AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Intäkter/ kostnader Vad styr kostnadsuppdelningen? Verksamhetsvolym Fördelning Vilken uppdelning leder den till? Rörliga eller fasta kostnader Direkta eller indirekta Kostnader När används uppdelningen? Bidragsanalys (Totalanalys) Divisionskalkyl Normalkalkyl Ekvivalentkalkyl Orderkalkyl ABC-kalkyl Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision den ökade arbetsinsatsen? Beslutssituation Sär- eller samkostnader Bidragskalkyler Stegkalkyler 2009-11-06 1 2009-11-06 2 Divisionskalkyl Övning divisionskalkyl Kostnad / styck = Totala kostnader under perioder Verksamhetsvolym Material Produktionslön Övr prod kostn A 500 000 150 000 B 480 000 180 000 Gemensamt 1 120 000 Uppdelas oftast på kostnadsställen och kostnadsslag. I annat fall krävs det att produkterna är otroligt lika eller enproduktsproduktion. Finns det? Administration Marknadsföring Summa Tillverkning st 200 000 850 000 5 000 240 000 900 000 3 000 1 280 000 800 000 3 200 000 8 000 2009-11-06 3 2009-11-06 4 1
Normalkalkyl Övning Normalkalkyl Normalkalkyl kostnad / styck = = Fasta kostnader + Rörliga kostnader Normal volym Verklig volym Utnyttjandegrad Övertäckning av fasta kostnader Undertäckning av fasta kostnader Februari Material Rörlig Produktionslön Rörlig Övr prod kostn Fast Administration Fast Marknadsföring Fast Summa Verklig volym (tillv) Normal volym 980 000 330 000 1 120 000 1 280 000 1 240 000 4 950 000 8 000 10 000 2009-11-06 5 2009-11-06 6 Ekvivalentkalkyl Flera produkter delar samma resurs med olika vikt. Ofta råvara eller annan gemensam resurs som tex. maskin (tid). Ekvivalenttalet är ett inbördes relationstal Ekvivalenttalet måste vara känt genom mätning eller uppskattning/erfarenhet. Gemensam kostnad för resursen fördelas enligt ekvivalentmängden för varje produkt. Ekvivalentkalkylsövning Tillverka cementrör Liten, mellan och stor. Kostnad totalt för perioden 3 118 500kr Storlek E-tal Volym Liten 6 10000 Mellan 12 12000 Stor 30 13000 Beräkna tillverkningskostnaden. 2009-11-06 7 2009-11-06 8 2
PIA vid periodkalkylering Produkter under produktionsprocess Två fall Det finns PIA när vi startar men inte när vi slutar Det finns PIA när vi slutar men inte när vi börjar Samt alla däremellan förekommande kombinationer Gäller även tjänsteföretag 2009-11-06 9 Kostnadsslag Indirekta MO TO AO FO En typ av självkostnadskalkyl Direkta DM DL SDK DF Direkta DM DL SDK DF Fördelning via fördelningsnyckel Kostnadsställe Kostnadsbärare Produkt A Produkt B 2009-11-06 10 Kalkylmodell tillverkande företag (s.191) + DM Direkt material + MO Materialomkostnader + DL Direkt lön + TO Tillverkningsomkostnad + SDK Spec direkta kostnader = TVK - Tillverkningskostnad + AO Administrationsomkostnader + FO Försäljningsomkostnader + DF - Direkta försäljningskostnader = SjK - Självkostnad + Vinst = Pris 2009-11-06 11 Normalfallet med påläggskalkylering i tillverkande företag (traditionell modell) DM påläggsbas för MO DL påläggsbas på TO TVK påläggsbas för AO/FO () Värde. Historisk bakgrund då DM och DL var väldigt dominerande. Kan idag ge väldiga pålägg. 2009-11-06 12 3
PRODUKTKALKYL 1 Bolaget AB har följande budgeterade kostnader för nästa år. Kostnad DM 1 770 000 kr MO 53 100 kr DL 798 000 kr TO 1 995 000 kr 3 692 880 kr Beräkna MO och TO-pålägget enligt traditionell påläggskalkylering och beräkna därefter produkten A:s tillverkningskostnad. DM är 5 kr och DL är 2;50 kr per styck. 2009-11-06 13 Exempel på fördelningsnycklar Traditionell påläggsbas (påläggskalkyl) Värde på DM och/eller DL Andra (differentierade) påläggsbaser Tid (kr eller % per styck) Yta (kr per kvm) (ofta MO) Mängd (kr per styck) Vikt (kr per kg) 2009-11-06 14 Självkostnadskalkyl andra fördelningsnycklar + DM + MO + DL + TO + SDK = TVK + = SjK + Vinst Kostnad per st MO-pålägg baserat på fördelningsnyckel Kostnad per st TO-pålägg baserat på fördelningsnyckel Specifikt för produkten = Produktens pris Tillverkningskostnad -pålägg baserat på TVK Självkostnad Vinstpålägg/Vinstmarginal 2009-11-06 15 Exempel på fördelningsnycklar för Tillverkningsomkostnad vanligast Andra finns men ovanligt Kan även vara flera, blandade 2009-11-06 16 4
PRODUKTKALKYL 2 Bolaget AB igen. Kostnad DM 1 770 000 kr MO 53 100 kr DL 798 000 kr TO 1 995 000 kr 3 692 880 kr Controllern har insett att den största delen av TO-kostnaden avser maskinkostnad. Beräkna ny tillverkningskostnad med maskintid som fördelningsnyckel. Företagets totala maskintid är 17500 timmar och produkten A kräver 5 minuter i maskinerna. Fortfarande är DM = 5 kr och DL = 2:50 kr per styck. 2009-11-06 17 PRODUKTKALKYL 3 Bolaget AB igen. Kostnad DM 1 770 000 kr MO 53 100 kr DL 798 000 kr TO 1 995 000 kr 3 692 880 kr Fortfarande är DM = 5 kr och DL = 2:50 kr per styck. Efter ytterligare utredning har controllern tillsammans med maskinansvarig och produktionsansvarig analyserat kostnadsläget. Av TO-kostnaden uppgår ungefär 60 procent (60 %) ren kostnad för maskinerna och resten (40%) avser personalen (DL) Gör nya produktkalkylsberäkningar med två TO-pålägg. 2009-11-06 18 Tjänsteföretag Orderkalkyl ovanligt Väldigt olika Andra sätt att beräkna intäkt/pris Tjänstekostnad som begrepp Ex revisionsbyrå Viktigast är att fakturera ut timmarna Största kostnadsposten är ej fakturerbara timmar. Handelsföretag Varukostnad som begrepp Ofta marknadspris/hård konkurrens Omsättning viktig Bruttomarginal Påläggsprocent (bidragskalkylering) 2009-11-06 19 2009-11-06 20 5
Fördelning av kostnader Godtyckligt Sanna kalkyler en utopi Kausalitet är idealet dvs orsak/verkan Andra finns Nytta Bärkraft (vanligare än man tror) Fördelning i flera steg Kan kallas hjälpkostnadsställen eller service kostnadsställen. Löneavd kostn förd nyckel antal personer per avd Elverkstans kostn fördelas efter arbetade timmar per prodlinje Prod linjens kostn fördelas via kg prod bröd per sort Kalkylobjektet är Husmansbröd 2009-11-06 21 2009-11-06 22 6