Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.

Skollagen 2 kap. 29 Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 21 kap 2 Eleven ska ges möjlighet att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet. 1

Läroplan för gymnasiesärskolan Skolan ska förbereda varje elev för etablering på arbetsmarknaden. Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt. VÄLKOMNA Studie- och yrkesvägledning inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna 2

Vi heter: Sylvia Lindqvist Jan Lindblom Ingemar Hertting Agnetha Kronqvist Helena Vita Bengt Weidow Syfte med dagen - Vad gäller? Skolans uppdrag kring studie- och yrkesvägledning - Hur ska vi arbeta med studie- och yrkesvägledning? Kompetensutveckling om funktionsnedsättning - Vilka vägar finns? Att knyta samman skola och arbetsliv Program 10.00 Skolverket: Skolans uppdrag och samverkansformer 11.00 SPSM: Att vägleda en person med utvecklingsstörning 11.30 Arbetsförmedlingen: Vilket stöd finns? 12.00 Lunch 13.00 Exempel från några verksamheter: Gymnasiesärskolan i Gnosjö och Kalix Lärvux i Stockholm 14.10 APL inom gymnasiesärskolan 14.20 Frågor. 15.00 Mingel och kaffe 3

4

5

6

7

8

9

Viktigt för väl fungerande vägledning Kombination av vägledningsåtgärder i en sammanhängande helhet (t ex hemsidor, material, besök, praktisk arbetslivsorientering) Individuell vägledning - har effekt - är personlig - kan anpassas Föräldrar och kamrater är informella vägledare! Källa: Dansk Clearinghouse for Uddannelsesforskning 2011 10

Gymnasiesärskolan Programfördjupningspaket och APL 1. Arbetsmarknaden inom skolans upptagningsområde elevernas möjligheter att få arbete 2. Möjligheterna för arbetsplatsförlagt lärande apl 3. Skolans personella och materiella resurser 11

Arbetsplatsförlagt lärande Kurser eller delar av kurser som är arbetsplatsförlagda Minst 22 veckor på en arbetsplats Samverkan med arbetslivet Samarbete med en gymnasieskolas lokala programråd Skapa samverkansorgan Bygga nätverk med arbetslivet Fokus på arbete med apl Tid Organisation Kompetens Statsbidrag för att utveckla apl 12

Utmaningar: särskild utbildning för vuxna Tillgång till studie- och yrkesvägledning Vad bestämmer vad eleven ska studera? Mål med utbildningen? Individperspektiv Individens behov? Tradition och organisation? Behov och efterfrågan på arbetsmarknaden? Rekrytering och uppsökande Vilka når vi? Vilka når vi inte? Kostnad att utbilda? Kostnad att inte utbilda? 13

Apl vad är viktigt? Förbered handledarna Förbered eleverna Klyfta arbetslivets krav utbildningens mål Gymnasiesärskolearbete Visa elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet Sist men inte minst Höga förväntningar! 14

2 minuter 15

Att vägleda en person med utvecklingsstörning Rådgivare: Lotta Granér De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd undervisning i specialskolor tillgängliga läromedel statsbidrag Sök specialpedagogiskt stöd på www.spsm.se 16

Styrdokument Skollag (1993:800) 6 kap. Särskolan 1 Utbildningen i särskolan syftar till att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Skollag (2010:800) 1 kap. Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt Styrdokument Skollag (1993:800) 6 kap. Särskolan 1 Utbildningen i särskolan syftar till att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en till varje Utvecklingsstörning elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Skollag (2010:800) 1 kap. Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och Utvecklingsmöjligheter de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt Identitet 17

Tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning Undervisning Lärare Studie- och yrkesvägledare Vägledningssamtal Studie- och yrkesvägledare Information Studie- och yrkesvägledare Rektor Lärare Studie- och yrkesvägledare Allmänna råd Arbete med studie-och yrkesvägledning Vad är studie- och yrkesvägledning, sid 11 Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. Här ges den enskilde eleven möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar. Studie-och yrkesvägledningen måste utgå från elevens behov och förutsättningar samt kunna anpassas för att på bästa sätt stödja eleven att gå vidare i sin valprocess och att genomföra sina beslut. Utvecklingsstörning som en pedagogisk utmaning Eleven en begränsad abstraktionsförmåga innebär att man i större eller mindre utsträckning klarar av att: ge förslag på aktiviteter man aldrig upplevt föreställa sig att något kan vara på ett sätt som det inte är föreställa sig mål i tankarna föra hypotetiska resonemang förstå sådant som är relativt generalisera förstå ironi Omgivningen I hur stor utsträckning uttrycker jag mig abstrakt? Hur mycket uttrycker jag som utgår från elevernas erfarenhetsvärld? På vilka sätt görs information tillgänglig? På vilket sätt blir eleven delaktig? På vilka sätt ges eleverna förutsättningar att lära sig något nytt? 18

Identitet Inför möten/samtal I dialog med eleven: syftet med mötet/samtalet vem/vilka ska vara med på mötet vad ni ska prata om vad du ska ställa för frågor I dialog med mig själv: konsekvenser av val dela upp informationen upprepa informationen skriftlig/visuell information Allmänna råd Arbete med studie-och yrkesvägledning Vad är studie- och yrkesvägledning, sid 11 Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. 19

avstämning rollspel/intervjuer att göra matlådor utvärdering rastkunskap förberedelser för APL APL två APL-perioder frukostmöten bjud in företag/ föreningar studiebesök/ arbetsplatsbesök Vad ska jag göra? När/hur ska jag sluta? Hur ska jag göra? När/hur ska jag börja? Varför ska jag göra? Med vem ska jag göra? Några saker man kan tänka på: Avsätt gott om tid för vägledningen Använd gärna visuell klocka på bordet Håll jämna steg med eleven Var inte rädd för att fråga, ställ kontrollfrågor Lägg extra fokus på tvåvägskommunikationen Vinnlägg dig om att uttrycka dig i korta meningar Det kan vara bra för eleven att tillsammans med dig träna inför ett viktigt möte Inför val av utbildningsväg, tänk på: att vara tydlig med vad valet ger för behörighet att förtydliga skillnaden mellan till exempel Folkhögskola och Högskola att ge eleven en sammanfattande skriftlig information 20

Allmänna råd Arbete med studie-och yrkesvägledning Kompetensutveckling för studie-och, sid 22 Det är viktigt att studie- och yrkesvägledaren har kunskaper om utvecklingsstörning samt kompetens och verktyg för att möta elevens behov. Elever med utvecklingsstörning som studerar i andra skolformer, exempelvis gymnasieskolans introduktionsprogram och kommunal vuxenutbildning ska också erbjudas vägledning av en sådan kvalitet att deras behov av vägledning kan tillgodoses. elever i särskolan ska lära sig samma saker som elever i andra skolformer. Det handlar om gradskillnad, inte om artskillnad. Från Skolverkets skrift : Kunskapsbedömning i särskolan och särvux 2009 Ibland är det mer som förenar än som skiljer. Allmänna råd Arbete med studie-och yrkesvägledning Kap 3. Undervisning och samverkan skola, utbildning och arbetsliv Kommentarer, Ämnets koppling till arbetslivet (punkt 4) Elevens erfarenheter och kunskaper är basen för studie-och yrkesvalet. Det är därför viktigt att skolan ger eleven möjligheter att bredda sina kunskaper och därmed få bättre underlag för att aktivt kunna ta ställning till frågor om sin egen framtid. Lärare i alla ämnen kan med sina kunskaper på olika sätt bidra till att ge eleven underlag för välinformerade beslut nu och i framtiden. 21

Skolinspektionen kvalitetsgranskning rapport 2010:9 Undervisning i grundsärskolan Att få möjlighet att utveckla och därmed kvalificera sina förmågor, till exempel läsa, skriva och samtala är en demokratisk rättighet för alla elever i skolan Därför är det viktigt att undervisningen utgår från höga förväntningar på eleverna med rimliga krav och utmaningar. Sociokulturellt lärande Lärande och utveckling sker inte i ett huvud utan mellan huvuden. Samspel är lärande och utveckling. I språket och kommunikationen konstrueras tanken. Strandberg 2006 22

LG1 Diagnoser Människan är unik och komplicerad och låter sig inte beskrivas i en diagnos. Varje människa är sin historia, erfarenhet och kompetens. Varje människa måste mötas utifrån sin förmåga. Ha aldrig svaret före frågan! Specialpedagogiska skolmyndigheten Lotta Granér Rådgivare Östra regionen Box 12161,102 26 Stockholm Besöksadress: Rålambsvägen 32 B Tel: 010-473 50 68 e-post: lotta.graner@spsm.se 23

Bild 67 LG1 Lotta Granér; 2014-10-12

2 minuter Brygga från skola till arbete Unga med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingen samverkar med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergång från skola till arbetsliv för elever med funktionsnedsättning, som fyllt 16 men inte 30 år. Arbetsförmedlingen samverkar med Försäkringskassan för att öka möjligheterna till egen försörjning genom förvärvsarbete för ungdomar med aktivitetsersättning. 24

Målgrupper - Unga med funktionsnedsättning elever som finns i gymnasieskolor, gymnasiesärskolor, friskolegymnasier, riksgymnasier eller fullgör gymnasiestudier på folkhögskolor, som fyllt 16 men inte 30 år, och som har en diagnostiserad, funktionsnedsättning arbetssökande under 30 år som har aktivitetsersättning från Försäkringskassan och/eller finns inom daglig verksamhet och aktualiseras till Arbetsförmedlingen genom Försäkringskassan eller den dagliga verksamheten Hit vill vi Fortsatt samarbete med gymnasiesärskolan Bättre samarbete med gymnasieskolan Arbetsförmedlingens samarbete med skolan 25

Stöd till ungdomar Vi kan erbjuda Information till elever, berörd personal, och föräldrar om arbetsmarknaden och de möjligheter som finns hos oss Vägledningsinsatser, enskilt eller i grupp Vid behov anvisa stöd till personligt biträde eller hjälpmedel på arbetsplatsen vid arbetsplatsförlagt lärande Stöd till ungdomar (forts) Förbereda beslut om anställningsstöd i anslutning till skolslut Planering inför övergång från skola - till arbete/arbetsförmedling Särskilt introduktions och uppföljningsstöd (SIUS) Stöd till arbetsgivare Vi kan erbjuda Stöd vid anpassning av en arbetsplats Personligt stöd Ekonomiskt stöd 26

Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd SIUS Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen Stöd till personligt biträde Utvecklingsanställning Lönebidrag Trygghetsanställning Skyddat arbete vid Samhall. Personalresurser/kompetens Arbetsförmedlare med kompetens inom arbetslivsinriktad rehabilitering SIUS konsulenter Psykologer Arbetsterapeuter/sjukgymnaster Socialkonsulenter Synpedagoger Specialfunktioner för arbetssökande med funktionsnedsättning inom syn/döv/hörsel. Audionomer/hörselpedagoger Framgångsfaktorer till arbete Att fler elever går ut gymnasiet med godkända betyg och även kan se en fortsättning till studier efter gymnasiet. Övergången skola till arbetslivet fungerar genom aktivt samarbete mellan olika aktörer. Ge ungdomar stöd till bra företagskontakter under och efter skoltiden som ett led i vägledningen att skaffa sig erfarenheter som kan leda till arbete. 27

Lunch Dagens rätt 28

APL inom gymnasiesärskolan 29

Lärvux Stockholm The Capital of Scandinavia Vision Ett Lärvux i Världsklass Genom ansvar och samverkan The Capital of Scandinavia 30

Två olika uppdrag men ändå lika Fidan Fokus lärlingar Samtal Marknadsföring Administrativa uppgifter Antagning Therese Allmän syv Samtal Marknadsföring Administrativa uppgifter Antagning 31

Studie- och yrkesvägledartäthet 1 + 1 blir minst 3 The Capital of Scandinavia Varför två syv? Rektors perspektiv Syvarnas perspektiv Elevernas perspektiv 32

Erfarenheter av apl inom Gys13 Implementering av reformen pågår Anpassning till det nya Förändringar i utbud av program Praktik blir arbetsplatsförlagt lärande Insikt om att all personal på skolan måste vara engagerade i att förbereda eleverna för arbetslivet Före apl Etablering av kontakter Handledarutbildning Vem gör vad i skolan etablering av nya rutiner Förberedelser av elever före apl (arbetsmiljön bl.a.) Under apl Bedömning av lärandet på apl och kopplingen till ämnesplanerna Resor Annan funktionsnedsättning Assistenthjälp 33

Efter apl Uppföljning av elever efter apl Checklistor och bedömningsunderlag Samverkan med gymnasieskolan Programråd Yrkeskurser Projekt Elevsamverkan Nätverk för samverkan Nätverk för samverkan Samarbete med olika instanser (försäkringskassan, socialförvaltningen, daglig verksamhet, arbetsförmedlingen) Del i apl-processen Syftet är elevens framtida arbetsliv 34

Ny situation Grundsärskolans vägledning inför gymnasiesärskolan Aktivt arbete med elevernas arbetslivsanknytning Kompetens hos skolans personal vilka krav som ställs på eleverna i arbetslivet 35

Frågor? Vad bör man tänka på som vägledare på särskild utbildning för vuxna? Frågor? Hur skapar man en smidig övergång mellan grundsärskolan och gymnasiesärskolan? Frågor? Vilka möjligheter som finns för en person med utvecklingsstörning efter avslutad skolgång? 36

Frågor? Hur får vi ut elever som har det svårt på praktik, och som är i mycket stort behov av stöd? Frågor? Hur ska studieplanen utformas då eleven läser delkurser och inte hela kurser? Frågor? Hur gör vi med de elever som väljer bort gymnasiesärskolan och går på Individuellt alternativ istället? 37

Frågor? Hur kopplas arbetsplatsförlagd lärande till individuell studieplan? Finns goda exempel på lärlingsutbildning? Frågor? Vilket förhållningssätt och bemötande krävs för inträde på arbetsmarknaden? Vilka krav och förväntningar finns? Frågor? Vilka möjligheter ger APL? Ger APL möjligheter till anställning efter skolan? 38

Frågor? Studie- och yrkesvägledning - HELA skolans ansvar? Frågor? Hur utvärderas och dokumenteras APL? Vilken dokumentation behövs av sociala kompetenser, som är viktiga för anställningsbarhet? Frågor? Vad gör man om man inte lyckats hitta en APL plats som matchar någon av kurserna i inriktningen? 39

Skolverket erbjuder Material Handledarintroduktion APL-utvecklare Statsbidrag Skolverket erbjuder kompetensutveckling KURSER Kvalitet i syv Mångkulturell vägledning Arbetsmarknadskunskap Genusmedveten vägledning Syv i ny tid KONFERENSER Övergångar till arbetslivet för elever med funktionsnedsättning Studie- och yrkesvägledning för elever i gy-särskolan och särskild utbildning för vuxna Webinarium Stödmaterial/filmer Utbildningspaket - Syv i undervisningen 7 piloter! Luleå Bollnäs Skövde Borås Upplands-Bro Göteborg Halmstad 40

Syv i undervisningen 1 dag HT 2015 1 dag VT 2016 Arbetsgrupper med lärare och studie- och yrkesvägledare Handledarstöd Uppgift: Arbeta fram eget undervisningsmaterial Tack! Skolverket tackar: SPSM Arbetsförmedlingen Kalix kommun Gnosjö kommun Lärvux Stockholm Improvisationsstudion Mingel och kaffe 41

42