Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen

Rapport 2014 Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Anna Sundin, rektor för vuxenutbildningen i Stockholms Stad 2015-01-28

Innehållsförteckning Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län 2 Utgångspunkter... 3 Lernias yrkesutbildningar inom VVS, el och fastighetsteknik... 4 Organisation och personal... 4 Utvärderingsperiod och intervjupersoner... 5 Elever och utbud... 5 Utfall... 7 Avbrott... 8 Kunskaper, utveckling och lärande... 9 Styrkor... 9 Utvecklingsområden... 12 Bedömning och betygsättning... 14 Styrkor... 14 Utvecklingsområden... 16 Styrning, ledning och kvalitetsarbete... 18 Styrkor... 18 Utvecklingsområden... 22 Sammanfattande intryck...25 Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 1(27)

Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden 2013-2015. Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 2(27)

Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 3(27)

Lernias yrkesutbildningar inom VVS, el och fastighetsteknik Organisation och personal Lernia erbjuder en bred verksamhet inom utbildning, bemanning och omställning. Inom området utbildning anordnar Lernia, jämte vuxenutbildning (komvux), också yrkeshögskola, lärlingsutbildning, arbetsmarknadsutbildning, företagsutbildning samt svenska för invandrare (sfi). Affärsområdet Komvux leds av en affärsområdeschef och på respektive skolenhet finns verksamhetschefer med ansvar för personal och den pedagogiska verksamheten. Inom vuxenutbildningen (komvux) erbjuder anordnaren utbildning på flera platser i länet och inom olika områden. Vi har besökt två av dessa enheter; Liljeholmen som utbildar VVS-montörer 1 samt Örnsberg som erbjuder utbildningar till elektriker och fastighetstekniker. Enheterna i Upplands- Väsby, Kista, Järfälla och vid Globen som erbjuder grundläggande och gymnasial teoretisk utbildning kommer att utvärderas under våren 2015. Verksamhetschef/Utbildningsansvarig för Lernias enhet i Örnsberg är sedan maj 2011 Per-Åke Carlsson. I Liljeholmen heter verksamhetschefen Eva Lönnelid och har ansvarat för verksamheten sedan februari 2014. På enheterna finns också två administratörer (varav en uppdragsansvarig) samt en studie- och yrkesvägledare som delar sin tjänst mellan de två enheterna (50/50). Antalet lärare uppgick vid besökstillfället (november 2014) i Örnsberg till cirka 14 och i Liljeholmen till 11 (motsvarande 10 heltidstjänster). 10 procent av lärarna som undervisar inom Lernias yrkesutbildning i Liljeholmen har pedagogisk examen och detsamma gäller ämnesbehörighet. Behörighetsnivåerna är förhållandevis låga också i Örnsberg. Undervisningstiden i Örnsberg och Liljeholmen uppgår till 16-20 timmar i veckan fördelat på fyra dagar (för- eller eftermiddagar, ibland heldagar). En dag i veckan har eleverna hemstudier. Lärlingar inom i Örnsberg är på en arbetsplats fyra dagar i veckan och på skolan en dag i veckan. 1 I Liljeholmen erbjuds också teoretiska kurser på grundläggande och gymnasial nivå. Dessa kurser ingår inte inom ramen för denna utvärdering. Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 4(27)

Utvärderingsperiod och intervjupersoner Lernias yrkesutbildningar i Örnsberg och i Liljeholmen utvärderades mellan 3 och 6 november, 2014. Följande personer och grupper har intervjuats på plats i Örnsberg: - verksamhetschef/utbildningsansvarig och administratör - fyra lärare som undervisar olika kurser inom utbildningarna till fastighetstekniker och elektriker (inkl. matematik) - sex elever, som har studerat olika länge till fastighetstekniker och elektriker - två lärare (fördjupat samtal om bedömning och betyg) Följande personer och grupper har intervjuats på plats i Liljeholmen: - verksamhetschef/utbildningsansvarig och administratör - studie- och yrkesvägledare - fyra lärare som undervisar olika kurser inom VVS-utbildningen - nio elever som studerar olika terminer inom utbildningen till VVS-montör - två lärare (fördjupat samtal om bedömning och betyg) Därtill har vi besökt ett antal klassrumslektioner och praktiska tillämpningar i verkstäderna inom de tre aktuella yrkesutbildningarna. Elever och utbud Det totala antalet kursdeltagare (medborgare i Stockholms län) på de olika kurserna inom de tre yrkesutbildningarna uppgick under verksamhetsåret 2013-14 till drygt 6400. I tabellen nedan redovisas hur kursdeltagarna fördelade sig mellan kurserna samt hur stor andel av dem som nådde godkänt (minst betyg E) på respektive kurs. Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 5(27)

Gymnasial yrkesutbildning VVS-montör (Liljeholmen): Kurser Antal kursdeltagare Gymnasial yrkesutbildning Fastighetstekniker (Örnsberg): Andel godkända (%) CAD 1 188 89 Entreprenadteknik 89 93 Gymnasiearbete 84 94 Injusteringsteknik 123 86 Matematik 1a 77 83 Praktisk ellära 211 97 Sanitetsteknik 1 201 92 Sanitetsteknik 2 206 94 Systemuppbyggnad 206 84 Verktygs- och materialhantering 219 97 VVS - gassvetsning rör 144 97 VVS - svets och lödning rör 144 99 VVS-teknik 123 96 Värmelära 197 81 Värmeteknik 1 206 90 Värmeteknik 2 206 92 Summa 2624 Kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) CAD 1 52 97 Elkraftteknik 46 98 Fastighetsautomation 1 66 97 Fastighetsförvaltning 73 90 Fastighetsservice - byggnader 45 98 Fastighetsservice - VVS 64 98 Företagsekonomi 1 18 89 Kyl- och värmepumpsteknik - grund 32 100 Luftbehandling 14 100 Matematik 1a 5 100 Mät- och reglerteknik 32 100 Praktisk ellära 38 92 Servicekunskap 74 95 Systemuppbyggnad 82 96 Verktygs- och materialhantering 79 94 Värmelära 43 93 Summa 763 Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 6(27)

Gymnasial yrkesutbildning Elektriker (Örnsberg): Kurser Utfall Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Belysningsteknik 102 90 CAD 1 266 96 Datorteknik 1a 223 91 Data- och medianät 151 91 Elektromekanik 152 95 Elinstallationer 169 83 Elkraftteknik 209 89 Elmotorstyrning 165 93 Energiteknik 1 216 95 Fastighetsautomation 1 112 78 Gymnasiearbete 38 97 Kommunikationsnät 225 87 Larm övervaknings- och säkerhetssystem 193 83 Matematik 1a 64 95 Mekatronik 1 278 91 Praktisk ellära 218 85 Servicekunskap 270 91 Summa 3051 Under verksamhetsåret 2013-14 antogs 1360 elever till 48 kurser på Lernias enheter i Örnsberg och Liljeholmen (649 till elektriker, 174 till fastighet, 537 till vvs). Av dessa påbörjade 1060 elever (532 på elektriker, 125 på fastighet, 403 på vvs), dvs. 78 procent sin utbildning (82 procent på elektriker, 72 procent på fastighet, 75 procent på vvs). Under året sattes 6438 betyg. Andelen godkända betyg (betyg E eller högre) uppgick till 91 procent. Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs. Måluppfyllelsen under verksamhetsåret 2013-14 var generellt hög och i de flesta kurser nådde samtliga eller så gott som alla elever kursernas krav. I några kurser var måluppfyllselsen mellan 78 och 85 procent. Till dessa kurser hör matematik 1a, systemuppbyggnad samt värmelära (på vvsutbildningen) och fastighetsautomation 1, elinstallationer, larm övervaknings- och säkerhetssystem samt praktisk ellära (på elektrikerutbildningen). Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 7(27)

Avbrott Studieavbrotten under pågående utbildning uppgick till cirka sju procent på de kurser som erbjöds under år avtalsåret 2013-14. Högst andel elever (12, 12 respektive 11 procent) som avbröt sina studier återfanns på kurserna energiteknik 1 (16 av 136 elever), systemuppbyggnad (15 av 127 elever) och fastighetsförvaltning (6 av 53 elever). På kurserna VVS gassvetsning rör samt data- och medianät skedde endast ett studieavbrott på respektive kurs. I många kurser gjordes inga studieavbrott överhuvudtaget, framförallt bland eleverna som utbildar sig till fastighetstekniker. Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 8(27)

Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Eleverna uppskattar i allmänhet sina lärare. Eleverna som studerar på enheten i Liljeholmen menar att lärarna i regel är engagerade och ger ett bra bemötande. Eleverna uppfattar också lokalerna och stämningen som trevlig. Det finns dock enstaka undantag från denna generella uppfattning. Lärarna presenterar styrdokumenten. Lärare i Örnsberg berättar att de att inför varje kurs är noga med att gå igenom olika styrdokument och presentera mål och krav. Vissa av eleverna bekräftar att lärarna har presenterat ämnesplanerna ingående. Scheman finns för alla kurser. Scheman får eleverna under introduktionsveckan och de finns dessutom i anordnarens lärplattform. Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 9(27)

Eleverna har viss möjlighet att påverka innehåll och upplägg av undervisningen. Grunduppläggen utifrån lärarnas planeringar ligger tämligen fast, men eleverna har möjlighet att under första veckan komma med synpunkter på dessa, berättar en lärare. Teoretiska och praktiska moment varvas i undervisningen. Flera av eleverna i Örnsberg anser att de teoretiska inslagen på ett lärorikt sätt knyts till praktiska övningar. Att det förhåller sig så noteras också under ett av de lektionspass som observeras. Matematikläraren berättar att han arbetar med att kombinera teoretiska och praktiska inslag i matematikundervisningen. Genom flippat klassrum får eleverna ta del av filmklipp eller annat material som sedan diskuteras i klassrummet. För de elever som inte tagit del av materialet inför en lektion görs en kortare sammanfattning på lektionen. Eleverna har tid att stämma av med sina lärare eller göra kompletteringar vid undervisningsfri tid. Lärlingarna är på sina arbetsplatser under fyra dagar och på skolan den femte dagen i veckan. Det gör att de har möjlighet att varje vecka stämma av erfarenheter från arbetspraktiken med läraren. Eleverna som läser yrkeskurser i Örnsberg är inte schemalagda på fredagar, vilket de upplever positivt. De har möjlighet att då vistas i skolan. Många av lärarna använder fredagarna som extra tid för att låta elever komplettera moment som de missat eller inte blivit godkända på. Kompletteringar sker på individuell basis och kräver att eleven är aktiv och efterfrågar möjligheten. Repetitionslektioner ges ibland. Det finns exempel på lärare som erbjuder extralektioner i syfte att t.ex. förbereda eleverna inför ett kunskapsprov eller följa upp och repetera ett visst kursinnehåll. Anpassningar görs till elevernas behov och förutsättningar. Anpassningar sker på olika sätt. Det kan röra sig om att förlänga tiden för eleverna eller skapa tid för dem att göra kompletteringar om de missat en lektion eller inte fått godkänt på en uppgift. Lärarna i Örnsberg beskrivs av eleverna som flexibla i det avseendet. En annan anpassning gör matematikläraren genom att alternera teoretiska moment med Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 10(27)

handledningstid. Eleverna önskar nämligen inte ha längre teoripass följt av eget arbete. Tidigare har anordnaren arrangerat mattestuga, men få elever deltog på den, berättar matematikläraren. Ett generellt önskemål eleverna har är mer laborationer och praktiska övningar. Av den anledningen försöker många lärare lägga upp utbildningen på ett sådant sätt. Några av de elever vi möter upplever att de inte utförde några praktiska moment under sin första termin. Därför vill personalen i Örnsberg justera upplägget så att första terminen ska bli mer praktiskt orienterad. Enheten har en lärplattform. Enheten har sedan ett tag tillbaka börjat använda lärplattformen It s Learning. En av lärarna har ansvaret för att driva utvecklingsarbetet med plattformen. I plattformen finns för vissa kurser t.ex. ämnesplaner och andra styrdokument, arbetsuppgifter, instruktionsfilmer och bedömningsmatriser. Lärarna har också ett samarbetsrum i plattformen. Eleverna uppskattar plattformen i de fall då lärarna har utvecklat relevant material för kurserna. Anordnaren har en bit kvar i detta arbete, men kursutveckling är pågående process. På arbetslagsmöten arbetar lärarna med att likrikta kurserna så att lärarna kan täcka upp för varandra. Det ska också medföra att det, för elevernas vidkommande, inte blir avhängigt vilken lärare som undervisar kursen. Utbildningarna är upplagda med en kurs i taget. Tidigare studerade eleverna flera kurser parallellt. När eleverna nu får koncentrera sig på en kurs i taget blir deras resultat bättre, konstaterar skolledningen. Validering görs vid behov. Att elever validerar tidigare kunskaper och erfarenheter är inte särskilt vanligt. Oftast läser eleverna istället hela kurser eftersom kurserna är korta och eleverna endast kan validera de praktiska moment som bara upptar några veckor av en kurs. Lärarna har istället ett validerande förhållningssätt och i de fall eleverna har kunskap om praktiska moment ges de möjlighet att istället studera hemma eller vara i verkstaden för att hjälpa andra elever. Det vanligaste är att eleverna redan har betyg i kursen matematik 1a som ingår i utbildningarna. Om deras tidigare betyg motsvarar kraven för kursen i matematik 1a får eleven istället läsa nästa kurs i utbildningen och Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 11(27)

på så sätt förkorta sin utbildning. Eleverna behöver alltså inte vänta eftersom många kurser löper samtidigt. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Alla elever känner sig inte sedda. Anordnarens egna utvärderingar visar att många elever inte tycker att lärarna hinner följa och se alla elevers utveckling och behov. Detsamma uttrycker också några av de elever vi möter. De menar att situationen uppstår i de teoretiska delarna av undervisningen. Några elever uppfattar att lärarna inte känner sig lika säkra i den undervisningssituationen och menar att eleverna då är i större undervisningsgrupper. Under de praktiska momenten är eleverna uppdelade i mindre grupper och där är lärarna mer trygga, menar eleverna. Interna enkäter visar att eleverna har vissa synpunkter på lärarna. Invändningarna handlar oftast om att eleverna upplever att lärarna inte är så bra på att förklara, har språksvårigheter eller är för teoretiskt orienterade i sin undervisning. Dessa synpunkter kommer också fram under våra intervjuer där eleverna uttrycker att de saknar struktur, lagom tempo och bättre svenskkunskaper hos vissa lärare. Eleverna önskar mer samarbete mellan lärarna. Eleverna menar att ett utökat samarbete skulle kunna medföra att varje lärare fick bättre inblick i hur och med vad kollegorna arbetar och lägger upp sina kurser. Lärarna anser emellertid själva att de har en god inblick i varandras kurser. Handledning ges, men särskilda tillfällen saknas. Lärarna arbetar individuellt med eleverna, framförallt i den ordinarie undervisningen. Få särskilda handledningstillfällen erbjuds dock. Enheterna saknar tillgång till speciallärare/-pedagog. Personalen berättar att många elever är i behov av särskilt stöd på olika sätt och att specialpedagogisk kompetens skulle behövas. Lärarna upplever Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 12(27)

dock att de tillsammans klarar av att hantera elevernas olika behov tämligen väl. En annan utmaning inom detta område är de elever som inte har utvecklat svenska språket i sådan utsträckning att de inte förmår att tillgodogöra sig undervisningen. Utbildningsansvarig i Liljeholmen anser att det finns ett behov av att starta en kurs i yrkessvenska för att möta dessa elevers behov. Alla elever i behov av stöd behöver få adekvat sådant. Under introduktionssamtalen noterar studie- och yrkesvägledare eller lärare de elever som av en eller annan anledning är i behov av särskilt stöd. Förteckningar med dessa elever finns till lärarnas förfogande, men eftersom kurserna är korta tar inte lärarna alltid del av dessa listor eller hinner möta elevernas eventuella stödbehov. De korta kurserna i kombination med att elevernas förkunskaper kan vara grunda är en svår kombination, menar flera lärare. Några lärare beskriver att det alltid finns en handfull elever som inte tar sina studier seriöst och tycker att det är svårt att nå dessa elever. En del lärare säger att de försöker jaga eleverna, men att de ibland ger upp hoppet om dessa elever och poängterar att eleverna är vuxna och behöver ta eget ansvar. Lärplattformen är inte fullt implementerad. Lärarna i Liljeholmen menar att uppbyggnaden av plattformen tar tid, men att de har kommit en bit på vägen. En del lärare har inte heller kommit igång med att använda plattformen i någon större utsträckning, vilket ogillas av eleverna. Det stora arbetet handlar om att göra kurserna likvärdiga, att alla lärare ska arbeta på liknande sätt idag varierar det för mycket i hur lärarna arbetar, menar lärarna själva. Tanken är att elever som är frånvarande under ett lektionspass lätt ska kunna följa kursutvecklingen i plattformen och att lärare som vikarierar, enkelt ska kunna gå in och ta över en kollegas lektionspass. För att nå dithän återstår en del arbete med att fylla lärplattformen med relevant innehåll. Lärarna menar att de saknar ett övergripande stöd kring hur de ska använda plattformen och därför har uppbyggnaden istället hanterats lokalt. Planeringen av gymnasiearbetet oroar. En del elever saknar förberedelse och planering för hur deras gymnasiearbeten ska genomföras. Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 13(27)

Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: I lärportalen ges feedback. I lärportalen finns bedömningsmatriser och elevernas betyg/omdömen på delmoment. Eleverna ska för varje moment i sina arbetsordrar göra en skattning av sin egen insats (bra - mindre bra - dålig). Självskattning kan vara utvecklande, även om anordnaren på ett tydligare sätt borde knyta bedömningskriterierna till kunskapskraven. Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 14(27)

Arbetsordrarna är kopplade till kunskapskraven. I vissa kurser tydliggörs i plattformen vad eleverna ska arbeta med och det finns referenser till centralt innehåll och kunskapskrav. För varje moment i en arbetsorder finns beskrivningar för vad eleven ska kunna utföra för respektive betygssteg. Lärarna ger överlag kontinuerlig återkoppling. Lärarna ger löpande feedback i klassrummet/verkstaden och dessutom genomförs enskilda samtal mellan lärare och elev. Eleverna i Örnsberg anser att de praktiska momenten alltid är knutna till en teoretisk uppgift samt att de får delbetyg på momenten under kursens gång. En av lärarna berättar att han dessutom brukar ha ett prov under kursernas tredje vecka för att sedan ha enskilda sittningar så att eleverna ska kunna göra kompletteringar inom områden de lyckats mindre bra. Olika bedömningsformer används. Lärarna bedömer olika typer av uppgifter och prestationer, såväl i klassrummet som i verkstaden. Matematikläraren beskriver att han tidigt testar elevernas kunskapsnivåer och under kurserna genomför ett antal mindre test, två större prov, några förbredda läxförhör samt nationella prov. På så sätt anser läraren att han har ett brett underlag för att kunna sätta betyg. En annan lärare använder sig av formativt lärande då eleverna får arbeta med samma moment och innehåll vid flera tillfällen. Flera lärare använder konkreta elevexempel. En av lärarna använder autentiska elevexempel för att illustrera kunskapskraven för eleverna. En annan lärare har tagit fram konkreta bedömningsmatriser som visar eleverna vilka kunskaper de behöver utveckla inom varje moment/arbetsorder för respektive betygssteg. Läraren har också faktiska elevexempel i form av bilder på olika typer av arbeten med olika kvaliteter. Eleverna får betygssamtal. I slutet av kurserna hålls betygssamtal med eleverna där läraren motiverar de betyg eleverna får. Under introduktionsveckan får eleverna reda på grunderna för betygssättningen, berättar lärare i Liljeholmen. Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 15(27)

Bedömningsfrågor diskuteras i arbetslagen. Lärarna delar med sig av sina elevers uppgifter till kollegorna och diskuterar med dem när osäkerhet råder vid bedömningar. I Örnberg har en föreläsning om betyg och bedömning och om bemötande av elever hållits. Betygskonferenser genomförs. Sådana konferenser anordnas två gånger årligen. Slutprov genomförs på vissa kurser. Slutprov genomförs bland annat för att reducera risken för fusk. I matematik genomförs istället nationella prov. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Gemensamt bedömningsarbete kan utvecklas. Ett av utvecklingsområdena för enheten i Liljeholmen är att förbättra bedömaröverensstämmelsen mellan lärarna, menar utbildningsansvarig. Enhetens lärare har behov av att tillsammans tolka kunskapskraven och hur dessa kan användas för att lägga upp undervisningen. Idag har lärarna huvudsakligen ett informellt utbyte med varandra i frågor som rör bedömning, även om formaliserade möten sker under fortbildningsdagar samt vid behov (t.ex. mentorskap/ handledning vid bland annat nyanställningar). Fler regelbundna möten om dessa frågor skulle kunna fortbilda lärarna i bedömningsfrågor så att insikterna i styrdokumentens intentioner utökas och en större samsyn uppnås. Eleverna får ibland vänta på feedback. Ett par elever vi möter berättar att det ibland kan ta upp till ett par veckor att få återkoppling på en utförd uppgift. Vissa prov har uppgifter med olika betygsnivåer. Att variera ett prov med A/C/E-uppgifter kan vara problematiskt. Varje elev ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 16(27)

stimuleras till det - inget tak ska sättas för elevernas utveckling. Vi menar att det finns en risk att E-uppgifter kan leda till att eleverna uppmuntras till att satsa på enbart E och inte högre. Tydligheten i vad eleverna får betyg på kan öka. Eleverna gör olika antal arbetsordrar under en kurs. För varje order ges omdömen i form av godkänt eller icke godkänt. Arbetsordrarna innehåller ett antal olika moment som också bedöms på samma sätt. Hur dessa omdömen sedan vägs samman till ett betyg är inte helt klart för eleverna. En lärare berättar att han använder ett kunskapstest samt en redovisning/komplettering till kunskapstestet (där eleverna får redovisa sådant de inte visat kunskaper om på kunskapstestet) som utgör underlag för betyg. Några elever i Örnsberg menar att de ibland fått kursbetyg utan att få en motivering till vilka kunskaperkvaliteter och förmågor de inte utvecklat. Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 17(27)

Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Introduktionsveckor hålls vid varje periodstart. All tillgänglig personal engageras under introduktionsveckorna för att ge eleverna information om exempelvis kursplanering, kursinnehåll, lärplattformen samt anordnarens likabehandlingsarbete. Studie- och yrkesvägledaren presenterar sig och går igenom studieteknik. Eleverna får också möjlighet att träffa företrädare för de olika branscherna. Eleverna kartläggs och får individuella studieplaner. Under introduktionsveckan genomför lärarna kartläggningar och studieoch yrkesvägledaren genomför samtal med alla elever, för att identifiera eventuella stödbehov. Någon enstaka elev vi möter säger sig inte haft ett sådant samtal. Elever som tidigare har läst kurser som ingår i utbildningen (t.ex. matematik 1a) får under introduktionen ett individuellt anpassat Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 18(27)

upplägg av utbildningen. Det registreras i elevens individuella studieplan som upprättas i samband med kartläggningssamtalen. Studie- och yrkesvägledaren har i uppdrag att hålla kontakt med alla elever. Enligt elever vi träffar är en del elever ofta frånvarande. Elevernas närvaro tas alltid under lektionspassen och vägledaren söker kontakt med elever som har mycket frånvaro och som får F i betyg vid upprepande tillfällen. De elever hon lyckas nå, tas in till skolan för samtal. Vägledaren arbetar för att eleverna kompletterar de delar i sin utbildning som de inte klarat av, så att de inte ska komma efter i sina studier. Om eleverna inte hinner komma i kapp finns möjligheten att förlänga kurserna (om elevernas hemkommun så tillåter). Ibland görs förlängningar med en hel termin. Eleverna är tämligen nöjda med utbildningen, enligt utbildningsansvarig. Utbildningsansvarig i Örnsberg menar att en del av de förändringar som vidtagits har medfört att eleverna är mer positiva till sin utbildning än vad som tidigare var fallet. Synpunkter från elever rör alltmer sällan pedagogiska frågor, även om det förkommer. Utbildningsansvarig är överlag nöjd med sina lärare och menar att de nya lärarna kan fungera som förebilder för eleverna. De två enheterna har nu varsin verksamhetschef/utbildningsansvarig. Tidigare var utbildningsansvarig för Örnsberg verksamhetschef för båda enheterna, vilket innebar ett alltför stort verksamhetsområde. Eftersom elevtillskottet har varit stort på båda enheterna har respektive utbildningsansvarig nu ett mer hanterligt uppdrag. Olika typer av personalmöten hålls. Arbetsplatsträffar hålls en gång i månaden och arbetslagsmöten genomförs veckovis eller varannan vecka. Ibland deltar verksamhetschef på arbetslagsmötena. I Örnsberg finns tre arbetslag ett för varje termin av utbildningarna. Vid tiden för utvärderingen arbetade skolledningen med att se över sammansättningen av arbetslagen, i syfte att skapa bästa möjliga samarbetsklimat. Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 19(27)

Det finns utrymme för informellt samarbete. Lärarna i Liljeholmen beskriver att de har ständigt pågående diskussioner om t.ex. bedömningar, där lärarna bland annat hjälper varandra i bedömningen av elevernas arbeten. Matematikläraren i Örnsberg, som är ensam matematiklärare (bortsett från en inhyrd konsult som undervisar matematiken i Liljeholmen) har möjlighet att bolla tankar och idéer med administratören i Örnsberg som har matematik sin utbildning. Auskultationer är ett kommande utvecklingsprojekt i Liljeholmen. Utvecklingsinsatsen har precis påbörjats vid tiden för utvärderingen och alla lärare har därför inte fått möjlighet att få eller ge feedback på en kollegas undervisning. Anordnaren genomför uppföljningar av olika slag. Eftersom studie- och yrkesvägledaren ansvarar för att följa upp elever som riskerar att göra studieavbrott är kunskapen om anledningar till studieavbrott goda. I regel gör elever studieavbrott för att de får ett arbete eller på grund av att de av annat skäl inte hinner med sina studier. Verksamhetschefen i Liljeholmen följer upp lärarnas betygssättning. Lärare som ger anmärkningsvärt höga eller låga betyg har verksamhetschefen ett samtal med. Anordnaren administrerar kurs- och slututvärderingar som kontinuerligt följs upp. Eleverna får i regel möjlighet till arbetsplatsförlagt lärande. I Örnsberg förläggs det arbetsplatsförlagda lärandet till slutet av utbildningen och pågår i åtta veckor. Eleverna i Liljeholmen har APL i två omgångar, fyra veckor under andra terminen och åtta veckor under tredje och sista terminen. Genom att APL avslutar utbildningen tror personalen att eleverna får bättre möjligheter att knyta värdefulla arbetslivkontakter. APL-samordnare har tillsatts. Sedan augusti 2014 finns en APL-samordnare anställd på halvtid i Liljeholmen. Samordnaren arbetar med att bygga upp ett kontaktnät och skapa relationer till olika företag. Lärarna tycker att APL-samordnaren är Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 20(27)

en stor tillgång för verksamheten, men eleverna har dock inte haft något med honom att göra än, även om han har presenterat sig i några klasser. Några elever, som går sista delen av sin utbildning menar att APLsamordnaren kom in för sent i verksamheten för att de ska ha haft nytta av dennes arbete. Allt kursinnehåll tas upp i skolan för att kompensera för utebliven APL. På grund av att alla elever inte kommer ut på APL ser skolan till att allt innehåll i ämnesplanerna gås igenom i skolan, berättar verksamhetschefen i Liljeholmen. Hon menar att APL inte ska vara avgörande för om en elev ska nå kunskapskraven för en viss kurs. Det finns också möjlighet för en elev att i efterhand göra kompletteringar i skolan, utifrån de moment som arbetsplatshandledarna underkänner eleven i. Likabehandlingsplan finns för Liljeholmen. Likabehandlingsplanen uppfyller regelverkets krav på hur en sådan ska se ut. Beskrivningar av förebyggande och främjande arbete finns och likaså tydliga rutiner för hur eventuella ärenden som uppkommer, ska hanteras. Föregående års plan har följts upp. Elevråd finns på båda enheterna. Elevråden äger rum två gånger per termin i Liljeholmen. Protokoll skrivs vid varje möte och sätts upp på anslagstavlor samt föredras för skolledningen. Verksamhetschef berättar att det inte är lätt att skapa ett intresse hos eleverna för elevrådet, men eleverna vi möter i Liljeholmen känner sig lyssnade på och tycker att deras synpunkter tas tillvara. I Örnsberg har elevrådets synpunkter, på vissa av lärarnas bemötande och attityder till eleverna, lett till att enheten har börjat arbeta med cases, som tar upp just bemötande av elever. Viss fortbildning ges. Lärarna upplever att de får gehör om de önskar vidareutbildning av något slag. Personalen deltar t.ex. på olika mässor och på kompetensbåten. Några lärare studerar yrkeslärarutbildning på högskolan och matematikläraren går Matematiklyftet. Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 21(27)

Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: En del kursutvecklingsarbete kvarstår. Kursutvecklingsarbetet påbörjades i början 2014 och några lärare i Liljeholmen menar att de har kommit en bit på vägen, men att det är en pågående process. Lärarna arbetar fortlöpande gemensamt med att fylla kurserna med relevant innehåll. I det arbetet ingår bland annat att identifiera gemensamma beröringspunkter/målområden i de olika kurserna. För att undvika onödig repetition ska fortsättningsvis samma innehåll endast tas upp i en kurs. Information till elever om utbildningarnas upplägg kan förtydligas. En hel del elever hoppar av sin utbildning och merparten av studieavbrotten sker första terminen. Enligt verksamhetschef beror det på att många elever blir förvånade över att utbildningen innehåller så många teoretiska moment. Verksamhetschefen menar att skolan försöker att på förhand ge eleverna en så realistisk bild som möjligt av utbildningen, men tror samtidigt att många elever inte tar del av den informationen. De elever vi samtalar med tycker dock att utbildningens innehåll och upplägg motsvarar de förväntningar de hade från början. Elever vill ha kurserna i en annan ordningsföljd. Eleverna på båda enheterna har synpunkter på att kurserna ligger fel i förhållande till varandra. De menar att vissa kurser bygger på varandra, men upplever att de kommer i omvänd ordning. En lärare påpekar att kurserna är fristående, men att de ändå har en plan för hur kurserna ska ligga i förhållande till varandra. Av personal- och schematekniska skäl kan den tänkta ordningen emellertid ibland förändras. De flesta lärare saknar lärarutbildning. Lärarna har dock överlag lång och gedigen yrkeserfarenhet, vilket eleverna upplever positivt. Bristen på pedagogisk utbildning märks framförallt i förståelsen av uppdraget, i meningen att ha en känsla för hur styrdokumenten kan tillämpas i verksamheterna. Det finns i utbildningarna lärare som har en akademisk examen, men de kan ibland få kritik från eleverna för att de är alltför teoretisk orienterade i sin undervisning. Dessa Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 22(27)

områden behöver enheterna arbeta vidare med, menar verksamhetscheferna. Lärarnas delaktighet i kvalitetsarbetet kan öka. Lärarna upplever att de på t.ex. APT mest får information om olika utfall och resultat. Verksamhetschefen i Örnsberg menar dock att resultaten diskuteras i arbetslagen. Intrycket är emellertid att en stor del av de analyser som görs och slutsatser som dras om verksamheternas kvalitet och utvecklingsbehov sker på ledningsnivå. Alla elever deltar inte arbetsplatsförlagt lärande. Eleverna ansvarar själva för att ta kontakt med arbetsplatser där APL kan genomföras. Lärarna berättar att det kan vara svårt för eleverna att skapa kontakt med arbetsplatser och att APL därför ibland uteblir. Några elever berättar om att de har kurskamrater som istället stannar hemma under APL-tiden. Flera elever i Örnsberg känner inte till vem de ska vända sig till angående APL. Några elever som läser till VVS-montör menar också att informationen gällande APL, när den ska utföras och hur det ska gå till, har varit dålig. Eleverna i Örnsberg, inklusive de elever som snart ska påbörja sin APL, anser också att informationen varit dålig. En annan försvårande omständighet, enligt eleverna, är det negativa rykte som Lernias elever har på många arbetsplatser. En av lärarna instämmer i att kvaliteten för några år sedan varit dålig på Lernia, men att den nu, å andra sidan, är riktigt god. Möjligen lever ryktet om Lernias elever kvar på vissa arbetsplatser. Verksamhetschefen i Örnsberg och vissa lärare menar dock att de elever som har ambitioner och drivkraft, klarar av att ordna en APL-plats. Eleverna som saknar denna drivkraft och presterar sämre i skolan klarar inte heller i samma utsträckning att hitta en lämplig APL-plats. I den utsträckning dessa elever gör det, fungerar praktiktiden oftast sämre än för de högpresterande eleverna, menar verksamhetschefen. De allra flesta elever kommer dock ut på APL, uppskattningsvis cirka 80 procent på enheten i Liljeholmen. Kvaliteten på APL kan följas upp bättre. Vissa elever upplever att APL-tiden till viss del inneburit att de fått utföra arbetsuppgifter som inte legat i linje med det som utbildningen innehåller. Vilka arbetsmoment eleverna utför under APL kan därför följas upp bättre. Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 23(27)

Handledarna är nyckelpersoner för att eleverna ska få utföra relevanta arbetsuppgifter. De får ingen utbildning av skolan utan förses istället med underlag om vilka uppgifter eleven ska utföra och hur omdömen ska se ut. I Örnsberg menar delar av lärarkåren att lärlingarnas handledare är engagerade och insatta, men enligt de elever som gör APL är handledarna inte särskilt bevandrade i bedömningsfrågor. Lärarna får därför ofta försöka tolka vad handledarna förmedlar till lärarna i sina omdömen. Alla elever får inte besök på APL. För att bättre kunna följa upp kvaliteten på APL bör lärarna i större utsträckning besöka eleverna på arbetsplatserna. Eleverna som har gått tre terminer på VVS-utbildningen tycker att lärarbesöken varit få och uppföljningen undermålig. Få elever har haft trepartssamtal mellan elev, handledare och lärare. Några av VVS-eleverna hävdar att deras handledare inte haft någon kontakt med skolan. En APL-samordnare har anställts under hösten 2014, men han hinner inte besöka alla elever. I Örnsberg saknas dessutom APL-samordnare. Den funktionen sköts istället av en lärare som besöker eleverna i så stor omfattning som möjligt. Anordnarens externa kontakter kan utvidgas. I KSL:s studerandeenkät från anordnaren relativt låg värdering av eleverna på området som rör branschkontakter. Därför ska man arbeta mer med det framöver, bl.a. genom föreläsningar av företrädare från branschen. Peronalens kontakter med andra aktörer utanför den egna organisationen är också begränsad. Ett VVS-nätverk håller dock på att formeras, i vilket en av lärarna i Liljeholmen är ordförande. Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 24(27)

Sammanfattande intryck Lernia bedriver en bred verksamhet inom bemanning, omställning och utbildning. En del av verksamhetsområdet utbildning rör vuxenutbildning. Förutom teoretiska kurser på grundläggande och gymnasial nivå erbjuder anordnaren yrkesutbildningar inom VVS, el och fastighetsteknik i Liljeholmen och Örnsberg. Det är yrkesutbildningarna som är föremål för denna utvärdering som genomfördes under en vecka i början av november, 2014. Det allmänna intrycket är att anordnaren befinner sig i en omställningsfas. Verksamheterna har delats upp, med fler chefer som ansvarar för mindre verksamhetsområden (men för alltfler elever). Utifrån våra informanters beskrivning av hur verksamheten tidigare brustit i kvalitet, kan vi nu konstatera att ett förändringsarbete har inletts för att komma tillrätta med dessa problem. Ett område som är föremål för utveckling är kursernas innehåll och form. Kursutveckling har påbörjats, men en del arbete återstår med att få en jämn kvalitet i undervisning och bedömning Anordnaren har inlett ett arbete med att se över utbildningarna i stort. Kurserna ligger nu efter varandra istället för parallellt, som tidigare var fallet. Det gör att eleverna kan fokusera på en kurs i taget. Lärarna arbetar med att göra de olika kurserna likriktade i meningen att innehåll, form och sätt att mäta kunskaper och bedöma inte ska skilja sig åt mellan lärarna. Ambitionen är att en kurs ska gestaltas på samma sätt oavsett vilken lärare som undervisar kursen. Arbetet med att utveckla t.ex. kursernas innehåll och form, bedömningsmatriser, faktiska elevexempel för att konkretsisera kunskapskraven och instruktions-/föreläsningsfilmer görs i lärplattformen It s Learning, som man har börjat arbeta med. Många lärare är angelägna om att gå igenom styrdokumenten och presentera upplägget av kurserna, med arbetsordrar och moment. Eleverna får överlag god feedback, både i lärplattformen och kontinuerligt i klassrummet/verkstaden och bedöms på olika sätt genom varierande arbetsformer. Idag upplever flera elever att lärarna har bristande kunskap av vad kollegorna gör i sina kurser och att samordningen därför behöver förbättras. På arbetslagsmöten pågår ett arbete med att utveckla kurserna och lärplattformen. Det återstår en del arbete innan idealet om att det ska finnas en samsyn mellan lärarna i vad kurserna ska innehålla, vilka arbetsmoment de ska ta upp och hur eleverna kan visa sina kunskaper i relation till kunskapskraven. En Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 25(27)

del elever upplever det svårt att veta vad det är de bedöms på och hur läraren använder olika underlag vid betygssättning. Härvidlag krävs en större tydlighet. För detta ändamål behöver en bredare diskussion om betyg och bedömning komma till stånd. Vissa lärare har insikter i hur man kan jobba med formativt lärande i klassrummet/verkstaden, medan andra lärare saknar den terminologin och behöver en tydligare insikt i intentionerna bakom styrdokumenten. Det finns lärare som eleverna upplever vara alltför teoretiskt orienterade i sin undervisning. Samtidigt finns synpunkter från eleverna om det motsatta förhållandet, att vissa lärare är mer trygga i de praktiska delarana av utbildningen, men att de har svårt att hinna följa och återkoppla till alla elever i de teoretiska momenten. Tydligt elevperspektiv, men ges stöd till alla elever? Eleverna får all tänkbar information under en introduktionsvecka innan utbildningen börjar. Under veckan har personal kartläggande samtal med eleverna för att identifiera elevernas behov och för att skapa en individuell studieplan. Studie- och yrkesvägledare arbetar också med att följa upp och kontakta elever som är frånvarande eller som inte får godkänt på sina arbetsuppgifter. Vårt intryck är att personalen är tillmötesgående och på olika sätt anpassar upplägg och undervisningen efter elevernas behov, önskemål och tidigare erfarenheter. Eleverna har bland annat gett uttryck för att lärarna bör varva teoretiska och praktiska inslag i undervisningen, vilket många lärare lyckas bra med. Framöver ska de praktiska inslagen utökas, framförallt i början av utbildningen som nu upplevs vara teoritung. Kurserna inom respektive utbildning är tämligen korta, mellan tre och sex veckor. För den elev som av någon anledning kommer efter, kan det vara svårt att hinna komma i kapp med studierna. Lärarna måste också förhålla sig till den korta kurstiden, och har enligt uppgift svårt att hinna med att ge alla det stöd de behöver. Anordnaren bedömer att det finns ett stort stödbehov, men det saknas tillgång till speciallärare/-pedagog. I en situation där merparten av lärarna inte har lärar- och ämnesutbildning är behovet av en sådan kompetens stort. Rutiner för APL kan utvecklas Anordnaren har under hösten 2014 tillsatt en APL-samordnare som har börjat arbeta med att knyta kontakter med arbetsplatser där eleverna kan förlägga sitt arbetsplatsförlagda lärande. Att en APL-samordnare tillkommit har enligt flera lärare inneburit ett lyft för verksamheten. Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 26(27)

Förutom att knyta branschföretag till skolan har samordnaren i uppdrag att besöka eleverna under deras APL-tid. I Örnsberg finns en engagerad lärare med ett brett kontaktnät som samordnar arbetet med lärlingarnas praktik. Inom det området har anordnaren kommit långt, med arbetsplatser som fungerar väl och med handledare som är införstådda med sitt uppdrag. En del elever kommer aldrig ut på arbetsplatser och får göra praktik. Det kan bero på elevens egen initiativförmåga, men också på det att det kan vara svårt att knyta kontakt med en arbetsplats inom de aktuella branscherna. Här kan skolan gå in och stötta eleverna i större utsträckning. Skolan kan också utveckla sitt arbete med att följa upp kvaliteten på det arbete eleverna gör på APL, samt hur handledarna sköter sitt uppdrag. Uppföljning kan till större del ske genom arbetsplatsbesök och samtal med elev och handledare. Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen 27(27)