RÖDENE - NATURVÄRDESINVENTERING Fältbesök under maj till september 2010, och kompletterande inventering under april 2011. Syfte att lokalisera och redovisa värdefulla och känsliga naturmiljöer inom utredningsområdet. Alla delar av utredningsområdet har besökts och bedömts med avseende på naturvärden. Noteringar om fågellivet gjordes och särskilt fokus på rovfåglar. Vid receptionen finns rapport på naturvärdesinventeringen med särskild fågelutredning för beskådan.
RÖDENE - NATURVÄRDESINVENTERING Summering Naturvärdesinventering: En mängd naturvärdesobjekt identifierade i huvudsak kopplade till sjöarna i området samt sumpskog och våtmarker. Övrigt inom naturvärde: En särskild utredning av fågellivet i området, med tonvikt på rovfåglar, har genomförts. Denna baseras bl.a. på fältinventeringar, tillgänglig kunskap om områdets fåglar från lokala ornitologer och uppgifter från Artportalen, kompletterat med slutsatser från naturvärdesinventeringen. Riktad inventering av rovfåglar med hjälp av lokala ornitologer. MKB n kommer ta upp fladdermöss och fågelliv. Vid receptionen finns naturvärdesinventeringen i sin helhet till beskådan.
RÖDENE TURBINPLACERINGAR MED NATUR- OCH KULTURVÄRDEN - Även strandskydd inkluderat VID RECEPTIONEN FINNS SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNENS PLANERING AV VINDKRAFT I OMRÅDET. LIKASÅ FINNS KULTURHISTORISK STUDIE OCH NATURVÄRDESINVEN TERING INKLUDERAD MED SÄRSKILD FÅGELUTREDNING, TILL BESKÅDAN.
RÖDENE FÅGLAR Längs de stora sjöarna Anten och Mjörn, som ligger i dalgången väster om Rödeneplatån, går en känd sträckled för flyttfåglar. Säveådalen, öster om platån, är också ett känt stråk för flyttfåglar under vår och höst. Utredningsområdets fågelfauna domineras av arter som är allmänna och utbredda i brukad skogsmark i denna del av Västsverige. Pilgrimsfalk: Närmaste kända häckplats ligger mer än 2 km från utredningsområdet. Pilgrimsfalkarna rör sig företrädesvis i dalagångarna och inte uppe på Rödeneplatån när de jagar. Berguv: Närmaste kända häckplats ligger ca 3 km från utredningsområdet. Uvar flyger och jagar på höjder lägre än vindkraftverkens rotorer och företrädesvis inte uppe på Rödeneplatån, utan nere i dalgångarna. Kungsörn och havsörn: Det finns inga etablerade revir eller viktiga jaktmarker i utredningsområdet. De örnar, främst havsörnar, som vistas i omgivningarna vintertid födosöker företrädesvis i Anten och Mjörn. Vid receptionen finns rapport på naturvärdesinventeringen med särskild fågelutredning för beskådan.
RÖDENE MER OM FÅGLAR Fiskgjuse: På Rödeneplatån finns fem kända, varav tre aktiva, fiskgjuserevir. Ett revir ligger inom utredningsområdet och övriga väster om utredningsområdet. Gjusarna fiskar företrädesvis i Anten och Mjörn väster om utredningsområdet. Orre och tjäder: Såväl orre som tjäder förekommer relativt allmänt i området. Arterna flyger oftast på lägre höjder, sällan högt över trädtoppshöjd. En större känd orrspelplats finns på Stora Ulvesmosse. Det finns inga kända tjäderspelplatser. Storlom och smålom: Det finns inga kända häckningar inom utredningsområdet. Storlom har dock observerats i några av de större sjöarna i utredningsområdet och kan tänkas häcka vissa år. Det finns inga lämpliga häcksjöar för smålom i utredningsområdet. Smålommen häckar i Risveden, väster om Mjörn och Anten, och födosöker i Mjörn och Anten.
RÖDENE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ALLMÄNT Ett skelett för MKB:n har tagits fram som kommer att utvecklas under det fortsatta utredningsarbetet och samråden fram till ansökan. I MKB-skelettet kommer finnas en beskrivning om varför just Rödeneplatån valts ut som lämpligt område. Det kommer även innehålla ett avsnitt om Säkerhet och risker. Konsekvensbedömningar för Markanvändning Landskapsbild Naturmiljöer, fåglar, övriga fauna Friluftsliv inklusive jakt Kulturmiljön Luftfarten Boendemiljö: ljud, skuggor, reflexer Byggtiden
RÖDENE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING INNEHÅLL Lokalisering och beskrivning av anläggningen Beskrivning av hur Nordisk Vindkraft kommit fram till att Rödene är en lämplig lokalisering för vindkraft och redogörelse för vindkraftanläggningens planerade utformning. Förutsättningar Redogörelse för de förutsättningar som råder i området för vindkraft och dess omgivningar med avseende på bl.a. naturmiljö, friluftsliv, kulturmiljö, markanvändning, naturresurser, befolkning och luftfart. Skadelindrande åtgärder Åtgärder som ska vidtas för att minimera konsekvenserna av den planerade vindkraftanläggningen. Konsekvensbedömning Konsekvenserna av den planerade vindkraftanläggningen bedöms för aspekterna som behandlats i förutsättningsdelen av MKB:n (naturmiljö, friluftsliv o.s.v.). Konsekvenserna som bedöms är de som kvarstår efter vidtagna skadelindrande åtgärder. De bedöms efter skalan positiva - obetydliga små negativa måttliga negativa stora negativa konsekvenser. För varje aspekt finns bedömningsgrunder så att det ska vara tydligt vad t.ex. måttliga negativa konsekvenser för naturmiljön innebär, se exempel nedan: Vid receptionen finns skelettet till miljökonsekvensbeskrivningen för beskådan.
VARFÖR ÄR VINDKRAFT BRA FÖR ALINGSÅS KOMMUN? Det är bra för miljön och hjälper kommunen att uppfylla sin miljöpolicy. Det är bra för det lokala näringslivet både direkt och på sikt Vindkraften är ekonomisk och bra för kommunen och Sverige Bidrar till fler arbetstillfällen Satsningen på vindkraft underlättar för skogs- och jordbruket Möjlighet till stöd för någon lokal verksamhet El-produktion nära användare.
EXEMPEL PÅ TJÄNSTER EFTERFRÅGADE UNDER BYGGNATIONSFASEN Inhyrda lastbilar Arbetsledare för transporter Snickare Skogsröjning Kabelläggare Testmastbyggare Armerare Sprängare Hotellnätter Stuguthyrning Livsmedel Transformator 33kV till 220kV Gjutning av fundament
FAKTISKA ARBETSTILLFÄLLEN SKAPADE AV HAVSNÄS Ett aktuellt exempel. Havsnäs Vindkraftspark, som Nordisk Vindkraft byggt i Strömsunds kommun. Anläggningen har 48 vindkraftverk, med en installerad effekt på 95,4 MW. Havsnäs har under byggnation som mest skapat 200 arbetstillfällen. I driftsfasen har 13 nya arbetstillfällen skapats som är direkt knutna till parken: Drift, Övervakning, planering Elunderhåll, 3-skift Snöröjning, väghållning Turbintekniker, 3-skift 3 personer 3 personer 1 person 7 personer Tillkommer gör arbetstillfällen i andra ledet, service och samhällsfunktioner
Vindkraftparksområdet och planerad layout på det externa nätet fram till anslutningspunkten RÖDENE - NÄTANSLUTNING Uppe i vänstra bilden visas vindkraftparksområdet med ett exempel på placering av uppsamlingsstationen (blå prick) och möjlig kabeldragning där kabeln ska läggas i mark (lila streck) ner till anslutningspunkten (Alingsås kraftstation). Vindkraftparksområdet är placerad ca 3 km från Alingsås yttre stadsgräns och ca 6 km från anslutande kraftstation. Nere i vänstra bilden är en del av det yttre stadsområdet in zoomat (röd fyrkant) och förstorat på den högra sidan av bilden, för att visa ett exempel på möjlig kabeldragning. Kabeln är planerad att gå mestadels i anslutning till väg, p.g.a. mindre yttre och allmän påverkan, samt lättare kabelsättning.
Beskrivning och visning av en transformatorstation till den planerade vindkraftsparken RÖDENE - NÄTANSLUTNING Från sammankopplingspunkten i vindkraftsparken måste spänningen transformeras upp innan den genererade effekten ska överföras till anslutningspunkten i kraftstationen i Alingsås. Detta görs med en transformatorstation i ett inhägnat område som består av elektriska komponenter och ledningar. Bilden till höger visar en liknande transformatorstation från Havsnäs vindkraftprojektet.
VINDKRAFT - LJUD OCH BULLER Nordisk vindkraft ser till att Naturvårdsverkets rekommenderade ekvivalenta riktvärde om 40 dba, (35dBA i särskilda områden där låga bullernivåer eftersträvas), avseende buller efterföljs. Nivån gäller för den sammanlagda maximala ljudnivån från verk i grupp och ska beräknas från bostadens fasad. Vi utför teoretiska beräkningar för den maximalt möjliga ljudnivån på en plats från alla vindkraftverk. Besök gärna vårat ljudlabb under samrådet. Decibel är en vanlig måttenhet för ljudnivå. Där anges ljudnivån som skillnaden mellan det ljud man mäter och det svagaste ljud en människa kan höra, vilket motsvarar 0 decibel. Det är en logaritmisk måttenhet som i princip innebär att en ökning med 8-10 db innebär en fördubbling av ljudnivån. 0 db gränsen för vad ett friskt öra kan uppfatta, ungefär som en mygga på 3 meters avstånd. mänsklig andning på 3 meters avstånd 10 db tillåten nivå för vindkraftverk vid fasad normalt samtal tvättmaskin stadstrafik traktor, slagborr på 2 meters avstånd 20 db 40 db 50 db 60 db 70 db 75 db 80 db 85 db 90 db 100 db viskningar kraftigt regn vältrafikerad gata på 5 meters avstånd dammsugare på 1 meters avstånd hårtork, gräsklippare
VINDKRAFT- LJUD OM RÖDENEPARKEN BYGGS Ljudutbredning Vid linjen mellan ljusblå och mörkare blå uppnås beräknat värsta fall 40dB(A), vilket är gränsvärdet för vad som i området får uppnås vid fasad på boendehus. NOISE MAP 1 INSERTED HERE! Drawing No. 02322D2207-02/1 Om ljudet teoretiskt övergår gränsvärdet vid boendehus fasad, kan man välja att inte ta ut maximal effekt för att på så sätt minska ljudnivån, alternativt välja en turbin med lägre källljud.
VINDKRAFT- LJUD OM RÖDENEPARKEN OCH LÄRKESKOGSPARKEN BYGGS Ljudutbredning Vid linjen mellan ljusblå och mörkare blå uppnås beräknat värsta fall 40dB(A), vilket är gränsvärdet för vad som i området får uppnås vid fasad på boendehus. NOISE MAP 2 INSERTED HERE! Drawing No. 02322D2207-02/2 Om ljudet teoretiskt övergår gränsvärdet vid boendehus fasad, kan man välja att inte ta ut maximal effekt för att på så sätt minska ljudnivån, alternativt välja en turbin med lägre källljud. Turbiner märkt med T är turbiner som planeras vid Rödene Turbiner märkt med W är turbiner som planeras vid Lärkeskogen
VINDKRAFT- LJUD OM RÖDENEPARKEN, LÄRKESKOGSPARKEN OCH TURBIN VID SKAKELTORP BYGGS NOISE MAP 3 INSERTED HERE! Drawing No. 02322D2207-02/3 Ljudutbredning Vid linjen mellan ljusblå och mörkare blå uppnås beräknat värsta fall 40dB(A), vilket är gränsvärdet för vad som i området får uppnås vid fasad på boendehus. Om ljudet teoretiskt övergår gränsvärdet vid boendehus fasad, kan man välja att inte ta ut maximal effekt för att på så sätt minska ljudnivån, alternativt välja en turbin med lägre källljud. Turbiner märkt med T är turbiner som planeras vid Rödene Turbiner märkt med W är turbiner som planeras vid Lärkeskogen Turbin märkt med X är turbin som planeras vid Skakeltorp
VINDKRAFT - SKUGGA Vid beräkning som här visade bilder av skuggeffekter utgår man från den astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten, vilket avser den tid när solen teoretiskt skiner mellan soluppgång och solnedgång från molnfri himmel och när rotorytan står vinkelrätt mot solinstrålningen. Med den faktiska skuggeffekten menas den faktiska, summerade tiden då periodiska skuggeffekter uppträder på en störningskänslig plats. Denna kan uppskattas med hjälp av statistik avseende soltimmar, vindriktning med mera. Enligt riktlinjerna ska skuggeffekten på en störningskänslig plats vara högst 8 timmar per år och högst 30 minuter per dag. Exponering för snabba skuggväxlingar kan ge tillfällig irritation och distraktion, men ger inte upphov till skada eller bestående ogynnsamma effekter. Problem med skuggor kan undvikas genom att placera vindkraftverken så att skuggproblem inte uppträder eller genom att utrusta vindkraftsanläggningen med styrautomatik som stänger av verken under störningsperioden. Vingarna på moderna vindkraftverk antireflexbehandlas dessutom för att inte ge upphov till ljusreflexer.
VINDKRAFT- SKUGGA RÖDENEPARKEN Shadow/Flicker MAP 1 INSERTED HERE! Drawing No. 02322D2222-01/1 Skugga antal timmar / år Beräkningar görs med antaganden om att himlen alltid är molnfri, ingen växtlighet och att vindkraftverkens rotorytor alltid står vinkelrätt mot solinstrålningen. Därför visar beräkningarna hur många timmars skugga en plats får vid astronomiskt maximalt möjliga fall. Genom att uppskatta den faktiska skuggeffekten reduceras antalet skuggtimmar väsentligt.
VINDKRAFT - HINDERBELYSNING Ett vindkraftverk som har sin högsta punkt lägre än 150 meter ovanför mark- eller vattenytan ska ha ett medelintensivt, rött blinkande ljus. Högre vindkraftverk som når över 150 meter med sin högsta punkt, måste ha ett högintensivt blinkande ljus. Färgen på ljuset ska vara vitt. Nattetid sänks ljusstyrkan. När det gäller vindkraftsparker, det vill säga fyra eller fler kraftverk som står med mindre än 900 meters avstånd från varandra, är belysningen annorlunda. Där ska vindkraftverken som utgör parkens yttre gräns ha belysning enligt ovanstående beskrivning. Men de kraftverk som står längre in i parken ska förses med minst lågintensiva ljus.