Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning

Transkript

1 Rapport 2013 Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Leif Östfeldt, rektor för vuxenutbildningen i Värmdö kommun

2 Innehållsförteckning Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län 2 Utgångspunkter... 3 Gymnasiala teoretiska kurser på Folkuniversitetets vuxenutbildning... 4 Organisation och personal... 4 Utvärderingsperiod... 5 Intervjupersoner... 5 Lektionsbesök... 5 Elever och utbud... 5 Utfall... 6 Avbrott... 7 Kunskaper, utveckling och lärande... 8 Styrkor... 8 Utvecklingsområden Bedömning och betygsättning Styrkor Utvecklingsområden Styrning, ledning och kvalitetsarbete Styrkor Utvecklingsområden Sammanfattande intryck Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 1(22)

3 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 2(22)

4 Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 3(22)

5 Gymnasiala teoretiska kurser på Folkuniversitetets vuxenutbildning Organisation och personal Stockholm Folkuniversitetets komvuxutbildning ingår under uppdragsavdelningen. Avdelningschef är Erik Holmquist. Erik ansvarar också för sfi, olika EUprojekt och företagsutbildningar. I augusti 2013 anställdes Lisbeth Andersson som fungerar som utbildningsansvarig och har det övergripande pedagogiska ansvaret för verksamheten. Folkuniversitetet i Stockholm har en lärare i engelska, en lärare i svenska som andraspråk (vik.) och en lärare i matematik samt ett par distanslärare. I Stockholm finns också en studie- och yrkesvägledare som också ansvarar för eleverna i Södertälje. Studie- och yrkesvägledaren arbetar 45 procent av en heltidstjänst inom gymnasial vuxenutbildning. Resterande tid läggs på sfi och ungdomsgymnasiet. Komvuxverksamheten har bedrivits i Stockholm sedan augusti Södertälje Avdelningschef i Södertälje är Frida Åström. Förutom komvux ansvarar Frida bland annat också för folkbildningsverksamheten och företagsutbildning i Sörmland/Södertälje. Anna Wahlbäck Jensen är utbildningsansvarig/administratör. Anna ansvarar för kommun- och elevkontakter, är behjälplig med ansökningar samt ansvarar för att sätta samman välkomstbrev, kursutbud, litteraturlistor och scheman. På enheten finns fem lärare, varav merparten arbetar deltid: engelska, matematik, naturkunskap, svenska/svenska som andraspråk samt svenska som andraspråk (kvällsundervisning). I Södertälje startade komvux augusti Engelskläraren är anställd sedan maj 2013 och matematikläraren har endast jobbat sedan starten av period 5, Matematik och naturkunskap är ämnen som har tillkommit under P5, Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 4(22)

6 Utvärderingsperiod Den gymnasiala utbildningen på Folkuniversitetet utvärderades under perioden 2-16 december Intervjupersoner Vid besöket intervjuades: - avdelningschef och utbildningsansvarig (Stockholm) - avdelningschef och utbildningsansvarig/administratör (Södertälje) - två lärare i svenska som andraspråk respektive engelska (Stockholm) - tre lärare i svenska/svenska som andraspråk, engelska respektive matematik (Södertälje) - studie-och yrkesvägledare (Stockholm) - en grupp om tre elever som läser svenska som andraspråk 2 och engelska 5 (Stockholm) - en grupp om åtta elever som läser svenska som andraspråk 3 (Södertälje) - en grupp om tre elever som läser svenska som andraspråk 1 (Södertälje) Lektionsbesök Utöver intervjuer gjordes ett antal lektionsbesök på engelska 5, matematik 4, matematik handledning samt svenska som andraspråk 1 i Stockholm. I Södertälje besöktes följande lektioner: matematik 1b, naturkunskap 2 samt svenska som andraspråk 1. Under lektionsbesöken samtalade vi med undervisande lärare och elever som ett komplement till de mer formaliserade intervjuerna som redovisats ovan. Lektionspassen omfattar knappt tre klocktimmar och hålls vid två tillfällen veckan per kurs. Elever och utbud Det totala antalet elever på de olika gymnasiala kurserna uppgick under period 5, år 2013 till cirka 197 i Stockholm och 61 i Södertälje. Eleverna fördelade sig på de olika kurserna enligt tabellerna nedan. Därtill fanns 63 distanselever - cirka 22 procent av samtliga elever. Distanskurserna administreras av enheten i Stockholm. Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 5(22)

7 Utöver de kurser som redovisas i tabellen erbjöds vid ansökningstillfället ytterligare ett antal kurser. På grund av för lågt antal sökanden ställdes dessa kurser in. Stockholm: Kurs Antal elever Engelska 5, 6 32 Matematik 4, 5 18 Svenska som andraspråk 1, 2, Södertälje: Kurs Antal elever Engelska 5 5 Matematik 1b 3 Naturkunskap 2 5 Svenska 2 4 Svenska som andraspråk 1, 2, 3 44 Kurserna som gavs i period 5, 2013 var: engelska 6, företagsekonomi 1, 2 (lärare från gymnasieskolan), matematik 2b, 3b, samhällskunskap 1b samt svenska 2, svenska som andraspråk kurs 1, 2. Klassrumslärarna är också ansvariga för distansundervisningen. Några/Någon lärare, t.ex. i samhällskunskap, finns inte på plats i Stockholm utan bedriver sitt arbete från annan ort. Utfall Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs. I Folkuniversitetets redovisning till Vux18 framkommer att totalt 633 betyg sattes under avtalsåret (Stockholm och Södertälje). Av dessa betyg var 80 procent godkända (betyg E eller högre). 34 procent av eleverna nådde de tre högsta betygen (A-C). 50 procent av elever som läste matematik 1b blev godkända (4 av 8 elever). Motsvarande siffra för matematik 2b var 30 procent (19 av 27 elever). På kursen i svenska 1 fick 75 procent av eleverna godkänt betyg (9 av 12 elever) och för svenska som andraspråk 1 uppgick andelen till densamma (126 av 169 elever). Under läsåret återfanns högst andel elever som nådde kunskapskraven i Stockholm på kurserna företagsekonomi 1 och samhällskunskap 1b. I båda kurserna klarade samtliga elever nivån för godkänt (betyg E). Kurserna med lägst andel elever i Stockholm som fick minst ett E i betyg var Religion 1 och Matematik 1b. På dessa kurser var andelen godkända elever 33 procent respektive 46 procent. Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 6(22)

8 I Södertälje var det bara en kurs av samtliga där måluppfyllelsen (minst betyg E) inte uppgick 100 procent: svenska som andraspråk 1. På den kursen nådde 75 procent av eleverna betyg E eller högre (tre av fyra elever). Avbrott Cirka 25 procent av de personer som blivit antagna till en kurs under läsåret 2012/2013 på Folkuniversitetet påbörjade inte sin utbildning. Studieavbrotten under pågående utbildning uppgick till ca 20 procent på samtliga kurser under avtalsperioden , enligt Folkuniversitetets rapportering till Vux18. Högst andel elever som avbryter sina studier är på matematik 3c i Stockholm (50 procent). På svenska som andraspråk 3 i Södertälje avbröt däremot inte någon elev sina studier. Andelen avbrott är ungefär lika hög på distansutbildningarna som på klassrumsutbildningarna. Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 7(22)

9 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella utvecklingsplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Styrkor Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal styrkor, bland annat dessa: Eleverna och skolledningen är nöjda med och har högt förtroende för sina lärare. Eleverna berättar att de tycker om lärarnas sätt att undervisa och menar att lärarna är flexibla och lyhörda. Vi noterar under lektionsbesöken att trivseln är hög och att det finns en närhet mellan pedagog och elev - ett gott klassrumsklimat. Elevantalet på kurserna är relativt litet, vilket underlättar för lärarna att kunna se alla sina elever och få en känsla för deras respektive behov. Lärarna skapar ett klimat där eleverna känner sig trygga och bekväma med att delta aktivt i undervisningen. Lektionerna visar också att lärarna har en bra balans mellan olika undervisningsmoment och att eleverna får uttrycka sig verbalt i hög utsträckning. Eleverna i Stockholm har tillgång till studie- och yrkesvägledning. Studie- och yrkesvägledaren presenterar sig i alla grupper i samband med att studierna startar. Hon upplever emellertid att tiden för rena vägledande uppgifter är knapp då arbete med t.ex. antagning, kallelser och betygsadministration tar mycket tid. Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 8(22)

10 Individuella studieplaner upprättas för eleverna i Stockholm. Alla elever fyller i en individuell studieplan i klassrummet vid studiestart. Planerna lämnas till studie- och yrkesvägledaren och kan bli föremål för revidering om personliga besök görs. De elever som läser på distans fyller i sin individuella studieplan i samband med introduktionsträffen. En nackdel är att det i dagsläget saknas ett digitalt system för att hantera de individuella studieplanerna. Flertalet lärare låter sina elever skriva ett personligt brev innan de börjar kursen. I brevet kan eleverna berätta om tidigare studier och arbete samt om de har särskilda behov eller om det finns försvårande omständigheter att bedriva studier. Lärarna är bra på att stämma av med eleverna. Genom kontinuerliga avstämningar kan lärarna anpassa undervisningsinnehåll och examinationsformer efter elevernas önskemål. På detta sätt kan eleverna utöva inflytande över sin utbildning. Handledningstimmar erbjuds i Stockholm. Handledningen uppgår till cirka 18 timmar under en tioveckorskurs och är frivilligt för eleverna att delta i. Det upplevs dock vara svårt att få eleverna att komma på handledningstillfällena. Jämte formella handledningstillfällen dröjer lärarna ibland kvar efter lektioner för att svara på frågor och stödja elever. Språkstugor i svenska och engelska som tidigare funnits låg på is under period 4, 2013 (vid tillfället för utvärderingen). Enheten för diskussioner om olika alternativ till dessa och hur de i allmänhet bäst kan erbjuda stöd till elever i behov av det. Olika typer av anpassningar kan göras vid provtillfällen. Det kan röra sig om att få texten uppläst, att få längre tid på sig, att få sitta i enskilt rum eller att skriva ett prov på två dagar. Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 9(22)

11 Alla distanselever träffas på plats i skolan innan studier inleds. Träffen är obligatorisk. Eleverna kommer också in till skolan ett par gånger under sin kurs. Distanseleverna är också välkomna till klassrumsundervisningen om de så önskar. En specialpedagog har coachat lärarna. Specialpedagogen som är anställd vid Folkuniversitetets gymnasieskola (Kungstensgymnasiet) har haft samtal med lärarna om hur de kan stödja elever i behov av särskilt stöd. En ambition och önskan är att specialpedagogen ska få mer tid till att också jobba direkt med eleverna. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Många elever i Södertälje saknar individuell studieplan och planerna blir inget levande verktyg. Några av eleverna i Södertälje har en individuell studieplan från hemkommunen men merparten av dem säger sig sakna en plan. Det beror till stor del sannolikt på att ingen studie- och yrkesvägledare finns på plats på enheten och att lärarna inte upprättar en plan med eleverna. I Stockholm menar lärarna att individuella studieplaner blir mer av en formalitet och används inte konkret i undervisningen. I KSL:s brukarenkät från 2013 uppger 63 procent av eleverna på Folkuniversitetet att de har en individuell studieplan. Jämfört med medelvärdet för samtliga anordnare är det fyra procentenheter lägre. Anordnaren framhåller dock att samtliga elever faktiskt har individuella studieplaner. Distansutbildningar har problem med låg måluppfyllelse och avbrott. En ambition finns hos skolledningen om att distanslärarna ska vara mer fysiskt närvarande framöver. Lärarna berättar att man för diskussioner om att införa flexutbildningar för att ersätta rena distansutbildningar. Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 10(22)

12 Ett system för att identifiera elever i behov av (särskilt) stöd saknas. Några initiala tester för att få en bild av elevernas förkunskaper och förutsättningar att ta till sig utbildningen genomförs inte på någon av enheterna. En sådan, mer djupgående kartläggning, skulle stjäla för mycket av den korta tiden (tio veckor) kurserna sträcker sig över, menar lärare. Däremot försöker lärarna genomföra någon slags övning inledningsvis av kursen för att få en känsla för elevernas förkunskaper och förutsättningar. Eleverna får dessutom skriva ett personligt brev till lärarna, i vilket de berättar om sina studieerfarenheter. Dessvärre är det inte alltid eleverna då informerar om att de är i behov av särskilt stöd. Det kan innebära att den typen av svårigheter identifieras först efter att kursen har pågått ett tag. Att skapa tydligare rutiner för att ringa in de elever som har olika inlärningssvårigheter eller diagnoser är ett förbättringsområde, menar skolledningen. Särskilda tillfällen för stöd ges inte i Södertälje. I Stockholm finns handledningstillfällen, men i Södertälje saknas den typen av formella stödtillfällen. Studie- och yrkesvägledare finns inte tillgänglig på plats i Södertälje. Folkuniversitetets studie- och yrkesvägledare är stationerad i Stockholm. Lärarna i Södertälje har ingen kännedom att det finns en studie- och yrkesvägledare tillgänglig i Stockholm. Om en elev önskar få vägledning måste eleven ta sig till Stockholm eftersom studie- och yrkesvägledaren inte gör besök på plats i Södertälje. Två lärplattformar används parallellt i Stockholm. Distanseleverna använder en plattform och klassrumseleverna en annan. Ett önskemål från lärarnas sida är att endast behöva lägga upp en kurs en gång i en och samma plattform. Klassrumseleverna i Stockholm tycker dock att plattformen fungerar på ett bra sätt och den innehåller den information de behöver (kursupplägg, kursplaner, länkar etc.). I Södertälje används ingen lärplattform. De elever som inte har kunnat närvara på en lektion kan därför inte ta del av presentations- och arbetsmaterial från den lektionen på webben. Istället får eleven förhöra sig med läraren vid nästa lektionstillfälle alternativt kontakta en kurskamrat för att bli informerad. Någon elev menar att det Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 11(22)

13 skulle underlätta om de kunde få information samlat på en lärplattform och genom en sådan också kunna skicka filer till läraren och till sina kurskamrater. Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 12(22)

14 Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar eleverna kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Styrkor Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal styrkor, bland annat dessa: De flesta elever känner till kunskapskraven. Lärarna går i regel igenom kraven med eleverna och konkretiserar innehållet i kurserna genom olika typer av uppgifter. Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 13(22)

15 Eleverna upplever att de blir bedömda fortlöpande. Lärarna upplevs vara bra på att på olika sätt återkoppla under kursens gång så att eleverna vet var de befinner sig i förhållande till kunskapskraven. På så sätt blir det tydligt vad man behöver jobba vidare med, säger en elev som läser svenska som andraspråk i Södertälje. När lärarna inte hinner ge individuell återkoppling i tillräcklig utsträckning brukar de istället i helklass adressera de gemensamma fel eleverna gör. Formella avstämningar görs under kursen. Eleverna i Stockholm får besvara mittkursutvärderingar. Resultaten används för att läraren ska kunna göra justeringar i upplägget av resterande del av kursen. Ett annat exempel är de individuella samtal som läraren i svenska som andraspråk i Södertälje i regel har med sina elever efter olika uppgifter/prov. Vissa elever uppger dock att de inte har fått något sådant samtal. Lärarna har ett rikt underlag för bedömning och betygssättning. Genom olika typer av undervisningsmaterial, uppgifter och former för redovisning under en kurs får lärarna mycket underlag att bedöma och betygssätta eleven på. De, för eleverna tämligen stresskapande, nationella proven, utgör endast en del av lärarnas underlag. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Ju större kurserna är, desto mindre tenderar den individuella återkopplingen bli. Direkt återkoppling till eleverna på individuell nivå tenderar att bli mer sparsam på större kurser. Ett exempel ges i Södertälje där antalet elever på kurserna i svenska som andraspråk kan variera betydligt. Eleverna upplever att de fick mindre återkoppling på kursen med fler elever. Folkuniversitetets egna kursutvärderingar visar att eleverna generellt upplever att återkopplingen över kunskapsutvecklingen behöver förbättras. Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 14(22)

16 Vissa elever i Södertälje är oklara över vad de betygssätts på. Lärarna kan bli tydligare med hur och när de bedömer eleverna och vad som är betygsgrundande. Ingen sambedömning äger rum. En mindre rokadrättning av ett antal nationella prov i svenska som andraspråk har genomförts, men åtföljdes inte av en diskussion. Vid enstaka tillfällen tar komvux-lärarna hjälp av gymnasielärarna på Kungstensgymnasiet i bedömningsfrågor. Ingen analys av kursbetyg i förhållande till betyg på nationella prov har gjorts. Det görs heller inga jämförelser mellan hur lärarna på Folkuniversitetet sätter betyg och hur lärare hos andra anordnare resonerar vid betygssättning. Inte heller finns ett gemensamt arbete med gymnasieskolan (Kungstensgymnasiet) i dessa frågor. Av dessa anledningar är det svårt för anordnaren att ge ett bra svar på frågan om man sätter rättvisa och likvärdiga betyg. Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 15(22)

17 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Styrkor Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal styrkor, bland annat dessa: Olika utvärderingar genomförs. I Stockholm genomförs mittkursutvärderingar som syftar till att ge läraren en bild av vad eleverna har för önskemål och behov för resterande del av kursen. Slututvärderingar är mer framåtsyftande och avser att förbättra kommande kurser utifrån elevernas synpunkter. I Södertälje genomförs också kursutvärderingar som analyseras av skolledningen. Resultat från utvärderingarna har använts för att förbättra verksamheten. Från utvärderingarna går det att utläsa att eleverna skattar sin egen insats/ansträngning i studierna relativt lågt. Resultaten visar också att de har en ganska låg kännedom om individuella studieplaner och likabehandlingsfrågor. Skolledningen har därför poängterat att dessa frågor Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 16(22)

18 ska lyftas mer på lektionerna. De har också börjat fundera på hur skolan bättre kan informera eleverna om vad som krävs för att studera på komvux. Det planeras för en särskild enkät riktad till distanseleverna i Stockholm. Måluppfyllelsen för distanselever är relativt låg och andelen studieavbrott är högre jämfört med klassrumsstudier. För att få en bättre bild av hur eleverna uppfattar sina distansstudier ska en enkät tas fram. Den ska fokusera studieupplägg och kursinnehåll och förhoppningen är att antalet avbrott på distanskurserna reduceras. Möten motsvarande arbetsplatsträffar äger rum. Under hösten har lärare och skolledning i Stockholm träffats ett par gånger. Dessutom har skolan uppstartsmöten inför varje period, dvs. fem gånger årligen. På dessa möten går skolledning och personal bland annat igenom de utfall man har haft. Nätverk med andra utbildningsanordnare finns i Stockholm. Cirka två halvdagar per termin träffar personal från Folkuniversitetet lärare från andra utbildningsarordnare. Då lyfter man frågor som rör t.ex. bedömning och betygssättning, nationella prov, undervisningsmaterial samt de gemensamma utmaningar man har. Studie- och yrkesvägledarna träffas också i detta nätverk. Lärarna i Stockholm har ett visst utbyte med gymnasielärarna på Kungstensgymnasiet. Varje lärare på Folkuniversitetet komvux är ensam lärare i sitt ämne och har därför behov av diskussionspartners. Emellanåt sker ett sådant utbyte med lärare på Folkuniversitetets gymnasieskola, Kungstensgymnasiet. En insats kring att utveckla undervisningen av nybörjare har initierats. Att ta hand om studieovana elever behöver lärarna bli bättre på, menar skolledningen. Hösten 2013 genomfördes ett större möte med föreläsning och diskussioner där flertalet lärare inom Folkuniversitetet som undervisar nybörjare deltog. Utvecklingsinsatsen kring att undervisa nybörjare fortsätter framöver. Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 17(22)

19 Två heldagar per år ägnas åt gemensamt utvecklingsarbete. En av flera frågor som då finns på agendan är revidering av likabehandlingsplanen. Elever som gör studieavbrott ska följas upp. Rutinen är att Folkuniversitetets administratörerer ska ta kontakt och förhöra sig om anledningar till avbrotten. Framgent ska studie- och yrkesvägledaren också arbeta med att följa upp distanseleverna för att minimera antalet avbrott. Eleverna i Stockholm vet var de ska vända sig i händelse de har klagomål och synpunkter. Eleverna säger dock att de inte haft anledning att klaga på något särskilt. En kartläggning av bemötande och trygghet har genomförts under Eleverna tillfrågades av anordnare om hur de upplever att lärare och andra elever bemöter dem på skolan samt i vilken utsträckning de känner sig trygga på skolan. En sådan kartläggning är en viktig del i arbetet med likabehandlingsfrågorna. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Rutiner för analys av faktorer som påverkar anordnarens resultat kan bli tydligare. Anordnaren använder ett ISO-system för uppföljning och utvärdering och en s.k. årsklocka har tagits fram efter att vårt besök i verksamheten i december Det finns dock anledningar till att ta fram ytterligare rutiner för hur man gemensamt på skolnivå kan analysera hur processer och organisation påverkar de utfall man har. Gemensamma möten mellan kollegor äger sällan rum i Stockholm. Träffar mellan lärare i syfte att diskutera sina ämnen och utveckling av verksamheten i stort är inte schemalagda. Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 18(22)

20 I Södertälje saknas inplanerad tid för möten/arbetsplatsträffar. I ämnena svenska/svenska som andraspråk finns två lärare. Övriga lärare sköter planering, undervisning och bedömning på egen hand. Nätverk och samverkan med externa aktörer saknas i stor utsträckning. Det är något enheten ska arbeta mer med framöver, menar skolledningen. Samanalys av kursutvärderingar görs inte i Södertälje. Skolledningen studerar resultatet från kursutvärderingarna, men det diskuteras inte mer övergripande där den pedagogiska personalen involveras. Kontakterna mellan Folkuniversitetet i Stockholm och Södertälje kan utvecklas. 1 Nu träffas skolledningarna månatligen i syfte att samplanera, men samarbetet är aningen haltande. Ett tätare samarbete skulle kunna gagna lärarna som då kan få möjlighet att utbyta erfarenheter och diskutera med en ämneskollega. I dagsläget är det flesta av lärarna tämligen ensamma i sin yrkesutövning. Skolledning kan göra mer frekventa besök i klassrummen. I dagsläget gör avdelningschefen i Stockholm ett besök i början av varje termin. Besöken syftar primärt inte till att utvärdera den besökta lektionen utan till att från eleverna få en bild av undervisningen. Hanteringen av studieavbrott kan bli tydligare. Anordnaren började med sammanställning och uppföljning i oktober 2013, men lärarna i Stockholm berättar att det tar tid och är svårt att nå elever som eventuellt eller faktiskt har gjort ett studieavbrott. Lärarna försöker dock att efter bästa förmåga följa upp och rapportera till enhetens administratör. Skolledningen menar att ansvaret för att följa upp avbrott är förlagt till administrationen. 1 Ett större omläggningsarbete för att främja samverkan mellan regions östs samtliga komvuxenheter påbörjades vid årsskiftet efter att anordnaren utvärderats. Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 19(22)

21 Studeranderåd eller motsvarande formellt organ för elevinflytande saknas på båda enheterna. Folkuniversitetets kursutvärderingar visar att ett av de områden med som eleverna skattar lägst rör just inflytandet över kursen. KSL:s brukarenkät från 2013 visar också att Folkuniversitetet har ett värde under genomsnittet vad gäller frågor om inflytande. Likabehandlingsplanen uppfyller inte kraven som ställs på en sådan. Likabehandlingsplanen är densamma i Stockholm och Södertälje. Det är inte i förenlighet med författningarna utan varje enhet ska kartlägga sin egen verksamhet och utifrån det skapa en plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Folkuniversitetets plan saknar en beskrivning av hur kartläggning av verksamheten ska göras och har inte heller en del som tar upp konkreta främjande och förebyggande åtgärder. Det finns vidare ingen beskrivning av planerade åtgärder utifrån en analys av föregående års plan eller från det kartläggningen har visat. Dock har anordnaren genomfört en kartläggning av hur eleverna upplever att de blir bemötta och om de känner sig trygga på skolan (se Styrkor under Styrning, ledning och kvalitetsarbete ). Eleverna behöver tydligare information om vad det innebär att studera på Folkuniversitetet komvux. Den information som ges eleverna på enheterna om t.ex. studie- och yrkesvägledning, vad det innebär att studera, möjligheter till elevinflytande och om likabehandlingsplanen skulle behöva förbättras eftersom eleverna har relativt låg kännedom om dessa områden. I Södertälje får eleverna ett välkomstbrev men ges inte möjlighet att komma på ett introduktionsmöte. Detta kan möjligen utvecklas med ytterligare information. En tydligare plan för lärarnas kompetensutveckling kan upprättas i Södertälje. Skolledningen berättar att lärarna kan ta del av hela Folkuniversitetets kursutbud, men lärarna har inte varit på externa föreläsningar, seminarier och liknande. Skolledningen menar att de ska identifiera lärarnas behov av kompetensutveckling. Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 20(22)

22 Sammanfattande intryck Folkuniversitetets vuxenutbildning i Stockholm och Södertälje är två småskaliga verksamheter med ett fåtal lärare på respektive enhet. Verksamheten är också relativt ung, men utbudet och elevantalet beräknas växa framöver. Synen på lärarna från såväl skolledningarna som eleverna är positiv. Eleverna upplever att lärarna är engagerade, kunniga och lyhörda för elevernas önskemål och förutsättningar att studera. Eleverna känner att de blir sedda att lärarna är duktiga på att stämma av med varje elev och att de får individuell feedback på sin kunskapsutveckling. Även om båda enheterna saknar ett formellt organ för att kanalisera elevernas åsikter, finns goda möjligheter för eleverna att påverka upplägget av undervisningen, framförallt aspekter som rör hur de kan redovisa sina kunskaper. Våra lektionsbesök ger oss en bild av en god och nära relation mellan lärare och elev och att alla elever vågar, vill och ges utrymme att komma till tals. Under besöket har några områden utkristalliserats som förtjänar extra uppmärksamhet och som vi tror kan utveckla Folkuniversitetets komvuxverksamhet. Identifiera stödbehov och ge stöd Idag sker en viss kartläggning av elevernas förkunskaper, studieerfarenheter och livsvillkor bland annat genom korta provuppgifter initialt och genom brev som eleverna skriver till lärarna innan kursstart. Problemet är att en del elever utelämnar väsentlig information såsom att de har en diagnos eller andra omständigheter som reducerar deras möjligheter att studera. Tydligare strukturer och rutiner för att identifiera elever som är i behov av någon form av stöd behöver upprättas. Det finns i dagsläget visst stöd för eleverna att få, bland annat genom handledningstimmar i Stockholm, men få elever använder sig av den möjligheten. Detsamma kan sägas gälla för de språkstugor som tidigare var i bruk. Enheten har uppmärksammat svårigheterna med att identifiera elever i behov av stöd samt tillvägagångssätt för att ge stöd. En väg att gå tror man kan vara att involvera en specialpedagog i större utsträckning. Samarbete och samverkan De flesta lärare som undervisar inom komvux på Folkuniversitetet i Stockholm och Södertälje saknar ämneskollegor. Samverkan mellan de båda enheterna och utanför den egna organisationen finns i viss utsträckning, men kan utvecklas och fördjupas. Det finns ett behov att gemensamt föra en kontinuerlig dialog om t.ex. betygssättning och bedömning. Sambedömning skulle kunna ske i större utsträckning. Genom mer formaliserade träffar kan möjligheten att fördjupa ett arbete med att Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 21(22)

23 analysera den egna verksamheten och de utfall man har. Skolledning och personal skulle då i större utsträckning tillsammans kunna analysera betygsutfall och avbrottsfrekvens på olika kurser samt tolka resultaten från kursutvärderingarna. Så sker i viss mån idag, men diskussionen förs sällan på en övergripande skolnivå. Det finns således potential att utveckla kvalitetsarbetet och skapa rutiner för hur det ska bedrivas så att alla som arbetar i verksamheten blir delaktiga. Information och kommunikation Ett utvecklingsområde som Folkuniversitetets kursutvärderingar pekar på rör den information eleverna får innan och under sina studier. Att det förhåller sig på det sättet bekräftas också i våra möten med eleverna. Det välkomstbrev som idag ges till eleverna i Södertälje innehåller en del information, men skulle kunna kompletteras med välkomstmöten vid periodstarter och genom en utveckling av de lärplattformar som används. Den information som saknas eleverna rör bland annat: - individuella studieplaner som inte upprättas för alla elever och som eleverna har låg kännedom om. - möjligheterna till studie- och yrkesvägledning, särskilt för eleverna i Södertälje där det inte finns en studie- och yrkesvägledare på plats. - hur enheternas arbete mot trakasserier och kränkande behandling och för likabehandling ser ut och på vilket sätt eleverna kan vara delaktiga i det arbetet. - vilka möjligheter eleverna har att vara med att påverka och utöva inflytande över sin utbildning. Idag saknas formella strukturer för att ta hand om elevernas synpunkter och engagemang. Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 22(22)