Rapport från återbesök i vuxenutbildningen på Lernia

Transkript

1 Rapport från återbesök i vuxenutbildningen på Lernia Samordnare: Lisbeth Jacobsson, Botkyrka kommun Medbedömare: Tove Bodin, Linda Folke Botkyrka kommun Medbedömare: Anna Sundin, rektor Stockholm

2 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Med utgångspunkt i denna överenskommelse har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under en treårig avtalsperiod ( ). Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. Utgångspunkt tas också i de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen (SFS 2011:1108): Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden samt Elevernas inflytande och delaktighet. Genomförande och uppföljning Utvärderingarna genomförs av en samordnare som till sin hjälp har en medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Avtalet anger att de utvecklingsområden som skrivs fram i utvärderingstrapporterna ska följas upp vid ett återbesök hos anordnarna. Anordnaren får då redogöra för vilka åtgärder som vidtagits sedan utvärderingen genomfördes. Vid återbesöket deltar den ursprungliga medbedömaren. 2 (13)

3 Uppföljning av vuxenutbildningen på Lernia Den gymnasiala vuxenutbildningen inom el och fastighetsteknik i Örnsberg och VVS i Liljeholmen utvärderades under perioden november Cirka ett år därefter, i december 2015, genomfördes återbesök i verksamheterna. Under besöken intervjuades skolledning samt två grupper om vardera tre lärare med olika undervisningsämnen samt APL-samordnare för VVS. Nedan redogörs för de huvudsakliga utvecklingsområden som identifierades under utvärderingen samt en beskrivning av hur anordnaren under året arbetat med att utveckla verksamheten. Bilden av hur situationen ser ut i dagsläget i förhållande till dessa utvecklingsområden är den som skolledning och lärare ger under intervjuerna. Kunskaper, utveckling och lärande Alla elever känner sig inte sedda. Anordnarens egna utvärderingar visar att många elever inte tycker att lärarna hinner följa och se alla elevers utveckling och behov. Detsamma uttrycker också några av de elever vi möter. De menar att situationen uppstår i de teoretiska delarna av undervisningen. Några elever uppfattar att lärarna inte känner sig lika säkra i den undervisningssituationen och menar att eleverna då är i större undervisningsgrupper. Under de praktiska momenten är eleverna uppdelade i mindre grupper och där är lärarna mer trygga, menar eleverna. Lärarna inom el och fastighetsteknik finns tillgängliga för eleverna även utanför ordinarie undervisningstid för att stötta och hjälpa elever även inom andra ämnen än sitt eget. Lärarna tror att ovanstående synpunkter från eleverna också kan handla om att elever tycker att de får vänta för länge på återkoppling av genomförda prov och uppgifter. I dag ges återkoppling snabbare och genom att lärplattformen är än mer utvecklad ser eleverna snabbare sina resultat. Elevernas motivation till teorietiska studier är blandad och på VVSutbildningen har man försökt avhjälpa motståndet mot teorietisk undervisning genom att varva teori och praktik och inte lägga tunga teoretiska kurser efter varandra. Antalet deltagare på teoretiska moment är nu mindre för att säkerställa att alla elever blir sedda. 3 (13)

4 Lärarna framhåller vikten av att ständigt arbeta med att stärka elevernas motivation. Interna enkäter visar att eleverna har vissa synpunkter på lärarna. Invändningarna handlar oftast om att eleverna upplever att lärarna inte är så bra på att förklara, har språksvårigheter eller är för teoretiskt orienterade i sin undervisning. Dessa synpunkter kommer också fram under våra intervjuer där eleverna uttrycker att de saknar struktur, lagom tempo och bättre svenskkunskaper hos vissa lärare. Lernia har arbetat med att komma till rätta med ovanstående problematik på ett framgångsrikt sätt och skolledningen anger att man inte har den typen av klagomål idag. Man går mot flippat klassrum för att underlätta för eleverna att vara mer förberedda inför de teoretiska lektionerna. Eleverna önskar mer samarbete mellan lärarna. Eleverna menar att ett utökat samarbete skulle kunna medföra att varje lärare fick bättre inblick i hur och med vad kollegorna arbetar och lägger upp sina kurser. Lärarna anser emellertid själva att de har en god inblick i varandras kurser. Flera lärare behärskar samma kurser och samarbetar vid kursupplägg och i arbetet med lärplattformen. Lärplattformen har lagt grunden för större inblick och för likvärdighet mellan kurserna. 4 (13)

5 Handledning ges, men särskilda tillfällen saknas. Lärarna arbetar individuellt med eleverna, framförallt i den ordinarie undervisningen. Få särskilda handledningstillfällen erbjuds dock. Lärarna arbetar individuellt med eleverna, framförallt i den ordinarie undervisningen. Speciellt tider för handledning finns, men det är oftast inte de elever som behöver handledning som kommer till dessa tillfällen. Lärarna lägger mycket tid på att motivera elever med stödbehov att ta emot stöd. Enheterna saknar tillgång till speciallärare/-pedagog. Personalen berättar att många elever är i behov av särskilt stöd på olika sätt och att specialpedagogisk kompetens skulle behövas. Lärarna upplever dock att de tillsammans klarar av att hantera elevernas olika behov tämligen väl. En annan utmaning inom detta område är de elever som inte har utvecklat svenska språket i sådan utsträckning att de inte förmår att tillgodogöra sig undervisningen. Utbildningsansvarig i Liljeholmen anser att det finns ett behov av att starta en kurs i yrkessvenska för att möta dessa elevers behov. Studievägledare hjälper elever med stödbehov att ta fram en individuell handlingsplan för att underlätta studierna. Det finns specialpedagog inom Lernia, men ingen som är knuten speciellt till dessa enheter. Lärarna tycker att de oftast kan hantera eleverna själva med hjälp av specialprogram och genom att ge extrastöd. Vuxenteamet finns i Liljeholmen för elever från Stockholm. Tankar om att anställa en specialpedagog finns. 5 (13)

6 Alla elever i behov av stöd behöver få adekvat sådant. Under introduktionssamtalen noterar studie- och yrkesvägledare eller lärare de elever som av en eller annan anledning är i behov av särskilt stöd. Förteckningar med dessa elever finns till lärarnas förfogande, men eftersom kurserna är korta tar inte lärarna alltid del av dessa listor eller hinner möta elevernas eventuella stödbehov. De korta kurserna i kombination med att elevernas förkunskaper kan vara grunda är en svår kombination, menar flera lärare. Några lärare beskriver att det alltid finns en handfull elever som inte tar sina studier seriöst och tycker att det är svårt att nå dessa elever. En del lärare säger att de försöker jaga eleverna, men att de ibland ger upp hoppet om dessa elever och poängterar att eleverna är vuxna och behöver ta eget ansvar. En del elever berättar själva för sin lärare att de behöver extra stöd, men även de som inte gör det upptäcks oftast tidigt. En del elever har en sådan privat situation att de har svårt att prioritera utbildningen och en del väljer att göra avbrott. Lärplattformen är inte fullt implementerad. Lärarna i Liljeholmen menar att uppbyggnaden av plattformen tar tid, men att de har kommit en bit på vägen. En del lärare har inte heller kommit igång med att använda plattformen i någon större utsträckning, vilket ogillas av eleverna. Det stora arbetet handlar om att göra kurserna likvärdiga, att alla lärare ska arbeta på liknande sätt idag varierar det för mycket i hur lärarna arbetar, menar lärarna själva. Tanken är att elever som är frånvarande under ett lektionspass lätt ska kunna följa kursutvecklingen i plattformen och att lärare som vikarierar, enkelt ska kunna gå in och ta över en kollegas lektionspass. För att nå dithän återstår en del arbete med att fylla lärplattformen med relevant innehåll. Lärarna menar att de saknar ett övergripande stöd kring hur de ska använda plattformen och därför har uppbyggnaden istället hanterats lokalt. Lärplattformen är fullt ut implementerad. 6 (13)

7 Planeringen av gymnasiearbetet oroar. En del elever saknar förberedelse och planering för hur deras gymnasiearbeten ska genomföras. Tydliga instruktioner inför gymnasiearbetet finns på lärplattformen. Så även mallar för gymnasiearbetets struktur. 7 (13)

8 Bedömning och betygsättning Gemensamt bedömningsarbete kan utvecklas. Ett av utvecklingsområdena för enheten i Liljeholmen är att förbättra bedömaröverensstämmelsen mellan lärarna, menar utbildningsansvarig. Enhetens lärare har behov av att tillsammans tolka kunskapskraven och hur dessa kan användas för att lägga upp undervisningen. Idag har lärarna huvudsakligen ett informellt utbyte med varandra i frågor som rör bedömning, även om formaliserade möten sker under fortbildningsdagar samt vid behov (t.ex. mentorskap/ handledning vid bland annat nyanställningar). Fler regelbundna möten om dessa frågor skulle kunna fortbilda lärarna i bedömningsfrågor så att insikterna i styrdokumentens intentioner utökas och en större samsyn uppnås. Ett system för sambedömning har tagits fram och används av bägge enheterna. Planering för föreläsningar kring betyg och bedömning har tagits fram. Eleverna får ibland vänta på feedback. Ett par elever vi möter berättar att det ibland kan ta upp till ett par veckor att få återkoppling på en utförd uppgift. Feedbacktiden har kortats ner betydligen och är nu 2-4 dagar. De har också tester som är mer av quiz som ger automatisk återkoppling. I och med att lärplattformen är implementerad får eleverna sin återkoppling även där. Vissa prov har uppgifter med olika betygsnivåer Att variera ett prov med A/C/E-uppgifter kan vara problematiskt. Varje elev ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och stimuleras till det - inget tak ska sättas för elevernas utveckling. Vi menar att det finns en risk att E-uppgifter kan leda till att eleverna uppmuntras till att satsa på enbart E och inte högre. Uppgifterna i ett prov utmärks inte längre med betygsnivån. 8 (13)

9 Tydligheten i vad eleverna får betyg på kan öka. Eleverna gör olika antal arbetsordrar under en kurs. För varje order ges omdömen i form av godkänt eller icke godkänt. Arbetsordrarna innehåller ett antal olika moment som också bedöms på samma sätt. Hur dessa omdömen sedan vägs samman till ett betyg är inte helt klart för eleverna. En lärare berättar att han använder ett kunskapstest samt en redovisning/komplettering till kunskapstestet (där eleverna får redovisa sådant de inte visat kunskaper om på kunskapstestet) som utgör underlag för betyg. Några elever i Örnsberg menar att de ibland fått kursbetyg utan att få en motivering till vilka kunskaperkvaliteter och förmågor de inte utvecklat. I och med att lärplattformen är införd kan eleverna själva följa sina resultat på varje uppgift. Lärarna går igenom kursupplägg och betygskriterier i början av varje ny kurs. 9 (13)

10 Styrning, ledning och kvalitetsarbete En del kursutvecklingsarbete kvarstår. Kursutvecklingsarbetet påbörjades i början 2014 och några lärare i Liljeholmen menar att de har kommit en bit på vägen, men att det är en pågående process. Lärarna arbetar fortlöpande gemensamt med att fylla kurserna med relevant innehåll. I det arbetet ingår bland annat att identifiera gemensamma beröringspunkter/målområden i de olika kurserna. För att undvika onödig repetition ska fortsättningsvis samma innehåll endast tas upp i en kurs. Kursutvecklingsarbetet som påbörjades 2014 har genomförts, men man poängterar att arbetet är en ständigt pågående process. Information till elever om utbildningarnas upplägg kan förtydligas. En hel del elever hoppar av sin utbildning och merparten av studieavbrotten sker första terminen. Enligt verksamhetschef beror det på att många elever blir förvånade över att utbildningen innehåller så många teoretiska moment. Verksamhetschefen menar att skolan försöker att på förhand ge eleverna en så realistisk bild som möjligt av utbildningen, men tror samtidigt att många elever inte tar del av den informationen. De elever vi samtalar med tycker dock att utbildningens innehåll och upplägg motsvarar de förväntningar de hade från början. Lärarna upplever att eleverna på förhand inte har förstått hur mycket teori utbildningen innehåller. Genom mycket stöd och individuell handledning samt nya pedagogiska metoder (exempelvis flippat klassrum) försöker lärarna underlätta för eleverna att ta till sig den teoretiska utbildningsdelen. Elever vill ha kurserna i en annan ordningsföljd. Eleverna på båda enheterna har synpunkter på att kurserna ligger fel i förhållande till varandra. De menar att vissa kurser bygger på varandra, 10 (13)

11 men upplever att de kommer i omvänd ordning. En lärare påpekar att kurserna är fristående, men att de ändå har en plan för hur kurserna ska ligga i förhållande till varandra. Av personal- och schematekniska skäl kan den tänkta ordningen emellertid ibland förändras. På grund av schematekniska skäl kommer inte kurserna i samma ordning för alla grupper. I och med att kurserna är fristående från varandra är det inget krav att de måste komma i en viss ordning. Eleverna kan dock uppfatta att de får läsa kurserna i fel ordning utifrån att de pratar med varandra och hör att andra elever har läst kurserna i en annan ordning. De flesta lärare saknar lärarutbildning. Lärarna har dock överlag lång och gedigen yrkeserfarenhet, vilket eleverna upplever positivt. Bristen på pedagogisk utbildning märks framförallt i förståelsen av uppdraget, i meningen att ha en känsla för hur styrdokumenten kan tillämpas i verksamheterna. Det finns i utbildningarna lärare som har en akademisk examen, men de kan ibland få kritik från eleverna för att de är alltför teoretisk orienterade i sin undervisning. Dessa områden behöver enheterna arbeta vidare med, menar verksamhetscheferna. En majoritet av lärarna har genomgått lärarutbildning eller är under utbildning. Lärarnas delaktighet i kvalitetsarbetet kan öka. Lärarna upplever att de på t.ex. APT mest får information om olika utfall och resultat. Verksamhetschefen i Örnsberg menar dock att resultaten diskuteras i arbetslagen. Intrycket är emellertid att en stor del av de analyser som görs och slutsatser som dras om verksamheternas kvalitet och utvecklingsbehov sker på ledningsnivå. Det finns interna handlingsplaner för utvecklingsarbete. I dagsläget får arbetslagen ta ett större ansvar för kvalitetsarbetet än tidigare. Vid uppföljningstillfället ser vi att mycket görs kring kvalitetsfrågor men att det som behöver utvecklas är att skapa en gemensam bild av vad kvalitetsarbete innebär. 11 (13)

12 Alla elever deltar inte i arbetsplatsförlagt lärande. Eleverna ansvarar själva för att ta kontakt med arbetsplatser där APL kan genomföras. Lärarna berättar att det kan vara svårt för eleverna att skapa kontakt med arbetsplatser och att APL därför ibland uteblir. Några elever berättar om att de har kurskamrater som istället stannar hemma under APL-tiden. Flera elever i Örnsberg känner inte till vem de ska vända sig till angående APL. Några elever som läser till VVS-montör menar också att informationen gällande APL, när den ska utföras och hur det ska gå till, har varit dålig. Eleverna i Örnsberg, inklusive de elever som snart ska påbörja sin APL, anser också att informationen varit dålig. En annan försvårande omständighet, enligt eleverna, är det negativa rykte som Lernias elever har på många arbetsplatser. En av lärarna instämmer i att kvaliteten för några år sedan varit dålig på Lernia, men att den nu, å andra sidan, är riktigt god. Möjligen lever ryktet om Lernias elever kvar på vissa arbetsplatser. Verksamhetschefen i Örnsberg och vissa lärare menar dock att de elever som har ambitioner och drivkraft, klarar av att ordna en APL-plats. Eleverna som saknar denna drivkraft och presterar sämre i skolan klarar inte heller i samma utsträckning att hitta en lämplig APL-plats. I den utsträckning dessa elever gör det, fungerar praktiktiden oftast sämre än för de högpresterande eleverna, menar verksamhetschefen. De allra flesta elever kommer dock ut på APL, uppskattningsvis cirka 80 procent på enheten i Liljeholmen. Bägge enheterna har APL-samordnare. Branscherna kräver att eleverna själva ordnar sina APL-platser, men vid behov ordnar samordnare en plats. All nödvändig praktisk information om APL finns på lärplattformen. På lärplattformen finns också en kurs som heter APL. Samtliga elever har en APL-plats. Kvaliteten på APL kan följas upp bättre. Vissa elever upplever att APL-tiden till viss del inneburit att de fått utföra arbetsuppgifter som inte legat i linje med det som utbildningen innehåller. Vilka arbetsmoment eleverna utför under APL kan därför följas upp bättre. Handledarna är nyckelpersoner för att eleverna ska få utföra relevanta arbetsuppgifter. De får ingen utbildning av skolan utan förses istället med underlag om vilka uppgifter eleven ska utföra och hur omdömen ska se ut. I Örnsberg menar delar av lärarkåren att lärlingarnas handledare är engagerade och insatta, men enligt de elever 12 (13)

13 som gör APL är handledarna inte särskilt bevandrade i bedömningsfrågor. Lärarna får därför ofta försöka tolka vad handledarna förmedlar till lärarna i sina omdömen. Kvaliteten på APL-platserna kan variera. Samordnaren gör minst ett besök per praktikplats och period. Då följer samordnaren upp både hur det går för eleven och säkerställer att momenten gås igenom. Lernia bjuder in till handledarträffar. Om arbetsplatsen inte motsvarar förväntningarna får eleven byta APL-plats. Alla elever får inte besök på APL. För att bättre kunna följa upp kvaliteten på APL bör lärarna i större utsträckning besöka eleverna på arbetsplatserna. Eleverna som har gått tre terminer på VVS-utbildningen tycker att lärarbesöken varit få och uppföljningen undermålig. Få elever har haft trepartssamtal mellan elev, handledare och lärare. Några av VVS-eleverna hävdar att deras handledare inte haft någon kontakt med skolan. En APL-samordnare har anställts under hösten 2014, men han hinner inte besöka alla elever. I Örnsberg saknas dessutom APL-samordnare. Den funktionen sköts istället av en lärare som besöker eleverna i så stor omfattning som möjligt. Samordnaren besöker samtliga elever. Anordnarens externa kontakter kan utvidgas. I KSL:s studerandeenkät från anordnaren relativt låg värdering av eleverna på området som rör branschkontakter. Därför ska man arbeta mer med det framöver, bl.a. genom föreläsningar av företrädare från branschen. Personalens kontakter med andra aktörer utanför den egna organisationen är också begränsad. Ett VVS-nätverk håller dock på att formeras, i vilket en av lärarna i Liljeholmen är ordförande. Lernia har ett samarbete med HSB, Bravida och Riksbyggen. Yrkesnämnden besöker eleverna under utbildningsintroduktionen. 13 (13)