag: beslutar sända fullmäktigemotionen till tekniska nämnden samt till miljö- och byggnadsnämnden för beredning. Förslaget godkändes. ==== TEKN 4.9.2012 73 Kompletterande material Fulllmäktigeledamöternas motion: å flyter genom kommun och samlar med sig allt det som leds till den från åkrar, skogar och andra ställen. Från avfallsplatsen i Munka i Lojo och från vattenreningsverket i Nummela kommer mindre utsläpp men det mesta av näringsämnena och de övriga utsläppen har åstadkommits av oss sjundeåbor. Olyckligtvis räcker inte den renande effekten av skyddszonerna invid ås stränder till. Näringsämnen rinner från åkrarna i alltför stora mängder via täckdikena. Västra Nylands vatten och miljö rf har gjort ett lovvärt och oersättligt arbete genom att året om följa upp utsläpp av avloppsvatten med riktiga mätningar under närmare tio års tid vid Pickalaviken och i ås vattendrag. Man har genom mätningar konstaterat att ås andel av t.ex. fosforutsläppen i Pickalaviken uppgår till (98 99) % av alla utsläpp. reningsverks andel av fosforutsläppen i Pickala viken uppgår till under 0,50 % och är därför marginell. Båtvik- och Kantvikfabrikernas och Obbnäs garnisons andel av fosforutsläppen är endast ca (1,0-1,5) %. Under de senaste åren har man i den offentliga debatten frågat sig varför Östersjön smutsas ned och varför man inte gör någonting. Man ser St. Petersburgs inverkan mitt i Finska viken, men i kustområdet, västerut från Pickala udd har situationen alltmer försämrats. Varför renar vi inte de utsläpp som kommer ut i havet just där i Pickalaviken, där 98-99 % av fosforutsläppen leds ut i havet? I allmänhet då man städar bort skräp börjar man arbetet på det värsta stället. Den inverkan som det planerade överföringsröret och övriga mot- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 29 svarande projekt skulle ha är mycket marginell och liten med tanke på att minska utsläppen i Östersjön. Vi föreslår att man i Östersjöområdet sätter igång med ett helt nytt projekt och ett helt nytt sätt att ta itu med problemet. Man borde utreda hur man vid eller nära mynningen av å skulle kunna kraftigt minska på utsläppen. Man borde minska på utsläppen GENAST och inte med traditionella metoders 20-40 års dröjsmål. Det finns metoder som renar flodvatten direkt i användning i flere europeiska storstäder för att förbättra trivseln för invånarna. En flod flyter genom dessa städer och man har fått goda resultat. Vi föreslår att man skall ansöka om biståndspengar eller projektbidrag för detta utredningsarbete och för ett eventuellt förverkligande från miljöministeriet och John Nurminens stiftelse samt eventuellt från annat håll. Vi föreslår ett samarbete med yrkeshögskolan Metropolia och Aalto-universitetets sakkunniga gällande vattentekniken samt studeranden för att förverkliga projektet och för att göra en förberedande utredning. Man kunde förverkliga hela projektet som ett studerandeprojekt eller i form av slutarbeten. Efter en preliminär rekognosering har skolorna uttryckt sitt intresse för ett dylikt samarbetsprojekt. Siuntion sitoutumattomat ry (De obundna i rf) 5.9.2011 Kari Vierinen, Kalle Holm, Lea Lehtinen Miljö- och byggnadsnämnden i behandlade ärendet den 14.3.2012 39: Miljö- och byggnadsnämnden konstaterar att det från kommunens sida inte finns förutsättningar för att inleda ett sådant projekt som nämns i motionen. Miljö- och byggnadsnämndens motivering: De skolor som omnämns i motionen är välkomna att reda ut olika åtgärder i som skall sträva till att förbättra vattenkvaliteten och kommunen torde kunna ge ett litet penningbidrad för ett lovande projekt. Men i praktiken är det inte i kommunens intresse att inleda ett helt orealistiskt projekt. Fastän det skulle vara möjligt att rena ås vatten före den leds ut i Pickalaviken, är det dock mycket dyrt och inverkan av renandet skulle rikta sig endast på Pickalaviken. Huvudfårorna i ås vattendrag med sin sjöar är i lika stort behov av förhöjande av vattenkvaliteten. Det skulle vara effektivare ur vattenskyddets synvinkel att investera eventuella pengar i att rena det vatten som rinner ut i ån från åkertegar och täckdiken. Dylika pengar har i Finland tillsvidare endast getts för försöksverksamhet. Motarbetandet av utsläpp från lantbruket är ett riksomfattande problem och lös- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 30 ningarna på de problemen är beroende av statens lantbruks- och miljöpolitik. Tekniska nämnden: Med hänvisning till miljö- och byggnadsnämndens beslut av den 14.3.2012 39 finns det inga grunder för att inleda projektet. Det är främst fråga om resurser. kommuns miljöchef Patrik Skult konstaterar i byggnadsoch miljönämndens beredningstext: Det är i teorin möjligt att rena vattnet, men det förutsätter stora och dyra anläggningar... Man har antagligen inte i större utsträckning direkt renat flodvatten i Europas storstäder, trots att man i motionen låter påskina att det skulle vara fallet. Sålunda är det också svårt att börja kalkylera de helhetskostnader som förfarandet skulle åsamka. Man kan emellertid anta att kostnaderna skulle vara så stora att en kommun av s storlek inte skulle ha möjligheter att ge sig in på det. Man har senast under våren 2012 resonerat kring ås tillstånd vid å -seminariet. Där funderade man under ledning av Ingå - miljöförening på möjligheterna att förbättra åns tillstånd. Kompletterande material: - fullmäktigemotion 5.9.2011 Föredragning: teknisk chef Jorma Skyttä tel. 040 713 0662, e-post: jorma.skytta@siuntio.fi Förslag: Nämnden konstaterar att kommunen inte har förutsättningar att inleda det projekt som föreslås i motionen. Enligt förslaget. === KST 170 Förslag: föreslår att kommunfullmäktige antecknar beredningsdelen för kännedom som svar till den fullmäktigemotion som lämnades 5.9.2011 och som gällde å och näringsutsläpp i Östersjön samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 31 TEKNLTK:395 /2012 KST 171 BYGGANDET AV BOSTÄDER INLEDS I KOMMUNCENTRUM PÅ SIUNTION SYDÄN -OMRÅDET NÄROMARKP 15.6.2012/ 21 Kompletterande material Bilaga 3 Förra året anordnades i samarbete med Asuntosäätiö en tomtöverlåtelsetävling på radhusområdet norr om sportplanen (6 150 vån-m2). Inga offerter lämnades in. Därefter har man tagit direkt kontakt till byggfirmor och man har marknadsfört Siuntion Sydän området. Lemminkäinen Talo Oyj (senare Lemminkäinen) har genom att inlämna en offert för köp av byggrätt, meddelat att de är intresserade att inleda radhusproduktion i kvarteren invid banan. Lemminkäinen vill köpa byggrätten i kvarteren 25,27 och 28. Föreslås att köpet går till på följande sätt: Lemminkäinen köper byggrätten i kvarter 25 före utgången av år 2012, det offererade priset 120 euro/våníngskvadratmeter. Då kvarter 25 är bebyggt köper Lemminkäinen hälften av byggrätten i kvarter 27 eller 28. Då hälften av kvarteret är bebyggt, köper Lemminkäinen resten av kvarterets byggrätt. Då det är bebyggt köper Lemminkäinen hälften av byggrätten i det sista kvarteret som är reserverat för företaget och efter att det färdigställts köper Lemminkäinen resten av kvarterets byggrätt. Köpesumman för byggrätten i kvarteren 27 och 28 är 140 euro/våningskvadratmeter. Därtill föreslår Lemminkäinen att kommunen fritt får till tredje part sälja sådana tomter som åtta år efter undertecknandet av avtalet fortfarande är oköpta och obetalade. Det är meningen att man noggrannare bereder avtalet mellan kommunen och Lemminkäinen under fortsatta underhandlingar. EU-lagstiftningen förutsätter att man bör inbegära en utomstående experts utlåtande om offerten för att försäkra sig om att tillvägagångssättet är lagenligt. I expertutlåtandet klargörs om offerten följer marknadsprisnivån. Endast kommunens egen uppskattning är inte tillräcklig. Avsikten är att föra en allmän diskussion om ärendet inför de eventuella fortsatta underhandlingarna. Beslutsförslaget ges vid mötet. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 32 Kompletterande material och bilagor: - Som bilaga offerten från Lemminkäinen Talo Oyj - kvarteren 25,27 och 28 avgränsning i detaljplanen, byggrätten och arealen - Som kompletterande material ARA:s maximipris i Förslag: Diskussionerna med Lemminkäinen och Asuntosäätiö fortsätter. Enligt förslaget. ==== NÄROMARKP 29.8.2012 Bilaga 3 Underhandlingarna har fortsatts med Lemminkäinen. Som resultat av underhandlingarna har man fått en ny offert. Priset på byggnadsrätten i kvarteren 27 och 28 har stigit med 15 euro, det nya priset uppgår till 155 euro/vån-m2. Priset 130 euro/vån-m2 för kvarter 25 har bibehållits. Som grund för det föreslås att det först strävas till att påbörja byggandet av ett nytt bostadsområde och erbjuda bostäderna till ett förmånligare pris än priset på bostäder som byggs i en färdig omgivning. Motiveringarna är godtagbara. Förslaget går ut på att kommunen i samband med köpet av kvarter 25 ger en reservation för kvarteren 27 och 28. Reservationen innebär vissa villkor och då dessa villkor uppfylls köper Lemminkäinen hälften av ett nytt kvarter. Det föreslås att kvarter 25 köps före utgången av år 2012, hälften av köpesumman bör betalas före slutet av år 2012 och resten då den första byggnaden har beviljats byggnadstillstånd, dock före utgången av år 2013. Villkoret för kvarteren 27 och 28 är att såvida bostäderna trots försök till försäljning inte går åt, köper Lemminkäinen inte en ny kvartershalva förrän de gamla bostäderna har först sålts och man i det nya objektets förhandsmarknadsföring har uppnått en nivå som tyder på att det kan vara lönsamt. Detta villkor fordrar ännu en precisering. Fyra år efter att Lemminkäinen lämnat in sin ansökan om byggnadstillstånd kontrolleras det att Lemminkäinen har uppfyllt de krav på byggande som man ålagt dem. Byggnadstillstånd för det första objektet skall ansökas så snabbt som möjligt, målet är att inleda byggandet under hösten 2013. Såvida Lemminkäinen inom loppet av fyra år efter inlämnandet av ansökan om byggnadstillstånd för det första objektet har kunnat bebygga 40 % av det område som reserverats för dem, reserveras resten av ovannämnda område för de följan- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 33 de fyra åren. Såvida Lemminkäinen inte har kunnat uppfylla förpliktelsen att bebygga 40 % får kommunen fritt sälja området till tredje part. Man har av innehavaren till besittningsrätten till det kvarter, där man ämnar inleda byggandet (besittningsrätten fortgår till slutet av år 2013 enligt köpebrevet), inhämtat medgivande till att kunna inleda byggandet under hösten 2013. Asuntosäätiö har fäst uppmärksamhet vid den ursprungliga offertens pris och långa byggnadstid. De har under ovannämnda underhandlingar kunnat ändras. Asuntosäätiö är intresserad av att inleda med ett bostadsrättsobjekt som granne till och i samarbete med Lemminkäinen Byggnadsrätten i kvarter 25 uppgår till 6 060 vån-m2, köpesumman enligt offerten uppgår till 787 800 euro. Byggnadsrätten i kvarter 27 uppgår till 11 266 vån-m2, köpesumman enligt offerten uppgår till 1 746 230 euro. Byggnadsrätten i kvarter 28 uppgår till 8 777 vån-m2, köpesumman enligt offerten uppgår till 1 360 435 euro. Det har betts om ett utlåtande av Newsec Valuation Oy om hur det offererade priset placerar sig i jämförelse med marknadens prisnivå. Utlåtandet har avgivits av en auktoriserad fastighetsvärderare. Föravtalet mellan kommunen och Lemminkäinen Talo Oyj är under beredning. Bilagor: - Lemminkäinen Talo Oyj:s offert av den 27.6.2012 - Medgivandet av innehavaren av besittningsrätten - Utlåtandet från Newsec Valuation Oy - Utkastet till föravtal mellan kommunen och Lemminkäinen Talo Oyj - Illustration över Siuntion Sydän och kvarterens byggnadsrätter Föredragning: Kommuningenjör Markku Kärkkäinen, tel. 050 386 0804, e- post: markku.karkkainen@siuntio.fi Under mötet informeras om hur beredningen framskrider och beslutsförslaget ges vid mötet. Beslutsförslag: Ordförande föreslog till beslutsförslag, att - Eftersom kommittén har fått till sin kännedom, att p.g.a sjukdomsfall har underhandlingarna stannat upp, besluter kommittén, att skicka avtalet direkt Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 34 till kommunstyrelsen för godkännande. Avtalsutkastet skickas till kännedom åt medlemmarna när det blivit färdigt. Enligt ändrat beslutsförslag. KST 171 Bilaga 2 Enligt Newsec Valuation Oy:s utlåtande är marknadspriset 150 euro /vånm² för kvarteren 25, 27 och 28. Offertpriset för kvarter 25 är 13 euro / vånm² och 155 euro / vån-m² för kvarteren 27 och 28. Lemminkäinens offert följer således marknadspriset. Priset för kvarter 25 är 130 euro / vån-m² i offerten. Utlåtandet har uppgjorts i en kortare version för att göra den tydligare och den gäller bara byggnadsrätten. Som ytterligare motivering kan nämnas att ARA har gett ut ett nytt beslut om maximipriser för statsfinansierad bostadsproduktion och enligt det har priset för höghustomter i gått ner från 115 euro / vån-85 / vån- Köpebrevet och ett utkast till föravtal har uppgjorts. Kompletterande material och bilagor - som bilaga köpebrevet och utkast till föravtal - som bilaga utlåtande från Newsec Valuation Oy - som tilläggsmaterial offerten från Lemminkäinen Talo Oyj - som tilläggsmaterial uppgifter om detaljplanen,byggrätten och tomtarealen - som tilläggsmaterial ARA:s beslut om priser av 19.8.2008 - som tilläggsmaterial ARA:s beslut om priser av 29.8.2012. Ehdotus: föreslår att kommunfullmäktige 1. besluter godkänna köpebrevet och i föravtalet enligt bilaga och 2. berättigar kommundirektören att göra korrigeringar och kompletteringar av teknisk natur i köpebrevet och i föravtalet. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige