Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden

Relevanta dokument
Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden

Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Verksamhetsplan förskola 18/19

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Lindesbergs kommuns Språkplan. från förskolan till skolår 3

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Våra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes).

Verksamhetsplan 2013

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Antagen av kommunfullmäktige

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Skolplan Med blick för lärande

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Utbildningspolitisk strategi

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Barn- och utbildningsplan

Språkutvecklingsprogram

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Grundskolan och grundsärskolan

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Reviderad

Personalpolitiskt program

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Personalpolitiskt program

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Förskole- och skolplan Laxå kommun. Barnen är det viktigaste vi har De är centrum för samverkan

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

Bufs Lokal verksamhetsplan 2012/2013. Grundskoleområde 2

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Linköpings personalpolitiska program

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Skolplan för Tierps kommun

2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Trumpeten i Flens kommun

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

2.1 Normer och värden

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

2.1 Normer och värden

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Arbetsplan Fryxellska skolan 2017/18

Västra Vrams strategi för

Lokal arbetsplan Läsåret

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Dnr: 2018/000120/600 id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Storebro skola

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Transkript:

Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden 2012 En individ lär så länge hon lever, en organisation lever så länge den lär Per Albinsson

Inledning Förskolan, skolan och fritidshemmen har ett kommunalt huvudmannaskap som verkar inom ramen för de statliga styrdokumenten. Skollagen, skolans förordningar och Skolverkets föreskrifter och riktlinjer ger de formella ramarna för verksamheten. Målen för verksamheten uttrycks i förskolans läroplan och skolans läroplan samt dess kursplaner. Med stöd i ovanstående styrdokument prioriterar barn- och utbildningsnämnden mål för sina olika verksamhetsformer, vad som skall uppnås och när. Denna verksamhetsplan beskriver hur vi skall arbeta för att nå dessa mål. Här beskrivs vilka aktiviteter som skall genomföras, vem som är ansvarig för dessa och när de skall vara klara för att målen i nämndplanen ska nås. 1 Kommunens vision och mål 1.1 Vision för Vingåkers kommun år 2020 Tillsammans tar vi, medborgare, näringsliv och kommun, ansvar för vår hälsa och gemensamma livsmiljö. Vi är stolta över att varje plats i kommunen bidrar med sin egen karaktär och historia. Vi uppmuntrar nytänkare och berömmer framgång. Vi vågar bry oss. Medborgare, näringsliv och kommun är på samma våglängd. Därför lyckas vi

1.2 Kommunövergripande mål 1.2.1 Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser Delmål Vingåker har attraktiva arbetsgivare med en god arbetsmiljö och ett gott ledarskap. Vingåker är en tillgänglig kommun och erbjuder effektiv service med kvalitet. Vingåker använder naturresurserna på ett effektivt och hållbart sätt. Vingåker ger förutsättningar för en god folkhälsa. Vingåker har effektiva, säkra, tillgängliga och hållbara kommunikationer. 1.2.2 Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun Delmål Vingåker är en av Sveriges bästa uppväxtkommuner. Vingåker erbjuder ett varierat och tillgängligt boende i attraktiva boendemiljöer. Vingåker är en attraktiv besökskommun. Vingåkers kommuns verksamheter styrs av medborgarperspektivet och brukarval styr vardagen. Vingåker erbjuder alla goda möjligheter till ett rikt kulturliv med mångfald och bredd. I Vingåker finns en hög grad av integration mellan kulturer. 1.2.3 Vi är stolta över att vi är företagsamma Delmål Vingåker uppmuntrar till företagsamhet och är omtalat för det goda företagsklimatet. Vingåker har en god beredskap för inflyttning och nyetableringar. Vingåker är en attraktiv handelsort. 2 Prioriterade uppdrag år 2012 för barn- och utbildningsverksamheten Utifrån målet Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser och delmålet Vingåker ger förutsättningar för en god folkhälsa är uppdraget år 2012: En strategi för att förbättra barns och ungdomars hälsa i Vingåker ska formuleras under året tillsammans med kommunens folkhälsosamordnare och socialförvaltningen. 1. En nulägesanalys/kartläggning genomförs av folkhälsosamordnare Karin Johansson i samarbete med medarbetare i socialförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen enligt projektplan presenterad i de båda nämnderna. 2. En utvecklingsstrategi utarbetas och förankras med tydliga ansvarsområden och tidsplan. Ansvarig är folkhälsosamordnaren samt förvaltningscheferna i socialförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen.

Utifrån målet Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun och delmålet I Vingåker finns en hög grad av integration mellan kulturer är uppdraget år 2012: Detta perspektiv ska särskilt beaktas i all verksamhet och vid alla beslut. Kommunens mångfaldsplan ska vara ett stöd i detta arbete. Detta ska uppnås i vår verksamhet under perioden 2012 2014 Elever från andra länder ska ha uppnått samma kunskapsnivå som infödda elever när de slutar grundskolans årskurs 9. Under 2012 utarbetar vi ett underlag för att kunna följa upp resultatet av vår modersmålsundervisning för enskilda elever. Inledningsvis kartlägger vi barnens bakgrund vad gäller erfarenhet, behov, intressen samt språkliga och kunskapsmässiga nivå. Vi tillämpar arbetssätt inom förskolan/skolan som förenar språkutveckling och lärande av kunskap/ämnesinnehåll. Vi erbjuder olika hjälpmedel som stöd i undervisningen för att underlätta lärandet. Eleven skall så snabbt som möjligt studera timplanens alla ämnen med anpassning till sina förutsättningar. Barn och ungdomar från andra länder ska vara integrerade i vårt samhälle. Framgångfaktorer är utbildning/sysselsättning, språk, förståelse för vår kultur och acceptans av svenska värderingar samt mötesplatser mellan svenska barn/ungdomar och nyanlända. Barn och ungdomar i Vingåker ska ha goda kunskaper om vår mångkulturella värld. Framgångsfaktorer är utbildning, förståelse för andra kulturer och mötesplatser mellan svenska barn/ungdomar och nyanlända. En arbetsplan för introduktion av nyanlända elever från andra länder ska utarbetas för grundskolan under år 2012. I övrigt se punkterna 2.1 och 2.3. Framgångsfaktorer för hög måluppfyllelse 2012 2014: Rektor och personal på Sävstaskolan gör ett förslag till plan. Förslaget skickas på remiss till övriga skolor och förvaltningsledningen innan nämnden fattar beslut vid sista mötet år 2012. Utifrån målet Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun och delmålet Vingåker är en av Sveriges bästa uppväxtkommuner är uppdraget år 2012: Våra verksamheter ska erbjuda en verksamhet som är tillgänglig för alla barn. Den ska bilda en balanserad helhet, där lärande, social fostran och omsorg ingår. För skolorna ska tyngdpunkten ligga på att förmedla kunskaper och värderingar. Alla elever ska ges en utbildning av god och likvärdig kvalitet, som ger högsta möjliga måluppfyllelse. 2.1 Förskoleverksamheten Språkutveckling prioriteras år 2012 Barnen ska stimuleras att kommunicera och föra resonemang. Även deras intresse för skriftspråk ska uppmuntras.

Detta ska uppnås under år 2012 En lokal språkplan ska ha utformats på alla förskolor. Planen ska innehålla mål, framgångsfaktorer och hur uppföljning ska ske. Reflektions och dokumentationsarbete i någon form ska ske dagligen, tillsammans med barnen. Detta ska presenteras på ett enkelt sätt för föräldrar. Inom och utomhusmiljöerna ska vara utformade så att de stimulerar språklig nyfikenhet. I miljön ska målet för verksamheten kunna identifieras. Vid behov ska barnet ges tillgång till modern teknik. Minst en språkpilot ska finnas på varje förskola vid årets slut, i enlighet med Vingåkers kommuns språkprogram för förskoleverksamheten. Framgångsfaktorer för hög måluppfyllelse under 2012 är: Förskolecheferna ansvarar för förskolornas språkplaner. Förskolecheferna ska samarbeta vid utarbetandet av plan/planer för att säkerställa barnens rätt till likvärdighet oavsett vilken förskolas verksamhet barnet deltar i. Förskolechefernas språkplan Framgångsfaktorer: Förhållningssätt Förhållningssätt Förebilder Skriv och läsglädje Tidig länsinlärning Hur Arbeta utifrån den lokala språkplanen kontinuerligt. All personal ska inom en treårsperiod få utbildning i TRAS (tidig registrering av språkutveckling. TRAS är en modell vi börjat använda som ett underlag för att uppmärksamma hela bredden av språkaspekter hos barnet) och PIM (Praktisk IT och mediekompetens). Syftet är att underlätta olika typer av kommunikation och presentationer. Uppföljning: sker vid Reflektionen dvs personalens reflektionsstund. Uppföljning görs av pedagog Utvärdering görs av pedagog och chef Utveckling pedagog och chef ansvarar Allt enligt Skolverkets bedömningsmaterial BRUK (Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet). Framgångsfaktorer vid reflektion och utvärdering är att synliggöra vad som skett under dagen, t ex genom att det finns en bildskärm med dagens händelser. Personalen pratar med barnen om hur dagen varit innan de åker hem. Det är barnen tillsammans med pedagoger som ansvarar för detta.

Framgångsfaktorer avseende språket, inomhus och utomhusmiljön är att rummen är inredda på ett stimulerande sätt. Där finns texter, sagor och bilder tillgängliga. Musik och drama i olika former erbjuds. Med rum menar vi både uterum och innerum. 2.2 Skolbarnsomsorgen Uppdraget är att skapa en verksamhet tillgänglig för alla barn. En verksamhet som bidrar till barnens sociala, emotionella, fysiska och intellektuella utveckling. Skolbarnsomsorgens verksamhet ska genomsyras av utvecklande fritid. Detta ska uppnås under år 2012 Under 2012 ska samarbetsgrupper skapas mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. Framgångsfaktor för hög måluppfyllelse under 2012: Pedagogiskt ledarskap Fritidshemmet ska sträva efter att: varje barn inser vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande varje barn utvecklar sina grov- och finmotoriska färdigheter, sin koordinationsförmåga och kroppsuppfattning varje barn utvecklar sin förmåga och lust till kreativt skapande, bland annat genom verksamhetsöverskridande teman i samarbete mellan fritidshem, förskoleklass och skola varje barn utvecklar sin medvetenhet om natur och miljöfrågor varje barn utvecklar sin förtrogenhet med de svenska traditionerna och utvecklar förståelse för andra kulturer. Prioriterade områden år 2012 2014 En meningsfull fritidsverksamhet som har balans mellan barnens fria val och inslag av förberedda aktiviteter. Co coaching Samverkan mellan verksamhetsformer. Samverkansorganisation mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola Under våren 2012 träffas en representant från varje verksamhetsform i de olika upptagningsområdena. 1. Sävsta, Källstugan, Gränden, Kärnhuset (ett upptagningsområde) 2. Hansjö, Myrstacken och Åland (ett upptagningsområde) 3. Marmorbyn, Lindgården och Baggetorp (ett upptagningsområde) 4. Högsjö (ett upptagningsområde) Alla områden diskuterar samma ämnesområde för att nå ökad likvärdighet. Framgångsfaktorer avseende fritidshemmens språkutveckling Möten en gång i månaden under vårterminen. De första mötena blir informationsmöten där verksamheterna informerar om hur de arbetar med Språklig utveckling för att öka elevers

måluppfyllelse i grundskolan. Koppling ska även ske till BoU nämndens verksamhetsmål. Minnesanteckningar ska föras på mötena. Information från mötena lämnas på arbetsplatsträffar. Tidsplan: Bestämda mötestider (rektor ansvarar). Innehåll: Språkutveckling. Representation från verksamheten (rektor ansvarar). Information: Hur arbetar de olika verksamheterna med språkutveckling? Hur synliggörs det i de olika miljöerna? Hur kan denna samverkansform utvecklas? ( vp = verksamhetsrepresentanten ansvarar). Dokumentation: Minnesanteckningar skrivs och sprids vid personalmöten/på anslagstavlor (vp ansvarar). Barnen görs delaktiga i verksamhetsplanering genom t ex enkäter och samlingar med frågor. Personalen presenterar en planering för barnen. Personalen följer upp planeringen genom enkät och samtal terminsvis. Utvärdering och analyser utvecklas över tid. Språkutvecklingstemat ska synas i verksamheten. 2.3 Förskoleklass, skola och särskola Verksamheten ska vara tillgänglig för alla barn och ungdomar. Kärnverksamheten vid kommunens alla skolor är att förmedla kunskaper och värderingar. Alla elever ska ges en utbildning av god och likvärdig kvalitet, som ger högsta möjliga måluppfyllelse. Detta ska uppnås i grundskolan under åren 2012 2014 Ökad måluppfyllelse avseende kunskaper, minskade skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. Genom tidiga förebyggande insatser och förändrat arbetssätt/förändrade lärmiljöer ska högst 10 % av eleverna i år 9 vara i behov av särskilt stöd vårterminen 2014. Trenden ska vara märkbar under hela perioden. Skapa en kultur i Vingåkers kommun via föräldrarna med höga förväntningar och en strävan efter skolframgång för eleverna. Lärarnas återkoppling till eleverna är mycket viktig. Tydliga mål och kontinuerliga avstämningar mellan lärare och elev bör finnas på alla lektioner, alla skoldagar, hela skoltiden. 1 Uppförande/studiero i klassrummet är en av de faktorer som har störst betydelse för elevernas studieresultat enligt Hatties rapport 1. Rektorer som fokuserar på undervisningen i skolan är viktiga. De är delaktiga i lärarnas lärande, utveckling, planering och utvärdering av undervisningen. De gör regelbundna klassrumsbesök och ger formativ och summativ återkoppling. Undervisningen skyddas från yttre press och avbrott. Alla medarbetare i skolan har ett förhållningssätt som innebär höga förväntningar på alla elever. Verksamheten kännetecknas av lärare som är utbildade för den aktuella åldersgruppen och de ämnen undervisningen avser. 1 Se sammanfattning av professor John Hatties forskningsöversikt avseende 80 miljoner elever Synligt lärande. Skriften utges av SKL.

Åtgärder för måluppfyllelse Utveckla våra pedagogers arbete avseende formativa bedömningar, självbedömningar av elever, samt elev elev bedömningar. Eleverna ska få tydlig information om vad som krävs för olika kunskapsmål. Ytterligare diskussioner om vad som krävs av en skicklig lärare och av klassrumspedagogiken. Rektorer som är utvecklande, stimulerande, resultatorienterade och utvärderande. En skolkultur som gynnar lärares lärande. Rektorers delaktighet i lärarnas lärande, utveckling, planering och utvärdering av undervisningen. Regelbundna klassrumsbesök av rektor med formativ och summativ återkoppling. Undervisningen skyddas från yttre press och avbrott. Alla medarbetare kan öka elevernas motivation genom att: 1. Utgå från verklighetsanknutna uppdrag 2. Utgå från elevernas verklighet 3. Utgå från elevernas intressen Viktigt med tydliga uppföljningar på individnivå genom framför allt formativa bedömningar i vardagen. Fokusera på de starka sidorna. Satsa strategiskt på kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. Elevscreeningar/diagnoser som medför åtgärder på individ, grupp och organisationsnivå. (Elevinventeringar på kommunnivå som ger riktade insatser) Föräldrautbildningar (t ex Cope). Riktade specialpedagogiska insatser. Fördelning av resurser efter behov. Föräldrainformation avseende genusperspektivet i lärsituationen. Krav från läraren på lämpligt uppförande och studiero i klassrummet. 2.4 Kulturskolan Kulturskolans uppdrag är att vara tillgänglig för alla barn/unga i Vingåkers kommun och ge dem möjlighet att nyttja kulturens olika former för sitt växande. Uppdrag åren 2012 2014 Organisera och genomföra projekt inom Skapande Skola 2. Plan för kulturpedagogisk garanti ska presenteras till nämnden vid årsskiftet 2012 2013. Samarbetsprojekt på elevnivå ska genomföras med andra kommuner i Sörmland. 2 Projekt delfinansierat via Kulturrådet.

Samordna kulturombud i skolan. Elever vid Kulturskolan i Vingåker ska känna tillhörighet i en verksamhet som är förankrad till en geografisk punkt. Nysvenska barn ska möta riktade insatser inom Kulturskolans verksamheter. För att öka skolans måluppfyllelse bör lärare inom grundskolan erbjudas kompetensutveckling inom Kulturskolans ämnesområden och av dess pedagoger. Alla Vingåkers barn i åldern 6 15 år ska ha möjlighet att delta i någon av Kulturskolans verksamheter. Webbaserad undervisning ska utvecklas som komplement till annan undervisning. Uppföljning i form av enkät för avgående elever. Ansökningar, planering, utvärdering och redovisning av projekt inom Skapande Skola. Genomföra de projekt där Kulturskolans personal är inblandade. (Kulturskolechef tillsammans med pedagoger inom skola, Kulturskola och Skolledargruppen ansvarar) Kartläggning av alla insatser som görs och komplettering där insatser saknas. (Kulturskolechef ansvarar) Ung Kultur i Sörmland (UKS) är en förening där alla Kultur /musikskolor ingår. Föreningen söker pengar från landstinget för att genomföra gemensamma projekt. Under 2012 kommer ett flertal projekt att erbjudas elever inom Kulturskolan. Dessutom samarbetar Vingåker med Katrineholm. I februari genomförs Gast som är en musikteaterföreställning. (Kulturskolechefen representerar i UKS. Pedagoger ansvarar för samarbetet med Katrineholm) En aktuell lista på förvaltningens kulturombud sammanställs och alla ombud samlas minst en gång under 2012. (Kulturskolechefen tillsammans med assistent ansvarar) Varumärket Kulturskolan i Vingåker ska stärkas genom en logotyp och synlighet i anslutning till de lokaler där Kulturskolan verkar. Gemensamma träffar ska anordnas där eleverna har möjlighet att lära känna varandra. Ett gemensamt projekt genomförs under hösten 2012. (Ansvarig: Kulturskolechefen och pedagoger) Allt informationsmaterial gällande Kulturskolan ska finnas tillgängligt på engelska och de största språkgrupperna. (Ansvarig: Kulturskolechefen i samråd med informationssekreterare och assistent) Kortare fortbildningsinsatser för grundskolans pedagoger genomförs i samband med projekt i samarbete mellan skola och kulturskola. (Ansvarig: Drama och danspedagog) Förutom att Kulturskolan erbjuder frivillig undervisning ska alla barn ha möjlighet att delta i något projekt som anordnas i samverkan med skolan. Det kan vara Körslag, Skapande skola projekt eller liknande. (Ansvarig: Kulturskolechef) Det webbaserade undervisningssystemet Playalong testas som komplement i gitarrundervisningen. (Ansvarig: Gitarrläraren)

En enkät utformas under våren. Enkäten ska gå ut till alla elever som avslutar sin frivilliga undervisning i Kulturskolan. Resultatet av enkäten ska finnas som underlag för utveckling av verksamheten. (Ansvar: Kulturskolechef tillsammans med assistent) 2.5 Barn- och utbildningsnämndens chefer Uppdrag åren 2012 2014 Utifrån målet Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser och delmålet Vingåker har attraktiva arbetsgivare med en god arbetsmiljö och ett gott ledarskap är uppdraget år 2012: En verksamhet som bär en vision med tydliga mål ska erbjudas. Arbetsplatserna ska ha ett öppet klimat, som kännetecknas av respekt, tillit och höga förväntningar på varandra. Kulturen ska kännetecknas av att det är en självklarhet att ta ansvar för sig själv, verksamheten och arbetsglädjen och att vid behov stötta arbetskamrater. Implementering av den nya styrmodellen med tyngdpunkt på barn och utbildningsnämndens nämndplan och dess verksamhetsplan I vårt värdegrundsarbete vägleds vi av Vingåkers kommuns Vision Alla verksamheter ges tid för reflektion och dokumentation. Skolledarna skapar en kultur i sina verksamheter där reflektion är en av de viktigaste ingredienserna. Vardagsreflektion, där man frågar varandra hur det går, vad man är nöjd med och vad man lärt sig av sina ansträngningar, kompletteras med mer formella stunder för reflektion i form av lesson studies, lärgrupper, studiegrupper m m 3. Skolledarna prioriterar aktiviteter och insatser som genererar god undervisning och verksamhet med hög måluppfyllelse. Skolledarna fokuserar på sitt uppdrag att vara pedagogiska ledare, dvs på undervisningen /verksamheten. De är delaktiga i lärarnas/pedagogernas lärande, utveckling, planering och utvärdering av undervisningen/verksamheten. De gör regelbundna klassrums /verksamhetsbesök med formativ och summativ återkoppling 4. Uppföljning och utvärdering av denna plan: Uppföljning sker genom kontaktpolitikerbesök en gång per termin, vid delårsrapportering i augusti månad och inför upprättande av verksamhetsberättelse. 3 Litteraturhänvisning: Hitta lärarnas guldstunder, John Steinberg 4 Co-coaching enligt John Steinbergs modell