Välkommen till samråd om den planerade vindkraftanläggningen på Fjällberg.

Transkript

1

2

3

4 Välkommen till samråd om den planerade vindkraftanläggningen på Fjällberg.

5 NV NORDISK VINDKRAFT AB Bildades 2002 och består av ca 40 anställda. Säte i Göteborg med lokalkontor i Östersund. Helägt dotterbolag till RES Ltd Renewable Energy Systems Limited, ett familjeägt företag och ett av världens ledande vindkraftsföretag sedan 25 år. Nordisk Vindkraft bygger och levererar vindkraftsanläggningar i Norden. Vi vill ta tillvara på vindens energi på allra bästa sätt, därför väljer vi att bygga stora effektiva anläggningar på platser där det är som mest lämpat. Vi bygger framför allt anläggningar med en installerad effekt på tio megawatt eller mer. Vi ansvarar för hela kedjan från förstudie till drift och underhåll. Projektutveckling Förstudieval av plats Finansiering Byggnation Drift och underhåll Det är viktigt att kommunen och dess invånare får ut något av projekten. Det kan exempelvis innebära att vi drar fram bredband till en by som annars inte skulle få det eller stöd till någon lokal verksamhet. Nordisk Vindkraft vet att vindkraft kommer vara en betydande del av framtidens energiförsörjning. Det vet också våra projektledare och anställda som alla drivs av ett starkt engagemang och motivation för det de gör att göra skillnad. 2

6 EXEMPEL PÅ VÅRA REFERENSPROJEKT Håcksta vindkraftsanläggning Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län Antal vindkraftverk: 5 Typ: Vestas V Effekt: 10 MW El till antal hushåll: Ägare: Umeå energi Togs i drift: 2008 Ytterberg vindkraftsanläggning Malå kommun, Västerbottens län Kyrkberget vindkraftsanläggning Mora kommun, Dalarnas län Antal vindkraftverk: 22 Typ: Vestas V Effekt: 44 MW El till antal hushåll: Ägare: Hg Capital I drift: 2011 Antal vindkraftverk: 10 Typ: Siemens Effekt: 23 MW El till antal hushåll: Ägare: Jämtkraft I drift: 2011 Havsnäs vindkraftsanläggning Strömsunds kommun, Jämtlands län Antal vindkraftverk: 48 Typ: 45 stycken är Vestas V90 2.0, 3 stycken är Vestas V Effekt: 95,4 MW El till antal hushåll: Ägare: Nordisk Vindkraft 25% och Hg Capital 75% Togs i drift: 2010 Åmliden vindkraftsanläggning Malå kommun, Västerbottens län Antal vindkraftverk: 23 Typ: Vestas V Effekt: 41,4 MW El till antal hushåll: Ägare: Hg Capital I drift:

7 EXEMPEL PÅ VINDKARFT VI BYGGT ur Skogsland 12 augusti 2011 NV NV NV NV NV NV NV NV Många av NV Nordisk Vindkrafts verk får toppnoteringar. Lång erfarenhet, noggrann vindmätning och planering ligger bakom resultaten. Vi tar tillvara vinden på ett effektivt sätt. Statistik för första halvåret Källa: Vindstat AB som på uppdrag av Energimyndigheten arbetar med uppföljning av driften av vindkraftverken i Sverige.

8 Samråd om Fjällberg vindkraftanläggning Allmänt om vindkraft 5

9 VINDKRAFT Vinden är en uthållig energikälla, som i sin tur kan förvandlas till el. Det är ren energi som inte genererar utsläpp eller kräver miljöförstörande transporter. Detta gör att vindkraft är en förnyelsebar energi som har en minimal påverkan på vår miljö. För att producera el behöver det blåsa mellan 4 och 25 meter per sekund, vilket det mestadels gör sett över året. Allra mest blåser det under hösten och vintern, den period då förbrukningen också är störst. Sveriges mål I början av 2009 antogs ett nytt direktiv om främjande av användningen av förnyelsebar energi. I direktivet fastställs ett mål om att Sverige 2020 ska ha 49 procent förnyelsebar energi. Riksdagen antog 2009 Energimyndighetens föreslag att planeringsmålet för vindkraft år 2020 ska vara 30 TWh/år. 6

10 VINDKRAFT Sveriges förutsättningar Eftersom Sverige består av långa kustremsor, många och höga höjder och öppna fält är förutsättningarna för att bygga vindkraftanläggningar goda. Vindkraftverken bör placeras där de gör minsta möjliga påverkan på natur och närboende och det finns många lämpliga områden i vårt land där vindkraftverken kan placeras i harmoni med vår omgivning. För att minska miljöhot, försurning och övergödning är det nödvändigt att vindkraften ökas avsevärt och med Sveriges goda vindförutsättningar finns goda möjligheter. Vindkraftverk i resterande världen Europa leder utvecklingen av vindkraft i världen med Tyskland och Spanien som de största producenterna. Även pionjärlandet Danmark ligger i framkant; 25,9% av landets energiförbrukning hämtas från vindkraften. I övriga delar av världen har bl.a. Kina, USA och Indien en relativt stor produktion av vindkraft. Källa: EWEA, Wind in Power 2011: European statistics (February 2012) 7

11 VINDKRAFT PER LÄN 2011 Vindkraftens fördelning över landet. Installerad effekt och antal vindkraftverk i respektive län, år Län Installerad effekt (MW) Antal vindkraftverk Västra Götaland 553,9 449 Skåne 453,8 353 Västerbotten 303,1 157 Jämtland 215,5 116 Halland 188,8 160 Dalarna 183,8 97 Kalmar 183,5 131 Gotland 181,4 177 Östergötland 130,1 132 Norrbotten 119,5 63 Jönköping 72,8 46 Blekinge 50,7 39 Värmland 34,0 18 Örebro 29,3 32 Gävleborg 25,2 16 Västernorrland 22,8 21 Uppsala 11,0 12 Kronoberg 3,8 5 Södermanland 3,5 4 Stockholm 2,1 6 Västmanland 0,1 2 Källa: Energimyndigheten 8

12 VINDKRAFTVERK Totalhöjd upp till 200m Navhöjd upp till 140m Rotordiameter upp till 120m Maskinhus Torn 9

13 VINDKRAFT - HINDERBELYSNING Ett vindkraftverk som har sin högsta punkt (vingspets) lägre än 150 meter ovanför mark- eller vattenytan ska ha ett medelintensivt, rött blinkande ljus på den högsta fasta punkten. Vindkraftverk som når över 150 meter med sin vingspets, ska ha ett så kallat högintensivt blinkande ljus. Färgen på ljuset ska vara vitt. Nattetid sänks ljusstyrkan. När det gäller vindkraftsparker, det vill säga fyra eller fler kraftverk som står med mindre än 900 meters avstånd från varandra, är belysningen annorlunda. Där ska vindkraftverken som utgör parkens yttre gräns ha belysning enligt ovanstående beskrivning, medan de kraftverk som står längre in i parken ska förses med minst lågintensiva ljus. I Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2010:155 regleras exakt vad låg-, medel- och högintensivt betyder. Mer information om hinderbelysning finns på vår hemsida 10

14 VINDKRAFT - LJUD OCH BULLER Nordisk vindkraft planerar så att Naturvårdsverkets rekommenderade ekvivalenta riktvärde om 40 dba avseende buller efterlevs (35 dba i särskilda områden där låga bullernivåer eftersträvas). Nivån gäller för den sammanlagda ljudnivån från verk i grupp och ska beräknas från bostadens fasad. Vi utför teoretiska beräkningar för den maximalt möjliga ljudnivån på en plats från alla vindkraftverk. Decibel (db) är en vanlig måttenhet för ljudnivå. Där anges ljudnivån som skillnaden mellan det ljud man mäter och det svagaste ljud en människa kan höra, vilket motsvarar 0 decibel. Decibel är en logaritmisk måttenhet, vilket i princip innebär att en ökning med 8-10 db innebär en fördubbling av ljudnivån. mänsklig andning på 3 meters avstånd 0 db 10 db 20 db gränsen för vad ett friskt öra kan uppfatta, ungefär som en mygga på 3 meters avstånd. viskningar tillåten nivå för vindkraftverk vid fasad 40 db 50 db kraftigt regn normalt samtal 60 db 70 db vältrafikerad gata på 5 meters avstånd tvättmaskin 75 db 80 db dammsugare på 1 meters avstånd stadstrafik 85 db 90 db hårtork, gräsklippare traktor, slagborr på 2 meters avstånd 100 db 11

15 VINDKRAFT - SKUGGA Vi utför teoretiska beräkningar för den maximalt möjliga skuggeffekten på en plats från alla vindkraftverk. Beräkningar görs med antaganden om att himlen alltid är molnfri och att vindkraftverkens rotorytor alltid står vinkelrätt mot solinstrålningen. Därför visar beräkningarna hur många timmars skugga en plats får vid värsta tänkbara fall. Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter, dock säger praxis att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. 12

16 VINDKRAFT- SKUGGA forts. Vid beräkning av skuggeffekter utgår man från den astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten, vilket avser den tid när solen teoretiskt skiner mellan soluppgång och solnedgång från molnfri himmel och när rotorytan står vinkelrätt mot sol-instrålningen. Med den faktiska skuggeffekten menas den faktiska summerade tiden då periodiska skuggeffekter uppträder på en störningskänslig plats. Denna kan uppskattas med hjälp av statistik avseende soltimmar, vindriktning med mera. Exponering för snabba skuggväxlingar kan ge tillfällig irritation och distraktion, men ger inte upphov till skada eller bestående ogynnsamma effekter. Störande skuggor kan undvikas genom att placera vindkraftverken så att skuggproblem inte uppträder eller genom att utrusta vindkraftsanläggningen med styrautomatik som stänger av verken under störningsperioden. Vingarna på moderna vindkraftverk antireflexbehandlas dessutom för att inte ge upphov till ljusreflexer. 13

17 VINDKRAFT - VANLIGA FRÅGOR Går det inte åt mer energi att bygga ett vindkraftverk än vad det kan producera? Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk utgör endast 1 % av den totala elproduktionen. Det tar ca ett halvår så har vindkraftverket producerat lika mycket el som gick åt för tillverkningen. Hur bra fungerar vindkraftverk? Vindkraftverk fungerar bra och kan köras mer än 98% av årets timmar, med andra ord en mycket hög tillgänglighet. Låg och hög vindstyrka reducerar produktionen till ca 90% av årets timmar. Vid vindstyrka lägre än 4 m/s eller högre än 25 m/s stannar verket avsiktligt. Vad är livslängden för vindkraftverk? Vad händer därefter? Den normala livslängden hos vindkraftverk är mellan år. Dock kan visst underhåll och utbyte av komponenter behövas under denna tid. Därefter kan man byta ut verken mot nya på samma plats, genomföra en omfattande renovering eller riva och återställa platsen till sitt ursprungliga skick. Medel för återställning avsätts då man får tillstånd. Hur påverkar vindkraftverk fåglar och djur? Hittills har forskning visat att våra tamdjur (får, kor och hästar m.fl.) och betande vilddjur snabbt vänjer sig vid vindkraftverken och snart går alldeles intill dem och betar. Fåglar flyger sällan in i vindkraftverk utan forskning visar att vissa fågelarter t.o.m. har lättare än människor att se vindkraftverken på avstånd. 14

18 VINDKRAFT- VANLIGA FRÅGOR Nedan frågeställning är ett utdrag från broschyren Frågor och svar som finns att få på samrådet. Broschyren är utgiven av branschorganisationen Svensk Vindenergi med hänvisning till faktakällor. Är vindkraft lönsamt jämfört med annan elproduktion? En äldre produktionsanläggning som är avskriven sedan länge kan självklart producera el till en lägre kostnad än en helt ny anläggning. Därför måste vindkraften jämföras med annan ny elproduktion och då är den mycket konkurrenskraftig. I debatten jämförs ofta vindkraft med kärnkraft. Flera studier visar att vindkraft är billigare än kärnkraft, medan andra visar tvärtom. En rapport från initiativet Förnybart.nu som sammanställt en lång rad olika studier visar dock att vindkraft med stor sannolikhet är det mest lönsamma vid investeringar i ny elproduktion.[6] En svårighet med att uppskatta kärnkraftens kostnader är att det byggs väldigt lite kärnkraft i vår del av världen. Ett aktuellt exempel är dock det pågående bygget i Olkiluoto i Finland, där kostnaderna nästan fördubblats mot vad man räknade med från början och nu ligger väsentligt över kostnaden för vindkraft. När det gäller konkurrenskraften mellan olika förnybara energikällor så visar utbyggnaden inom ramen för elcertifikatsystemet vad som är mest lönsamt. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som innebär att de mest lönsamma energikällorna byggs ut först. När systemet infördes 2003 var det främst kraftvärme baserad på biobränsle som byggdes ut, men i takt med att vindkraften blivit allt mer lönsam är det vindkraften som förväntas stå för den största andelen av utbyggnaden framöver. [7] Källa: [[6] Energimyndigheten, Uppdrag att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet, Deluppdrag 1. Ökad ambitionsnivå, [7] Energimyndigheten, Planeringsram till 2020, 15

19 VINDKRAFT- VANLIGA FRÅGOR Nedan frågeställning är ett utdrag från broschyren Frågor och svar som finns att få på samrådet. Broschyren är utgiven av branschorganisationen Svensk Vindenergi med hänvisning till faktakällor. Hur påverkar vindkraftutbyggnaden konsumenternas elkostnader? Alla elkonsumenter, förutom den energiintensiva industrin, betalar en elcertifikatavgift på omkring 4 öre/kwh för att vi ska få mer förnybar el i Sverige: - Cirka 50% går till biobränsle- och torvbaserad kraftvärme, - 20% till vattenkraft och - 30% till vindkraft. Av inbetalade cirka 4 öre/kwh går alltså mindre än 1 öre/kwh till vindkraften. Samtidigt bidrar utbyggnaden av vindkraft till sänkta elpriser, vilket gör att totalkostnaden för konsumenten inte ökar, utan kanske snarare minskar. Enligt ett räkneexempel av Energimyndighetens före detta generaldirektör Tomas Kåberger blir de totala kostnaderna för elcertifikat, vid en utbyggnad av ytterligare 10 TWh vindkraft, cirka 40 miljarder under 15 år. Samtidigt beräknas elpriset minska för konsumenterna med mer än 50 miljarder.[11] Källa: [11] Energimyndigheten, Vindpilotprojekt 16

20 VINDKRAFT- VANLIGA FRÅGOR Nedan frågeställning är ett utdrag från broschyren Frågor och svar som finns att få på samrådet. Broschyren är utgiven av branschorganisationen Svensk Vindenergi med hänvisning till faktakällor. Hur stora subventioner får vindkraften? Vindkraft subventioneras i mycket liten utsträckning av staten. Det statliga stöd som finns är Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan det så kallade Vindpilotprojektet som syftar till att underlätta och minimera kostnaderna för utbyggnaden av vindkraft. Den totala summan för stödet är 70 miljoner kronor per år under [12] Här ingår även 70 miljoner som Naturvårdsverket erhållit för studier av vindkraftens miljöpåverkan. Utöver detta direkta stöd till vindkraften stöds all förnybar elproduktion genom elcertifikatsystemet med omkring 25 öre/kwh (2010). Berättigade till elcertifikat är bioenergi, småskalig vattenkraft, vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi och torv. Källa: [12] Energimyndigheten, Elcertifikatsystemet 2010, ER2010:25 17

21 VINDKRAFT - VANLIGA FRÅGOR Krävs det skottlossningstillstånd för att skjuta inom vindkraftsparksområdet? Jägareförbundet har engagerat sig i den frågan, som nu har fått en lösning då nyetablering av verk inte längre detaljplaneläggs om de inte ligger i miljöer som ändå bör omfattas av detaljplaner. Detta innebär att skottlossningstillstånd inte krävs. För redan befintliga vindkraftsparker gäller dock samma regler som tidigare. Varför ställer man inte vindkraftverken tätare vid grupplokaliseringar? Vindkraftverk får inte stå närmare varandra än med 4-5 rotordiametrars avstånd (avståndet mellan vingspetsarna), beroende på hur vindkraftverken placeras i förhållande till vindriktningen. Vinden bromsas upp när vindkraftverken utvinner energi, så det är därmed inte fördelaktigt att ha dem tätare. Hur mycket koldioxid minskas med vindkraft i förhållande till importerad kolbaserad el? Ett vindkraftverk på 2 MW som i genomsnitt har en årlig produktion på 6 miljoner kwh motsvarar 6000 ton koldioxid/år eller en minskning av 2800 personbilars utsläpp. Hur mycket svaveloxid minskas med vindkraft i förhållande till importerad kolbaserad el? Ett vindkraftverk på 2 MW som i genomsnitt har en årlig produktion på 6 miljoner kwh motsvarar en minskning av 7 ton per år. 18

22 TILLSTÅNDSPROCESSEN Att söka tillstånd till en vindkraftanläggning 19

23 TILLSTÅNDSPROCESSEN Samråd 1. Samrådsunderlag 2. Samråd och samrådsredogörelse MKB 3. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan 4. Ansökan 5. Eventuellt behov av komplettering 6. Kungörelse och remiss 7. Kommunicering av inkomna synpunkter 8. Offentligt sammanträde 9. Tillståndsbeslut 10. Eventuellt överklagande Här är vi nu! Möjlighet till att yttra sig Möjlighet till att yttra sig Möjlighet till att yttra sig 20

24 SAMRÅDSINBJUDAN Inbjudan till samråd har gått ut direkt till alla inom 3 km från utredningsområdets yttre gräns. För att nå fler har även annonser gått ut i lokalpressen. Projekteringsområde 3km zon 21

25 TILLSTÅNDSPROCESSEN Till en början görs en områdesanalys för att bestämma lokalisering av verken. Vi undersöker vindförutsättningar och planerar för att undvika eventuella konflikter med närboende, djur och naturintressen. Samråd och dialog hålls med myndigheter, närboende och andra berörda för att samla in deras synpunkter. Alla inom 3 km från utredningsområdet bjuds in till samråd per brev och inbjudan syns i lokalpressen. Vi vill gärna ha in era synpunkter till oss. Tillstånd enligt miljöbalken krävs alltid för vindkraftparker med fler än sju vindkraftverk. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) sammanställs med resultatet från undersökningarna och synpunkterna från samråden. MKB:n lämnas in till länsstyrelsen tillsammans med en ansökan om miljötillstånd. Länsstyrelsen lämnar därefter eventuellt krav på kompletteringar. När svaren inkommit, kungörs handlingarna och berörda har möjlighet att inkomma med nya synpunkter. Länsstyrelsen beslutar därefter om ett tillstånd för vindkraftparken och ställer villkor som ägaren till parken måste uppfylla. Ny lagstiftning trädde i kraft den 1 augusti 2009 vilket innebär att bygglov för vindkraftparker som har tillstånd enligt miljöbalken inte krävs. Däremot måste kommunen tillstyrka miljötillståndet; den s.k. vetorätten. För parker med färre än sju vindkraftverk som inte är högre än 150 m finns en möjlighet att istället söka bygglov och göra en anmälan enligt miljöbalken till en kommunal nämnd. De formella kraven är något lägre för de vindkraftsparker som inte är tillståndspliktiga, bland annat krävs inte en komplett miljökonsekvensbeskrivning. Däremot måste alltid vindkraftparkens påverkan på bland annat natur- och kulturmiljöer tas fram liksom fotomontage och bullerberäkningar för berörda bostäder. 22

26 SAMRÅDETS SYFTE Detta samråd är en del i processen att få tillstånd att bygga och driva vindkraftverk. Syftet med samrådet är att berörda ska få ta del av information om projektplanerna och samtidigt kunna lämna information och synpunkter om de lokala förutsättningarna som kan vara väsentliga för projektets utformning. Detta välkomnar vi och tar tillvara. Vi ser det som självklart att förankra alla projekt lokalt hos kommun och invånare. Inbjudan att komma med synpunkter har också gått ut till organisationer i området. Nordisk Vindkraft kommer också att hålla samråd med berörd kommun och länsstyrelse för att få deras synpunkter på projektplanerna. Lämna era skriftliga synpunkter på mötet eller skicka till oss före den 8 juni 2012 för att vi ska ha möjlighet att ta hänsyn till synpunkterna vid utformningen av projektet. Johan Roger Projektledare Nordisk Vindkraft johan.roger@nordiskvindkraft.se Fjällberg NV Nordisk Vindkraft Lilla Bommen Göteborg 23

27 Samråd om Fjällberg vindkraftanläggning Projektspecifik information om Fjällberg 24

28 FJÄLLBERG - SNABBFAKTA Antal vindkraftverk: Upp till 70 st. Maximal höjd på vindkraftverken: 200 meter. Maximal effekt: 2-4 MW per vindkraftverk. Motsvarar el till: Upp till hushåll Beräknad drifttid: 25 år. Planerad drifttagning: Våren 2016 Vindmätningar pågår: Sedan Projekteringsområdet ligger inom privata och skogsbolags (SCA & Holmen) fastigheter Areal: ca 61 km2 Projektör: NV Nordisk Vindkraft Lilla Bommen 1, Göteborg Kontaktperson: johan.roger@nordiskvindkraft.se Tel: ,

29 FJÄLLBERG - TIDPLAN Här är vi Förstudie - val av plats Projektutveckling Byggnation Drift och underhåll 26

30 FJÄLLBERG UTREDNINGSOMRÅDETS GRÄNSER Projektområdet är markerat med en yttre röd gräns. Inom projektområdet utreds förutsättningarna för vindkraft. 27

31 FJÄLLBERG PRELIMINÄR UTFORMNING Ungefärliga områden av särskilt intresse är inringade inom projektområdet. Projektområdet är markerat med en yttre röd gräns.

32 FJÄLLBERG - OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Naturreservat Inom projektområdet finns inga dokumenterade naturreservat. Natura 2000 Begränsad del av delområde Hemberget. Nordväst om projektområdet finns en grupp kända områden. Riksintresse Naturvård Finns inom projektområdet. Främst inom delområdet Sandsjön Västra. Inventering pågår. * Ytterligare inventeringar av delområde Sandsjö Västra sker under sommaren. 29

33 FJÄLLBERG - NATURVÄRDEN Naturvärdena inom och omkring utredningsområdet har undersökts genom en naturvärdesinventering och en kungsörnsinventering. I sommar planeras en uppföljande kungsörnsinventering. Samtliga inventeringar har utförts eller kommer att utföras av Enetjärn Natur AB. WSP Group Sverige AB kommer att göra miljökonsekvensbeskrivningen för Fjällberg projektet. Enetjärn Natur AB erbjuder kvalificerade konsulttjänster inom naturvård och samhällsplanering. Företaget grundades 2001 och har idag drygt tjugo medarbetare och kontor i Umeå, Uppsala och Malmö. Inom företaget finns lång erfarenhet av att arbeta med miljökonsekvensbeskrivningar, bedömningar av naturmiljöer och fågelutredningar. WSP Environmental är ett världsomspännande miljökonsultföretag med kompetens inom miljö, hälso- och säkerhetsfrågor, energi och socialt ansvarstagande. WSP Environmental är ett av de snabbast växande miljökonsultbolagen med ett globalt nätverk som utökas kontinuerligt. Fler än 900 anställda arbetar i mer än 40 länder inom Europa, Nordamerika, Afrika, Mellanöstern, Asien och Australien.

34 FJÄLLBERG - NATURVÄRDESINVENTERING & BEDÖMNING Bakgrund naturvärdesinventering Naturvärdesinventering och bedömning av identifierade naturvärden har gjorts för varje respektive delområde för att undersöka vilka värden som förekommer och hur den föreslagna etableringen kan komma att påverka dessa. Inventeringen genomförs genom fältbesök samt sammanställning av befintlig kunskap. Inventeringar och bedömningar har genomförts av Enetjärn Natur AB under sommaren och hösten Under våren och sommaren 2012 genomförs även ytterligare inventeringar av tillkommande delområden samt fördjupade studier och bedömningar. Klassificeringsmetod Naturvärdesbedömningarna har genomförts utifrån en metod framtagen av Enetjärn Natur där en samlad bedömning av varje identifierat objekts naturvärde görs. De bedömningsgrunder som används vid klassificeringen av ett objekt är: - Mångformighet - Historik - Naturlighet - Raritet (sällsynta arter & naturtyper) - Artinnehåll - Påverkansgrad - Utvecklingspotential - Samt i vissa fall objektets storlek I övrigt vägs även aspekter som objektets värde för friluftsliv och närnatur till skolor och bostadsområden in, då de utgör källor till naturupplevelser, samt ett större rumsligt perspektiv. För att illustrera ett objekts värde klassas objekten i 2 klasser: Klass 1 = Högsta naturvärde (värdekärna) Klass 2 = Högt naturvärde Övriga områden klassas som ordinära områden, vilket innebär att de bedöms hysa låga naturvärden och starkt påverkad mark.

35 FJÄLLBERG - NATURVÄRDEN OCH PLACERING AV VINDKRAFTVERK För att minimera påverkan på områdets naturvärden har Nordisk Vindkraft valt att följa ett antal kriterier vid den slutliga lokaliseringen av vindkraftverk: Inga vindkraftverk lokaliseras inom områden som identifierats med naturvärdesklass 1 vid genomförd naturinventering. Lokalisering av vindkraftverk inom områden som identifierats med naturvärdesklass 2 kommer i möjligaste mån att undvikas. Lokalisering av vägar inom områden som identifierats med naturvärdesklass 1 och 2 kommer i möjligaste mån att undvikas. Elanslutningskablar kommer i möjligaste mån att förläggas i mark invid väg inom etableringsområdet. Lokalisering av anslutningskablar inom områden som identifierats med naturvärdesklass 1 och 2 kommer i möjligaste mån att undvikas.

36 NATURVÄRDESINVENTERING DELOMRÅDE HEMBERGET Sammanfattning av resultat Området utgörs i huvudsak av två bergkullar, Hemberget och Ormberget. Området består uteslutande av skog och våtmarker. Skogen utgörs till övervägande del av produktionsskog med hyggen, ungskogar, medelålders och nära avverkningsmogen skog. Planteringar och ungskogar utgörs främst av gran och tall, men även contorta. Äldre skog utgörs till största delen av granskog. Äldre barrskogselement som har bedömts hysa höga naturvärden är lokaliserade till de båda bergkullarnas sydvästsluttningar. Områden som bedömts hysa högre naturvärden utgörs i första hand av myrar och backkärr, ett fåtal områden med äldre naturskogsliknande gran- och barrblandskogar samt mindre sumpskogsområden och bäckmiljöer. Enetjärn Natur bedömer att det är möjligt att anpassa en eventuell vindkraftanläggning så att värdefulla naturmiljöer och arter endast påverkas i mindre omfattning under förutsättning att hänsyn tas till förekommande naturvärdesklassade objekt. Kartan visar identifierade naturvärdesobjekt inom delområde Hemberget. *Klassificering enligt Enetjärn Natur

37 NATURVÄRDESINVENTERING DELOMRÅDE FJÄLLBERG (1) Sammanfattning av resultat Området utgörs i huvudsak av högt liggande skogklädda berg och myrmarker med bl.a. Granberget och Mossaberget och består till största delen av produktionsskogar som domineras av gran. Större hyggen och ungskogar med gran och contortatall förekommer över stora delar av området. Flera avverkningar har nyligen utförts. Området är beläget på Stöttingfjällets södra del inom ett område som uppmärksammats för sina naturvärden. De områden som bedömts hysa högre naturvärden utgörs i första hand av myrar och våtmarker, några större områden med äldre naturskogar av gran samt smärre urskogsartade skogsbestånd, sumpskogsområden och bäckmiljöer. Enetjärn Natur bedömer att stora delar av området utgörs av brukade skogsmarker med låga naturvärden. Dessa har inte bedömts vara särskilt känsliga för en utbyggnad av vindkraft. Vid en utbyggnad måste dock hänsyn tas till förekommande naturvärdesklassade objekt. Området har här delats in i tre delområden för att illustrera identifierade objekt. I kartan till höger redovisas den mittersta delen av delområde Fjällberg. *Klassificering enligt Enetjärn Natur

38 NATURVÄRDESINVENTERING DELOMRÅDE FJÄLLBERG (2) Sammanfattning av resultat En sammanfattning av inventeringsresultaten ges i bilden Naturinventering Delområde Fjällberg (1). Området har här delats in i tre delområden för att illustrera identifierade objekt. I kartan till höger redovisas den västra delen av delområde Fjällberg. *Klassificering enligt Enetjärn Natur Inventering av området i den nordvästra delen (Galtryggen) väntas vara klar under sommaren 2012.

39 NATURVÄRDESINVENTERING DELOMRÅDE FJÄLLBERG (3) Sammanfattning av resultat En sammanfattning av inventeringsresultaten ges i bilden Naturinventering Delområde Fjällberg (1). Området har här delats in i tre delområden för att illustrera identifierade objekt. I kartan till höger redovisas den östra delen av delområde Fjällberg. *Klassificering enligt Enetjärn Natur

40 NATURVÄRDESINVENTERING DELOMRÅDE SANDSJÖN ÖSTRA Sammanfattning av resultat Området utgörs i huvudsak av höjdryggen Brånan som är en av de östligaste utlöparna av förfjällsområdet Stöttingfjället. Kring området finns våtmarkerna Stormyran, Flatmyran och Lidmyran. Skogsmarken i området används nästan uteslutande för skogsproduktion, där gran är det trädslag som används. Hyggen, ungskogsplaneringar, äldre gallringsskog och slutavverkningsskog förekommer. Skogsmarken har ett rikt inslag av lövskog. De områden som identifierats hysa höga naturvärden utgörs i första hand av större våtmarkskomplex. Mindre områden med höga naturvärden är knutna till mindre backkärr och några få områden med äldre naturskogsliknande granskogar. Då våtmarksområden är olämpliga för både etablering av vindkraft och anläggning av vägar har Enetjärn Natur bedömt att det är möjligt att anpassa en vindkraftanläggning så att värdefulla naturmiljöer och arter endast påverkas i mindre omfattning, under förutsättning att hänsyn tas till förekommande naturvärdesklassade objekt. Inventering av områdets västra del väntas vara klar under sommaren *Klassificering enligt Enetjärn Natur

41 NATURVÄRDESINVENTERING DELOMRÅDE SANDSJÖN VÄSTRA Sammanfattning av resultat En inventering av naturvärden i delområdet Sandsjön Västra pågår och väntas vara klar sommaren Platsbesök som genomförts i området tyder på att det förekommer omfattande skogsbruk inom det område som är utpekat som riksintresseområde för naturvård. Området har därmed av Nordisk Vindkraft bedömts som ett eventuellt etableringsområde för vindkraft. För att undersöka områdets lämplighet har en inventering av områdets naturvärden bedömts vara nödvändig. Inventeringsresultaten kommer att ligga till grund för den fortsatta vindkraftprojekteringen inom området. Nordisk Vindkraft avser att följa upp inventeringsresultatet med myndigheter före en komplett ansökan. Kartan visar delområde Sandsjön Västra samt det riksintresseområde för naturvården som berörs av föreslaget etableringsområde.

42 FJÄLLBERG - FÅGELINVENTERING Inventeringsarbetet har inletts. Initialt har kungsörn inventerats varpå man identifierat viss förekomst utanför projektområdet. På vilket sätt projektet påverkas eller ej är ännu för tidigt att säga. Vi planerar för en fortsatt inventering under sommaren Utöver kungsörnsinventering kommer även våtmarksfåglar och pilgrimsfalk att inventeras. Våtmarksfåglar kommer att inventeras med metoden förenklad revirkartering, som innebär att inventeraren genomsöker våtmarksområdena vid ett tillfälle under häckningstiden och noterar alla revirhävdande arter. * Fotografi tagit i samband med kungsörnsinventeringen vintern 2012.

43 FJÄLLBERG - KULTURMILJÖ Skrivbordsstudie av Länsmuseet Västerbotten Skrivbordsstudien innefattar följande: Landskapsanalys Ortnamnsanalys Kontroll av register Studier av historiskt karmaterial

44 FJÄLLBERG - LUFTFART LUFTFART Utredningsområdet ligger inom MSA sektorn för de tre flygplatserna: - Storuman flygplats - Lycksele flygplats - Vilhelmina flygplats Gemensamma lägsta sektorhöjd tillåter bygghöjd upp till 792 m ö h utan påverkan. Nuvarande parkutformning innebär en viss överskridelse. Utredning pågår. Utdrag från Åsele vindbruksplan.