Lungcancer. SK-kurs thoraxradiologi 2016 Bengt Bergman

Relevanta dokument
Lungcancer klinik och utredning

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall (år 2004)

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Figur och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen. December Lungcancer

Rekommendationer lokalt avancerad NSCLC

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år?

Svenska lungcancerregistret verktyg för kvalitet och forskning. Gunnar Wagenius 21maj 2018

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar. Lungcancer. Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund

Lungcancer. Ulrica Forslöw Lungonkologiska enheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

TNM-klassifikation och stadieindelning

Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad

EBUS -TBNA Ultraljudsbronkoskopi

Regionens landsting i samverkan. Lungcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Lungcancer, radon och rökning

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Anders Vikström ST dag Lungcancer

Lungcancerregistret användandet av kvalitetsregister i det regionala processarbetet

Indikatorer Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping

Nationella riktlinjer för lungcancervård stöd för styrning och ledning

Utredning av misstänkt lungcancer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Onkologisk behandling av Cervixcancer

Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Diana Zach

Regionens landsting i samverkan. Lungcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår tom Uppsala-Örebroregionen

Lungcancer. Maria Öhman Lungmedicin US Bild höger myseek.info, vänster medline

Lungcancer. Standardiserat vårdförlopp Version: 1.2

Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Utredning av icke småcellig lungcancer i Värmland. En studie om handläggning före och efter införande av Standardiserade Vårdförlopp.

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer,

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439

Endoskopiskt Ultraljud. Ronny Öhman Överläkare Lung och Allergisjukdomar Universitetssjukhuset i Lund

THORAXRADIOLOGI. Aktuella ämnen: Lungtumörer. och metastaser. Metoder för f r utredning. Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar

R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R Lungcancer ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Hur vanligt är det med prostatacancer?

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Grundalgoritm för behandling av icke- småcellig lungcancer i Uppsala- Örebroregionen

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Lungcancer. Gunnar Wagenius oktober 2008

The tissue is the issue eller No meat no treat. Diagnostik och behandling av lungcancer Kandidatundervisning

Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Onkologi 579 Lungcancer Inledning Lungcancer är den vanligaste cancerrelate- rade dödsorsaken i Sverige. En förutsättning

PET-CT 1+1 > 2. Princip: Begränsningar med FDG-PET: PET=Positronemissionstomografi. SUVmax

Utvecklingskraft Cancer

Cervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken

Tyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org

Peniscancer- ovanligt

20 första patienterna 1st line. Minst 6 mån sedan start av behandling. 3 pat har pågående behandling MOS inte nådd (7 ) MOS so far 14,5 månader

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Lungcancer. Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 2014

Njurcancer. Vad är njurcancer och hur behandlas den kirurgiskt

Okänd primärtumör. Ny medicinsk riktlinje

Kodningsvägledning standardiserat vårdförlopp för primära maligna hjärntumörer för nationell uppföljning av SVF

Tyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker?

Standariserat utredningsprogram för lungcancer med integrerad PET/DT halverar utredningstiden

Del 5_14 sidor_26 poäng

ENDOMETRIECANCER -VAD HÄNDER EFTER KIRURGIN?

Lungcancervård. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011

Epitelial ovarialcancer. Elisabet Hjerpe Överläkaregynekologisk onkologi Radiumhemmet

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Primära maligna hjärntumörer

Gunvald Larsson, 72 år

Onkologisk behandling av kolorektal cancer. Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Njurcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Lungtumörer och FDG-PET-CT Rauni Rossi Norrlund Öl, Med Dr SUS

Del 3_12 sidor_20 poäng

TILL DIG MED HUDMELANOM

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Gynekologisk Cancer : Corpus

Rökning dominerande orsak

Nationellt kvalitetsregister

Abstraheringformulär, Cahres-ovarial

ONKOLOGISK RADIOLOGI DAVID MOLNAR, SPECIALISTLÄKARE PET-ANSVARIG FÖR OMRÅDE RADIOLOGI, SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Klinisk handläggning av lymfom. Daniel Molin, docent, överläkare Sektionen för onkologi, BOT Augusti 2016

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/ SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Del 4_10 sidor_ 24 poäng

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård.

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Vårdprogram och register för lungcancer Gäller

Transkript:

Lungcancer SK-kurs thoraxradiologi 2016 Bengt Bergman

Antal nya fall

Åldersstandardiserad incidens

Nya LC-fall - åldersfördelning Nya LC-fall 2005-14 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 Män Kvinnor 1 000 500 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85+

Överlevnad efter lungcancerdiagnos Källa: Nationellt lungcancerregister 2001-2009

Tobaksrökning en riskfylld vana 10% av dagligrökare får lungcancer 20 Av alla som får lungcancer är 90% rökare eller f.d. rökare 1 pkt cig/dag ökar risken för lungcancer ca 15 ggr Lungcancerrrisk 15 10 5 0 0 5 10 15 20 25 Antal cig/dag

Andra orsaker till lungcancer Joniserande strålning Radon Ca 500 fall/år (Strålsäkerhetsmyndigheten) Synergieffekt med rökning Asbest Lång latenstid Synergieffekt med rökning Kostfaktorer Lägre risk vid rikligt frukt- och grönsaksintag (?) Passiv rökning Comorbiditet KOL Lungfibros Hereditet?

Histologiska subtyper Data från Regionalt LC-register 2012-15; n= 2070 Non-Small Cell Lung Cancer (NSCLC): Skivepitelca Adenoca Storcellig ca

Symtom vid lungcancer Metastaser: CNS-symtom Smärtor mm Lokalsymtom: Hosta Hemoptys Dyspné Bröstsmärta Paramaligna symtom: SIADH Hyperkalcemi Tromboser Allmänsymtom: Trötthet Anorexi Avmagring Feber

Bilddiagnostik Lungröntgen Positronemissionstomografi - PET Bronkoskopi Datortomografi MRT

Indikationer för PET vid lungcancer Diagnostik Perifer rundhärd Staging Mediastinala lgll Fjärrmetastaser Dosplanering vid strålbehandling Uppföljning Tidig responsbedömning Prognostik Restaging

Indikationer för MRT vid lungcancer CNS-metastaser Vertebrala metastaser Neurologisk påverkan Överväxt Mediastinum Bröstvägg Nervplexum (ex Pancoasttumör)

Provtagningsmetoder Bronkoskopi DT-ledd punktionsbiopsi Lokalanestesi Låg komplikationsrisk Diagnos i 75% (90% centrala) God precision vid perifera tumörer Viss komplikationsrisk pneumothorax, blödning Diagnos i 90%

Provtagning med stöd av endobronkiellt/esofagalt ultraljud (EBUS/EUS) Diagnostik Staging - min tre lymfkörtelstationer Paratrach distalt dx + sin (4R + 4L) Subcarinalt (7)

IASLC Lymph Node Map 2009

Metastasutredning Datortomografi buk PET-CT Skelettundersökning CT eller MR hjärna Pleuraundersökningar Mediastinoskopi (vid planerad kirurgi) Contralat lung Pleura

Stadieindelning TNM (v. 7) T - primärtumör N - regionala lymfkörtlar M - fjärrmetastaser IASLC Staging Manual in Thoracic Oncology Goldstraw Peter, ed. IASLC in collaboration with UICC and AJCC, 2009 ISBN 978-0-9799274-3-0

T1 T2 T3 T4 Storlek T1a: 2cm T2a: >3 5cm >7cm T1b: >2 3cm T2b: >5 7cm Atelektas Central växt

T1 T2 T3 T4 M1a Överväxt Pleura visceralis Pleura parietalis Bröstvägg Diafragma Pericard Mediastinum Hjärta Stora kärl Ryggkota Pleuracarcinos Multiplicitet Samma lob Annan lob ipsilat Kontralat

N- och M-klassificering N0-3 M0 - inga fjärrmetastaser M1a - kontralat lunga, pleuracarcinos, malign pericardit M1b - fjärrmetastaser

Sammanfattande stadieindelning T/M Beskrivning N0 N1 N2 N3 T1a 2cm IA IIA IIIA IIIB T1b >2 3cm IA IIA IIIA IIIB T2a 5cm IB IIA IIIA IIIB T2b >5 7cm IIA IIB IIIA IIIB T3 >7cm IIB IIIA IIIA IIIB överväxt metastas samma lob T4 överväxt IIIA IIIA IIIB IIIB metastas annan lob ipsilat M1a pleuracarcinos IV IV IV IV mal pericardit metastas kontralat lunga M1b fjärrmetastasering IV IV IV IV

När görs TNM-klassifikation? Kliniskt TNM (ctnm) - vid beslut om primär behandling. Inkluderar ej resultat av kirurgisk resektion Patologiskt TNM (ptnm) - efter operation. Inkluderar resultat av kirurgisk resektion

Surgery Radiotherapy Chemotherapy

Grund för stadieindelning Systemet oberoende av metoder DT torax/övre buk + bronkoskopi minimum PET-DT vid planerad kurativ beh Säkraste metod avgör DT: förstorad ipsilat mediastinal lgl = N2 PET: ökat FDG-upptag i mediastinum bilat = N3 EBUS/mediastinoskopi: granulom = N0

Fall 1

Fall 1

Mediastinoskopi + operation Mediastinoskopi: Lymfkörtlar från hö paratrachealt + TBV, subcarinalt, vä TBV utan malignitet. Begynnande epiteloida granulom. Överlobsektomi: Lunga med adenocarcinom bronkioloalveolär ca Radikal resektion Hilära lymfkörtlar med fibros

Funktionsutredning Lungfunktionstest Spirometri & CO-upptag Regional lungfunktion Ergospirometri Arbetsprov

Performance status enl WHO 0. Klarar allt normalt arbete 1. Uppegående, klarar lättare arbete 2. Uppegående mer än halva dagen, klarar all egenvård men inget arbete 3. Uppegående mindre än halva dagen, klarar begränsad egenvård 4. Sängbunden, klarar ej egenvård

Operation av lungcancer Thorakotomi Öppna bröstkorgen mellan två revben VATS Videoassisterad thorakoskopisk teknik Resektion Pulmektomi (30-35%) Lobektomi (65-70%) Segmentresektion (<5%)

Resultat vid operation av lungcancer Endast 15-20% av alla patienter kan opereras Förutsättningar: Ingen tumörspridning (stadium I-II), gott allmäntillstånd (PS0-1), god hjärt/lungfunktion Överlevnad: 1 år 85% 3 år 60% 5 år 50% Viktigaste prognosfaktor: tumörstadium Bättre prognos med adjuvant cytostatikabehandling standard sedan 2005

SBRT Stereotaktisk strålbeh Alternativ till kirurgi hos medicinskt inoperabla patienter Tumördiameter <6 cm Behandling med 3 fraktioner med 15 Gy till 45 Gy under en vecka 5 koplanara strålfält

Area not suitable for hypofractionated SBRT according to RTOG Skandinavisk fas II studie pågår = Hilusstudien 7 Gy x 8

Strålbehandling NSCLC stadium III Kriterier PS 0 eller 1 FEV1 och CO-diff minst 40% pred Staging med PET-CT och CT/MR hjärna Ingen absolut övre storleksgräns Konventionell fraktionering 2 Gy x 1 till slutdos 66-70 Gy Konkomitant platinumbaserad kemoterapi

Dosfördelning

Resultat Överlevnad 1 år ca 65% 2 år ca 35% 3 år ca 30% 5 år ca 20%

Biverkningar Akuta Esofagit Nutritionsproblem Fistulering Pneumonit (ca 10%) Fibrosutveckling Viss mortalitet Kroniska Lungfibros Hjärta

Palliativ strålbehandling Symtomlindring hos >50% Centrala tumörer med dyspné Vena Cava Superior-syndrom Hemoptys Svår hosta 2-13 fraktioner till 17-39 Gy

Läkemedelsbehandling Cytostatika Tyrosinkinashämmare EGFR (Epidermal Growth Factor Receptor - mutationer hos 10% av NSCLC) ALK (Anaplastic Lymphoma Kinase rearrangemang hos 5% av NSCLC) Angiogeneshämmare Immunterapi PD1/PDL1 (Programmed Death)-antikroppar

Screening för tidigupptäckt? Studier med röntgen har ej visat minskad mortalitet Fallgropar Snabbväxande tumörer missas Lead time bias Överdiagnostik Hög frekvens benigna ( falskt pos ) fynd Selektivt deltagande

Screening med lågdos-dt nya rön* Studie av 53 454 individer i USA Rökare 45-74 år Lågdos-DT vs. röntgen 13% fler lungcancerfall i DT-gruppen 20% lägre dödlighet i DTgruppen (p=0.004) 95% falskt positiva fynd *NEJM, Aug 2011

Standardiserade vårdförlopp System för bättre tillgänglighet i cancervården Nationell satsning 2015-18 Överenskommelse mellan staten och SKL Korta onödiga väntetider Minska regionala skillnader Förebild danska Pakkeforløb

Nyckelområden Nationell definition av välgrundad misstanke per diagnos Standardiserade utredningsförlopp Koordinatorsfunktion Bokningsbara fasta tider

Välgrundad misstanke om lungcancer Bilddiagnostik (lungröntgen, DT) Metastasfynd Alarmsymtom Recidiverande hemoptyser Vena Cava Superior-syndrom Recurrenspares Remiss till utredande enhet (lungmedicin)