Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 27 nov 2014
Varför är dikor viktiga i vår region? En stor andel av dikorna finns här Köttproduktion Sysselsättning Biologisk mångfald Öppet landskap - attraktivt För fjärde året i rad sjunker lönsamheten för nötköttsföretagen (LRF Konsult, Lantbrukets lönsamhet, 2014)
Fältstudier Fältprojekt på två gårdar i Västra Götaland (2006-2009) Överutfodring av dikor, framförallt under dräktigheten (Arnesson & Salevid 2011)
Foder kostar
Syfte Vilken typ av grovfoder passar till dräktiga dikor? Hur mycket äter dikor av grovfoder med olika kvalitet? Vad är rätt grovfoderkvalitet till dikor? Hur får man rätt kvalitet på grovfodret? Utveckla rådgivningsverktyg Samla in data på foder- och djuregenskaper.
Två utfodringsförsök Studie 1 Korttidsförsök Höst 2012 Studie 2 Kontinuerligt försök Stallperiod 2013/14
Genomförande Foder Tre sent skördade grovfoder Gräsvall och rörflen skördade i blomning Helsäd skördad i degmognad Gräsvall Rörflen Helsäd av havre
Genomförande Djurmaterial 24 herefordkor 24 charolaiskor Lågdräktiga Foder i fri tillgång
Genomförande Smältbarhet Datainsamling Kväveutnyttjande Foderintag Idisslingstid
Foderintag Hereford vägde 702 kg och charolais 782 kg Charolais hade högre ts-intag jämfört med hereford Samma ts-intag per kg kroppsvikt för båda raserna Högst konsumtion av gräsvall, följt av helsäd och rörflen 18 4 16 3,5 Ts-intag kg/dag 14 12 10 8 6 4 3 2,5 2 1,5 1 Ts-intag i % av kroppsvikt 2 0,5 0 Gräsvall Helsäd Rörflen 0 Charolais Hereford % av kroppsvikt C och H
Energi- och AAT balans Samtliga foder ledde till överutfodring med energi och AAT 300 250 200 Procent av behov (Spörndly, 2003) 150 100 50 Gräs Helsäd Rörflen 0 Energi AAT
Slutsatser försök 1 Foderintaget beror på storleken på kon, inte på ras. Överutfodring med energi och AAT med samtliga foder. Rörflen skördad i blomning gav ett energiintag nära kornas behov enligt norm. Gräsvallen kan skördas sent.
Två utfodringsförsök Studie 1 Korttidsförsök Höst 2012 Studie 2 Kontinuerligt försök Stallperiod 2013/14
Genomförande Foder Kornas intag av energi i förhållande till utfodringsnormerna Tre gräsensilage skördade i blomning, samt kornhalm Komplettering med rapsmjöl till de kor som åt halm Hykor Blandvall Rörflen Kornhalm
Genomförande Djurmaterial Utfodring 36 herefordkor Låg- och högdräktighet (16 v) Digivning (3 v) Fyra olika grovfoder i dräktighet Fri tillgång på foder Individuell registrering Samma foder till alla kor under digivning
Genomförande Smältbarhet Foderintag och idissling Kväveutnyttjande Vikt och hull Födelsevikt och tillväxt Energistatus
D -112 D -109 D -106 D -103 D -100 D -97 D -94 D -91 D -88 D -85 D -82 D -79 D -76 D -73 D -70 D -67 D -64 D -61 D -58 D -55 D -52 D -49 D -46 D -43 D -40 D -37 D -34 D -31 D -28 D -25 D -22 D -19 D -16 D -13 D -10 D -7 D -4 D -1 TS-intag (kg/d) Foderintag 18,0 Ts-intag under låg- och högdräktighet 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 Hykor Blandvall Rörflen Halm 2,0 0,0 Dag från kalvning
Energi- och AAT-balans under dräktigheten 200 180 160 140 Procent av behov (Spörndly, 2003) 120 100 80 60 40 Hykor Blandvall Rörflen Halm 20 0 Energi (MJ/d) AAT (g/d)
-112-108 -104-100 -96-92 -88-84 -80-76 -72-68 -64-60 -56-52 -48-44 -40-36 -32-28 -24-20 -16-12 -8-4 Viktförändring under dräktighet Viktförändring under 16 veckor innan kalvning 950 900 +133 kg Hykor 850 Blandvall Vikt (kg) 800 +101 kg Rörflen 750 +41 kg +32 kg Halm 700 650 Dag innan kalvning Kalvning
Ekonomisk kalkyl - antaganden 112 dagar före kalvning åt korna fyra olika grovfoder: hykorensilage, blandvallsensilage, rörflensensilage och kornhalm. Halmkorna fick också 0,65 kg rapsmjöl/dag. Efter kalvning samma ensilage i samtliga fyra försöksled och försumbara skillnader i konsumtion mellan försöksleden Viktförlust under stallperioden för rörflen- och halmkorna jämfört med hykoroch blandvallskorna antas bli helt kompenserade under efterföljande betesperiod Beteskonsumtionen mättes ej men betesarealen per ko antas vara 10 % högre för kor som ätit rörflen eller halm. Kalvarnas avvänjningsvikter antas vara desamma i samtliga försöksled Alltså, det enda som skiljer mellan försöksleden är konsumtionen före kalvning och (eventuellt) arealen betesmark efterföljande sommar.
Räkneexempel: Betesnetto minus foderkostnad före kalvning, kr/ko vid 10% större betesareal för rörflen- och halmkorna Hykor Gräsvall Rörflen Halm (1) Ensilage/halm 1520*1,18=1790 1440*1,18=1700 1030*0,92=950 930*1,18=1100 (2) Rapsmjöl 70*3,00=210 (3) Betesnetto vid 10% skillnad Resultat 2 (3) (1) (2) 1,0*1920=1920 1,0*1920=1920 1,1*1920=2110 1,1*1920=2110 50 220 1160 720
Slutsatser försök 2 Fri tillgång på hykor och blandvall resulterade i överutfodring med energi och AAT under dräktigheten. Rörflen och halm täckte 80% av kornas energibehov och 100% av AAT-behovet under dräktigheten. Utfodring med rörflen under dräktigheten gav bäst ekonomiskt resultat.
Sammanfattning Projektet har hittills bidragit med Ny kunskap om foderintag hos dikor och vilken kvalitet som är mest lämpad för att undvika överutfodring Möjligheter att titta på ekonomin vid utfodring av olika typer av grovfoder under dräktigheten Data på dikor för utveckling av rådgivningsverktyg Biocontrolkrubbor på Götala
Tack till Våra finansiärer Försökstekniker Jonas Dahl, David Johansson, Karin Wallin, Frida Dahlström Mikael Johansson och Anna Ingvar Nilsson för lån av kor