Likabehandlingsplan för Jonsereds förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb Läsåret 2016-2017 Upprättad Oktober 2016 Ansvarig rektor Maria Nord
Innehållsförteckning 1 Introduktion... 2 2 Vision och målsättningar... 2 3 Arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling... 3 4 Arbete med att upptäcka och anmäla trakasserier och annan kränkande behandling... 7 5 Arbete med att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling... 8 6 Utvärdering av föregående års mål... 11 7 Prioriterade mål för läsåret 2016-2017... 13 8 Uppföljning och utvärdering... 14 Bilaga 1 Definitioner av begreppen... 15 Bilaga 2 Ordningsregler... 17 1
1 Introduktion För att ta fram en likabehandlingsplan som uppfyller lagens krav, där de olika delarna diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ingår har följande process valts. De två planerna, årlig plan mot kränkande behandling enligt Skollagen (2010:800) och likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier enligt Diskrimineringslagen (2008:567) sammanförs i ett dokument i enlighet med riktlinjer från Barn och elevombudet (BEO) 1 samt Skolverkets allmänna råd om Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen riktar sig till alla på skolan. En kartläggning av skolans nuläge gjordes i under vårterminen 2016. Kartläggningen ledde fram till ett antal prioriterade mål för läsåret 2016/20176 som presenteras under punkt 7. Vilka strategier som ska användas för att uppfylla målen diskuteras och förankras i olika grupper: 1) Arbetsplatsträff 2) Arbetslag med de olika personalkategorierna och de olika verksamheterna 3) Klasserna 4) Elevrådet Åtgärderna förs in i likabehandlingsplanen som färdigställs och presenteras under oktober. Under första halvan av vårterminen görs en ny kartläggning och i samband med detta utvärderas de åtgärder om genomförts under året. Därefter initieras arbetet med en ny plan för kommande läsår. 2 Vision och målsättningar Jonsereds skola rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Jonsereds skolas bas är demokratiska värderingar och en atmosfär som präglas av ömsesidig respekt. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi ser olikheter som en tillgång. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. 1 https://beo.skolinspektionen.se/sv/om-beo/veta-mer-om-lagen-/planer-mot-krankande-behandling-ochdiskriminering/ 2
3 Arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Förebyggande arbete handlar om att identifiera och minimera risker för att trakasserier eller kränkande behandling ska kunna uppstå. Karläggningsarbete och analys av detta ligger till grund för de förebyggande insatserna. Främjande arbete: syftar till att skapa en trygg skol- och fritidshemsmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Förebyggande arbete: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det är rektors ansvar att: se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i en Likabehandlingsplan om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas Rektor ska även: se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits kontakta andra myndigheter vid behov 3
Lärare och annan skolpersonal: Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd, följs upp bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt Elever: Det är alla elevers gemensamma ansvar att: påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt På Jonsereds skola arbetar vi kontinuerligt för att främja likabehandling på följande sätt: Ordningsregler Jonsereds skola har ordningsregler som tagits fram tillsammans med elever och pedagoger. Ansvar: Alla vuxna på skolan Tidpunkt: Fortlöpande under året. Relationsbyggande på skolan Under året genomförs ett antal teman där eleverna arbetar i sina faddergrupper. Varje läsår startar med ett tema med fokus på sociala relationer. Ansvar: Alla vuxna på skolan Tidpunkt: Fortlöpande under året. Faddersystem Skolan har ett faddersystem med faddergrupper med elever från alla klasser på skolan. Faddergrupperna gör gemensamma aktiviteter tillsammans återkommande under året som t ex pyssel- och lekdagar. De äldre elevernas roll är att vara föredömen för och hjälpa de nya barnen att känna sig trygga på skolan. Genom att ha en äldre fadder får de yngre barnen en naturlig kontaktpunkt med de äldre barnen. Ansvar: Arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande under året. 4
Relationsbyggande i klassrummet Alla klasser jobbar med att stärka relationerna mellan eleverna i klassen och mellan de vuxna och barnen. Det kan handla om att organisera arbetet i olika konstellationer för att eleverna ska lära känna varandra. Det kan vara olika värderings- eller dramaövningar. Pedagogerna samtalar regelbundet med enskilda, med mindre grupper och med hela klassen för att stärka relationen barn vuxen. Ansvar: Arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande under året. Sociala samtal i elevgrupperna om värdegrund och kamratrelationer I varje elevgrupp hålls regelbundna sociala samtal med eleverna, i helklass eller mindre grupper. Lärare och/eller fritidspedagog håller i detta. Samtalen kan vara rent förebyggande, dvs. handla om principer, regler och exempelsituationer som barnen kan möta. På förekommen anledning diskuteras aktuella situationer eller konflikter som eleverna behöver hjälp att lösa. Samtalen ska alltid ha en lösningsinriktning, dvs inte bara lösa den aktuella frågan utan ge verktyg att hantera liknande situationer i framtiden. Ansvar: Arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande under året. Klassråd Klassråd är ett forum som alla klasser har regelbundet från och med förskoleklass. På klassråd fattar klassen beslut bland annat om klassreglerna och eleverna kan ta upp sådant som berör klassen enskilt eller skolan/skolmiljön. Frågor av det senare slaget förs vidare till elevråd av klassens elevrådsrepresentanter vid behov hjälper ansvarig lärare till. Klassrådet är viktigt ur demokrati- och likabehandlingssynpunkt eftersom det är en grundläggande princip att alla har en röst och att varje röst är lika mycket värd. Ansvar: Klasslärare/Arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande under året. Fritidshem- och fritidsklubbsråd Fritidshems- och fritidsklubbsråden är fora för fritidshemmen och för fritidsklubben. På fritidshems- och fritidsklubbsråden fattar gruppen beslut bland annat om vilka aktiviteter som ska prioriteras och barnen kan också ta upp sådant som berör gruppen. Fritidshems- och fritidsklubbsråden är viktiga ur demokrati- och likabehandlingssynpunkt eftersom det är en grundläggande princip att alla har en röst och att varje röst är lika mycket värd. Ansvar: Fritidspedagoger/fritidsledare Tidpunkt: Fortlöpande under året. Elevråd Elevråd hålls på skolan en gång i månaden. En eller två representanter deltar från varje klass och har till uppgift att föra klassens talan. Ett par pedagoger utses för att under läsåret närvara på elevråden och bistå eleverna med det formella och det praktiska, som 5
till exempel kontakter med aktuella vuxna på skolan. Liksom klassrådet utgör elevrådet grundläggande träning i och förståelse för demokratiska principer. Ansvar: Ansvariga pedagoger, rektor deltar om möjligt Tidpunkt: Fortlöpande under året. Likabehandlingsteam Skolan har ett likabehandlingsteam som består av fyra pedagoger, kurator och rektor. Teamets medlemmar gör informella avstämningssamtal med elever och pedagoger. De genomför utredande samtal vid anmälda kränkningar eller trakasserier. Ansvar: rektor Tidpunkt: Teamet träffas en gång i veckan På Jonsereds skola arbetar vi kontinuerligt för att förebygga kränkningar och trakasserier på följande sätt: Vuxennärvaro på skolgården (rastvärdar), i bamba och i omklädningsrum Under varje rast finns lärare och andra pedagoger ute bland barnen, tydligt markerade med särskilda västar. Rastvärdsskapet är schemalagt och rastvärdarna har tydliga ansvarsområden på skolgården. Ansvar: Rektor Tidpunkt: Varje dag. Vuxennärvaro vid utevistelse på fritids När det är utevistelse på fritidshemmet är all omsorgspersonal ute bland barnen, tydligt markerade med särskilda västar. Pedagogerna har tydliga ansvarsområden på skolgården. Ansvar: Fritidspedagoger Tidpunkt: Varje dag Kartläggning av trygga och otrygga platser I början av vårterminen gör alla klasser en kartläggning över de platser som eleverna upplever som trygga eller otrygga på skolan och på skolgården. De otrygga platserna sammanställs, åtgärder för att göra dem mer trygga presenteras. Arbetet ingår i arbetet med att utvärdera planen och kan leda till ett specifikt mål för nästkommande läsår. Ansvar: Arbetslaget Tidpunkt: Februari/mars Utbildning av alla pedagoger på skolan I början av varje termin får all personal en genomgång om arbetet för att främja likabehandling och motverka kränkningar. Anmälningsplikten, att genast reda i händelser som upplevts kränkande samt att informera berörda föräldrar betonas. Ansvar: Rektor Tidpunkt: September/Januari 6
Kompetensutveckling Medlemmarna i likabehandlingsteamet genomgår en gemensam utbildning vart annat år. Nya medlemmar genomgår en grundläggande utbildning. Ansvar: Rektor, Elevhälsoteam Tidpunkt: Hela året Lågaffektivt bemötande Det gemensamma bemötandet och förhållningssättet hos alla vuxna på skolan är lågaffektivt eftersom känslor smittar. Genom att själv vara lågaffektiv bidrar det till lugn i en situation. Ett arbetslag deltar i fördjupande seminarieserie varje termin. Ansvar: Rektor, Stöd-och utvecklingsenheten Tidpunkt: 4 ggr/termin. 4 Arbete med att upptäcka och anmäla trakasserier och annan kränkande behandling Brukarenkät i åk 2 och 5 Varje år deltar åk 2 och 5 i Partille kommuns och Göteborgsregionens brukarenkät. Enkäten sammanställs centralt och analyseras på skolan. Skattningar av påståenden med fokus på trygghet och studiero ligger till grund för vilka mål och åtgärder som ska ingå i nästkommande likabehandlingsplan. Ansvar: Rektor Tidpunkt: 1 gång/läsår. Rastvärdarna Rastvärdarna iakttar det sociala samspelet på raster, i matsal och omklädningsrum och kan själva se eller bli uppmärksammade på konflikter. Ansvar: Rektor Tidpunkt: Varje dag. Vuxna i omklädningsrum och matsal Se punkten ovan Vuxna ute under fritidshemmets utevistelse Se punkten om rastvärdar. Ansvar: Arbetslaget Tidpunkt: Varje dag Likabehandlingsteam Skolan har ett likabehandlingsteam som består av fyra pedagoger, kurator och rektor. Teamets medlemmar gör informella avstämningssamtal med elever och pedagoger. De genomför utredande samtal vid anmälda kränkningar eller trakasserier. Ansvar: rektor Tidpunkt: Teamet träffas en gång i veckan 7
Kontinuerliga samtal om elevgrupperna i arbetslagen Pedagogerna kring en klass träffas en gång i veckan för gemensam planering. Vid dessa träffar diskuterar man regelbundet den sociala situationen i klasserna. Ansvar: Arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande under året. Olika former av enskilda samtal Andra exempel på att upptäcka diskriminering, kränkningar och trakasserier är t ex enskilda elevsamtal, utvecklingssamtalet och skolsköterskans hälsosamtal. Ansvar: Pedagoger/mentorer, skolsköterska Tidpunkt: Fortlöpande under året, förutom hälsosamtalen i f-klass, åk 2 och 4. 5 Arbete med att utreda, dokumentera uppgifter och åtgärda trakasserier och kränkande behandling Ytterst ansvarig för att inga elever eller vuxna på skolan kränks, trakasseras eller diskrimineras är rektor. För att uppnå målet att alla behandlas väl och lika behöver alla på skolan känna ansvar för att uppmärksamma och rapportera kränkningar. Barnen gör det efter förmåga; för de anställda vuxna är det en skyldighet. När en elev kränks av en annan elev Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en annan elev följs planen nedan. 1. Den vuxne som upptäcker kränkningar ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor och elevernas mentorer meddelas. Rektor anmäler i sin tur händelsen till huvudman. 2. Mentor och ytterligare en personal talar med den elev som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till mentor om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. 3. Mentor och ytterligare en person talar sedan med den eller de elever som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare. Dokumentera samtalet. 4. Kontakta inblandade elevers föräldrar och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen. 5. Meddela elevhälsoteam vad som skett och vad som gjorts. 6. Eleverna hålls under uppsikt. 8
7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls under uppsikt. Dokumentera samtalen. 8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kopplas likabehandlarna in och för samtal med de inblandande enligt steg 2-5. 9. Om kränkningarna eller trakasserierna fortfarande inte upphört kallas de elever som kränker eller trakasserar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras. 10. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras. 11. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, t ex kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. När en elev kränks av en vuxen person Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till rektor. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes föräldrar. 5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med rektors chef. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling 9
Rutiner då kränkningar på nätet upptäcks 10
6 Utvärdering av föregående års mål Mål: Planen mot diskriminering och kränkande behandling är väl känd bland personal, elever och föräldrar Insatser: Planen gicks igenom med personal, elever och föräldrar i olika fora när den var framtagen. Vikariepärmar är upprättade och vikarier har informerats. Så här blev det: Gemensamt Den gemensamma bedömningen i samtliga verksamheter är att planen är känd, kanske inte i alla delar, men alla vet att den finns, vad den innebär och var den går att hitta någonstans. En tanke är att försöka göra en light-version av planen som är mer lättillgänglig. Informationen till vikarier kan förbättras och vikariepärmarna behöver uppdateras med aktuella planer, rutiner och blanketter. Mål: Alla elever upplever att hela skolan är en trygg plats Insatser: En mängd insatser har genomförts för att alla elever ska uppleva att hela skolan är en trygg plats. Antalet rastvärdar utökades och skolgården delades in i olika zoner med ansvariga rastvärdar för att eleverna vid behov snabbt skulle kunna hitta en vuxen. Förskoleklassen gick runt på skolgården för att lära känna den och dess gränser. Ett par omgångar med försök att erbjuda veckans lek startade, men upphörde ganska snart. Under året har alla deltagit i olika gemensamma skolaktiviteter som till exempel temastart, innebandyturnering, Lucia-pyssel, skräpplockning med gemensam avslutande dans. Vid dessa tillfällen arbetade eleverna tillsammans i sina faddergrupper. All personal deltog i en föreläsning om lågaffektivt bemötande och arbetslaget F-1 genomförde en fördjupande seminarieserie med samma tema. Tanken med att ta fram en gemensam plan för EQ-arbete om attityder, jargong och om hur vi ska vara mot varandra på Jonsereds skola har inte genomförts. Vid närmare diskussion kom vi fram till att likabehandlingsplanen bör vara den plan som beskriver det som var tanken med en plan om EQ-arbete. 11
Så här blev det: Gemensamt Den gemensamma bedömningen är att skolan blev en allt tryggare plats ju längre läsåret gick. Antalet anmälda misstänkta kränkningar var betydligt lägre under vårterminen jämfört med höstterminen. Relationer byggdes upp och förtroende skapades mellan elever och vuxna och elever emellan. Gemensamma strategier om arbetssätt, bemötande och förhållningssätt medförde också en tryggare miljö i klassrum och på skolgård. Veckans lek upplevdes som positivt när det höll på, men hade behövt mer stöttning av vuxna när det gick mer trögt. Grundskola I brukarenkäten för åk 2 och 5 får påståendet Jag känner mig trygg i skolan värdet 3,5 på en 4- gradig skala i båda årskurserna. Den sammanlagda skattningen för området Trivsel och trygghet är 3,4 respektive 3,2 på den fyrgradiga skalan, vilket är något lägre jämfört med Partilles övriga skolor. Vi behöver hitta former för att följa upp alla elevers upplevelser av trygghet och trivsel i alla årskurser och i de olika verksamheterna och göra det regelbundet och närmare undersöka vad skattningarna betyder för eleverna och vad de behöver för att alla ska känna sig trygga och trivas. Bedömningen är att målet inte är helt uppfyllt. Mål: Alla elever har kunskap och medvetenhet om hur man är trygg på nätet och i sociala medier Insatser: o Regelbundna samtal om vett och etikett på nätet. o Regelbundna samtal om källkritik Så här blev det: Gemensamt Frågan om trygghet på nätet och i sociala medier har aktualiserats när något har hänt. Vid dessa tillfällen har man fört samtal både med de som varit direkt inblandade och med övriga gruppen. Målet är delvis uppfyllt även om strategierna inte är genomförda på det sätt som var avsett. Det blev mer av åtgärdande än förebyggande karaktär. 12
7 Prioriterade mål för läsåret 2016-2017 Elever och personal har på olika sätt utvärderat det sociala klimatet på skolan. Eleverna i åk 2 och åk 5 har svarat på Partille kommuns och GR:s brukarenkät. Alla klasser har gjort en inventering av vilka platser som eleverna upplever som otrygga. Pedagogerna har på konferenser, komptensutvecklingsdagar och APT utbildats i vilket ansvar de som pedagoger och vi som skola har enligt gällande lag och vid dessa tillfällen också analyserat vilka utvecklingsbehov de ser. Resultatet av genomförda kartläggningar och en inventering av ärenden i likabehandlingsteamet ligger till grund för målen för läsåret 16/17. Med detta underlag formuleras två mål för läsåret: Alla elever upplever att hela skolan är en trygg plats Alla elever har kunskap och medvetenhet om hur man är trygg på nätet och i sociala medier Strategier för att nå målen Alla elever upplever att hela skolan är en trygg plats o Alla elever tillfrågas minst en gång/termin (v 42-43, v 8-9) i vilken utsträckning de trivs och känner sig trygga och utifrån resultatet vidtas åtgärder som följs upp och utvärderas. o Fler och mer regelbundna fadderaktiviteter o Föreläsning om normkritik för all personal Alla elever har kunskap och medvetenhet om hur man är trygg på nätet och i sociala medier o Arbeta främjande och förebyggande kring attityder, jargonger och om hur vi ska vara mot varandra på nätet o Utveckla arbetet kring att åtgärda kränkande behandling på nätet Målen kommer att följas upp med enkäter och intervjuer minst en gång under hösten och utvärderas under vårterminen. 13
8 Uppföljning och utvärdering 1. Varje år görs en ny kartläggning av trivsel och problemområden, samtidigt utvärderas även de åtgärder som gjorts under föregående läsår. Tidpunkt: februari/mars Ansvar: Rektor 2. Trivselenkät för alla elever en gång på hösten och en gång på våren. Tidpunkt: v 42-43 och v 8-9 Ansvar: Likabehandlingsteamet, ansvarig pedagoger 3. Varje år sker en brukarenkät där frågor om elevers trivsel och trygghet ingår. Resultaten från den tas med i arbetet med uppföljning och utvärdering av arbetet för att främja likabehandling och motverka kränkningar och. Tidpunkt: februari/mars Ansvar: Rektor 4. Resultatet av kartläggningen presenteras för elever, vårdnadshavare och personal. I enlighet med resultatet av kartläggningen i jämförelse med resultaten från föregående år formuleras nya åtgärder tillsammans av personal, elever och vårdnadshavare. Tidpunkt: september/oktober Ansvar: Rektor, skolkurator, mentorer 5. En ny likabehandlingsplan upprättas årligen i enlighet med lag. Då kartläggningen av trivsel och problemområden genomförts formuleras åtgärdsförslag av elever, föräldrar och personal i enlighet med punkt ett och två ovan. Därefter presenteras ett förslag till ny likabehandlingsplan för elever och vårdnadshavare. Planen antas då elevers och vårdnadshavares åsikter beaktats. Tidpunkt: september/oktober Ansvar: Rektor 14
Bilaga 1 Definitioner av begreppen De diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Trakasserier och annan kränkande behandling kan äga rum såväl mellan elever som i relationen vuxen-elev. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. (Allmänna råden, 2012, sid. 9). Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Skollagens 6 kapitel talar om att kränkande behandling också är förbjudet. Skolan måste arbeta förebyggande även mot detta. Om en elev upplever att han/hon blir kränkt i skolan, kan han/hon vända sig till BEO (Barn- och Elevombudet) som kan hjälpa eleven, bland annat genom att kräva skadestånd. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) slår fast att skolan ska motverka tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för det i skolan. Det är skolans uppgift att bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Allmänna råden, 2012, sid. 9). Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. (Allmänna råden, 2012, sid 9). Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För 15
att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1). Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. (Allmänna råden, 2012, sid. 9). Kränkningar kan vara fysiska (till exempel slag och knuffar) verbala (hot eller tillmälen) psykosociala (utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1). Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1). 16
Bilaga 2 Ordningsregler Ordningsregler för Jonsereds skola Beslutade av rektor i oktober 2016 efter samråd med klassråd, elevråd och personal. Alla på Jonsereds skola är lika mycket värda, ska känna sig trygga och har rätt till arbetsro. Detta visar sig genom att o jag själv tar ansvar för det jag säger och gör o jag ger andra arbetsro o jag visar omtanke och hänsyn o jag tänker mig för innan jag säger eller gör något o jag använder vårdat språk o jag är rädd om skolans lokaler, material och utemiljö o jag spelar boll, utebandy mm på anvisade områden på skolgården o jag kommer i tid Det är förbjudet att o ha med sig nötter och mandel till skolan o äta godis/tuggummi eller dricka läsk o åka inlines, skateboard, sparkcykel, hoverboard eller cykla på skolgården o lämna skolans område utan tillstånd o använda mobiltelefonen under skol- och fritidsdagen utan tillåtelse från en vuxen på skolan o ha på sig ytterkläder i matsalen o kasta snöboll De vuxna på skolan ska hjälpa dig att följa reglerna. De befogenheter som skolan har när någon bryter mot reglerna finns beskrivna i Skollagens 5 kap Trygghet och studiero Vi har gemensamt tagit del av skolans ordningsregler Datum:.. Elevens underskrift: Vårdnadshavares underskrift:.. Vårdnadshavares underskrift: 17