Vad är Remission? För läkare och annan vårdpersonal som arbetar med personer som har schizofreni

Vad är Remission? För läkare och annan vårdpersonal som arbetar med personer som har schizofreni

Trots att det funnits läkemedel för behandling av psykotiska sjukdomar sedan 1950-talet och skattningsskalor för att bestämma sjukdomens svårighetsgrad sedan början av 1960-talet, har det fram tills helt nyligen saknats ett kvalitativt mål för behandlingen. 2004 presenterade en amerikansk och en europeisk expertgrupp ett gemensamt förslag, Remission. Med begreppet Remission definieras en nivå där symtomen inte längre har en negativ inverkan på individens funktionsnivå. Utgångspunkt för bedömningen är de olika symtom som krävs för att en patient skall kunna få diagnosen schizofreni. Symtomen är hämtade ur WHO:s ICD-10, där sex olika symtom ligger till grund för bedömningen, och American Psychiatric Association, APA, DSM-IV där fem symtom beaktas. Dessa symtom finns även beskrivna i PANSS och utav skalans symtomområden items har man valt ut tre positiva, tre negativa och två allmänna symtom, för att täcka in alla tre symtomområden. 2

Följande 8 symtoms svårighetsgrad P1 Vanföreställningar P2 Tankemässig desorganisation P3 Hallucinatoriskt beteende A5 Manér och kroppshållning A9 Udda tankeinnehåll N1 Avtrubbade affekter N4 Passiv/apatisk tillbakadragenhet N6 Bristande spontanitet och samtalsförmåga 3

Remissionsbegreppet beaktar två dimensioner, symtomens svårighetsgrad och hur de utvecklas över tid. För att vara i Remission får inget av de åtta symtomen ur PANSS skattas ett högre värde än tre. Det är att observera att en patient inte uppfyller grundkravet för Remission om ett enda symtom har fyra eller högre poäng oavsett hur låg totalsumman av de åtta symtomen blir.tre poäng är vald därför att denna nivå tillåter lindriga psykotiska symtom men dessa får ej påverka den dagliga funktionen. När en patient skattas och alla items har tre eller lägre i poäng har den första delen av remissionen uppnåtts. För att Remission skall inträda måste även tidsaspekten beaktas. Först när en patient haft symtomremission i sex månader är han eller hon i Remission. Eftersom sjukdomen i de allra flesta fall är av kronisk karaktär så sker inget egentligt tillfrisknande utan patienten kommer till en punkt där symtom och funktionsnivå etablerar sig på en stabil nivå. Därför har grupperna inte utarbetat någon definition 4

för Recovery. För framtida prognos och funktion är det av stor betydelse på vilken nivå en stabilisering sker. I det fall där det finns betydande restsymtom kan man inte förvänta sig en lika god funktionsnivå som om symtomen helt eller näst intill försvunnit. I det svenska språket finns det egentligen inget täckande ord för begreppet och närmast ligger uttrycket återhämtning. Därför finns det skäl att använda den internationella termen Remission. 5

I Sverige finns idag två grupper som arbetar parallellt med att sprida kunskap om Remission och utveckla material som skall verka som ett stöd inom området och inom psykiatrisk vård för personer med schizofreni. Arbetet med Remission påbörjades redan 2003 av en internationell expertgrupp och så småningom publicerades även detta arbete i olika psykiatriska tidskrifter. Begreppet Remission har sedan kommit att accepteras som en gemensam benämning för att uttrycka ett tydligt formulerat och mätbart mål inom vården för personer med schizofreni. I samarbete med Janssen-Cilag AB, kontaktperson: Anna-Lena Olsson. Denna skrift är skriven av Lars Helldin och är godkänd av Svenska Remissionsgruppen. 6

Svenska Remissionsgruppen Deltagarna i de svenska arbetsgrupperna är verksamma i hela Sverige: Svenska Remissionsgruppen består av Lars Helldin,Trollhättan; Anders Berntsson, Stockholm; Richard Stenmark, Kristianstad; Catharina Sigalin, Jönköping; Lennart Lundin, Göteborg; Eva Lindström, Uppsala och Leif Lindström, Uppsala. Svenska Remissionsgruppen Psykiatrisjuksköterskor består av Henrik Gregemark, Stockholm; Urban Norén, Göteborg; Maivor Olsson,Trollhättan; Mikael Nilsson,Varberg och Per Hagström,Västerås. Internationella expertgrupper Nancy Andreasen, MD, PhD University of Iowa Hospitals and Clinics, Iowa City, Iowa Will Carpenter, MD Maryland Psychiatric Research Center, Baltimore, Maryland John Kane, MD The Zucker Hillside Hospital, Glen Oaks, New York Steve Marder, MD UCLA Neuropsychiatric Institute, Los Angeles, California Daniel Weinberger, MD National Institute of Mental Health, Bethesda, Maryland Thomas Burns, MD Roberto Cavallaro, MD, PhD Stefan Leucht, MD Bernard Lachaux, MD Miquel Bernardo, MD Celso Arango, MD Lars Helldin, MD Wolfgang Fleischhacker, MD Jim van Os, MD, PhD Joseph Peuskens, MD, PhD 7

REMISSIONSGRUPPEN Med stöd från: Janssen-Cilag AB, Box 7073, 192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se JC-060316-2