Verksamhetsplan 2016 för Fagersjöskolan/Magelungsskolan

Fagersjöskolan/Magelungsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (15) 2016-03-11 Handläggare Helene Litzén Telefon: Till Fagersjöskolan/Magelungsskolan Verksamhetsplan 2016 för Fagersjöskolan/Magelungsskolan Fagersjöskolan/Magelungsskolan 08-508 47 401 helene.litzen@

Sid 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...3 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...4 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...11 2. Ett klimatsmart Stockholm...12 2.1 Energianvändningen är hållbar...12 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...13 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...13 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...14 av ekonomi... 15...15 Budget 2016...15 Övriga frågor... 15 Bilagor Bilaga 1: Elevhälsoplan Bilaga 2: Studiero och trygghets med konsekvens Bilaga 3: Plan mot diskriminering och kräkande behandling

Sid 3 (15) Inledning Prioriterade åtgärder för utveckling Skolenhetens vision "En skola i världsklass- en skola där alla vill gå" Ledord "Kunskap-Trygghet-Hälsa" Verksamhetsbeskrivning Skolenheten består av två skolor Fagersjöskolan och Magelungsskolan med 474 elever varav 342 elever är inskrivna i skolbarnomsorgen. Skolorna är placerade i stadsdelen Farsta söder om Stockholm. Skolorna är placerade en bit ifrån varandra nära sjön Magelungen. Bägge skolorna är F-6 grundskola. På varje skola finns det två fritidshem för årskurs 1-3 samt mellanstadieverksamhet för årskurs 4-6. Förskolklasserna bedrivs som eget fritids med samarbete tillsammans med de andra två fritidsverksamheterna på skolorna. På skolenheten arbetar ca 85 personal, till största del lärare, förskollärare, barnskötare, fritidspedagoger och resurspedagoger samt två specialpedagoger, två speciallärare, en skolsköterska och en skolpsykolog. Utöver de yrkeskategorierna finns en vaktmästare, en skoladministratör och fyra kökspersonal som leds av en kökschef. Skolmaten lagas på plats i Magelungsskolan och levereras till Fagersjöskolans mottagningskök. Skolenheten är organiserad i lärteam, två team för förskoleklasserna, två team för åk 1-3, två team för åk 4-6 och fyra fritidsteam. Biträdande rektor träffar varje team en gång i veckan under teammöte, lärarmöte och under APT var femte vecka. Pedagogiska ledningsgruppen träffas var fjärde vecka då skolledning med de fem förstelärarna på skolenheten ska arbeta med samplanering, observationer och återkopplingar med olika uppdrag för utveckling av den pedagogiska verksamheten. Varje team gör en teamdeklaration med prioriterade mål vid skolstarten och ska vara baserad på utvärderingen från föregående år. Underlag kring måluppfyllese ska påbörjas vid läsårets slut under juni dagarna. Varje team utvärderar sina mål, resultat och analyserar varför resultaten ser ut som de gör. Utvärderingen och resultatet följs sedan upp i kollegialt medarbetarsamtal med rektor och de biträdande rektorerna samt på de egna individuella medarbetarsamtalen med närmaste chef. Skolan arbetar utifrån de styrdokument som formuleras i skollagen och LGR 11 samt barnkonventionen. Det systematiska kvalitétsarbetet leder årets verksamhet tillsammans med elevhälsoplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling samt olika handlingsplaner för skolenheten. Prioriterade områden för utveckling Kunskap Ökad måluppfyllelse i alla ämnen i alla årskurser

Sid 4 (15) Trygghet Hälsa Det systematiska kvalitetsarbetet är ett prioriterat område för utvärderingar, analys, kunskapsutveckling och för att sätta nya mål. Ökad kännedom för eleverna i vad de behöver för att nå målen. Fler resultatuppföljningar för att kunna synliggöra tidiga insatser. Fortsatt arbete med kursplanens innehåll i varje årskurs. Inkluderingspedagoger mot de yngre åren. Studiero och trygghetsarbetet på skolenheten är ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde läsåret 15/16, där vi kommer att se över tydliga kända rutiner och struktur vid till exempel rastverksamhet, i matsalen, skolgården, klassrummen, fritidsverksamheten mm. Revidering och implementering av vår "Plan mot diskriminering och kränkande behandling. av trygghetsteamets arbete på skolenheten. Övergången mellan förskola och förskoleklass ska förbättras för att vårdnadshavarna skall känna en större trygghet. Fortsatt arbete med Stockholms stads riktlinjer för fritids samt se över miljön och utrymmet för fritidshemmets aktiviteter. Öka och utveckla elevinflytande genom elevrådet. Skolidrottsföreningens fortsatta arbete med rörelse och aktivitet Utveckla samarbetet med Fagersjös musikskola. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 75 % 82% År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden. 2016-01-01 2016-12-31 Nämndmål: 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav

Sid 5 (15) och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna ska planerar gemensamt och eleverna ska få veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 90 % År 90 % År 75 År Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % År Höja måluppfyllelsen i matematik. Höja måluppfyllelsen i matematik Minst 90 procent av eleverna är godkända i matematik i årskurs 3. Minst 75 procent av eleverna är godkända i matematik i årskurs 6. Genom att undervisande lärare deltar i matematiklyftet. Genom att använda digitala läromedel och Smartboard. Genom att integrera matematiken i olika aktiviteter i samtliga ämnen och under

Sid 6 (15) fritidsverksamheten. Genom att samtliga undervisande lärare i deltar i matematiklyftet förväntar vi att nå resultatet. Fritidshemmen arbetar för att utveckla det matematiska tänkandet i olika aktiviteter. All personal på skolan har ett gemensamt ansvar för att öka elevernas måluppfyllelse. Arbeta för att IKT ska vara en naturlig del i undervisningen för att tillgodose/variera olika inlärningsstilar. Varje elev får sin kunskapsutveckling kontinuerligt kartlagd med hjälp av olika bedömningsinstrument. Lärarna som ingår i matematiklyftet gör en självvärdering av arbetet och utvärderingar sker vid matematiklyftets inplanerade möten. Resultat vid nationella prov. Återkommande tester och diagnoser görs av lärarna/ spec.ped. Återkommande resultatdialoger vid kollegiala möten tillsammans med skolledning. Det kollegiala samarbetet samt samplanering behöver utvecklas och att synliggöra matematiken på ett ämnesövergripande arbetssätt. Skolan ska öka andelen elever som når godkänd nivå på kunskapskraven i engelska för år 6. 80 % av eleverna når upp till godkänd nivå på kunskapskraven i engelska för årskurs 6 Genom tydliga mål i IUP för varje elev. Genom att skapa rutiner för kunskapsuppföljning. Genom att tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och vidta åtgärder Genom att använda digitala läromedel och Smartboard För att uppnå förväntat resultat behövs en gemensam syn på progressionen i ämnet engelska. Genom samsyn mellan pedagoger och kollegiala diskussioner av innehållet kan vi nå kunskapsmålet. Arbeta för att IKT ska vara en naturlig del i undervisningen för att tillgodose/variera olika inlärningsstilar.

Sid 7 (15) Varje elev får sin kunskapsutveckling kontinuerligt kartlagd genom återkommande tester och diagnoser samt genom den formativa bedömningen. Det för att nå godkänd nivå och högre. Resultatdialog vid återkommande kollegiala möten tillsammans med skolledning. Elevens utveckling analyseras i samband med utvecklingssamtalet. Resultat vid nationella prov. Resultat visar att skolan måste utveckla arbetsmetoderna för att andelen elever som når godkänd nivå skall öka. Genom pedagogiska diskussioner och samplanering utifrån Lgr 11 ska vi skapa en progression i ämnet engelska på skolenheten. Skolan ska öka andelen elever som når målen i svenska, svenska som andra språk i årskurs 3. Svenska och svenska som andra språk: 90 % av eleverna godkända i nationella prov årskurs 3. Genom att tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och vidta åtgärder. Genom fortbildning av personal i språkutvecklande arbetssätt och projektet "Att skriva sig till läsning" i skolans egen regi. Genom tydliga mål i IUP för varje elev. För att uppnå förväntat resultat behövs en gemensam syn på progressionen i ämnet svenska/sva. Genom samsyn mellan pedagoger och kollegiala diskussioner/ samplanering av innehållet kan vi nå kunskapsmålet. Skapa förutsättningar för pedagogerna att arbeta med mindre grupper. Genom att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Genom frekvent användning av digitala hjälpmedel såsom Ipad och Smartboard. Varje elev får sin kunskapsutveckling kontinuerligt kartlagd och dokumenterad med hjälp av olika bedömningsinstrument. Resultat vid nationella prov. Resultatdialog vid återkommande kollegiala möten tillsammans med skolledning. Skolenheten måste utveckla arbetsmetoderna för att andelen elever som når godkänd nivå skall öka. Genom pedagogiska diskussioner och samplanering utifrån Lgr 11 ska vi förtydliga progressionen i ämnet svenska/sva på skolenheten.

Sid 8 (15) Skolan ska öka andelen elever som når målen i svenska, svenska som andra språk i årskurs 6. Svenska och svenska som andra språk: 90 % av eleverna godkända i nationella prov årskurs 3. Genom att tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och vidta åtgärder. Genom fortbildning av personal i språkutvecklande arbetssätt och projektet "Att skriva sig till läsning" i skolans egen regi. Genom tydliga mål i IUP för varje elev. Genom formativ bedömning för att öka elevens inflytande och medvetenhet om sitt eget lärande. För att uppnå förväntat resultat behövs en gemensam syn på progressionen i ämnet svenska/sva. Genom samsyn mellan pedagoger och kollegiala diskussioner av innehållet kan vi nå kunskapsmålet. Skapa förutsättningar och flexibilitet för pedagogerna att arbeta med mindre grupper. Genom att arbeta språkutveklande i alla ämnen. Genom frekvent användning av digitala hjälpmedel såsom Ipad och Smartboard. Varje elev får sin kunskapsutveckling kontinuerligt kartlagd och dokumenterad med hjälp av olika bedömningsinstrument. Resultat vid nationella prov. Resultatdialog vid återkommande kollegiala möten tillsammans med skolledning. Skolenheten måste utveckla arbetsmetoderna för att andelen elever som når godkänd nivå skall öka. Genom pedagogiska diskussioner och samplanering utifrån Lgr 11 ska vi förtydliga progressionen i ämnet svenska/sva på skolenheten. Nämndmål: 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och

Sid 9 (15) polis samt andra relevanta aktörer. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan samarbetar med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 65 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 65 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Ogiltig frånvaro i grundskolan 3 % År Vi ska erbjuda en god psykisk och fysisk arbetsmiljö. Eleverna ska känna sig trygga, trivas och uppleva en inspirerande arbetsmiljö. Alla elever trivs, är trygga under hela dagen och upplever lugn och ro på lektioner. Eleverna känner till vilka sociala mål vi arbetar mot. Genom tydliga regler som utgår från vår gemensamma värdegrund. Skolan arbetar utifrån konsekvenstrappan som tydliggör studiero och trygghet. Arbete över klassgränserna gör att eleverna blir tryggare med varandra, bland annat genom att alla elever har rast samtidigt, fadderverksamhet, tvärgruppssamtal och värderingsövningar blandat i åk 1-6. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument och känt för alla. Genom att skolsköterskan genomför hälsosamtal i årskurs 4. Genom aktivt arbete med skolans trygghetsteam och dess rutiner och processer. Skolans resurser ska användas effektivt för att nå bättre resultat och ökad måluppfyllelse. Personalens kontinuerliga arbete för den gemensamma synen av/på värdegrundsarbetet. ssamtal

Sid 10 (15) Brukarundersökningar Personalkonferenser Trygghetsteamets möten Elevhälsoteamets möten Klassråd och Elevråd. Vid utvärdering av likabehandlingsplanen samt Huset modellen med eleverna. Skolans resursanvändning ska ständigt utvärderas för att säkerställas att den används på bästa sätt och att elevens bästa är i fokus. Öka personaltätheten på raster samt ge lärarna utrymme för att ta emot eleverna efter rast. Öka vårdnadshavarnas delaktighet i Likabehandlingsplanens arbete genom bl.a. föräldraråd. Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar. Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

Sid 11 (15) Våra elever ska ha inflytande över och förståelse för sitt eget lärande. Alla elever vet att de har inflytande över samt ansvar och förståelse för sitt eget lärande. Genom att den pedagogiska planeringen utformas för att eleven ska veta vad som behövs för att kunna nå kunskapskraven i de olika ämnena samt bedömning i formativt syfte. Genom att lärarna låter eleverna bidra med idéer på innehåll, arbetssätt och arbetsformer. Genom riktade aktiviteter på fritids för att stärka elevens självkänsla och bli medveten om sin egen utveckling. Genom att vi har ett övergripande forum för elevinflytande genom klassråd, elevråd och trygghetsteam. All personal arbetar medvetet för att göra eleverna delaktiga i sitt eget lärande. IUP-processen Elevråd och klassråd Kvalitetsredovisning Brukarundersökning Pedagogiska planeringar Eleven har huvudrollen i elevledda utvecklingssamtal. Deltagande i forskningsprojektet, "ge röst åt de yngre skolbarnen". KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande. Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 75 År

Sid 12 (15) Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin. 2016-01-01 2016-12-31 KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 25 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling År Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Vår pappersförbrukning ska minska. Matsvinnet i matsalen ska minska. Genom vår undervisning vill vi skapa en större medvetenhet bland våra elever vad en hållbar livsmiljö är och hur man kan bidra till att skapa den t ex genom att ta så mycket mat som man äter upp, återanvända papper i verksamheten och att vi använder papper på ett sparsamt sätt. Vi använder oss av våra pedagogers kompetenser samt restaurangpersonalens kompetens och resurser. Vi följer upp kostnaderna för pappersförbrukningen i maj och december. Statistik förs regelbundet av matsvinnet.

Sid 13 (15) Elever och personal medverkar till att skapa en hållbar livsmiljö. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 80 83 År Sjukfrånvaro tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Fler i personalen ska trivas och känna sig respekterade Hög svarsfrekvens på AMI Gemensamma personalkonferenser med goda exempel och olika erfarenhetsutbyten. Tydliga rutiner och ramar för vikarier och nyanställningar. Kollegialt lärande Lärare utvecklar lärare

Sid 14 (15) Tid avsatt för olika konferenser Särskild budget för personalbefrämjande insatser Arbetslagsmöten APT Budget avsatt för kompetensutveckling Följa upp och utvärdera AMI i lärarteamen samt på APT. Det personlbefrämjande arbetet bidrar till att alla trivs, har en rimlig arbetsbelastning, känner sig respekterade av elever, föräldrar, kollegor och chefer. Kompetensutvecklingen baseras på verksamhetens behov och känns meningsfull för medarbetaren. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Kommentar Under hösten har arbetet med revidering av plan mot diskriminering och kränkande behandling påbörjats. Implementering och arbete startas upp under våren och beräknas vara helt klar augusti 2016. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. 2015-01-01 2016-12-31

Sid 15 (15) av ekonomi Budget 2016 Övriga frågor