Etnografi

Relevanta dokument
MDI med didaktisk inriktning DH2624

Observation. Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht Minna Räsänen Antropologi, systemutveckling,

Att undersöka fältet - metoder

Kvalitativa metoder II

Att undersöka fältet - metoder och resultat

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Perspektiv på kunskap

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Att förstå användaren. Annakarin Nyberg

Inledning. Peter Emsheimer

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

Metodologier Forskningsdesign

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

"Kom ljug mig en saga"

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

LEARNING STUDY PÅ DISTANS

KVALITATIVA METODER II

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

Att se och förstå undervisning och lärande

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Gruppdagbok & rapport

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Utveckling kan betyda lärande för det ska ske behöver lärandet i vårdens vardag utvecklas

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Internationell politik 1

Kvalitativa metoder I

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

Kvalitativ intervju en introduktion

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits

Kreativ problemlösning

SANA14, Socialantropologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Socialanthropologhy: First level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Humanistiska programmet (HU)

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

för samtalen och diskussionerna framåt

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Vetenskap sökande av kunskap

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Ingela Elfström. Malmö

Vad är forskning? Varför forska?

Svenska. Ämnets syfte

Broskolans röda tråd i Svenska

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Kursplan - Grundläggande svenska

information - kunskap - vetenskap - etik

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Kunskap, vetenskap och forskning

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Introduktion till tidningsprojektet

Textforskningen och dess metoder idag

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

Strävansmål Mål Målkriterier Omdöme

Transkript:

Etnografi 2009 10 05 sinna@kth.se

Etnografi Vad är etnografi användbart till? Kontext Reflektion Att skriva

Definition av etno-begrepp Etnografi (från grekiskans ethnos, folk, och grafein, skriva) Benämningen på en vetenskaplig metod för att beskriva och jämföra världens olika kultur- och samhällstyper genom fältstudier. (Wikipedia) Etnologi (från grekiskans ethnos, folk, och logia, lära) Vetenskapen om de västerländska folkens materiella, sociala och andliga kultur, framför allt i äldre tider, men numera även i vår egen tid. Förr kallades denna vetenskap för folklivsforskning. (Wikipedia)

Definition av några andra ord Antropologi (från grekiskans antropos, man eller människa, och logos, lära) Vetenskapen om människan eller människosläktet. Antropologin försöker ge en förståelse av sammanhang mellan de olika sidorna av den mänskliga tillvaron och hennes natur eller en avsaknad av en sådan egentlig natur. Centralt inom antropologin står studiet av kulturen (socialantropologi) (Wikipedia) Etymologi - läran om ords språkhistoriska ursprung och släktskap Entomologi - vetenskapen om insekter Etologi - är läran om djurs beteende Etiologi - förklaring av eller vetskapen om sjukdomars orsaker och uppkomst Ektomografi - tomografisk rekonstruktion (tror jag!)

Etnografi Kultur och samhälle - människor i relation till sin omgivning Fältstudier bland människor och det människor skapar eller har skapat (arkivstudier) Datainsamlingsmetoder Kontext Beskrivning Skriva och reflektera Studien och resultatet

Kontext som något som människor skapar

Kontext som något som människor skapar

Att närma sig kontexten Metoder för insamlande av data

Kontext som kombination av entiteter: ett fenomen och omgivning som omger fenomenet. Kontext som en ram, en miljö, en bakgrund, ett perspektiv... som omger ett fenomen, en händelse Kontext som möjliggör en meningsfull tolkning

Kontext är relationell Kontext - fokus varierar Kontexten är situerad Kontext är inte statisk

Att skriva Språket som redskap observera, beskriva, tolka Språket är grunden till vad man ser och hur man tolkar det man ser Språket förmedlar observationer Språket som förtydligar och distanserar oss från situationen Distanseringen gör valda aspekter tydligare och samtidigt kan distanseringen kan få oss att förlora fotfästet

Beskrivning Mimesis efterbilda, framställa men också återge (reproducera), skapa (producera) Att avbilda verkligheten Konstruktion vs reproduktion Variationer i redogörelserna: selektivt minne (glömmer det mesta) och perception Tät/tjock beskrivning (thick description, Geertz) Ett sätt att främmandegöra det välbekanta När behövs en beskrivning? Synliggöra observatören eller inte? Slutdokumentation Publik/mottagare Överföring

Reflektion Reflektion skiljer sig från vanligt tänkande eller grubblande genom att den är påtagligt målinriktad, att den genomförs med någon form av systematik och struktur där syftet är att distansera sig från gamla tankemönster och utveckla nya samt söka lösningar på frågeställningar. ur Den svårfångade reflektionen (Studentlitteratur, 2005) Emsheimer, P., Hansson, H. & T. Koppfeldt

Fantasi, minne och erfarenheter Fantasin är beroende av erfarenheten och verkligheten Beskrivningar av komplexa verkligheter och kontexter genererar fantasier Fantasin blir ett medel att vidga en människas erfarenheter Att kombinera pusselbitar som inte synes höra ihop

reflektion är ett medel genom vilket en praktiker värderar och uppfattar en verksamhet och kan leda till: - ny förståelse av situationer/händelser/kontext - ny förståelse av sig själv - ny förståelse av för-givet-tagna antaganden/kunskaper

Reflektionsnivåer Teknisk reflektion te x effektivitet och verkan som hjälpmedel kan ha i arbetet med att nå uppsatta mål Praktisk reflektion te x klargöra antaganden och förutsättningar Kritisk reflektion te x etik- och moralfrågor

Reflektionsteorier Postmodernistisk reflektion: Metareflektion - tankar om tankar - fokus flyttas från situationen/kontexten som reflektionen handlar om Öppna teorier t ex hermeneutik: allt är tolkning och Slutna teorier t ex systemteori: allt hänger samman Vi behöver skaffa oss en repertoar av reflekterande praktiker för att skapa mening

Tankar tar tid Ajö