Uppföljning av Swejas grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning

Transkript

1 Uppföljning av Swejas grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun

2 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Med utgångspunkt i denna överenskommelse har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under en treårig avtalsperiod ( ). Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. Utgångspunkt tas också i de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen (SFS 2011:1108): Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden samt Elevernas inflytande och delaktighet. Genomförande och uppföljning Utvärderingarna genomförs av en samordnare som till sin hjälp har en medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Avtalet anger att de utvecklingsområden som skrivs fram i utvärderingstrapporterna ska följas upp vid ett återbesök hos anordnarna. Anordnaren får då redogöra för vilka åtgärder som vidtagits sedan utvärderingen genomfördes. Vid återbesöket deltar den ursprungliga medbedömaren. 2 (11)

3 Uppföljning av Swejas grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning SweJa Kunskapscenter erbjuder grundläggande kurser samt teoretiska och yrkesinritade kurser på gymnasial nivå, men också uppdragsutbildningar. Verksamheten utvärderades under perioden maj, 2014 och drygt ett år senare genomfördes en uppföljning av verksamheten. Under uppföljningen gjordes två intervjuer; en med ledningsgruppen (fem personal) samt en grupp med fyra lärare inom programmen Vård och omsorg samt Barn och fritid. Nedan redogörs för de huvudsakliga utvecklingsområden som identifierades under utvärderingen samt en beskrivning av hur anordnaren under året arbetat med att utveckla verksamheten. Bilden av hur situationen ser ut i dagsläget i förhållande till dessa utvecklingsområden är den som skolledning och lärare ger under intervjuerna. Ett stödteam håller på att ta form En bättre beredskap kan byggas upp för att ge särskilt stöd till elever som är i behov av det. Vissa lärare framhåller att de arbetar mycket för att de snabbt ska kunna identifiera elever i behov av stöd så att de inte ska bli underkända. Genom de initiala kartläggningarna får lärarna en bra bild av elevernas behov och förutsättningar. Lärarnas samarbete över ämnesgränserna skapar också förutsättningar för att finna elever med stödbehov. Samarbetet, som studie- och yrkesvägledaren också är delaktig i, ger dessutom möjligheter att gemensamt diskutera enskilda elever och skapa bra förutsättningar och åtgärder för dem. Det finns flera formella stödtillfällen för elever att ta del av. När det gäller mer specifikt stöd, för t.ex. elever med diagnoser, har anordnaren inte särskild kompetens bland personalen. Det har funnits en ambition att skapa ett stödteam, men då specialläraren slutade sin anställning sköts tanken om ett stödteam på framtiden. Tanken med teamet var att studie- och yrkesvägledaren och specialläraren skulle arbeta tillsammans med lärarna för att kartlägga förekomsten av diagnoser och andra svårigheter samt att tidigt identifiera elever som riskerade att få eller hade fått betyg F. En lärare har sökt specialpedagogisk utbildning till hösten 2014 och studie- och yrkesvägledaren ska få utökad kompetens inom specialpedagogik. 3 (11)

4 Skolledningen menar att lärarna har blivit mer medvetna om vikten av att ge adekvat stöd och mer observanta på de eventuella stödbehov som finns. Genom initiala, kartläggande samtal med eleverna får lärarna ofta en bra bild av elevernas behov, förutsättningar och behov av stöd. Lärarna gör de anpassningar som krävs utifrån elevernas behov. Det kan röra sig om allt från förlängd tid för prov och byte av redovisningsform, men också användning av olika tekniska hjälpmedel, såsom appar och ljudböcker. Ett arbete pågår med att bygga upp en större resursbank för stöd. En lärare som undervisar inom barn- och fritidsutbildningen har under det senaste året studerat specialpedagogik på universitetet. Ambitionen är att hon som specialpedagog ska stödja enskilda eller grupper av elever, men också coacha enhetens övriga pedagoger. Ett stödteam bestående av specialpedagog, studie- och yrkesvägledare och rektor har skapats. Det återstår dock en del arbete med att hitta formerna för stödteamets arbete, menar specialpedagogen. Stödteamet jobbar med förhållningsätt och handledning, så att lärarna i större utsträckning får adekvata verktyg att hantera elever med stödbehov. För elever hemmahörande i Stockholms stad finns vuxenteamet att tillgå. Elever från andra kommuner har inte tillgång till den resursen, men kontakt tas med elevernas hemkommuner om så skulle behövas. Individuella studieplaner har digitaliserats Planerna finns tillgängliga digitalt för lärarna utom på vård- och omsorgsutbildningarna, men anordnaren arbetar med att så ska bli fallet. I dagsläget har elever inte tillgång till de individuella studieplanerna i lärplattformen. De individuella studieplanerna finns nu i digitalt format också inom vård och omsorg, vilket underlättar för lärare. Däremot har eleverna inte tillgång till sin studieplan, med annat än att lärarna ger dem access. Ett arbete pågår för att tekniskt lösa detta genom lärplattformen, It s Learning. En framträdande tanke med att digitalisera de individuella studieplanerna är att synliggöra bedömningsprocessen för lärare och elever. Planerna ska kunna användas som ett effektivt verktyg av lärarna för uppföljning och dokumentation av eleverna. Dokumentation ska vara bred och inte enbart gälla resultat på prov och inlämningsuppgifter utan också avstämningar mellan lärare och elev, APL-omdömen m.m. Rektor menar att det arbete som bedrivs med att 4 (11)

5 digitalisera studieplanerna är viktigt, eftersom det återstår en del arbete med att nå en högre grad av en likvärdighet i bedömningar på enheten. Bedömningspraktiker skiljer sig, t.ex. mellan yrkeslärare och lärare i färdighetsämnen, anser rektor. Distansutbildningen behöver förbättra resultaten och minska avbrotten Andelen avbrott på distansutbildningarna är 53 procent, vilket är betydligt högre än den totala andelen studieavbrott som görs av elever hos anordnaren. och Högst andel elever (53 procent) som avbröt sina studier återfanns på kursen i engelska 5 (17 av 32 elever gjorde avbrott). Merparten av Swejas distanselever läser kurser inom barn- och fritidsutbildningen. Måluppfyllelsen och studieavbrotten är alltjämt högre i jämförelse med klassrumsundervisningen. Rektor tillstår att distansutbildning är ett utvecklingsområde för skolan. Trots en skicklig och erfaren distanslärare finns en del att utveckla vad gäller den kommunikativa delen i distanspedagogiken. Hur stöd kan ges genom lärplattformen behöver också ses över, menar rektor. Femveckorskurser ligger fast Kortare kurser ställer höga krav på lärare och elever. Svenska som andraspråk är en kurs som eleverna kan läsa på fem veckor. De korta kurserna har mycket undervisningstid inledningsvis. Ibland klarar eleverna inte att nå kunskapskraven på fem veckor, men då är det möjligt att förlänga kursen, säger lärare och studie- och yrkesvägledaren. Det är av stor vikt att eleverna har fått rätt information från början om vilka krav som ställs för att kunna läsa en kurs på så kort tid. Så är inte alltid fallet och några av de elever vi möten säger att det är svårt för många elever att hänga med i det tempo som hålls på korta kurser. Elever kan studera svenska som andraspråk, antingen på heltid om fem veckor eller på deltid om tio eller tjugo veckor. För elever som har svårt 5 (11)

6 att följa med i undervisningen på femveckorskurser finns stöd att få i t.ex. språkverkstan eller i språkcaféet, poängterar lärarna. Arbetet med utvärderingar har utvecklats En gemensam mall för kursutvärderingar bör tas fram. Att kunna analysera elevernas synpunkter på skolnivå underlättas av att ha en gemensam och standardiserad enkät. Lärarna gör idag sina egna kursutvärderingar, vilket gör det svårt att dra övergripande slutsatser. Efter att ha tagit del av ett urval av dessa utvärderingar kan vi konstatera att flera av dem skulle behöva utvecklas för att ge en uttömmande och nyanserad bild och kursernas innehåll och genomförande. Under året har olika personalgrupper arbetat med att ta fram en gemensam elevenkät, med både verksamhetsövergripande och kursspecifika frågor. Frågorna, som har prövats ut på elever, spänner över flera områden, såsom normer och värden samt elevinflytande. Eleverna ska också lämna skriftliga svar i enkäten. Framgent ska också den psykosociala miljön utvärderas på enheten. Den framtagna enkäten ska administreras två gånger per termin. Jämte dessa mer övergripande enkäter ska anordnaren också ta fram, och börja använda enklare utvärderingar, t.ex. av enskilda lektioner. Det är ett sätt för lärarna att få sin undervisning belyst, men också ett verktyg för formativ bedömning, vilket är ett område som anordnaren vill stärka. Organisatorisk förändring i sikte Utvecklingsarbetet kan komma att behöva förankras mer i organisationen. Innan de två utbildningsledarna tillsattes i januari 2013 var personalen indelad i tre ämneslag med varsin ämneslagledare. Den organisationen lämnades eftersom det inte främjade samarbete mellan lärare från olika ämnen. De nuvarande utbildningsledarnas uppdrag är inte ämnesbundet utan inbegriper hela verksamhetens pedagogiska och administrativa utveckling. Utbildningsledarna har däremot sedan tidigare en koppling till två av de tre forna ämneslagen. Det tredje ämneslaget, vård och omsorg, hade genom sin ämneslagledare en representant i ledningsgruppen, men den finns inte kvar i och med att funktionen med utbildningsledare tillkom. På enheten finns ett visst mått av kritik mot att utbildningsledarna saknar kompetens inom vård- och omsorgsämnen. Även om utbildningsledarna har ett övergripande 6 (11)

7 uppdrag upplever viss personal att vissa frågor delegeras till ämneslaget eftersom utbildningsledarna inte har sakkompetens. Utbildningsledarna medger att det tar tid att sätta sig in i alla arbetsområden och att det kan vara känsligt att driva frågor på områden där de själva inte har sakkompetens. En av utbildningsledarna menar dock att de så sakteliga håller på att bygga upp ett system för det. och Ämneslagen saknar ledare. Ämneslagen finns kvar när ämnesgemensamma frågor behöver avhandlas. Däremot saknas tydliga ledare för ämneslagen. Vi får bilden av att det dels är upp till enskilda lärare att sammankalla till möten om behovet uppstår, men också att det finns en outtalad förväntning om att de tidigare ämneslagsledarna ska ta ett fortsatt huvudansvar för gruppen. Det finns därför ett behov för anordnaren av att förtydliga ämneslagens och de tidigare ämneslagsledarnas roll i den nya organisationen och visavi utbildningsledarna. Enheten ska genomgå en organisatorisk förändring. Exakt hur den nya organisationen kommer att se ut är ännu inte bestämt. Ämnen såsom engelska och samhällskunskap försvinner sannolikt från utbudet och huvudsakligt fokus kommer att ligga på de två yrkesutbildningarna samt svenska som andraspråk på grundläggande nivå. De tre arbetslagen, som idag är intakta i förhållande till tiden för utvärderingen, kommer troligtvis att reduceras till två - ett arbetslag för respektive yrkesinriktning. I varje arbetslag ska svenska som andraspråkslärare vara representerade. Detta är ett sätt att stärka arbetet med andraspråksperspektivet, menar rektor. Rektor påpekar att detta har implikationer för de två utbildningsledarna som troligtvis kommer att göras utbildningsansvariga. En av dem har genomfört sin rektorsutbildning och den andra ska precis påbörja densamma. Utbildningsledarna har under året som gått fortsatt arbeta inom sina respektive ansvarsområden. En av dem har fokuserat mycket på kvalitetsarbetet. Den andra utbildningsledaren har jobbat med elevinflytande och drivit de pedagogiska mötena, på vilka t.ex. frågor om kollegialt lärande och betyg och bedömning diskuterats. Fortsatt arbetet med andraspråksperspektivet Anordnaren arbetar med att utveckla kompetensen i och arbetssätten för andraspråksinlärning. Efter att bland annat ha analyserat KSL:s studerandeenkät har anordnaren börjat arbeta mer aktivt med hur de bäst bemöter de behov elever med annat modersmål än svenska har. 7 (11)

8 Det kan t.ex. handla om att stärka dessa elevers IT-kompetens och studieteknik. En policy kring andraspråksperspektivet håller på att tas fram. Under hösten 2013 har man haft möten och diskuterat språkfrågor och andraspråksperspektivet och framöver ska workshops på temat anordnas. Lärarna i svenska som andraspråk har en framträdande roll i detta arbete. De har jobbat på olika sätt med språkutveckling tillsammans med lärarna för yrkesutbildningarna. Lärarna beskriver att frågor som rör språk ständigt är närvarande och att det de gör tillsammans är att betrakta som kollegialt lärande. och I linje med enhetens fokus på språkutvecklande arbete och med den språkpolicy som antagits erbjuds språkverkstad på måndagsförmiddagar. Då finns språklärare på plats, men också lärare från vård och omsorg samt barn och fritid i mån av tid. Några av de elever som läser grundläggande kurser menar att de är behjälpta av det individuella stöd de kan få i språkverkstan. Det finns en vilja bland lärare att tillämpa språkpolicyn, säger några lärare. Utbildningsledarna menar dock att det är synd att inte fler elever utnyttjar det stöd som ges i språkverkstan. En språkpolicy har tagits fram, vilken bland annat poängterar större samverkan mellan lärare i svenska som andraspråk och lärare i yrkeskurser, berättar rektor. Flera av lärarna ger uttryck för att ett ökat fokus på språkutvecklande arbete har medfört att de känner sig säkrare i förhållande till andraspråkselever. Lärarna nämner t.ex. hur de alltmer rutinmässigt använder sig av synonymer och förklarar och beskriver på flera olika sätt i undervisningen genom att också använda bild- och kroppspråk. Samarbetet mellan lärare i svenska som andraspråk och yrkeskurser har utökats. Lektioner på barn- och fritidsutbildningen har haft klassrumsbesök av svenska som andraspråkslärare och dessa har också haft uttalsträning med eleverna, vilket beskrivs som uppskattat. Även det omvända, att yrkeslärare har besökt lektioner i svenska som andraspråk, har ägt rum. Inom vård och omsorg har språkutvecklingen bland annat fokuserat elevernas dokumentation av patient-/brukarfall. Till hösten 2015 ska samarbetet mellan lärarkategorierna utökas i samband med att eleverna ska kunna kombinationsläsa yrkeskurser och svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Språkverkstan, med språk- och yrkeslärare närvarande, finns kvar i samma form som tidigare, och eleverna bedöms delta i tillfredsställande utsträckning. En lärare berättar att hon brukar ta med elever som har mycket kompletteringar till språkverkstan, även om det förstås är frivilligt att delta. En annan del för att stärka elevernas språkutveckling är ett språkcafé, som inrättats på initiativ av studeranderådet. En gång i veckan har eleverna möjlighet att träffa en lärare och prata om valfritt 8 (11)

9 tema. Det kan t.ex. röra en tidningsartikel eller en film. Språkcaféet har attraherat alltfler elever och är uppskattat, enligt lärarna. Eleverna tycker det är skönt att språkcaféet inte är en bedömningssituation. Rektor berättar att man har diskuterat möjligheterna till att inrätta en skrivarverkstad för att också stärka elevernas skriftliga förmåga. KASAM-begreppet ska genomsyra verksamheten Lärare berättar att de har arbetat mycket med likabehandlingsfrågor på enheten och att de försöker tillämpa planen i praktiken så att den inte endast blir en pappersprodukt. Planeringsdagarna under våren 2014 ska till stor del ägnas år frågor som rör likabehandling. En utvecklingsinsats som präglat verksamheten under året är arbetet med Kasam. Utgångspunkten är begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa begrepp ska på olika sätt konkretsiseras på skolan och i undervisningen. En kedja av aktiviteter samspelar för att skapa en starkare känsla av sammanhang för elever och personal: introduktionen för nya elever, den digitala studieplanen, systematisk uppföljning samt en flexibilitet inför elevernas livssituationer, studieteknik och lärstilar. Ambitionen är att Kasam ska genomsyra hela verksamheten och löpa som en röd tråd genom utbildningen. Syftet med Kasam är bland annat att bygga upp elevernas självkänsla och självtillit, men också att eleverna bättre ska förstå uppgifter, mål och syfte med utbildningen samt få redskap för att kunna kombinera och prioritera mellan studier, arbete och familj. Arbetet med Kasam är också tänkt att stärka elevernas inflyttande och påverkansmöjligheter. Personalen menar att ett starkt och aktivt studeranderåd är en viktig bidragande faktor till elevernas känsla av sammanhang. Studeranderådet uppfattas som en möjlighet att påverka sin och sina studiekamraters studiemiljö, genom en direktlänk in i skolans ledningsgrupp. Studeranderådets verksamhet har utökats Få elever deltar på studeranderådets möten. Rektor menar att det inte är lätt att få elever att engagera sig i elevrådet. Anordnaren har därför prövat alternativa sätt att inhämta elevernas synpunkter på verksamheten. När skolans lokaler skulle byggas om samlades eleverna i en referensgrupp för arbetsmiljöfrågor. Då var eleverna mer intresserade att delta och utöva inflytande, menar rektor. Vid tiden för utvärderingen finns det emellertid inga elevrepresentanter i arbetsmiljörådet. 9 (11)

10 Eleverna tycker att skolan vidtagit åtgärder utifrån en del av de frågor som tagits upp i rådet. Det gäller t.ex. synpunkter på toaletter och belysning. Däremot upplever eleverna att det är svårare att se hur mjukare frågor tas om hand. Frågan om ytterligare undervisningstid som diskuterats i studeranderådet känner eleverna att de inte fått gehör för på samma sätt. Arbetet med studeranderådet har utvecklats under året. Tre-fyra möten äger rum årligen och antalet engagerade elever har blivit fler. Studeranderådet har bland annat tagit initiativ till språkcaféet. Det utökade arbetet med studeranderådet har en koppling till enhetens arbete med Kasam. Studeranderådet fyller också en funktion i det systematiska kvalitetsarbetet, i meningen att det ger anordnaren insikt i elevernas uppfattningar om sin studiemiljö, lärarnas arbetssätt och skolans arbete med elevinflytande. APL-besök görs i större omfattning Alla elever får inte besök av lärare på APL. De flesta elever inom vårdoch omsorgsutbildningarna får besök av sina lärare under praktiken. Inom barn- och fritidsutbildningarna görs emellertid inga arbetsplatsbesök. Det är många elever och få lärare och därför är det är inte rimligt att de ska hinna med det, menar eleverna. Istället har eleverna kommunicerat med lärarna via mail under sin praktiktid. och Elevernas handledare under APL utbildas inte av skolan. Handledarna får däremot ett standardiserat bedömningsunderlag (som flera utbildningsanordnare i länet använder). Underlagen fångar relevanta kunskaper och färdigheter eleverna ska utveckla under det arbetsplatsförlagda lärandet och innehåller en kontroll om handledarna stämt av bedömningen med eleverna. Besök av lärare under det arbetsplatsförlagda lärandet görs nu mer systematiskt inom Barn- och fritidsutbildningen. Därtill har lärarna tät kontakt med arbetsplatsernas handledare via e-post. Lärarna stödjer handledarna vid sina arbetsplatsbesök, menar lärarna och en arbetsgrupp arbetar med att ta fram handledarutbildningar. I arbetsgruppen ingår deltagare som genomfört skolverkets APLutvecklarutbildning och även en deltagare som har genomfört skolverkets handledarutbildning. 10 (11)

11 Som en kompetensutvecklingsinsats ska yrkeslärare börja auskultera hos APL-handledarna. Tanken är att lärarna i svenska som andraspråk också ska delta vid dessa tillfällen. För att vidareutveckla APL finns en APL-utvecklare inom Vård och omsorg och en ytterligare har anställts inom Barn och fritid. Ambitionen är kortsiktigt att två lärare ska genomgå APL-utbildning under hösten 2015 och långsiktigt att samtliga lärare ska ha den kompetensen. 11 (11)