BUDGETEN 2012 EKONOMIPLANEN 2013 2014

BUDGETEN 2012 EKONOMIPLANEN 2013 2014 sfullmäktige 12.12.2011 112

INNEHÅLL Vision 2020: Karleby som bäst...1 Befolkning och sysselsättning...2 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikter...5 Utgångspunkter för budgeten för 2012 för...8 MÅL FÖR VERKSAMHETEN...19 Centrala bolags mål...38 DRIFTSEKONOMI...45 Revisionsnämnden...52 Centralvalnämnden...54 Ledning av staden...58 Stadskansliet...61 Ekonomiförvaltning och it-tjänster...64 Näringslivs- och stadsutveckling...66 Planering och regionutveckling...68 Dispositionsmedel...70 Regionala räddningsväsendet/ Karleby...72 Personalnämnden...74 Miljöhälsovårdsnämnden...77 Social- och hälsovårdsväsendet/förvaltning...87 Social- och handikappservice...91 Äldreomsorg...96 Hälsovårdstjänster...100 Nämnden för utbildning och fostran/bildningscentralen...109 Småbarnsfostran... 111 Grundläggande utbildning... 114 Specialundervisning... 116 Gymnasiet och annan utbildning på andra stadiet... 118 Kokkolan seudun opisto Karlebynejdens institut...120 Nämnden för kultur- och ungdomsväsendet: gemensamma utgifter och kansliet...124 Kulturtjänster...126 Stadsbiblioteket-landskapsbiblioteket...128 Museiväsendet Mellersta Österbottens landskapsmuseum...130 Ungdomstjänster...132 Idrottstjänster...134 Förvaltningstjänster...138 Ansvarsområdet för samhällsteknisk service...140 Ansvarsområdet för lokalförsörjning och fastigheter...143 Ansvarsområdet för stadsmiljön...146 Landsbygdsnämnden...148 Räddningsnämnden...150 AFFÄRSVERKEN...157 Karleby Energi...160 Karleby Vatten...162 Karleby Hamn...164 Työplus...166 INVESTERINGSDEL...169 BIDRAG, STADSSTYRELSEN...203 Pärmbild: Joni Virtanen

VISION 2020: KARLEBY SOM BÄST Inledning Det havsnära och tvåspråkiga Karleby, en stad i mänskligt format, erbjuder tjänster utgående från invånarnas behov samt en trygg och mångsidig boendemiljö. Staden som medverkar i internationella nätverk baserar sin livskraft på högklassigt kunnande, kulturell mångfald, konkurrenskraftig näringsverksamhet och logistik. s strategi beskriver stadsfullmäktiges intention om den riktning man vill att staden ska utvecklas i och på vilka sätt man under fullmäktigeperioden primärt vill utveckla staden. Den pejlar också tänkandet på längre sikt än så. Strategin anger riktlinjerna för utvecklingen av den egna verksamheten men den berättar också för hela kommunkoncernen, intressenter och andra aktörer i verksamhetsmiljön om stadens mål och funktionssätt. Som ett led i strategiarbetet har också en vision om Karleby 2020 defi nierats. Vid utarbetningen av strategin använde man sig av det balanserade styrsystemet BCS som stödjer utarbetningen och den praktiska omsättningen genom strategiska perspektiv och mål, kritiska framgångsfaktorer samt indikatorer. Med hjälp av en s.k. SWOT-analys har man skisserat en förändring av verksamhetsmiljön och bedömt egna styrkor och svagheter samt hot och möjligheter i verksamhetsmiljön. I arbetet har man dragit nytta av statistiskt material och beräkningar. Utarbetningen av ett strategidokument garanterar inte att strategin blir verkställd i praktiken. Genom strategiskt ledarskap måste man se till att strategin omställs i praktiken och att den utvärderas regelbundet. Till verkställandet av strategin hör att utarbeta sektorvisa strategier och strategiska program, starta strategiska utvecklingsprogram och föra personliga utvecklingssamtal. Strategin ligger som grund för ekonomiplaneringen och anger samtidigt instruktioner för budgetarbetet. Via budgeten styr strategin de mål som årligen sätts upp för verksamheten och ekonomin. Budgetuppföljningen är sålunda ett instrument för den strategiska utvärderingen och uppföljningen. Med hjälp av uppföljningen av strategin kontrollerar man att de kritiska framgångsfaktorerna förverkligas och de strategiska målen nås. Utöver uppföljningen och utvärderingen i samband med budgeten utvärderar fullmäktige i mitten av sin mandatperiod i vilken mån de strategiska målen har nåtts och huruvida strategin behöver justeras. Hur man lyckas med informationen om strategin på olika nivåer och till olika aktörer har mycket stor betydelse för den praktiska omsättningen av strategin. Verksamhetsmiljön förändras Förändringarna i verksamhetsmiljön innebär utmaningar för stadens utveckling. De för med sig nya möjligheter men också hot som om de blir verklighet kan hindra en önskad utveckling. Om man känner sina styrkor och svagheter och föregriper förändringar i verksamhetsmiljön har man bättre möjligheter att bemöta framtidens utmaningar. Som grund för strategiarbetet samlades ett omfattande statistikmaterial där man sökte framgångsvariabler, dvs. stadens styrkor, omständigheter som behöver utvecklas samt möjliga framtida utmaningar och hot mot stadens gynnsamma utveckling. Utmaningar för stadens utveckling utgör befolkningsökningen och den förändrade åldersstrukturen. De äldres andel ökar. En tredjedel av stadens anställda går i pension inom tio år. Arbetskraften ökar inte. Detta innebär också att kommunernas verksamhetsmodeller behöver förändras. Bristen på arbetskraft under en medellång tidsperiod ger upphov till en ökad konkurrens mellan stadsregioner. 1

En utmaning för staden och näringslivet är hur man ska klara sig ur den ekonomiska regressionen. Dess verkningar på stadens funktion och samhällets ekonomiska struktur kan ännu inte ses som helhet. Men kommunernas ekonomiska situation blir svårare och kraven på produktivitet höjs. Kommunstrukturen och -samarbetet och modellerna för tjänsteanordnande och -produktion söker sin form. Formerna för deltagande och samhörighet förändras. Trender som kan skönjas är att stadsregionernas betydelse ökar och att utbildnings- och kompetenskraven höjs. Den viktigaste globala faktorn är klimatförändringen som måste beaktas i kommunernas verksamhet. Strategiska mål perspektivvis Livskraftig och lärande stadsregion Lockande verksamhetsmiljö för företag Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Starkare regioncentrum Mångsidigt och attraktivt centrum för kultur och utbildning God livskvalitet och hälsa Välmående kunder och kommuninvånare Trivsam och trygg livsmiljö Kundernas nöjdhet med kommunens tjänster Fungerande sätt att anordna tjänster på Stark och dynamisk kommun som anordnare av tjänster Effektiva system för anordnande och produktion av tjänster samt fungerande tjänstepro- Kompetent personal och förnyelse Kompetensen och tillgången på personal säkras Arbetshälsa och motiverad personal Sund och stark kommunekonomi Hållbar ekonomi Fungerande ägarpolitik BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutvecklingen i staden har under de senaste åren varit mycket bra. Under detta årtusende har invånarantalet i Karleby ökat med ca 2 300. I fjol ökade folkmängden med 364 personer. Vid årsskiftet 2010/2011 uppgick antalet invånare till 46 260. Antalet invånare med finska som modersmål var 38 967 (84,2 %), antalet invånare med svenska som modersmål var 6 325 (13,7 %) och antalet invånare med annat modersmål var 968 (2,1 %). Antalet invånare som har annat än finska eller svenska som modersmål har nästan tredubblats under 2000-talet, vilket till stor del beror på det ökade antalet utländska studerande i Karleby. Antalet invånare med svenska som modersmål blir något mindre både absolut och proportionellt. Invånarantalet i Karleby hade vid utgången av september 2011 ökat med ca 200. I år uppskattas den totala befolkningstillväxten bli ungefär lika stor som i fjol. 2 Statistikcentralen publicerade 2009 en befolkningsprognos som sträcker sig till 2040. Befolkningsprognosen baserar sig på observationer av utvecklingen i fråga om nativitet, mortalitet och flyttningsrörelse under de föregående åren. När prognosen görs upp beaktas inte de eventuella verkningar som ekonomiska, sociala eller övriga samhälleliga eller regionpolitiska beslut har på befolkningsutvecklingen i framtiden. Av beräkningarna framgår närmast hur

utvecklingen kommer att se ut om den fortsätter på nuvarande sätt. Statistikcentralen gör upp en ny prognos av detta slag nästa år. När prognosen studeras bör det beaktas att den baserar sig på utvecklingen under några föregående år. Utvecklingen i Karleby har under de senaste åren varit gynnsam inom alla de delområden som inverkar på befolkningsutvecklingen. Den faktiska utvecklingen kommer knappast att långsiktigt vara så god som de antaganden som prognosen bygger på. Enligt befolkningsprognosen kommer invånarantalet i Karleby att utvecklas på följande sätt till 2040: År invånare 2010 (realiserat) 46 260 2015 47 748 2020 49 177 2030 51 380 2040 52 645 Enligt prognosen ökar invånarantalet under 2010-talet med ca 300 invånare per år. Detta årliga tillskott minskar till drygt 200 invånare per år under 2020-talet och till drygt 100 per år under 2030-talet. Utöver utvecklingen av den totala befolkningsmängden är det även viktigt att fästa uppmärksamhet vid de förändringar som sker inom de olika åldersgrupperna och som är av betydelse för omfattningen av tjänsteutbudet och inriktningen av tjänsterna. Åldersstrukturen för befolkningen i Karleby är fortsättningsvis gynnsam. Nativiteten kommer till följd av åldersstrukturen att fortfarande under en längre tid hålla sig på en hög nivå. Andelen barn och unga är relativt stor och andelen äldre relativt liten i jämförelse med landet i snitt. Medelstorleken på åldersklasserna under tio år är för närvarande 587. Enligt befolkningsprognosen kommen den genomsnittliga storleken på åldersklasserna i fråga att öka med ca 30 (ca 620) före utgången av 2015 och tillväxten fortsätter ännu på 2020-talet (630). Det är dock sannolikt att den realiserade tillväxten kommer att vara lägre än den som framgår av prognosen. UTVECKLING AV ANTALET BARN UNDER OCH I SKOLÅLDERN personer 0-6 7-15 16-18 14 000 12 000 10 0001 893 1 724 1 801 1 958 2 000 8 000 6 000 5 152 5 327 5 678 5 844 5 873 4 000 2 000 4 116 4 315 4 377 4 337 4 260 år 0 2010 2015 2020 2025 2030 3

Den genomsnittliga storleken på åldersklasserna 10 18 år är för närvarande 592. Den genomsnittliga storleken kommer att minska till knappt 520 före utgången av 2015 och åter stiga till 555 före utgången av 2020. Andelen personer i arbetsför ålder (19 64 år) av befolkningen är för närvarande ca 59 procent. Andelen kommer att sjunka till ca 53 procent före utgången av 2020. Antalet äldre ökar kraftigt. Antalet personer över 65 år uppgår för närvarande till drygt 7 900, dvs. 17,1 procent av stadens befolkning. År 2015 är andelen drygt 21 procent och 23 procent år 2020. Antalet personer över 75 år uppgår för närvarande till drygt 3 600. År 2015 kommer antalet att vara drygt 4 150, år 2020 ca 4 900 och år 2040 drygt 8 400. personer 14 000 UTVECKLING AV ANTALET ÄLDRE ENLIGT ÅLDERSKLASS 65-74 75-84 85+ 12 000 10 000 1 241 1 448 1 700 2 162 8 000 957 6 000 2 700 2 914 3 478 4 806 5 355 4 000 2 0004 255 5 709 6 279 5 619 5 427 år 0 2010 2015 2020 2025 2030 År 2010 föddes 614 barn. På grundval av utvecklingen i början av året torde antalet födda 2011 bli något högre jämfört med i fjol. Nativiteten förutspås hålla sig på nuvarande nivå under hela prognosperioden. I praktiken torde detta inte vara möjligt. Mortaliteten uppgår för närvarande till ca 400 per år. Mortaliteten ökar något när befolkningsstrukturen blir äldre. Flyttningsrörelsen var negativ under hela 1990-talet och i början av 2000-talet. Utfl yttningen tilltog under den ekonomiska tillväxten. Många människor fl yttade till orter där det fanns arbets- och studieplatser, dvs. till tillväxtcentra i södra Finland. Under 2000-talet har trenden för fl yttningsbalansen dock blivit gynnsammare och den har under de senaste åren varit i balans, till stor del tack vare immigrationen. Det är dock alltjämt en utmaning att få den negativa fl yttningsrörelsen för den arbetande och utbildade delen av befolkningen att ändras till positiv. Som det nu ser ut kommer den positiva befolkningsutvecklingen att fortsätta inom de närmaste åren. Målet för befolkningsökningen under den första halvan av 2010-talet är ca 200 invånare, vilket motsvarar skillnaden mellan nativiteten och mortaliteten (ett s.k. självtillväxtantal). Tack vare det raska uppsvinget inom nationalekonomin som pågick fram till år 2008 har sysselsättningsläget förbättrats. Ännu vid årtusendets början var arbetslöshetsgraden i Karleby 4 5 procentenheter större än siffran för hela landet. I Karleby har dock siffrorna för arbetslösheten sjunkit snabbare och hösten 2009 skar arbetslöshetskurvorna varandra. Arbetslöshetsgraden i Karleby var hösten 2011 en knapp procentenhet lägre i jämförelse med 4

hela landet. Situationen var som värst i mitten av 1990-talet när arbetslöshetsgraden i Karleby uppgick till 26 procent. Som en följd av lågkonjunkturen har arbetslösheten dock ökat från och med slutet av 2008. Efter en relativt kort konjunktursvacka förbättrades ekonomin från början av 2010 och samtidigt även sysselsättningsläget. Den säsongrensade arbetslösheten har fortsatt att minska under 2011. Arbetslöshetsgraden var 7,2 procent i september i år medan det i fjol var 8,1 procent. Sysselsättningsgraden för hela landet var 8,3 procent i september i år. Framför allt har ungdomsarbetslösheten förblivit på en hög nivå. Den snabba ökning av antalet arbetsplatser som pågick en längre tid avstannade i slutet av 2008. Då uppgick antalet arbetsplatser i Karleby till 20 054. Under 2009 var nettominskningen av antalet arbetsplatser ca 260. Vid utgången av 2009 var antalet arbetsplatser i Karleby 19 793. Mest minskade arbetsplatserna inom industrin, handeln och byggbranschen. Inom hälso- och sjukvården ökade arbetsplatserna med ca 300. På 2000-talet har arbetsplatsernas nettotillväxt uppgått till drygt 2 200. Nya arbetsplatser har uppkommit speciellt inom sektorn för små och medelstora företag och servicebranschen och där i synnerhet inom vård- och omsorgssektorn. Med hänsyn till utvecklingen under 2010 och 2011 är trenden antagligen nu uppgående vad gäller antalet arbetsplatser totalt. Den goda ekonomiska uppgången är emellertid på väg att brytas av den globala osäkerhet som råder sedan sommaren 2011. Det som är att vänta är åtminstone en period av långsam tillväxt. En omfattande lågkonjunktur är heller inte utesluten. Denna osäkra situation innebär utmaningar för planeringen av verksamheten. I vilket fall som helst är det viktigt med insatser som säkrar tillgången till kompetent arbetskraft. När utbudet på arbetskraft minskar på grund av befolkningens förändrade åldersstruktur blir konkurrensen om arbetskraft hårdare såväl branscherna som regionerna emellan. 700 FÖRÄNDRINGAR I FOLKMÄNGDEN I KARLEBY födda avlidna utflyttnings-/inflyttningsöverskott den totala förändringen 600 500 400 300 200 100 0-100 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010-200 -300-400 DET EKONOMISKA LÄGET OCH UTVECKLINGSUTSIKTER Det allmänna ekonomiska läget År 2010 växte den fi nländska ekonomin med 3,6 procent och tillväxten vilade på bred basis. Den finländska samhällsekonomin växte snabbt i början av 2011. Under den första fjärdedelen var tillväxten nästan fem procent och också under den andra fjärdedelen ungefär tre procent. Enligt fi nansministeriet förutspås det att tillväxten uppgår till 3,5 procent i år. Tyngdpunkten i tillväxten förskjuts i allt högre grad mot den inhemska efterfrågan. Den avtagande internationella 5

ekonomiska tillväxten och det fortsatt försämrade bytesförhållandet påverkar den fi nländska exporten redan i år, och exporten av varor och tjänster förutspås öka 4,3 procent, då tillväxten 2010 fortfarande var 8,6 procent. Den ekonomiska tillväxten dämpas i slutet av året och effekterna sträcker sig ända in på 2012. Nästa år stannar tillväxten på 1,8 procent, och för 2013 förutspås en tillväxt på 2,3 procent. Inkomstnivåindexet, som beskriver löntagarnas allmänna nominella inkomstnivå, steg med 2,6 procent i fjol. Avtalsförhöjningarna höjde inkomsterna med cirka två procentenheter och andra faktorer än avtalsförhöjningarna höjde inkomstnivån med cirka 0,6 procentenheter. I år beräknas inkomstnivån likaså stiga med 2,6 procent, men 2012 accelererar inkomstnivån. I år sjunker realinkomstnivån å ena sidan för att infl ationen accelererar snabbt och å andra sidan för att den nominella inkomstnivån stiger långsammare än normalt. Även om den nominella inkomstnivåns uppgång förutspås bli 3,2 procent nästa år, gör den skärpta indirekta beskattningen att infl ationen är fortsatt hög, och realinkomsterna stiger inte ens då. Årsförändringen i konsumentpriserna, d.v.s. infl ationen, mätt med det nationella indexet nådde redan i början av året gränsen tre procent och har därefter tilltagit ytterligare. I juni steg konsumentpriserna i en takt av cirka 3½ procent. Priserna på bränsle, el, mat, godis och alkoholfria drycker har stigit mest. De skatteskärpningar som trädde i kraft vid årsskiftet riktade sig mot dessa nyttigheter. I år förutspås den genomsnittliga inflationen vara 3,3 procent. För att få in mera inkomster innehåller budgetförslaget för nästa år en skärpning av fl era punktskatter i januari 2012. Dessutom föreslås att vissa momsgrunder ändras. På infl ationen har dessa åtgärder en påskyndande inverkan, som är cirka 0,9 procentenheter som årsmedelvärde. Infl ationen under hela året förutspås bli 3,3 procent. Den fi nländska arbetsmarknaden befi nner sig i ett brytningsskede när befolkningen i arbetsför ålder slutar att öka och i stället börjar minska som väntat. Befolkningen i arbetsför ålder började minska i slutet av i fjol och minskningen fortsätter under de kommande åren. På kort sikt dämpas effekten på arbetsmarknaden av åldersstrukturens förändring delvis av att sådana som under föregående recession hamnade utanför arbetskraften återvänder till arbetslivet. Sysselsättningen förbättras tämligen långsamt under de närmaste åren. På grund av den avtagande ekonomiska tillväxten och de osäkra framtidsutsikterna blir företagen allt försiktigare med att rekrytera nya arbetstagare. I år ökar sysselsättningen cirka en procent tack vare den relativt goda sysselsättningsökningen i början av året. Under de följande åren avtar tillväxttakten till kring en halv procent. Arbetslöshetsgraden har sjunkit långsammare än vad som förutspåtts och den genomsnittliga arbetslöshetsgraden stannar på 7,9 procent i år. Antalet arbetslösa uppgår i år till i snitt 2 000 personer. Antalet långtidsarbetslösa kommer dock antagligen att stanna på en hög nivå. Sysselsättningsgraden kommer dock enligt prognoserna att stiga snabbt beroende på de förändringar som sker i befolkningsstukturen. År 2012 sjunker arbetslöshetsgraden till 7,6 procent och 2013 till 7,4 procent. År 2013 är antalet arbetslösa fortfarande klart större än före fi nanskrisen. Kommunalekonomins utsikter Kommunekonomins situation förbättrades klart 2010, när kommunernas skatteinkomster växte snabbare än förutspått och utgiftsökningen förblev tämligen måttfull. Den kommunala sektorns fi nansiella situation förbättrades med över 600 miljoner euro men kommunekonomin fortsatte ändå att uppvisa ett lätt underskott. Enligt Statistikcentralens preliminära bokslutsuppgifter för 2010 blev verksamhetsutgifternas tillväxt långsammare, d.v.s. fyra procent. Löneutgifterna, d.v.s. lönerna och andra personalutgifter, ökade med 2,8 procent. Köpen av varor och tjänster fortsatte att öka snabbt, och ökningen blev omkring 7 procent. I år väntas verksamhetsutgifterna växa en aning snabbare, med drygt fyra procent. Nästa år blir ökningen antagligen av samma storleksklass, men om kostnadsnivån stiger snabbare än väntat kan det leda till att också verksamhetsutgifterna ökar snabbare. 6 Kommunsektorn uppnådde i februari 2010 ett förhandlingsresultat om kollektivavtalen för 2010 2011. De nya avtalen trädde i kraft i början av februari, och avtalsperioden sträcker sig till den 31 december 2011. Inom alla avtalsområden höjdes lönerna den 1 maj 2011 genom

en allmän förhöjning på 1,2 procent och en lokal justeringspott på 0,8 procent. Tillsammans höjde de lönenivån med två procent och påverkar personalutgifterna 2011 med 1,3 procent på årsnivå. Inom alla avtalsområden betalades den 1 maj 2011 en engångspott till anställda som uppfyllde vissa villkor i fråga om anställningstiden. Engångspotten varierade mellan 100 och 250 euro beroende på avtalsområdet. Engångspotten har på årsnivå en kostnadseffekt på i genomsnitt 0,3 procent av lönesumman. Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga i år med 2,5 procent. I indexet ingår ett löneöverhäng från i fjol, årets avtalsenliga höjningar och de uppskattade löneglidningarna. Kommunernas och samkommunernas s.k. KomPL-lönesumma har under perioden januari februari i år ökat med 4,3 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Kommunarbetsgivarna godkände avtalsramen som arbetsmarknadsorganisationerna hade förhandlat fram. Ramen omfattar 25 månader och höjer lönerna med högst 4,3 procent. Av lönesumman (inkl. bikostnader) för kommunsektorn vilken uppgår till ca 20 miljarder utgör förändringen 860 miljoner. Den uppgår till samma summa som inflödet av en skatteprocentenhet i kommunalskatt. Utöver förhöjningarna kommer vid början av året en engångspott på 150 euro. För kommunsektorn innebär den ca 60 miljoner euro och staten betalar en kompensation för den till fullt belopp till kommunerna. Ett viktigt tillmötesgående från statens sida är att den planerade höjningen av arbetslöshetsförsäkringsavgiften på 0,2 procent inte verkställs 2012. Avgiftsnivåerna för de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2012 hålls på så gott som samma nivå som i år. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift uppgår således till 2,12 procent. Ingen fortsättning föreslås för lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner. De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift beräknas 2012 stiga med i genomsnitt cirka 0,2 procentenheter och uppgå till 3,25 procent. De kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga KomPL-avgift väntas vara oförändrad och uppgå till 23,6 procent av lönesumman. I år växer kommunernas skatteinkomster långsammare. Finansministeriet beräknar att intäkterna av kommunalskatten ökar med 3½ procent, d.v.s. långsammare än löneinkomsterna. Enligt förhandsuppgifter om den färdigställda beskattningen för 2010 stiger intäkterna av skatten på kapitalinkomster klart mera 2010 än vad som förutspåtts. Till följd av detta korrigerades utdelningen för skatteåren 2010 och 2011 till statens fördel på sommaren. Korrigeringarna minskar kommunernas skatteinkomster med 230 miljoner euro. Infl ödet av samfundsskatt ökar cirka 11 procent. På det hela taget ökar kommunernas skatteinkomster 3½ procent. Statsandelarna ökar med 3½ procent till följd av indexhöjningen och kompensationen av skattelättnaderna. År 2012 avtar ökningen av kommunernas skatteinkomster till följd av skattelättnaderna. Regeringsprogrammets höjning av grundavdraget och arbetsinkomstavdraget minskar skatteintäkterna men inskränkningen av avdraget för räntor på bostadslån och hushållsavdraget ökar å andra sidan kommunernas skatteinkomster. Beskattningsgrunderna ändras dessutom i överensstämmelse med regeringsprogrammet, vilket förhindrar att beskattningen skärps när inkomstnivån och konsumentpriserna stiger. Detta minskar intäkterna av kommunalskatten med cirka 90 miljoner euro på årsnivå. Tillsammans minskar ändringarna i beskattningsgrunderna skatteintäkterna med cirka 260 miljoner euro netto. I prognosen antas kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats stiga med 0,1 procentenhet per år. Detta motsvarar de senaste årens genomsnittliga höjning av kommunalskattesatsen och betyder att skatteintäkterna ökar med cirka 90 miljoner euro om året. I enlighet med regeringsprogrammet sänks samfundsskattesatsen med en procentenhet, vilket minskar kommunernas skatteinkomster med cirka 56 miljoner euro. Detta kompenseras med höjningen av kommunernas utdelning av samfundskatt. Den förhöjda utdelning av samfundsskatten som utgjorde en stimulansåtgärd 2009 2011 fortsätter men i stället för tidigare tio procentenheter är förhöjningen nu fem procentenheter. Den förhöjda utdelningen ökar kommunernas samfundsskatteintäkter med cirka 260 miljoner euro i förhållande till vad som förutspåtts tidigare. Kommunerna får full kompensation för de skatteinkomster som går förlorade till följd av ändringarna i grunderna för kommunalbeskattningen och sänkningen av samfundsskattesatsen. 7

I regeringsprogrammet riktas en nedskärning på 631 miljoner euro mot den allmänna statsandelen, vilken genomförs 2012. Statsandelarna ökar dock med 3½ procent till följd av bl.a. översynen av kostnadsfördelningen, kompensationen av skattelättnaderna och indexhöjningen. Den justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna som görs vart fjärde år betalas till fullt belopp, cirka 412 miljoner euro. Indexhöjningen ökar statsandelarna med cirka 340 miljoner euro. Den korrigering av den realiserade och uppskattade ändringen i kostnadsnivån 2010 som företas i statsandelarna för 2012 ökar indexhöjningen med 0,6 procentenheter, dvs. 55 miljoner euro. Statsandelarna ökas också av 2012 års tillägg för skötseln av ungdomsarbetslösheten och förbättringen av kvaliteten på den grundläggande utbildningen. Kommunernas bruttoskuld har vuxit snabbt på 2000-talet. De närmaste åren tycks kommunernas inkomstutveckling bli långsammare än de senaste åren, så kommunernas ekonomi fortsätter att uppvisa ett underskott och skulden fortsätter att växa även de närmaste åren. Trycket på att skärpa kommunalbeskattningen och att öka kommunernas skuld kraftigare än beräknat är stort. När skattefi nansieringen växer långsammare ökar trycket på att effektivisera verksamheten i kommunerna. När det gäller utgiftsutvecklingen kommer trycket på förhöjningar från såväl driftsekonomin som investeringarna. På driftsekonomins sida kan pris och kostnadsutvecklingen vara snabbare än beräknat. Kommunernas investeringsbehov är omfattande och beror på bl.a. ombyggnadsbehov, stora projekt i tillväxtcentrumen samt strukturreformen i den kommunala sektorn. Huruvida kommunernas investeringsplaner genomförs beror inte bara på behoven utan också på kommunekonomins fi nansiella situation och priset på lånade pengar. Centrala prognossiffror (källor: Finansministeriet, Finlands Bank och Statistikcentralen) Förändring % 2009 2010 2011* 2012** Konsumtion - privat -3,1 2,7 3,4 1,6 - offentlig 0,9 0,6 0,9 0,7 BNP till marknadspris -8,2 3,6 3,5 1,8 Sysselsättningsgrad % 68,3 67,8 68,6 69,2 Arbetslöshetsgrad % 8,2 8,4 7,9 7,6 Förtjänstnivåindex, förändring % 4,0 2,6 2,6 3,2 Infl ation % 0,0 1,2 3,5 3,3 * Förhandsuppgift ** Prognos UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETEN FÖR 2012 FÖR KARLEBY STAD Den ekonomiska utvecklingen 2011 s utveckling har varit synnerligen gynnsam under de senaste åren enligt många olika mätningar. Sysselsättningen har hållits på en god nivå trots recessionen och arbetslösheten har legat under landets genomsnitt. Byggverksamheten har varit mycket livlig inom både den offentliga och den privata sektorn. Dessutom har invånarantalet fortsatt att öka. Trots den goda utvecklingen har s ekonomi försvagats eftersom verksamhetsutgifterna har ökat betydligt mer än beräknat, vilket delvis beror på att när befolkningen har ökat har också behovet av tjänster ökat. Enligt en prognos som baserar sig på delårsrapporten kommer budgetanslagen för 2011 att överskridas med ca 13,5 miljoner euro och inkomsterna med ca 3,6 miljoner euro, vilket innebär att verksamhetsbidraget försvagas med ca 9,9 miljoner euro. Merparten av överskridningarna, 12,3 miljoner euro, beror på utgifterna som underlyder social- och hälsovårdsnämnden varav överskridningen av utgifterna för den specialiserade sjukvården uppgår till cirka hälften. 8 Resultatet för staden utan affärsverk uppgår enligt prognosen till ca -15,4 miljoner euro och blir därför ca 6,7 miljoner euro svagare än det budgeterade.

Stadens skatteinkomster 2011 har uppskattats överstiga de budgeterade med ca 4,0 miljoner euro. Utfallet för statsandelarna stämmer överens med budgeten. Å andra sidan uppgår affärsverkens resultat enligt prognosen till ca 7,3 miljoner euro, vilket är ca 4,1 milj. euro bättre än resultatet enligt budgeten. Det sammanlagda resultatet uppgår till ca -7,8 miljoner euro, vilket är ca 2,3 miljoner euro sämre än målet. Budgetramen för 2012 Budgetarbetet inför 2012 har påtagligt försvårats av det att verksamhetsutgifterna också under 2011 ökade mer än vad man hade räknat med i budgeten. Därför har det varit svårare att hållas inom den preliminära budgetram för 2012 vilken stadsstyrelsen hade satt upp. Bestämningen av totalramen för driftsekonomin utgick från följande: Verksamheten och tjänsteproduktionen ska anpassas efter tillgängliga resurser, vilket innebär att det är nödvändigt att prioritera tjänster, slå fast insatsområden och förbättra produktiviteten. De möjligheter som kommunfusionen erbjuder till effektivisering av serviceproduktionen bör tillvaratas optimalt. I budgeten inkluderas projekt enligt produktivitetsprogrammet, och verksamhetsmetoder som förbättrar produktiviteten bör ständigt utvecklas och införas. Ramen för budgeten 2012 utgår från att verksamhetsutgifterna beräknas öka med minst tre procent från nivån 2011. Verksamhetsutgifterna får stiga med högst 3,0 procent jämfört med budgeten för 2011 (inkl. ökningen av personalutgifterna). I personalkostnaderna inkluderas avtalsenliga förhöjningar enligt vilka höjningen har beräknats uppgå till 3,0 procent. Enligt ramen ska verksamhetsbidraget (utan affärsverk) 2012 uppgå till -234,9 miljoner euro, årsbidraget till 0,6 miljoner euro och resultatet till -8,0 miljoner euro. Eftersom investeringarna fortsättningsvis inom de närmaste åren måste finansieras enbart eller nästan enbart med nya lån, får investeringsnivån enligt budgetanvisningarna inte överstiga den i ekonomiplanen för 2012 2013 fastslagna nivån. Till nämndernas uppgifter hörde att framlägga en prioritetsordning och tidsschema för investeringarna. De investeringar som man redan fattat beslut om verkställs och skyldigheterna fullföljs dock så att tidsplanerna justeras i den mån det är möjligt. Vid budgeteringen av investeringar ska man säkerställa att de sammanslagningsunderstöd som avses i avtalet om kommunsammanslagningen disponeras på överenskommet sätt. I budgetförslaget överskrider investeringarna för 2012 de planenliga nettoinvesteringarna med ca 3,1 miljoner euro. Under 2011 har det i ett fl ertal lokaler påträffats inneluftsproblem vilket har lett till ett större behov och tidigareläggningar av totalrenoveringar. Budgeten för 2012 har upprättats under ytterst osäkra förhållanden på grund av att de ekonomiska utsikterna försämras. Vid bedömningen av skattefinansieringen har man beaktat verkningarna av regeringsprogrammet. Enligt det görs det justeringar av indexen och kostnadsfördelningen för statsandelarna och verkningarna av dem uppgår till 6,9 miljoner euro. Å andra sidan minskar nedskärningen av statsandelarna och slopandet av fastighetsskatten statsandelarna med ca 6,3 miljoner euro. Den inverkan som kompensationen av skatteavdragen har på statsandelarna för 2012 uppgår till ca 2,3 miljoner euro. En sänkning av samfundsskattebasen till 25 procent och höjningen av utdelningsandelen för kommunerna med fem procent för åren 2012 2013 inverkar på infl ödet av samfundsskatt med 1,1 miljoner euro. De skatteinkomster som utgör grunden till budgetförslaget för 2012 har beräknats enligt bibehållna skattesatser. 9

Personalplanering Produktivitet Resultatet vad gäller skatteinkomsterna är enligt förslaget ca -14,0 miljoner euro 2012, -2,1 miljoner euro 2013 och ca -4,8 miljoner euro 2014. Det offi ciella resultatet (inkl. affärsverken) kommer enligt förslaget att uppgå till ca -8,3 miljoner euro 2012, ca 2,3 miljoner euro 2013 och ca -0,9 miljoner euro 2014. I bokslutet för 2011 uppgår överskottet enligt den offi ciella balansräkningen till ca 18,3 miljoner euro, vilket innebär att överskottet vid slutet av ekonomiplanperioden kan röra sig kring 3,7 miljoner euro, om utfallet för 2011 blir det som delårsrapporten förutspår. Utvecklingen för utgifterna under planperioden 2013 2014 får vara högst två procent vilket förutsätter strukturella förändringar och en grundlig utvärdering av verksamheten och sätten att bedriva verksamheten inom alla sektorerna. Affärsverken ger staden inkomster enligt gällande beräkningsgrunder, dock så att Karleby Energis inkomstföring innehåller ett belopp om 1,75 miljoner euro som extra inkomstföring och Karleby Hamns inkomstföring likaså ett extra belopp om 0,75 miljoner euro, båda på basis av tidigare års vinst (inkomstföring av affärsverkens avkastning). Totalt omfattar inkomstföringen 8,2 miljoner euro. Enligt budgetförslaget ska man vid personalplaneringen för 2012 2014 utgå från sammanslagningsavtalets principer om effektivt utnyttjande av personalresurserna och utveckling av förnyade verksamhetsprocesser där de anställdas expertis och kompetens förs samman. Servicens sårbarhet ska minska genom sammanläggning av personalresurserna och genom personalens rörlighet och vikariering. Behovet av fl er anställda ska således tillmötesgås genom interna överföringar. Nya tjänster och befattningar kan inte inrättas under planperioden. Staden har gett separata anvisningar om förfarandet vid besättandet av lediga tjänster och befattningar. Sektorerna har gjort upp personalplaner som innehåller kartläggningar av pensionsavgången bland de anställda 2011 2015 och behovet av rekryteringar framöver. Utgångspunkten var att inga nya tjänster eller befattningar inrättas. Social- och hälsovårdsnämnden har föreslagit att det för verksamheten i Karleby inrättas 91,75 tjänster och befattningar 2012. Antalet helt nya tjänster eller befattningar vilka föreslås uppgår till 16,75. Arbetsinsatserna för de övriga har redan verksställts 2011 antingen som anställningsförhållanden för viss tid eller köpta tjänster. Inga nya tjänster eller befattningar ska inrättas i den här fasen utan nämnden ska göra en helhetsutredning av resursbehoven inom äldreomsorgens olika delområden utgående från att servicestrukturen kommer att ändras så att den motsvarar kvalitetsrekommendationerna senast 2015 såsom nämnden har bestämt i sin strategi. Nämnden ska dessutom i dispositionsplanen ta ställning till vilka tjänster/befattningar som anslagen riktas till och förelägga dem för stadsstyrelsen. I dispositionsmedlen ingår ett anslag på 200 000 euro som vid behov kan användas för utvecklingen av social- och hälsovårdsväsendet enligt beslut av stadsstyrelsen. Socialoch hälsovårdsväsendet utvecklas i samarbete mellan social- och hälsovårdsnämnden, stadsstyrelsen och en utomstående konsult som utses och fi nansieras av stadsstyrelsen. I budgetförslaget för nämnden för utbildning och fostran ingår anslag för inrättande av tolv nya tjänster och befattningar. Redan under 2011 har extra personal anställts inom småbarnsfostran på grund av det ökade dagvårdsbehovet. I samband med budgetförslaget ska varje sektor även lägga fram en plan för hur produktiviteten inom sektorn kommer att förbättras. 10 Sektorerna ska aktivt söka nya verksamhetssätt exempelvis genom att ändra arbets- och ansvarsfördelningar och påskynda arbetet med hjälp av teknologi. Vid pensionsavgångar kan arbetsuppgifter omfördelas fl exibelt och personer med ny kompetens rekryteras till uppgifter som behövs för att möta den ökade efterfrågan på service.

Stadsstyrelsen fattar separat beslut om godkännandet av ett produktivitetsprogram. SAMMANFATTNING AV BUDGETEN Enligt budgetförslaget för 2012 uppgår verksamhetsintäkterna utan affärsverk till 114 896 093. Ändringen från 2011 är 5 382 084 euro. Verksamhetsutgifterna uppgår till 357 436 490 euro. Ändringen från 2011 uppgår till 20 438 468 euro. Verksamhetsbidraget uppgår till -240 532 468 euro. Ändringen från 2011 är -15 061 885 euro. Skatteinkomsterna för 2012 har beräknats uppgå till 157 616 000 euro och ökar från budgeten för 2011 med 4 652 000 euro. De kommunala skatteinkomsterna 2011 beräknas uppgå till 133 940 000 euro. Infl ödet av samfundsskatt beräknas uppgå till 14 291 000 euro och inflödet av fastighetsskatt till 9 985 000 euro. Staden får uppskattningsvis 72 590 000 euro i statsandelar, vilket är 4 871 000 euro mer än budgeten för 2011. Utjämningen på grundval av skatteinkomsterna uppgår till -667 000 och kompensationen av skatteinkomstavdragen till 6 939 714 euro (2010 2012). Årsbidraget enligt skatteinkomstekonomin uppgår till -5 230 468 euro och räkenskapsperiodens resultat uppgår efter avskrivningarna till -14 014 764 euro. Det gemensamma resultatet för affärsverken uppgår till 5 576 039 euro efter avskrivningarna samt avkastningen på grundkapitalet som uppgår till 5 720 000 euro och den extra inkomstföringen på 2 500 000 euro. Enligt den offi ciella resultaträkningen (inkl. affärsverken) uppgår årsbidraget till 10 245 704 euro, vilket innebär en ändring från 2011 med -1 538 674 euro. Räkenskapsperiodens resultat uppgår till -8 438 725 euro och förändringen jämfört med 2011 är -2 906 580 euro. Investeringarna har budgeterats till 23 233 000 euro, varav 3 621 000 euro täcks med investeringsbidrag och försäljningsintäkter. Nettoinvesteringarna uppgår till sammanlagt 39 476 000 euro åren 2013 2014. Affärsverkens investeringar uppgår till sammanlagt 27 253 000 euro 2011 och till 61 907 000 euro under ekonomiplanperioden 2013 2014. RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS Verksamhetsintäkter I understöd och bidrag har under åren 2009 2011 ingått poster av understödet för kommunsammanslagningen. Understödsbeloppet uppgick till sammanlagt 9,4 miljoner euro. Staden fi ck den sista posten på 2,7 miljoner 2011. Skatteinkomster Budgetförslaget utgår från en inkomstskattesats på 19,75 procent. Fastighetsskatt tas ut enligt följande procentsatser: % - fastighetsskatt på hus för stadigvarande bostad 0,45 - fastighetsskatt på andra hus än stadigvarande bostad 0,90 - allmän fastighetsskatt 1,05 - fastighetsskatt för allmännyttiga samfund 0,00 - fastighetsskatt på obebyggda tomter 2,50 - fastighetsskatt för kraftverk 1,40 11

Infl ödet av skatteinkomster beräknas enligt följande: SKATTEINKOMSTER BS 2010 BG 2011 BG 2012 EP 2013 EP 2014 Kommunalskatt 125 428 125 600 133 340 144 105 148 620 Samfundsskatt 16 114 17 578 14 291 14 415 12 867 Fastighetsskatt 7 773 9 786 9 985 10 285 10 583 Sammanlagt 149 315 152 964 157 616 168 805 172 070 STATSANDELAR BS 2010 BG 2011 BG 2012 EP 2013 EP 2014 Statsandelar för kommunens basservice 73 652 76 021 80 658 83 084 85 582 Utjämning av statsandelarna på basis av skatteinkomster -281-1 342-667 689 1 344 Utjämning till följd av systemändringen 194 194 194 194 194 Övriga statsandelar till utbildningsoch kulturväsendet -6 778-7 155-7 595-8 115-8 615 Sammanlagt 66 787 67 718 72 590 75 852 78 505 Finansiella intäkter och kostnader Finansieringsanalys Intäktsföringen från affärsverken till staden uppgår till sammanlagt 5 720 000 euro. Den extra inkomstföringen av Karleby Energis och Karleby Hamns avkastning (överskott) från tidigare år uppgår till totalt 2 500 000 euro. Infl ödet efter affärsverk är följande: Inkomstföring av Extra inkomstföring Totalt grundkapital Karleby Energi 3 200 000 1 750 000 4 950 000 Karleby Hamn 2 000 000 750 000 2 750 000 Karleby Vatten 500 000 500 000 Työplus 20 000 20 000 TOTALT 5 720 000 2 500 000 8 220 000 Ränteintäkterna består av räntor på affärsverkens kontokuranter och utlåningsräntor. I övriga fi nansiella intäkter och kostnader utgör skatteredovisningarnas gottskrivnings- och indrivningsräntor den mest betydande posten. I fråga om räntekostnader för nya lån beräknas räntenivån i snitt uppgå till ca 2,5 procent. Amorteringarna på stadens (utan affärsverk) långfristiga lån uppgår till 26,4 miljoner euro. För amorteringarna och för fi nansieringen av investeringarna behövs ett nytt långfristigt lån på 53,0 milj. euro. Affärsverken lyfter långfristiga lån på 20,3 miljoner euro 2012 och 47,0 miljoner euro under planperioden. Låneamorteringarna uppgår till 5,6 miljoner euro 2012. Amorteringarna för stadens alla långfristiga lån uppgår till 32,1 miljoner euro 2012 och nytt lån tas för 73,3 miljoner euro. I den offi ciella resultaträkningen och fi nansieringsanalysen sammanställs stadens med Karleby Energis, Karleby Hamns, Karleby Vattens och Työplus resultaträkningar och fi nansieringsanalyser enligt affärsverkens ekonomiplaner. 12

KARLEBY STAD* EUR BS 2010 Budg. 2011 Budg. 2012 Plan 2013 Plan 2014 1000 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 107 963 109 514 114 896 093 120 694 120 048 Tillverkning för eget bruk 1 806 2 013 2 007 929 2 100 2 200 Verksamhetsutgifter -329 299-336 998-357 436 490-364 585-371 877 Verksamhetsbidrag -219 529-225 471-240 532 468-241 791-249 629 Skatteinkomster 149 314 152 964 157 616 000 168 805 172 080 Statsandelar 66 787 67 719 72 590 000 75 852 78 505 Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster 156 550 550 000 585 619 Affärsverkens koncessionsränta 7 091 5 519 5 729 000 5 870 5 913 Extra inkomstföring 0 2 000 2 500 000 2 500 2 500 Övriga finansiella inkomster 723 648 648 000 750 750 Ränteutgifter -2 732-4 300-4 300 000-5 300-6 100 Övriga finansiella utgifter -14-31 -31 000-31 -31 Finansiella inkomster och utgifter 5 224 4 387 5 096 000 4 374 3 651 Årsbidrag 1 796-401 -5 230 468 7 240 4 607 Avskrivningar enligt plan -8 040-8 296-8 784 296-9 300-9 400 Extraordinära inkomster och utgifter Extraordinära inkomster 0 0 0 0 0 Extraordinära utgifter 0 0 0 0 0 Räkenskapsp.resultat -6 243-8 697-14 014 764-2 060-4 793 Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivn.diff 337 0 0 0 0 Ökning(-) eller minskning(+) av reserver -1 976 0 0 0 0 Ökning(-) eller minskning(+) av fonder 163 0 0 0 0 Räkenskapsp. Över-/underskott -7 720-8 697-14 014 764-2 060-4 793 13

KARLEBY STAD STADEN* BS 2010 BUDG. 2011 BUDG. 2012 Plan 2013 Plan 2014 FINANSIERINGSANALYS 1000 1000 1000 1000 Kassaflödet i versamheten Årsbidrag 1 796-401 -5 230 468 7 240 4 607 Extraordinära poster 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel -2 795-1 900-1 900 000-4 900-1 900-999 -7 130 468 Kassaflödet det investeringarnas del Investeringsutgifter -17 413-24 508-23 233 000-29 796-25 549 Finans.andelar för investeringsutgifter 2 495 2 295 1 043 000 1 288 2 881 Försäljningsinkomster av anl.tillgångar 3 522 2 100 2 578 000 9 600 2 100-11 396-19 612 000 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -12 395-22 414-26 742 468-16 568-17 861 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen 30 71 71 059 217 156 Ökning av utlåningen -168 0 0 0 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 30 224 45 000 53 000 000 47 000 50 000 Minskning av långfristiga lån -23 352-22 757-26 440 000-29 732-32 209 6 872 22 243 26 560 000 17 268 17 791 Förändring av kortfristiga lån 4 420 0 0 Förändringar i eget kapital 0 Övriga förändringar av likviditeten 0 Förändr. av förvalt. medel o. förvalt. kapital 57 0 0 0 0 Förändr. av omsättningstillgångar -69 0 0 0 0 Förändr. av fordringar -1 207 0 0 0 0 Förändr. av räntefria kort-och långfr. skulder 1 682 0 0 0 0 Kassaflödet för finansieringens del 11 617 22 314 26 631 059 17 485 17 947 Förändring av likvida medel -778-100 -111 409 917 86 14

RESULTATRÄKNING KARLEBY (inkl. affärsverken) (Inga interna elimineringar) BS 2010 Budg. 2011 Budg. 2012 Avvikelse Extern Extern Extern Budg.11/ EGENTLIG VERKSAMHET Budg.2012 VERKSAMHETSINKOMSTER Försäljningsinkomster 132 935 378,00 125 233 946 137 533 553 9,8 % Avgiftsinkomster 12 636 398,00 12 382 584 14 239 055 15,0 % Understöd och bidrag 7 826 764,00 7 523 290 5 127 842-31,8 % Övriga inkomster 31 710 688,00 31 742 087 34 483 787 8,6 % VERKSAMHETSINKOMSTER 185 109 228 176 881 907 191 384 237 8,2 % Tillverkning för eget bruk 1 940 726 2 080 170 2 074 669-0,3 % VERKSAMHETSINKOMSTER 187 049 954 178 962 077 193 458 906 8,1 % VERKSAMHETSUTGIFTER Löner och arvoden 115 845 591 120 855 973 128 632 290 6,4 % Lönebiutgifter Pensionsutgifter 25 923 044 26 229 165 28 530 803 8,8 % Övriga lönebiutgifter 6 256 607 8 647 598 9 240 710 6,9 % Personalersättningar -2 105 581-1 931 300-2 074 458 7,4 % Personalutgifter sammanlagt 145 919 661 153 801 436 164 329 345 6,8 % Köp av tjänster 141 226 472 137 171 529 148 626 720 8,4 % Material, förnödenheter och varor 52 780 866 48 054 191 50 437 329 5,0 % Understöd 14 537 855 15 402 425 14 545 185-5,6 % Övriga utgifter 25 607 930 29 389 218 31 710 723 7,9 % VERKSAMHETSUTGIFTER 380 072 784 383 818 799 409 649 302 6,7 % VERKSAMHETSBIDRAG -193 022 830-204 856 722-216 190 396 5,5 % SKATTEINKOMSTER 149 314 338 152 964 000 157 616 000 3,0 % STATSANDELAR 66 787 388 67 719 000 72 590 000 7,2 % 23 078 896 15 826 278 14 015 604-11,4 % FINANSIELLA INKOMSTER OCH UTGIFTER Ränteinkomster 404 022 680 000 860 000 26,5 % Avkastning av grundkapitalet 0 0 0 Extra inkomstföring 0 0 0 Övriga finansiella inkomster 890 098 854 000 804 000-5,9 % Ränteutgifter -3 216 624-5 344 900-5 202 900-2,7 % Övriga finansiella utgifter -15 628-231 000-231 000 0,0 % ÅRSBIDRAG 21 140 764 11 784 378 10 245 704-13,1 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -15 939 449-17 316 523-18 684 429 7,9 % EXTRAORDINÄRA INKOMSTER OCH UTGIFTER Extraordinära inkomster 0 0 0 Extraordinära utgifter 0 0 0 RÄKENSKAPSPER. RESULTAT 5 201 315-5 532 145-8 438 725 52,5 % Ökning. / minskn. av avskrivningsdifferen 205 427 115 712 176 545 Ökning. / minskn. av reserver -4 006 436 0 0 Ökning. / minskn. av fonder 162 565 0 0 RÄKENSKAPSP. ÖVER-/UNDERSKOTT 1 562 871-5 416 433-8 262 180 52,5 % 15

KARLEBY STAD STADEN ** BS 2010 Budg. 2011 Budg. 2012 Plan 2013 Plan 2014 Externa FINANSIERINGSANALYS 1000 1000 1000 1000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 21 141 11 784 10 245 704 21 659 18 988 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel -2 799-1 900-1 900 000-4 900-1 900 Kassaflödet för investeringarnas del 0 0 0 Investeringsutgifter -37 174-60 869-50 486 000-61 576-55 676 Finans. andel för investeringsutgifter 2 831 2 295 1 043 000 1 288 2 881 Fusion invest. -78 0 0 0 0 Försäljningsinkomster av anl.tillgångar 3 757 2 100 2 578 000 9 600 2 100 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -12 322-46 590-38 519 296-33 929-33 607 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen 30 71 71 059 217 156 Ökning av utlåningen -333 0 0 0 0 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 42 024 71 620 73 319 000 69 963 73 864 Minskning av långfristiga lån -27 371-27 361-31 911 000-36 673-41 451 Förändringar av kortfristiga lån 193 0-179 000-179 -179 Förändringar i eget kapital 704 000 504 504 Förändr. av anslutningsavgifter 0 0 400 000 400 400 Övriga förändringar av likviditeten Förändr. av förvalt. medel o. förvalt. kapital 57 0 0 0 0 Förändr. av omsättningstillgångar -112 0 0 0 0 Förändr. av fordringar -956 0 0 0 0 Förändr. av räntefria kort- och långfr. skulde 5 466 400 0 0 0 Kassaflödet för finansieringens del 18 999 44 730 42 404 059 34 232 33 294 Förändring av likvida medel 6 677-1 859 3 884 763 303-313 16

Resultaträkning (1 000 eur) Staden Affärsverk Sammanlagt (avdrag för interna poster) Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster 63 576 213 73 957 340 103 400 035 Avgiftsinkomster 14 239 055 0 13 885 555 Understöd och bidrag 5 105 842 22 000 5 127 842 Hyresinkomster 28 369 933 2 023 804 7 062 397 Övriga inkomster 3 605 050 485 000 3 501 530 114 896 093 76 488 144 132 977 359 Tillverkning för eget bruk 2 007 929 66 740 2 074 669 Verksamhetsutgifter Personalutgifter Löner och arvoden 120 386 192 8 246 098 128 632 290 Lönebiutgifter 0 Pensionsufgifter 27 001 501 1 529 302 28 530 803 Övriga lönebiutgifter 6 632 941 533 311 7 166 252 Köp av tjänster 142 090 409 6 536 311 117 447 563 Material, förnödenheter och varor 16 055 029 34 382 300 46 529 698 Understöd 14 531 185 14 000 14 545 185 Hyresufgifter 29 386 630 727 100 6 793 640 Övriga utgifter 1 352 603 244 390 1 596 993 357 436 490 52 212 812 351 242 424 Verksamhetsbidrag -240 532 468 24 342 072-216 190 396 Skatteinkomster 157 616 000 0 157 616 000 Statsandelar 72 590 000 0 72 590 000 Finansiella inkomster och utgifter Ränteutgifter 550 000 310 000 630 000 Avkastning av grundkapitalet 5 729 000-5 729 000 0 Extra inkomstföring 2 500 000-2 500 000 Övriga finansiella utgifter 648 000 156 000 804 000 Ränteutgifter -4 300 000-902 900-4 972 900 Övriga finansiella utgifter -31 000-200 000-231 000 Årsbidrag -5 230 468 15 476 172 10 245 704 Avskrivningar enligt plan -8 784 296-9 900 133-18 684 429 176 545 Räkenskapsper.resultat -14 014 764 5 752 584-8 438 725 17

AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ FINANSIERINGEN AV KOMMUNENS VERKSAMHET Budg. 2012 Kommun (Avdrag för Staden Affärsverk interna poster) Internt tillhörda medel Årsbidrag -5 230 468 15 476 172 10 245 704 Extraordinära poster Rättelseposter till internt tillförda medel -1 900 000-1 900 000 Investeringarnas penningflöde Investeringsutgifter -22 529 000-27 253 000-49 782 000 Grundkapitalens tillökning -704 000 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 1 043 000 0 1 043 000 Överlåtelseinkomster från nyttigheter bland bestående aktiva 2 578 000 0 2 578 000 Penningflödet för verksamhet och investeringar -26 742 468-11 776 828-37 815 296 Finansieringens penningflöde Förändringar av utlåningen Minskning av lånefordringar 71 059 71 059 Ökning av lånefordringar Förändringar av lånestocken Ökning av långfristiga lån 53 000 000 20 319 000 73 319 000 Ökning/minskning av långfristigalån -26 440 000-5 471 000-31 911 000 Ökning/minskning av kortfristigalån 0-179 000-179 000 Förändringar av eget kapital 704 000 Övringa förändringar av likviditeten Förändringar av skulder Förändringar av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar Förändringar av räntefria skulder 400 000 400 000 Finansieringens penningflöde 26 631 059 15 773 000 41 700 059 Inverkan på likviditeten -111 409 3 996 172 3 884 763 18

MÅL FÖR VERKSAMHETEN 19

20

Kritiska framgångsfaktorer Projekt, mål, åtgärder STADSSTYRELSEN OCH CENTRALFÖRVALTNINGEN LIVSKRAFTIG OCH LÄRANDE STADSREGION Lockande verksamhetsmiljö för företag Kompetent arbetskraft Företagsnära näringslivspolitik Tillgången på kompetent arbetskraft säkras. Den godkända näringsstrategin verkställs. Strategin görs känd hos olika aktörer. Innovativ regional verksamhetsmiljö för företag Med programmet KOKO främjas igångkörningen av forskningsverksamhet på insatsområdena. Trots att statens fi nansiering till KOKO sannolikt kommer att minska väsentligt försöker man hitta medel genom vilka det viktiga arbetet kan fortsätta Man deltar aktivt i beredningen av det nya kompetenscentrumprogrammet 2014 där man för fram ett tema som anknyter till kemi. Man siktar på att Karleby-regionen får medverka i programmet under perioden som börjar 2014. Nyttjandet och vidareutvecklingen av innovationer främjas. Man deltar i den fortsatta beredningen av ett litiumkluster. Status som internationell aktör och främjare av internationell samverkan KIP-området marknadsförs internationellt. Invandring främjas aktivt. Företagen aktiveras att söka exportmöjligheter. Utveckling av landsbygdsnäringar Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Gods- och passagerartrafi kens ökning säkerställs. Utvecklingsprojekt enligt landsbygdsprogrammet startas och fi nansieras. Man agerar så att hamnfarleden börjar muddras till 14 meters djup så fort som möjligt. Godstrafi ken i hamnen ökar enligt målen. Ombyggnaden av den österbottniska banan fortgår enligt tidsplanen. Flygplatsens verksamhet säkerställs. Starkare region-/tillväxtcentrum Samarbetet mellan städer utvecklas. Ställningen bland stadsregionerna stärks och samverkan med statsförvaltningen utvecklas. Mångsidigt och attraktivt centrum för kultur och utbildning Stärkning av utbildnings- och kompetensenheter och nätverk Bevarandet och utvecklingen av flygtrafi ken främjas. När förhandsutredningen om Karlebyregionens och Jakobstadsregionens utvecklingszon är klar sätter man i gång med fortsatta åtgärder och ger synlighet åt utvecklingszonen. Samarbetet med närings-, trafi k- och miljöcentralerna och regionförvaltningsverken utvecklas. Man stöder utvecklingen av verksamheten vid Karleby universitetscenter Chydenius som är en separat institution i Jyväskylä universitets regi. 21