Markstrukturindex - ett sätt att bedöma jordarnas fysikaliska status och odlingssystemets inverkan på markstrukturen

Markstrukturindex - ett sätt att bedöma jrdarnas fysikaliska status ch dlingssystemets inverkan på markstrukturen Kerstin Berglund, Örjan Berglund & Anna Gustafsn Bjureus STRU KTURPÅYERKAN j..fysikaliska +Kemj5ka+- Bilgiska -4- dungsåtgärder - Tja\nlf\9 Uppblö!n, Red()x- Mrk- Vi!gtatirl BearbetnIng Upptining Upptrkn. prc. fauil3 lösning Institutinen för markvetenskap Avdelningen för lantbrukets hydrteknik Swedish University f Agricuiturai Sciences Department f Sil Sciences Divisin f Agricuiturai Hydrtechnics ---- Avdelningsmeddelande 02:4 Cmmunicatins Uppsala 2002 ISSN 0282-6569 ISRN SLU-HY-AVDM--02/4--SE

Förrd Markstrukturindex är en metd att bedöma jrdarnas fysikaliska status ch dlingssystemets inverkan på markstrukturen. Indexet består av tre delar. En grundförbättringsdel där de grundläggande markfysikaliska förutsättningarna för dling bedöms, en dlingssystemdel där effekterna av brukarens årliga åtgärder värderas ch ett enkelt markstruktmiest i fålt. Undertecknad ch prfessr emeritus Waldemar Jhanssn vid Institutinen för markvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet har tagit fram ursprungsideerna till markstrukturindexet sm sedan vidareutvecklats av Kerstin Berglund ch medarbetare. dlingssystemdelen av indexet har testats i lika sammanhang (Jhanssn et al., 1993; Sundberg et al., 1997) ch en mfattande utvärdering av både dlingssystemdelen ch markstrukturtestet gjrdes av Anna Gustafsn Bjureus eh Jörgen Karlssn i ett examensarbete under 2001 (Gustafsn Bjureus & Karlssn, 2002). I examensarbetet gjrdes dessutm en mfattande litteraturgenmgång. Samtliga data eh beräkningar i indexet är samlade i en Exeelmdell. Mdellen består av ett antal kalkyl blad där användaren fyller i gårdens förutsättningar, data m dlings systemet ch resultat från fålttesterna. Prgrammeringen i Excel är gjrd av agrnm Öljan Berglund vid Institutinen för markvetenskap, Avdelningen för hydrteknik, Sveriges Lantbruksuniversitet. I föreliggande rapprt redvisas hur indexet är uppbyggt, vilka indata sm används eh hur beräkningarna görs. I rapprten ingår ckså en krtfattad instruktin till markstrukturtestet i mit sm till stra delar tagits ii'am av agrnm Anna Gustafsn Bjureus. Dessutm har en ny test av dlingssystemdelen genmförts där data från det SLF-finansierade 4T-prjektet använts. Jag vill ta tillfållet i akt ch taeka alla, framför allt de van nämnda, men även alla andra sm kmmit med värdefulla kmmentarer eh förslag till förbättringar. Ni har alla varit till värderlig hjälp ch det har varit ett sant nöje att arbeta tillsammans i prjektet. Arbetet med Markstrukturindexet har i sin helhet finansierats av Stiftelsen Lantbruksfrsknmg. Uppsala 020916 Kerstin Berglund Prjektledare

INNEHÅLL Referat Abstract Vad är Markstrukturindex? Varför Markstrukturindex? Vem kan ha nytta av Markstrukturindex? Indexets uppbyggnad, en översikt Grundläggande indata i mdellen Grundförbättringsindex Dränering Mullhalt ch markstruktur Sammanvägning till grundförbättringsindex dlingssystemindex Tillförsel av rganiskt material Växtens rtprduktin Upptrkning av markprfilen Andel bar frusen mark Markpackning ch antal överfarter Sammanfattning av beräkningarna i Markstrukturindex Hur mår Dinjrd? Markstrukturtest i fält Utvärdering av dlingssystemindex Par l Par 2 Par 3 Par 4 Par 5 Par 6 Par 7 8 8 9 9 11 11 13 14 15 16 18 18 18 19 20 21 22 25 25 27 27 28 29 30 31 32 33 34

Generella resultat Betupptagarna i par l ch par 6 Jämförelse med markfysikaliska undersökningar Tillämpning ch kntakter med näringen Vad görs i andra länder? Frtsatt utveckling av Markstrukturindex Excelmdellen Grundförbättringsdelen dlingssystemdelen Markstrukturtestet Vad göra nu? Referenser Litteratur Persnliga meddelanden 35 35 36 37 38 39 39 39 39 40 40 41 41 43 BILAGR Bilaga 1. Mcdiansåtidpunktcr 44 Bilaga 2. Skördetidpunkter 45 Bilaga 3. Nrmalskördar 46 Bilaga 4. Grullddata för beräkning av rtmängd ch växt rester 48 Bilaga 5. Rtdjup för lika grödr på lika jrdar 49 Bilaga 6. VattenhålIande förmåga för lika jrdarter 50 Bilaga 7. Växttillgängligt vatten i (mm) för lika grödr på lika jrdar 52 Bilaga 8. Underlag för beräkning av antal dagar med bar mark 53 Bilaga 9. Hur mår Din jrd? instruktiner till Markstrukturtest i fält 55 Bilaga 10:1-6. Markstrukturindex. Exempel på kalkylblad i Excelmdellen 81 Bilaga 11.1-6 Indata för par l i utvärdering av dlingssystemindex 87 Bilaga 12.1-6 Indata för par 2 i utvärdering av dlingssystemindex 93

Bilaga 13.1-6 Indata för par 3 i utvärdering av dlingssystemindex 99 Bilaga 14.1-6 Indata för par 4 i utvärdering av dlingssystemindex 105 Bilaga 15.1-6 Indata för par 5 i utvärdering av dlingssystemindex 111 Bilaga 16.1-6 Indata för par 6 i utvärdering av dlingssystemindex 117 Bilaga 17.1-6 Indata för par 7 i utvärdering av dlingssystemindex 123 Bilaga 18:1 Sammanställning av gårdarnas dlingssystemresultat. Indata 129 Bilaga 18:2 Sammanställning av gårdarnas dlingssystemresultat. Index 131

REFERAT Markstrukturindex är en metd att bedöma jrdarnas fysikaliska status ch dlingssystemets inverkan på markstrukturen. Indexet består av tre delar. En grundförbättringsdel där de grundläggande markfysikaliska förutsättningarna för dling bedöms, en dlingssystemdel där effekterna av brukarens årliga åtgärder värderas ch ett enkelt markstrukturtest i fålt. I grundförbättringsdelen bedöms behvet ch effekten av lika långsiktiga grundförbättringsåtgärder sm dränering, strukturkalkning ch externt rganiskt material på markstrukturen. dlingssystemets markstruktureffekter bedöms ch summeras i ett dlingssystemindex med tre psitiva faktrer ch tre negativa. Utgångspunkten är att växternas rtprduktin, upptrkning av markprfilen ch återförsel av rganiskt material är psitivt samt att bar frusen mark, marköverfarter ch markbelastningar är negativt för markstrukturen ch markens fysikaliska egenskaper. De lika delarna i indexet krrigeras med lika kefficienter ch den summerade effekten vägs till slut ihp till ett dlingssystemindex för bedömning av dlingssystemets inverkan på markstrukturen. Markstrukturtestet är ett antal enkla fålttester sm sammantaget ger en bild av markens strukturtillstånd. Testerna är ett redskap sm brukaren kan använda fr att lära känna sin jrd bättre. Grundfrbättrings- ch dlingssystemdelen finns idag sm ett prgram i Excelfrmat men är tänkt att vidareutvecklas för att bli mer användarvänligt. Till markstruktutiestet finns en enkel instruktin i AS-frmat sm man kan ta med ut i fålt. Markstrukturindex har testats i praktiken med mycket gtt resultat. ABSTRACT Sil structure index is a methel t evaluate the physical status f the sil and the effect f the farming system n sil structure. The index cnsists fthree parts. ne part where basic s il physical requirements are checkeel, a farming system pati where yearly measures by the farmer are evaluateel anel finally a sil structure field test. In the first part, basic agricultural land imprvement measures such as drainage, subsiling etc. are evaluated. In the secnd part, the effect f the farming system n sil structure is summarized in an index with three psitive iactrs and three negative factrs. Plant rt prductin, rganic material (straw etc.) and e1rying f the sil prfile are cnsidered psitive and bare nnfrzen sil, number f passages in the field and subsil cmpactin is cnsidered having a negative effect n sil structure anel sil physical prperties. The different factrs are crrected by e1ifferent cefficients and the ttal effect is summarized in the index. The sil structure field test cnsists f a cuple f simple fielel tests that tgether give a gd picture f the sil structure. The field tests enable the farmer t ass ess and mnitr the structure f the si!. The tw first parts are tday gathereel in a prgramme in Excel frmat but shall be develped int a mre usel' friendly frmat. Instructins t the si! structure field test can be fund in a field guide. The sil structure index has been tested with very prmising results. 8

VAD ÄR MARKSTRUKTURINDEX? Markstrukturindex är en metd att bedöma jrdarnas fysikaliska status ch dlingssystemets påverkan på markstrukturen genm att värdera ch väga samman hur lika dlarberende faktrer påverkar markstrukturen ch markens fysikaliska egenskaper. Indexet består av tre delar. En grundförbättringsdel där de grundläggande markfysikaliska förutsättningarna för dling sm t ex dräneringsförhållanden ch mullhalt (markstruktur) bedöms, en dlingssystemdel där effekterna av brukarens årliga åtgärder värderas ch ett enkelt markstrukturtest i fält sm kan användas för att följa markstrukturens utveckling ch öka brukarens kunskap m sin jrd. VARFÖR MARKSTRUKTURINDEX? En gd struktur i marken är grunden för en väl fungerande dlingsjrd. Markstrukturen påverkar direkt eller indirekt sådana viktiga funktiner sm växternas rtutveckling, vattenförsöljning ch näringsupptagning. dlade jrdars struktur ch fysikaliska egenskaper påverkas av naturliga faktrer sm tjäle, uppblötning, upptrkning, flra ch fauna samt av brukarens åtgärder ch andra mänskliga influenser (se figur l). STRUKTURPÅVERKAN genm li<l prcesser f.-fysikauska -+Kemiska+- Bilgiska ->I<- dlingsåtgärder - Tjälning Uppblötn. Redx- Mi\rk- Vegetatin Upptining Upptrkn. prc. fauna Lösning Fällning Bearbetning Figurl. Strukturpåverkan i marken genm lika prcesser (Sigvard Anderssn & Paul Wiklert, Inst f markvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, 1972) 9

Strukturen förändras under året ch över åren i lika grad för skilda jrdar, dlingssystem ch väderleksförhållanden. I regel är förändringarna störst i markens ytlager ch avtagande med djupet. Genm valet av grundförbättrings- ch dlingssystem, påverkar dlaren således mer eller mindre medvetet markens egenskaper. Denna påverkan, i psitiv eller negativ riktning, kan vara liten eller knappast märkbar mellan år, men fullt mätbar efter 10-20 år. I figur 2 illustreras hur man med dlingssystemet kan påverka markstrukturen i en gynnsam riktning. ÖPPET BRUK 10 ÅR GRÄSVALL 4 ÅR GRÄSVALL 10 ÅR MARKSTRUKTURENS UTVECKLI NG 0. 0 : DÅLIG MARKSTRUKTUR ------------------ BRAMARKSTRUKTUR Figur 2. Markstrukturens utveckling i en styv lera. I prfilen med öppet bruk kan man se det senaste plöjningsdjupet på 15 cm djup, ett tidigare plöjningsdjup på 22 cm ch gränsen mt alven på 30 cm djup. Strukturen är kkig i matjrden ch den övre alven är klart skiktad. Efter 10 år med gräsvall är strukturen likfrmigt utfrmad genm hela matjrden ch aggregaten är granulära ch prösa (efter Wiklelt, 1962). Ett uthålligt dlingssystem bör upprätthålla en gd struktur i marken ch allra helst förbättra den. Att mäta fysikalisk markbördighet är emelleltid mycket svårt ch kstsamt. En för praktiken ch rådgivningen framkmlig väg är istället att väga samman grundförbättringsåtgärdernas ch dlingssystemets inverkan på marken till ett integrerat mått: Markstrukturindex. 10

VEM KAN HA NYTTA AV MARKSTRUKTURINDEX? Markstrukturindexet ger jrdbrukaren eller rådgivaren en möjlighet att värdera ch förutsäga hur lika dlarberende faktrer påverkar strukturen ch markens fysikaliska egenskaper. Brukaren kan påverka sin jrds struktur ch fysikaliska status genm grundförbättringsåtgärder, såsm dränering, strukturkalkning ch tillförsel av externt rganiskt material, samt genm det dlingssystem sm praktiseras. dlingssystemet - gröda, växtföljd, jrdbearbetningsmetder, gödslingsåtgärder, återförsel av rganiskt material sv. - kan påverka marken ch dess struktur i såväl psitiv sm negativ riktning. Markstrukturindexet kan användas för att värdera dlarberende faktrers effekter på markstrukturen ch för att bedöma m dlingssystemet är uthålligt ur markstruktursynpunkt, avgöra vilka delar av detsamma sm bör eller kan förbättras ch vilken effekt ett ändrat dlingssystem skulle få på markens struktur. Markstrukturindexet skulle ckså, m det kmpletteras med mätningar på referensytr, kunna användas vid miljöövervakning av jrdbruksmark. INDEXETS UPPBYGGNAD, EN ÖVERSIKT Markstrukturindexet består av tre delar, en grundförbättringsdel, en dlingssystemdel ch ett enkelt markstrukturtest i falt. I grundförbättringsdelen bedöms behvet ch effekten av lika långsiktiga grundförbättringsåtgärder sm dränering, strukturkalkning ch externt rganiskt material på markstrukturen. dlingssystemets markstruktureffekter bedöms ch summeras i ett dlingssystemindex med tre psitiva faktrer ch tre negativa. Utgångspunkten är att växternas rtprduktin, upptrkning av markprfilen ch återförsel av rganiskt material är psitivt samt att bar frusen mark, marköverfarter ch markbelastningar är negativt för markstrukturen ch markens fysikaliska egenskaper. De lika delarna i indexet krrigeras med lika kefficienter ch den summerade effekten vägs till slut ihp till ett dlingssystemindex för bedömning av dlingssystemets inverkan på markstrukturen. Markstrukturtestet är ett antal enkla falttester sm sammantaget ger en bild av markens strukturtillstånd. Testerna är ett redskap sm brukaren kan använda för att lära känna sin jrd bättre. Grundförbättrings- ch dlingssystemdelen finns idag sm ett prgram i Exce1frmat. I tabell l finns en översikt över ilmehållet i kalkylbladen i Excelmdellen. I bilaga 10 finns exempel på hur varje enskilt datablad i Excelmdellen ser ut. Till markstrukturtestet finns en instruktin i AS-frmat (bilaga 9). De två första kalkylbladen i ExceJmdellen (se tabell l ch bilaga 10) innehåller krt infrmatin m indexets lika delar samt en innehållsförteckning. På det tredje kalkylbladet ges infrmatin m gården ch brukaren. Vidare anges gårdens gegrafiska läge utifrån sju lika dlingsmråden sm följer Statistiska centralbyråns indelning av Sverige i prdnktinsmråden (väljs från en karta). Längre ned på kalkylbladet skall maskinparken redvisas, uppgifter sm sedan används vid beräkning av markpackningen. Först anges gårdens traktrer, deras vikt i kil ch ringtryck i kg/cm 2 för bakaxeln samt hur str del av vikten sm ligger på bakaxeln. Sedan redgör man för de maskiner ch redskap sm används inm växtdlingen på gården. För vmje maskin ch redskap ifylls vikt, arbetsbredd i meter, antalet axlar ch däckens ringtlyck samt redskapets möjliga lastvikt (m det har någn) i kil. 11

Tabell 1. Markstrukturindex. Översikt över innehållet i kalkylbladen i Excelmdellen Blad nr Kalkylbladsrubrik Innehåll i kalkylbladet l Huvudsida Krt infrmatin m indexets lika delar 2 Innehåll Innehållsförteckning 3 Indata för gården Uppgifter m gården ch maskinparken 4 Grundförutsättningar för skifte Skiftenas jrdart, mullhalt, arrndering ch dräneringsförhållanden 5 6-11 12 13 14 15 16 17 Ar l Ar 2... sv. Grundförbättringsindex Markpackningsmment Packresultat Resultat SI Sammanfattning Hur mår Din jrd? Uppgifter m årsmån, grödr, tillförsel av rganiskt material samt framräknade resultat för antalet barmarksdagar, mängd rganisk substans ch rötter, samt trkdagar ch alvpackning Bedömning av grundförutsättningarna för en gd markstruktur med avseende på dränering, mullhalt, utförda strukturfrämjande åtgärder Mdell sm räknar ut alvpackningen Resultat från markpaekningsberäkningarna Sammanfattning av de lika delarna i dlingssystemindex Sammanfattning av grundförutsättningarna för en gd markstruktur samt dlingssystemindex för varje skifte vmje år ch medelvärde för växtföljd Krtfattat frågefrmulär sm inledning till markstrukturtestet i falt På mdellens fjärde blad skall man redgöra för skiftenas grundförutsättningar. För varje enskilt skifte redvisas jrdart i matjrd ch alv, mullhalt (matjrden), arrndering ch skiftets dränering. Vad gäller jrdart kan man välja mellan 13 lika klasser (tabell 2) sm sedan används genmgående i indexet. Indelningen medför att jrdarterna kan tilldelas kategriska egenskaper för till exempel upptrkning från lika grödr ch dräneringsbehv i indexet. Mullhalten fylls i för sig ch har delats in i sju klasser (tabell 6). Arrnderingen är indelad i tre lika klasser, regelbunden, någt regelbunden ch till sist regelbunden. Infrmatinen används i packningsdelen. För fåltets dränering kan man välja systemtäckdikat med angivande av dikesavstånd, behvsdikat eller ej rördikat (tabell 4). I kalkylblad fem till elva skall data m årsmånen ch dlingssystemet fyllas i. V mje år i växtföljden behandlas på ett enskilt kalkylblad. Mdellen tar i beräkningarna i vissa sammanhang hänsyn till årsmånen. dlingsåret är därför indelat i vår, smmar ch höst. Här skall man 12

ange m årstiden varit varm/trr, kall/våt eller nrmal för mrådet. m man inte anger någt, utgår mdellen ifrån att det är ett "nrmalår". I kalkylbladet ska för varje skifte redgöras vilken gröda sm dlas med så-, uppkmst- ch skördedatum, skördenivåer, samt m halmen lämnades kvar eller fördes brt. m uppgifter saknas finns det för många grödr "nrmalvärden för mrådet" sm kan hämtas i en databas. Vidare skall man uppge m man tillfört någt rganiskt material med angivande av typ (Lex. stallgödsel), mängd ch trrsubstanshalt. I kalkyl bladet finns ckså en resultatdel där av mdellen framräknade resultat för mängd rganisk substans ch rötter samt antalet trkdagar, barmarksdagar, alvpackning ch antal överfarter finns redvisade för varje skifte. I kalkylblad tlv görs beräkningar ch bedömningar i grundförbättringsindexet. Alvpackningen beräknas i kalkylblad trettn ch resultatet redvisas i bladet efter ch i kalkylblad fem till elva för varje enskilt år. I blad femtn sammanfattas resultaten för alla år ch alla skiften för de sex faktrerna i dlingssystemdelen. I kalkylblad 16 sammanfattas grundförutsättningarna för en gd markstruktur samt det sammanvägda dlingssystemindexet för varje år i växtföljden ch ett medelvärde för hela växtföljden. Sm avslutning i kalkylblad 17 finns ett krtfattat frågefrmulär, "Hur mår Din jrd?", sm kan ses sm en liten "aptitretare" till det egentliga markstrukturtestet i fålt. GRUNDLÄGGANHE INDATA I MDELLEN De data sm skall matas in i den första delen av Excelmdellen kan inte alltid väljas helt fritt utan man får i vissa fall välja från en meny. Av tabell 2 framgår vilka val man kan göra med avseende på dlingsmråden, jrdarter, årsmån ch grödr. dlingsmrådena följer SCB:s prduktinsmråden (SCB, 1987-93) ch jrdartsindelningen är gjrd med avseende på jrdarnas struktur ch vattenhållande egenskaper. Arsmånsindelningen används bl.a. för att bedöma uttrkningsgraden i markprfilen det enskilda året ch bygger på en statistisk bearbetning av väderdata för ett antal väderstatiner i landet (Fagerberg & Nyman, 1991). Förutm medeltal för lika väderfaktrer har standardavvikelser beräknats ch dessa ger ett mått på väderlekstyperna kall ch våt respektive varm ch trr. Kpplat till grödrna finns ckså generella värden från skördestatistiken (SCB, 1987-93) för såtidpunkt (mediansåtidpunkt = när halva arealen i mrådet är sådd, se bilaga l, tabell 23-25) ch skördetidpunkt (se bilaga 2, tabell 26-28). Dessa kan användas m inga aktuella data för fältet finns tillgängliga. Utifrån angiven såtid beräknar mdellen uppkmstdagen enligt följande schablner. För ptatis beräknas uppkmsten till 22 dagar efter sättning, för sckerbetr 18 dagar efter sådd ch för övriga grödr 10 dagar efter sådd. I den mån avkastningsdata inte finns tillgängliga finns en databas med "nrmala" skördar för mrådet (bilaga 3, tabell 29-31). De "nrmala" skördarna bygger på SCB:s nrmskördar för år 2000 (SCB, 2000) ch för grödr sm inte finns med i skördestatistiken har skattningar gjrts utifrån bl.a. srtprvningens data. 13

Tabell 2. Grundläggande indata i Excelmdellen med avseende på dlingsmråden, jrdarter, årsmån ch grödr dlingsmråden Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands nrra slättbygder Svealands slättbygder Jrdarter Mycket styv lera (>60 % ler), täta, svårdränerade, hög grvy Styv lera (40,1-60 % ler) ch styv mränlera (>40 % ler), ej rtspärr, vanligen <30 % mjäla Ärsmån Nrmal Kall/våt Grödr Höstvete Höstråg Styv lera ch styv mränlera, rtspärr, vanligen Varm/trr Rågvete >30 % mjäla, fta varvig glaciallera i alven Mellanlera (25,1-40 % ler), ej rtspärr, vanligen <30 % mjäla Höstkrn Mränmellanlera (25,1-40 % ler), ej rtspärr Höstraps Mellanlera ch mränmellanjera, rtspärr, vanligen >30 % mjäla, fta varvig glaciallera i alven Lätllera (15,1-25 % ler), både mig eh mjälig Höstrybs Vårvete Götalands skgsbygder Mellersta Sveriges skgsbygder Nedre Nrrland Övre Nrrland Mränlätllera (15,1-25 % ler) Lerig fin m (5,1-15 % ler) + lerig mrän (mkt finm) Lerfria ch svagt leriga jrdar «5 % ler), t.ex. sandjrd, mj rd + lerig sandjrd, lerig grvm Kärrtrvjrd, väl förmultnad (I-I8-H9) Msstrvjrd, svagt förmultnad (l-i3-hs) Gytljejrd, med permanenta sprickr i alven Vårkrn Havre Vårraps Vårrybs Ärter ljelin Spånadslin Matptatis Industript Sckerbetr Vall GRUNDFÖRBÄTTRINGSINDEX Grundförbättringsdelen av indexet skall användas för att bedöma m de grundläggande förutsättningarna för en långsiktig ch uthållig dling finns. Här bedöms behvet av ch effekterna av lika långsiktiga grundförbättringsåtgärder sm t ex dränering ch strukturkalkning. Behvet av lika åtgärder bedöms antingen utifrån schablner för lika jrdarter ch klimatmråden, ett enkelt falttest av dräneringsbehvet eller utgående från de resultat sm det enkla markstruktuliestet ger. Grundförbättringsdelen är indelad i tre delar, dränering, mullhalt ch markstruktur. Denna del av indexet är i nuläget inte fullt utvecklad. Vid Institutinen för markvetenskap, SLU, finns ett mfattande material från försöksverksamheten sm bör göra det möjligt att göra den idag någt grva klassningen av t.ex. dräneringsbehvet mer 14

differentierad. I bilaga 10:3-4 (blad 12) finns ett utdrag ur Excelmdellen sm visar hur grundförbättringsdelen är utfrmad idag. Dränering Dränering är under våra klimatförhållanden fta en nödvändig åtgärd för en hållbar dling, speciellt på lerjrdarna. Dikningsintensiteten anpassas till kravet på markbärighet ch grödans behv. De faktrer sm påverkar valet av dikesdjup ch dikesavstånd är framför allt klimatet, markegenskaperna, växtdlingens inriktning ch givetvis kstnaderna (Håkanssn, 1960; Håkanssn, 1961; Håkanssn m,11., 1973, 1974, 1975, 1976, 1978, 1980; Erikssn, 1987). Även m skiftet är täckdikat är det vanligt att man på jrdar med mycket låg genmsläpplighet (t ex mycket styva lerr) måste, dels förstärka dräneringsverkan med tubulering ch grusning eller strukturkalkning av dikesåterf'yllnaden, dels kmplettera täckdikningssystemet med nggrann ytplanering ch ytvattenavledning. I indexet görs en mycket enkel bedömning av dräneringsbehvet. Utifrån den jrdart sm brukaren angivit beräknas markens dräneringsbehv (se tabell 3). Brukaren får ckså ange skiftets nuvarande dräneringsstatus (systemtäckdikat, behvsdikat eller ej rördikat) med angivande av eventuella tilläggsåtgärder (tabell 4). Mdellen utgår ifrån angivna schablner (tabell 3) m dräneringsbehv ch jämför med skiftets nuvarande dräneringsstatus (tabell 4) för att bedöma m skiftet är i behv av ytterligare dränering. Dräneringsdelen kmpletteras med ett enklare test i fält sm innebär att man efter ett kraftigare regn går över skiftet (bar mark) ch ser hur djupa avtryck man lämnar efter sig (se tabell 5). Brukaren kan även med utgångspunkt från sina egna erfarenheter vid brukning av fåltet (jämn/sen upptrkning på fältet, stående ytvatten sv.) avgöra m jrden är i behv av ytterligare dränering. Tabell 3. Rekmmenderad dräneringsintensitet för lika jrdarter (Anerud m. fl., 1973; Håkanssn m.11., 1973-1980; Saavalainen, 1987). Dikesdjup mineraljrdar 1-1,2 m, trvjrdar 1,2-1,5 m Jrdart Mycket styv lera (>60 % ler), tilläggsåtgärder fta nödvändiga Styv lera (40,1-60 % ler) ch styv mränlera (>40 % ler) Mellanlera (25,1-40 % ler) ch mränmellanlera (25,1-40 % ler) Lättlera (15,1-25 % ler) ch mränlättlera (15,1-25 % ler) Lerigajrdar (5,1-15 % ler) Lerfria ch svagt leriga jrdar «5 % ler) Kärrtrvjrd, väl förmultnad Msstrvjrd, svagt förmultnad Gyttjehaltig jrd med permanenta sprickr i alven Dikesavstånd (m) (öppna diken, täckdiken ch/eller tubulering) 10-14 12-16 14-18 16-20 15-25 behvsdikning (20-40) 10-25 25-40 behvsdikning 15

Tabell 4. Infrmatin m dräneringen sm brukaren anger för vmje skifte Nuvarande dräneringsstatus Systemtäckdikat Behvstäckdikat Ej rördikat Dikesavstånd (m) <10 10-14 12-16 14-18 16-20 15-25 >25 Tilläggsåtgärder Tubulering Grusfilter i svackr Kalk i dikesåterfyllnaden Ytplanering/ytvattenavledning Ytvattenbrunn TabellS. Test av dräneringsbehvet i fålt (Batey, 1988). Testet utförs efter ett kraftigt regn Tillståndsklass 6 5 4 3 2 Beskrivning Markytan fast, inga ftavtryck Markytan mindre fast, ftavtlyck =2 cm djupa Markytan någt mjuk, ftavtryck 2-5 cm djupa Markytan rejält mjuk, ftavttyck =5 cm djupa Markytan mycket mjuk ch blöt, ftavtryck =7-10 cm Valten stående på markytan Kmmentar Mycket väldränerat Väldränerat Tillfredställande dränerat Ett visst dräneringsbehv Strt dräneringsbehv Mycket strt dräneringsbehv Mullhalt ch markstruktur En hög mullhalt gynnar strukturen på alla mineraljrdar ch på dc lättare jrdarna har det rganiska materialet en avgörande betydelse för markstrukturen (Wiklert, 1962; Perssn, 1981; Perssn, 1982; Janssn, 1986; Gustafssn, 1987; Elnen, 1988; Riley, 1988; Christensen, 1990; Jhanssn m.fl., 1993; Linner m.fl., 1989-1993). I dagsläget görs i mdellen ingen skillnad mellan den effekt mullen har på lika jrdarter. Utifrån mullhalten görs en enkel bedömning av förutsättningarna för en gd markstruktur (se tabell 6). Brukaren får ckså ange vilka strukturbefrämjande grundförbättringsåtgärder, utöver dränering, sm gjrts på skiftet (tabell 7). Det är givetvis mycket viktigt att återföra så mycket sm möjligt av det rganiska materialet sm prduceras på skiftet för att på så sätt hålla uppe mullhalten. På rena stråsädesgårdar kan det ckså vara aktuellt att tillföra externt rganiskt material för att på så sätt kmpensera för den uteblivna vallen. Exempel på material sm kan kmma i fråga är rötslam, kmpst, rötrester från bigasanläggningar, stallgödsel från grannar sv. På lerjrdarna kan strukturkalkning med bränd eller släckt kalk ha en psitiv inverkan på markstrukturen (Berglund, 1971; Berglund, 1977; hlssn, 1979; Siman, 1982; Berglund & Erikssn, 1982; Berglund, 1984; Gustafssn, 1987). Kalken regerar med leret ch kan framför allt stabilisera en gd struktur ch därmed göra jrdarna mer tåliga. Det ideala är att tillföra kalken efter ett vallbrtt eller en bra höstvetegröda sm trkat ut prfilen väl. 16

Djupkultivering ch alvluckring kan i vissa sammanhang vara en mtiverad åtgärd m det t.ex. finns förtätade zner (plgsula/bearbetningsbtten) eller andra för rötterna genmträngliga skikt inm rimligt bearbetningsdjup. Tabell 6. Mullhaltsklassning (Ekström, 1927 & Jrdartsnmenklatur, 1953) Tillstånds- Benämning Förkrt- Mullhalt Klhalt Kmmentar klass mn!;\ (%2 %C 5 Mycket mullrik mkt mr >12,1 >6,05 fta naturligt hög mullhalt 4 Mullrik mr 6,1-12 3.05-6,0 Förutsättningar för mycket gd markstruktur 3 Måttligt mmh 3,1-6 1,55-3,0 Förutsättningar för gd mullhaltig marksttuktur 2 Någt nmh 2-3 1,0-1,5 Kan ge dlingsprblem mullhaltig l Mullfatti!;\ mf <2 <1,0 Dåli!;\a dlin!;\se!;\enskaeer Tabell 7. Utförda strukturbefrämjande grundförbättringsåtgärder At!;\ärder Strukturkalkning Externt rganiskt material Alvluckring Djupkultivering för att bryta plgsula/förtätningsskikt Annat._---_._------------ Markens strukturtillstånd kan ckså bedömas mer direkt med hjälp av några av de i markstrukturtestet ingående falttesterna (se bilaga 9). Spadtestet används nu i grundförbättringsdelen (tabell 8) men även några av de andra testen sm t.ex. daggmaskfrekvens, infiltratin av vatten sv. skulle kunna användas. Brukaren kan även göra allmänna iakttagelser m packningsskadr ch dragkraftsbehv. Tabell 8. Markstrukturklassning med hjälp av spadtestet Antal trame i seadtest l 2 3 4-5 6-7 >7 Klassnin!;\ 7 6 5 4 3 2 l Kmmentar mycket lucker lucker någt lucker någt tät tät mycket tät extremt tät 17

Sammanvägning till ett grundförbättringsindex I mdellens nuvarande utfrmning görs endast en enkel sammanställning (bilaga 10:5, blad 16) av grundförutsättningarna för en uthållig dling utifrån infrmatinen i tabell 3-8. Dränerings- ch markstrukturtillståndet brde emellertid kunna pängsättas ch vägas ihp till ett grundförbättringsindex. Både dräneringseffekten ch effekten av strukturkalkning skulle kunna mätas i det antal dagar tidigare sm det är möjligt att så eller den direkta effekten på skördenivån. Det finns även en hel del material m krrelatinen mellan mullhalt ch skörd. En annan möjlighet är att försöka bedöma de direkta effekterna på markstrukturen. Denna sammanvägning kräver dck ett relativt mfattande arbete, med genmgång av resultat från långliggande fältförsök från lika delar av landet ch på lika jrdar. DLINGSSYSTEMINDEX dlingssystemets långsiktiga markstruktureffekter bedöms ch summeras i ett dlingssystemindex. Utgångspunkten är att växtens rtprduktin, upptrkning av markprfilen ch tillförsel av rganiskt material är psiti vt ch att bar frusen mark, överfarter på fältet ch markpackning i alven är negativt för markstrukturen ch markens fysikaliska egenskaper (tabell 9). De lika delarna i indexet krrigeras med lika kefficienter ch den summerade effekten vägs till slut ihp till ett dlingssystemindex för bedömning av hela dlingssystemets inverkan på markstrukturen. Principen för viktningen av vmje enskild faktr är att alla faktrer skall väga lika tungt. Max- respektive minimivärde för vmje faktr sätts till 10 respektive. Emellertid har alvpackning fått en större tyngd än övriga faktrer (maxvärde = 13,3) ch överfarterna fått en mindre tyngd (maxvärde = 6,7). Nedan beskrivs hur mdellen hanterar de lika delarna ch vilka data sm används. Tabell 9. dlingssystemindexets sex faktrer (med angivande av enhet), viktningskefficienter ch de indexvärden de kan anta Faktr + Tillförsel av rganiskt material (tn ts/ha) + Rtmängd (tn ts/ha) + Upptrkning (andel trkdagar under året) - Bar frusen mark (andel dagar under året) - Mmkpackning i alven (tnkm/ha) - Antal överfarter (antal) ---------::--::::--. ----:--=--:-----c-:-:----c--... Viktningskefficient Min-värde Max-värde 0,50 10,0 0,67 10,0 24,3 10,0 13 10,0 0,222 13,3 0,335 6,7 Tillförsel av rganiskt material I denna parameter ingår både det rganiska material sm blir kvar på hösten av grödans prduktin av vanjrdiska delar ch eventuellt tillfört rganiskt material. Prduktinen beräknas utifrån typ av gröda ch dess skördenivå, där avkastningen uttrycks i kg ts (trrsubstans)/hektar. Till den vanjrdiska prduktinen räknas, förutm den brtförda skörden, halm, bss, bladfall ch spill. Mängden beräknas enligt följande: 18

Mängd rganisk substans van mark på hösten = grödans vanjrdiska prduktin (förutm skörden) - brtförd halm + tillfört rganiskt material Antingen skriver man manuellt in en känd skördenivå eller så låter man siffran hämtas ur en databas över nrmskördar i mrådet. För beräkning av prduktinen av rganiskt material multipliceras avkastningen med lika faktrer för att beräkna prduktinen av halm + bss respektive bladfall + spill. De faktrer sm används för beräkningen av prduktinen av rganiskt material baserar sig till str del på en genmgång av Jhanssn (1994) ch återfinns i tabell 32 i bilaga 4. Halmhanteringen inverkar på mängden halm sm blir kvar på marken efter grödan. Anger man att halmen lämnas kvar på fåltet används halmmängden sm erhållits i beräkningarna. Anger man att halmen förs brt antas att 1/3 av prduktinen (stubb ch bss) blir kvar ch 2/3 av prduktinen försvinner. För externt rganiskt material sm tillförts, t.ex. stallgödsel, rötslam sv. anger man mängd, typ, ch ts-halt på tillfört rganiskt material. Utifrån dessa data beräknas mängden i kg ts/ha. I mdellen finns schablner för ts-halter för vanliga gödselslag, sm kan utnyttjas m halten är känd. Viktning i indexet. Minsta mängd rganisk substans sm kan prduceras/tillföras är. Den största rimliga mängden har antagits vara 20 000 kg/ha (20 tn/ha). Denna del ska väga lika tungt sm rtmängd ch upptrkning i indexet ch ska därmed variera mellan 0-10. Därför multipliceras mängden rganiskt material, mräknad till tn ts/ha, med faktrn 0,50 (0,50 20 = 10). Växtens rtprduktin Rtmängden sm prduceras är beräknad utifrån typ av gröda ch dess skördenivå, där avkastningen uttrycks i kg ts (trrsubstans)/hektar. Avkastningen multipliceras sedan med en faktr sm berr på typen av gröda. Det finns relativt få data m rtmängder för lika jrdar ch grödr i Sverige. De rtmängder sm ligger till grund för indexet baserar sig huvudsakligen på en genmgång av Jhanssn (1994) sm gjrt följande antaganden för den ttala rtprduktinen under växtperiden: Stråsäd, ärter ch ljeväxter. Den ttala rtprduktin är lika str sm bruttprduktinen av halm (skörd + stubb) + bladfall ch spill (1/6 av halmprduktinen). Vall. Ttalrtprduktin = skördad vallmassa + bladfall ch spill (1/4 av vallmassaprduktinen). Platis ch sckerbetr. Vad gäller ptatis ch sckerbetr skördas en str del av den underjrdiska prduktinen ch det är endast det fibrösa rtsystemet sm blir kvar i marken. Vallinsådd på våren ch nysådd höstsäd på hösten. Rtprduktinen beaktas inte i mdellen förrän vallen respektive höstsäden skördas. I mdellen antas rtmängden vara direkt prprtinell mt skördenivån uttryckt sm kg ts (trrsubstans )/hektar. 19

Rtmängd (kg ts/ha) = avkastning (kg ts/ha) x faktr mellan 0,04-1,75 I tabell 32 i bilaga 4 finns de kefficienter sm används för mräkning av avkastningen till trrsubstans samt de mräkningsfaktrer sm används vid skattningen av växtens rtprdutin. Viktning i indexet. Minsta rtmängd sm kan prduceras är. Sm högsta värde har 15000 kg/ha (15 tn/ha) antagits vara rimligt. Rtmängden, mräknad till tn ts/ha, multipliceras med 0,67 för att faktrn ska variera mellan ch 10 (0,67. 15 = 10). Upptrkning av markprfilen Upptrkningsfaktrn anger antal dagar med stark upptrkning, dvs. när markvattenmagasinet med växttillgängligt vatten reducerats med minst 50 %. Indexet tar hänsyn till fyra faktrer sm påverkar växternas möjligheter att trka ut marken. Faktrerna är jrdart, aktuell gröda, prduktinsmråde (väderstatin) samt årsmånen. För att begränsa antalet parametrar någt har jrdarterna indelats i 13 lika klasser ch grödrna har för uttrkningsberäkningarna indelats i de fem huvudgrupperna vall, höstsäd, vårsäd, ptatis ch sckerbetr, för vilka man räknat fram maximalt förråd av växttillgängligt vatten i rtznen (se tabell 36 i bilaga 7). Hänsyn tas till växternas förmåga att tränga ned på djupet i lika jrdar (se tabell 33 i bilaga 5 för uppskattade rtdjup) ch hur hårt vattnet är bundet i marken (se tabellerna 34 ch 35 i bilaga 6 för vattenhåliande förmåga hs lika jrdar). Vad gäller rtdjup har tre lika djup beräknats. Ett mycket effektivt rtdjup vilket mtsvarar en mycket gd genmrtning av jrden där växten kan ta upp vatten mtsvarande ett vattenavförande tryck på 1 meter vattenpelare (mvp) ned till 150 mvp. Ett effektivt rtdjup, dvs. det djup till vilket man kan se en markant skillnad i upptrkning mellan sådd ch skörd. Växten uppskattas då kunna ta upp vatten mtsvarande ett vattenavförande tryck på l mvp-l0 mvp. Till sist har ett maximalt rtdjup beräknats dvs. djup till vilket man kan se ett visst upptag av vatten men det upptagna vattnet är då förhållandevis lätt bundet (l mvp-5 mvp). Upptrknings graden beräknas i en enkel markvattenmdell sm från böljan är amerikansk (Erpenbeck, 1982) men har mdifierats av Ragnar Perssn vid Avdelning för hydrteknik, Institutinen för markvetenskap, SLU för att passa svenska förhållanden. Mdellen beräknar hur vattenförrådet i marken varierar under dlingssäsngen. I mdellberäkningarna används klimatdata, nederbörd ch avdunstning, sm härrör från en valldlingsmdell (P e-vall) vilken utvecklats vid SLU av Fagerberg ch Nyman (1991). För vatje prduktinsmråde har en av SMI-II: s väderstatiner i mrådet valts ut att representera prduktinsmrådet. I mdellen används inte årets aktuella väder utan ett typväder utifrån den årsrnånsklassning man gjrt. Till gmnd för årsrnånsklasserna ligger en statistisk bearbetning av väderdata. Fömtm ett medeltal, sm får representera nrmal vädret, har standardavvikelser för lika väderfaktrer beräknats ch dessa ger ett mått på väderlekstyperna kall ch våt respektive varm ch trr. För beräkning av antalet trkdagar tar mdellen endast hänsyn till årsrnånsklassningen under smmaren. För vår ch höst används nrmalvädret. Det är endast periden mellan den 20/3 ch 6/1 sm utnyttjas i indexet ch före respektive efter detta datum anser man att det inte sker någn avdunstning från växterna. Vallen är den gröda sm utnyttjar större delen av periden. Höstsäd ch vall sm har ett rtsystem redan vid växtstart på våren klarat att utnyttja 50 prcent av det maximala förrådet växttillgängligt markvatten redan i början av växtsäsngen medan vårsådda fålt endast har tillgång till 20 mm vid växtstart. När grödan har 20

full marktäckning räknar man med att vattenupptaget är sm störst. Antal dagar med stark uttrkning beräknas utifrån det antal dagar då det växttillgängliga markvattenförrådet understiger 50 % av det maximala förråd sm den bästa grödan (vanligtvis vall) kan utnyttja för gällande jrdart. Beräkningar har gjrts för kmbinatiner av 13 jrdarter, de fem grödgrupperna, 8 prduktinsmråden (väderstatiner) ch tre lika årsmåner under smmaren ch alla data har samlats i en databas. Viktning i indexet. Antalet trkdagar delas med 365 för att få andelen över ett år. Antalet trkdagar över året kan inte vara fårre än ch deras maximala värde är uppskattat till 150, dvs. att hela vegetatinsperiden ger upphv till trkdagar. För att det maximala värdet på andelen trkdagar skall hamna på 10 (skala mellan ch 10) behöver det multipliceras med 24,3 (24,3. 150/365 = 10). Andel bar frusen mark Markytan kan skyddas mt tillslamning, skrpbildning ch ersin genm ett växttäcke, marktäckning med lika material eller ett snötäcke. Ett fruset ytlager ger ckså ett skydd. Faktrn bar frusen mark anger antal dagar per år sm markytan är bar eller nästan helt bar ch frusen. I indexet anses marken vara skyddad då den är tjälad, snöbelagd eller beväxt med en gröda. Ettåriga vårsådda grödr kmmer på detta sätt få en barmarksperid sm sträcker sig från det att marken tinar upp på våren till dess att grödan har kmmit upp ch ger fullgd marktäckning. Tiden från uppkmst till grödan täcker marken varierar fi'ån gröda till gröda. Stråsädesgrödr anses täcka marken 7 dagar efter uppkmst medan det för ljeväxter tar 15 dagar ch radgrödr såsm ptatis ch sckerbetr behöver 25 dagar att täcka marken. Under smmaren fungerar växttäcket sm ett skydd men efter första höstbearbetning kmmer j rden återigen att vara bar. I indexet räknar man med att fåltet stubbearbetas två dagar efter skörd ch m nästa gröda skall vårsås kmmer barmarksperiden sträcka sig tills tjälen eller snön kmmer under hösten. Kmmer faltet däremt alt höstsås varar endast barmarksperiden fram till dess att höstgrödan ger fullgtt skydd. Fleråriga grödr såsm vall anses ge fullgtt skydd hela året. Jhanssn (1974) har gjrt en sammanställning av väderdata från SMHI under periden 1931 till 1960. I tabellerna 37-39 i bilaga 8 finns de data sm ligger till grund för hur långvarig snöch tjälperiden är i de lika prduktinsmrådena. I indexet kan man även välja ål'smånsklassning för vår, smmar ch höst för att ta hänsyn till skillnaden mellan lika år. Arsmånsklassningen påverkar hur långvarig periden med snö ch tjäle är under vintern samt vid vilken tidpunkt sådd ch uppkmst sker under vår ch höst m indexet använder sig av nrmalförhållandena för vmje prduktinsmråde. m datum för sådd ch uppkmst finns utnyttjas dessa värden. Antalet dagar med bar frusen mark beräknas enligt följande: Antal dagar med bar frusen mark vår = Antal dagar mellan snöfri perids början ch fullgd marktäckning (uppkmst + 7 till 25 dagar berende på gröda) Antal dagar med bar frusen mark höst = Antal dagar mellan skörd (+ 2 eller 5 dagar berende på gröda) ch tjälfri perids slut Ttalt antal dagar med bar frusen mark = Antal dagar med bar frusen mark vår + höst 21

Viktning i indexet. Viktningen har gjrts utifrån parameterns minsta ch största värde. Antalet dagar med bar frusen mark delas med 365 för alt få andelen över ett år. Antalet dagar med bar, frusen mark över året kan inte vara fårre än. Dess maximala värde saltes till 280 (t.ex. en sent sådd sckerbetsgröda sm måste skördas tidigt). För att det maximala värdet skall hamna på ti i indexet behöver det multipliceras med 13 (13. 280/365 = 10). Markpackning ch antal överfarter För att beräkna markpackningen i alven används i indexet en mdell framtagen av Lars Törner i prjektet dling i balans i samarbete med Avdelningen för jrdbearbetning, Institutinen för markvetenskap, SLU (Jhan Arvidssn ch Inge Håkanssn) samt Danise Sugar AB. Vid en utvärdering av indexet (Gustafsn Bjureus & Karlssn, 2002) mdifierades mdellen någt för att bättre passa in i Markstrukturindexet. Vatje bearbetning för det aktuella skiftet läggs in avsett m man trr att den ger alvpackning eller ej. Detta för att man ska kunna göra jämförelser mellan lika grödr ch år ch dessutm få med det ttala antalet körningar på fåltet. Mdellen tar hänsyn till traktrns ch redskapets axelbelastningar, hjulens ringtryck, att lastvikten kan förändras under körningen samt skiftets arrndering (körsträckefaktr). På traktrn är det den bakre axeln sm anses rsaka mest packning vilket gör att mdellen endast beaktar packningsverkan från denna axel. Man kan ställa in hur str prcentuell del av traktrns ttalvikt sm vilar på bakaxeln samt hur str del av redskapets vikt sm kmmer att läggas till. Vanligtvis anses 20 prcent av redskapets vikt ligga på bakaxeln (gäller givetvis inte helburna redskap). Belastningarna läggs ihp ch mdellen beaktar även ringtrycket för att visa m axelbelastningen överskrider en viss kritisk nivå. Endast belastningar över denna kritiska nivå anses ge skadlig packning i alven. Vid ett däckstryck på 1,5 kg/cm 3 är den kritiska nivån är satt till 6 tn vid körning på markytan men endast 3 tn vid plöjning (då två av hjulen går på övre alven). Vid lägre ringtryck kmmer mdellen att kmpensera detta genm att höja den kritiska nivån för axelbelastningen, låga ringtryck tillåter alltså en högre axelbelastning innan den anses skadlig. All vikt från axelbelastningen sm överstiger den kritiska nivån anses rsaka packningsskadr. Hur str vikt sm ligger på traktrns bakaxel varierar med vilken typ av arbete den utför. Vid användande av redskap sm utför någn frm av jrdbearbetning där traktrns funktin är att dra redskapet kmmer traktrns tyngdpunkt att slqutas mt bakaxeln. Andelen av vikten sm förskjutas mt bakaxeln berr på traktrns tyngdpunkt från böljan, samt på hur tungt redskapet är att dra. I mdellen kmpenseras detta med en faktr sm tagits fram i diskussin med Jhan Arvidssn, Inge Håkanssn & Lars Törner (pers. medd., 2001). Traktrns ursprungliga vikt på bakaxeln multipliceras med en faktr sm har satts till 1,5 vid plöjning, 1,35 vid djupkultivering ch 1,25 vid harvning. Redskapet sm följer efter traktrn behandlas separat i mdellen ch här tas även hänsyn till en belastningsfaktr samt körsträckefaktr utöver axelbelastningar ch ringtryck. Belastningsfaktrn behandlar prblematiken med att lasten vid vissa körningar sm till exempel stallgödselspridning ch tröskning inte är maximal hela tiden utan förändras under körningen. Faktrn bestäms utifrån hur str del av lasten sm överstiger den kritiska axelbelastningen, varefter den multipliceras med axelbelastningarna. Strleken vmierar 22

mellan nll ch ett, där ett är siffran sm ges m lasten är maximal hela tiden (se exempel l nedan). Körsträckefaktrn är ett sätt att kmpensera för de dubbla överfarter sm görs på regelbundna fålt p.g.a. deras frm. För regelbundna fålt kan faktrn ligga nära ett, men vid stallgödselspridning på ett mycket regelbundet fålt kan den kmma upp i tre eller mer. I tabell 10 finns schablner för körsträckefaktrns variatin med fåltets arrndering ch typ av åtgärd sm utförs. Variatinen i det enskilda fallet kan vara mycket str ch dessa värden skall endast ses sm uppskattningar sm man kan ta till m man inte har egna data. Tabell 10. Schablner för körsträckefaktrns variatin med fåltets arrndering ch typ av åtgärd sm utförs Typ av körning Fasta körspår, (spruta, gödning etc.) Ej körspår, (harvning, kultivering etc.) Risk för tmkörningar, (stallgödselspridning ch vall) Körsträckefaktr Regelbundet falt 1,2 1,4 2,0 regelbundet 1,4 1,6 2,5 Mkt regelbundet 1,6 1,8 3,0 Resultatet från markpackningsberäkningarna anges i tnkm/ha ch det är endast de körningar sm ger skadlig packning i alven sm räknas in i indexet. För att se hur nära andra överfarter på fåltet ligger den kritiska axelbelastningen, redvisas emellertid alla överfarter även m de ej förrsakar alvpackning. Antalet överfarter för vmje åtgärd fylls ckså i ch summeras för att visa hur många överfarter sm gjrts på fåltet under det aktuella året (utan hänsyn till körsträckefaktrn). Vid en str mängd överfarter ökar risken för alt lantbrukaren kör då förhållandena är mindre gynnsamma. Antalet överfarter kan ckså ses sm ett sält att bedöma risken för packning ch ältning av matjrden. Någn hänsyn tas i nuläget inte till hur markfuktighetsförhållandena var på faltet när man körde. Risken för t.ex. slirning är ju bra mycket högre vid blöta förhållanden. Viktning i indexet. Denna har gjrts utifrån parametrarnas minsta ch största värde. Alvpackning ch antal överfarter på fåltet kan inte anta värden lägre än. Deras maximala värden sattes till 60 tnkm/ha för packning ch 20 för antalet överfarter. För att det maximala värdet skall hamna på 13,3 för packningen i indexet behöver det multipliceras med 0,222 (0,222. 60 = 13,3). För att det maximala värdet för antalet överfarter ska hamna på 6,7 i indexet behöver det multipliceras med 0,335 (0,335. 20 = 6,1). Tillsammans har faktrerna markpackning ch överfarter frtfarande ett maxmedelvärde på 10, men markpackningen har viktats upp så att maxvärdet är 13,3 ch överfarter viktats ned så att maxvärdet är 6,1. 23

Exempel!. Beräkning av belastningsfaktr (efter Gustafsn Bjureus & Karlssn, 2002) Svämtunna med två axlar. Vikt: 5 tn (tm). Lastvikt: 15 tn (7,5 tn/axel). Ttalvikten vid full last är alltså 20 tn. Däckens ringttyck är 1,5 kg/cm 2. Vid detta ringtryck är gränsen för den kritiska belastningen bestämd till 6 tn per hjulaxel. m gödsel tunnan hade full last hela tiden skulle den rsaka alvpackning med 8 tn (ttalvikten (20 tn) - kritisk belastning för axel 1 ch 2 (6+6 tn». Tunnans vikt minskar efter hand sm gödseln sprids ut under körningen på fältet. Detta innebär att axelbelastningen gradvis minskar ch så småningm kmmer att understiga den kritiska belastningen (se figur nedan). Den del av körsträckan sm tunnan rsakar packning beräknas per axel. De van nämnda viktuppgifterna får därför delas med två (axlar). Vid/ull last är ttalvikten 10 tn per axel, varav lastvikten är 7,5 tn. Överbelastningen sm rsakar alvpackning 4 tn (10-6). När tunnan töms under körningen minskar lastvikten gradvis, ch därmed minskar även den vikt sm rsakar alvpackning. Den del av körsträckan sm tunnan rsakar alvpackning beräknas sm maxöverbelastningen (4 tn) dividerat med maxlastvikten (7,5 tn). Tunnan kmmer alltså att rsaka packning 0,53 delar (417,5) av körsträckan på fältet. Belastningsfaktrn beräknas sm den genmsnittliga belastningen för den del av körsträckan sm utsätts för alvpackning. I detta fall blir överbelastningen i medel (4/2) = 2 tn, vilket innebär att belastningsfaktrn blir (217,5) = 0,27. Det är denna faktr sm det i mdellen erhållna antalet alvpackande tnkm/ha multipliceras med. 12 - <=i b <=i 'S en r <1).. <1) >< -< 10. 8 6-4 - Medelbelastning Kritisk belastning Tunnans vikt 2, --'--I--'-r-..--L-,----,- ------r--- ----",,---- 0,27 0,53 0,2 0,4 0,6 0,8 l 1,2 Andel av körsträckan 1,4 24

Sammanfattning av beräkningarna i Markstrukturindex I tabell II nedan finns en översikt över vilka data sm används i beräkningarna av de enskilda faktrerna i Markstrukturindex. Resultatet från beräkningarna av varje enskild faktr varje enskilt år i dlingssystemdelen sammanfattas i kalkylblad 15 (bilaga 10:5). I det f6ljande kalkylbladet (blad 16, bilaga 10:5) görs först en sammanfattning av m grundförutsättningarna för en gd markstruktur finns inklusive resultatet av eventuella fålttest. Därefter redvisas det sammanvägda dlingssystemindexet f6r varje år i växtföljden ch ett medelvärde för hela växtföljden. Tabell 11. Sammanfattning av vilka data sm används vid beräkningarna i Markstrukturindex Indexfaktr rganiskt material (kg ts/ha) Rtmängd (kg ts/ha) Upptrkning (antal dagar/365) Bar frusen mark (antal dagar/365) Alvpackning (tnkm/ha) Antal överfarier (antal gånger) Beräknas utifrån dessa data Gröcltyp Avkastning (aktuell eller databas) Halm kvar/brt TillfÖli rg mtr! (stallgödsel, rötslam sv.) Grödtyp Avkastning (aktuell eller databas) Jrdart Grödtyp Prduktinsmråde (väderstatin) Arsmånsklassningen under smmaren Prduktinsmråde Grödtyp Uppkmstdatum (aktuell eller databas) Skördetid punkt (aktuell eller databas) Arsmånsklassning V år -> Snöfri perids böljan Höst-> Tj älfri perids slut Uppgifter m maskinparken (axelbelastningar, lufttlyck i däcken... ) Typ av åtgärd (traktr, redskap, aktuella lastvikter.... ) Arrndering Antal körningar på fåltet Hur mår Din jrd? Sm sista kalkylblad i Excelmdellen finns ett enkelt frågefrmulär, "Hur mår Din jrd?" (Tabell 12 ch bilaga 10:6), där brukar'en får besvara några frågr m sin jrd. Frågrna är ett utdrag ur instruktinerna till Markstrukturtestet ch tänkta sm en liten "aptitretare" för att inspirera brukaren att prva Markstruktutiestet i fålt. Många av frågrna går att svara på utan 25

att man varit ute ch grävt i fåltet, medan andra kräver att man gjrt några enkla undersökningar i fålt. Till vmje fråga finns det tre svarsalternativ att välja på från en rullist. I tabell 14 finns alla frågr med svarsalternativ. Alternativen har graderats enligt följande: Rött alternativ = j, här behövs det krafttag för att förbättra markstrukturen! Gult alternativ = Här finns det en del att göra åt markstrukturen! Grönt alternativ = Mycket bra markstruktur! Bibehåll den! Tabell 12. Hur mår Din jrd? Frågr ch svarsalternativ i frågefrmuläret i Markstrukturindexet Fråga Svarsalternativ Rött Gult Grönt l. Har matjrden bra Kkig, pulvrig, En del smuliga (gra- Prösa granulära struktur ch fint massiv eller skikt- nulära) aggregat syns aggregat bruk? ad 2. Har matjrden Matjrden har Matjrden är någt Matjrden är mycket hög mullhalt samma fårg sm mörkare än alven mörkare än alven (mörk fårg)? alven 3. Har jrden täta Tydligt tätt skikt, Någt kmpakta En spade glider lätt skikt? tydlig plgsula, skikt, rttillväxt lite ner förbi bearbetningsrötter böjer av hämmad djup --:-'.,.-----_.._- 4. Är det lätt att Många överfarter Medel Lättbearbetad jrd, bearbeta jrden? ch strt drag- litet dragkraftbehv 1-::----. kraftbehv 5. Finns det rikligt Inga daggmaskar Några daggmaskar Många daggmaskar, med daggmaskar? ch maskgångar ch maskgångar 6. Finns det växtrest- Inga växtrester Lite växtrester lång- r'iäxtrester i alla neder ch bryts de eller tar lång tid sam nedbrytning brytningstadier, jrdned? att bly ta ned lukt, söt dft. 7. Är grödr ch Hämmad tillväxt, Någt jämn tillväxt, Frisk, frdig ch jämn gräs friska ch missfurgning, lite missfärgning gröda frdiga? jämna bestånd 8. Utvecklas växt- Dålig rttillväxt, En del finrötter, de Frdiga, friska, vita rötterna bra? gulbruna eller flesta friska rtsystem svampiga rötter 9. Infiltrerar vatten Stående vatten Vattnet rinner undan Inga pölar efter stra snabbt? kvar länge efter sakta, lite pölar regn eller bevattning lätt regn 10 Finns det vatten Trr jrd, kräver Medelgd vattentill- Rätt mängd vatten tillgängligt för tät bevattning gång tillgänglig vid rätt grödan? tillfålle Utfrmningen av frågrna är en vidareutveckling av ett amerikanskt frågefrmulär (Willamette Valley Sil Quaiity Card) sm tagits fram med hjälp av instruktiner sm går att ladda ned från hemsidan för Sil Quaiity Institute, Natural Resurces Cnservatin Service, USDA (amerikanskajrdbrllksdepat1ementet) (http://www.statlab.iastate.edll/survey/sqi/). 26

MARKSTRUKTURTEST I FÄLT Instruktiner till Markstrukturtest i fult återfinns i sin helhet i bilaga 9. I instruktinerna finns en allmän del m markstruktur följt av detaljerade instruktiner m hur man gör de lika testen. Resultaten bkförs i ett prtkll ch slutligen görs en översiktlig sammanställning av resultaten där brukaren skall bedöma vilka åtgärder sm är lämpliga m man vill förbättra markstrukturen på fåltet. UTVÄRDERING A V DLINGSSYSTEMINDEX dlingssystemindexet är ett redskap för tlkning av de långsiktiga effekter dlingssystemet har på markstrukturen. Dessutm ska man kunna simulera vad en förändring av dlingssystemet får för effekter på markstrukturen i det långa lppet. En ökning av indexet innebär att alternativet är mer psitivt för markstrukturen än det nuvarande systemet, en minskning det mtsatta. Själva förändringen av indexet är alltså viktigare än det exakta indexvärdet gården erhåller. påverkbara bördighetsfaktrer såsm klimat, jrdart etc. inverkar på indexets utfall, liksm vissa faktrer sm påverkas långsamt sm t.ex. mullhalt. Dessa förutsättningar varierar mellan lika gårdar, därför ska egentligen indexet endast användas för en enskild gård ch inte för jämförelser mellan lika gårdar. Trts att indexet i första hand skall användas sm ett utvärderingsinstrument på den enskilda gården/fåltet har vi för att utvärdera dlingssystemdelen använt data från en jämförande studie mellan 14 gårdar i det så kallade 4T-prjektet i Skåne (Berglund m.fl., 2002). Gårdarna var indelade parvis i sammanlagt 7 par. Gårdarna inm vmj e par är närbelägna ch har likartade dlingsförutsättningar. En av gårdarna hade histriskt höga skördar jämfört med medeltalet för mrådet ch kallades plusgård. Granngården hade mera nrmala skördar ch kallades således medel gård. Uppgiften i 4T -prjektet var att förklara rsaken till varför två granngårdar med liknande förutsättningar hade lika skörd. Detta material var med andra rd idealiskt för att med hjälp av indexet analysera m skillnaderna i skörd går att hänföra till dlingssystemets effekter på markstrukturen. Infrmatin m varje gårds jrdart, arrndering, maskinpark, bearbetningar samt fakta m uppkmst- ch skördedatum, skördenivå ch övrig infrmatin m dlingssystemen presenteras i bilagrna 11-17. Bilaga 18 är en sammanställning av indata ch resultat. Arsmånen för alla gårdar har klassats enligt tabell 13. Tabell 13. Arsmånsklassning för gårdarna i 4Tprjektet i Skåne Ar Vår Smmar Höst 1995 Nrmal Nrmal Kall/våt 1996 Kall/våt Nrmal Nrmal 1997 Varm/trr Nrmal Nrmal 1998 Kall/våt Kall/våt Varm/trr 1999 Kall/våt Nrmal Varm/trr 2000 Varm/trr Nrmal Nrmal 27

Par 1 dlingssystemindex för växtföljden på gårdarna i par l blev i princip desamma. Båda gårdarna hamnar på minussidan: plusgården någt lägre med sina -2,3, mt medelgårdens -2,0 (tabell 14). Bakgrunden till utfallen skiljer sig i viss mån mellan gårdarna. bservera att beräkningarna gjlis för 3 år på plusgården ch 4 år på medelgården pga. växtföljdernas lika längd. Man bör med andra rd inte jämföra summrna för växtföljden utan titta på medeltalen. Tabell 14. Resultat av dlingssystemindex för par l Upp- Över- Summa Medel Ar Gröda rg mtr! Rötter trkning Barmark Packning farter gröda växtföljd Plusgård 1998 Vårkrn 2,9 3,8 0,0-4,7-1,1-2,3-1,4 1999 Höstvete 6,4 6,7 5,7-2,3-1,6-3,0 11,9 2000 Sckerbetr 5,9 0,4 6,4-9,7-16,2-4,0-17,2 Summa växtföljd 15,2 10,9 12,1-16,6-18,9-9,4-2,3 Medelgård 1997 Vårkrn 3,0 4,0 4,2-7,3-2,2-2,3-0,7 1998 Höstvete 4,3 5,8 3,2-2,5-2,2-4,0 4,6 1999 Vårkrn 1,2 3,9 4,2-5,1-2,3-3,7-1,7 2000 Sckerbetr 5,6 0,4 6,4-9,9-8,3-4,7-10,6 Summa växtföljd 14, l 14,1 18,0-24,9-15,0-14,7-2,0 Vid betdlingen är markpackningen på plusgården dubbelt så str sm på medelgården. Detta berr på att plusgårdens betupptagare är 6-radig ch att en följevagn går med hela tiden. Medelgården har en 3-radig betupptagare. När den är full möter en transprtvagn upp för tömning. Betr utgör 1/3 av plusgårdens växtföljd ch Y. av medelgårdens. Betrna har alltså större inverkan på markstrukturen på plusgården, ch drar där ner indexet rdentligt. Att höstvetet rsakar mycket högre indexvärde på plusgården än på medelgården har främst två rsaker. Dels har man spridit flytgödsel till grödan på plusgården, vilket bidrar till det högre indexet för rganiskt material. Dels berr det på högre skörd, vilket genererar mer rganiskt material ch rötter. På medelgården dlades vårkrn både år 1997 ch år 1999 men resultaten skiljer sig på några punkter. Indexet för rganiskt material är mycket lägre för år 1999, trts att skördarna var unge får lika. Detta berr på att halmen tgs brt det året, medan den lämnades kvar år 1997. Barmarksindexet skiljer sig främst p.g.a. att våren 1997 var varm/trr ch våren 1999 kall/våt. 28

Par2 dlingssystemindex för par 2 blev till plusgårdens fördel. Dess växtföljd resulterade i ett index på +0,4, att jämföra med medelgårdens -3,8 (tabell 15). Båda gårdarna har femåriga växtföljder sm till 4/5 utgörs av vårsådda grödr. Sckerbetr återkmmer vart 5:e år. Den enda höstsådda grödan utgörs på båda gårdarna av höstvete. Tabell 15. Resultat av dlingssystemindex för par 2 Upp- Över- Summa Medel Ar Gröda rg mtrl Rötter trkning Barmark Packning fmier gröda växtföljd Plusgård 1997 Vårvete 3,7 5,0 4,9-7,0-2,2-3,0 1,4 1998 Vårkrn 3, I 4,1 0,7-4,9-2,2-2,7-1,9 1999 Höstvete 4,0 5,3 5,8-1,8-2,2-4,0 7,1 2000 Sckerbetr 5,5 0,3 6,5-9,5-5,3-5,0-7,3 2001 Vårvete 1,5 4,6 5,7-2,8-2,2-4,0 2,8 Summa växtföljd 17,8 19,4 23,7-25,9-13,4-18,5 0,4 Medel gård 1997 Vårkrn 2,2 3,0 4,7-7,7-4,4-2,7-6,4 1998 Knservärt 0,7 1,0 0,7-6,9-9,9-3,7-18,1 1999 Höstvete 4,5 6,0 5,8-3,0-1,1-3,3 8,9 2000 Sckerbetr 4,6 0,3 6,5-9,6-7,0-3,7-8,9 2001 Vårvete 4,0 5,3 5,7-4,3-3,7-2,3 4,7 Summa växtföljd 16,0 15,6 23,4-31,3-26,2-15,5-3,8 Överfarterna är fler på plusgården än medelgården på alla grödr utm vårkrnet, sm de kör lika mycket på. I övrigt har plusgården bättre värden än medelgården för alla faktrer. Medelgårdens mycket låga värden har i huvudsak två skäl. Dels har man en str skördetröska (18 tn fullastad) sm rsakar markpackning, dels ingår knservärt i växtföljden. Knservärten är en gröda sm prducerar lite rganiskt material ch lite rötter. Upptrkningseffekten är dålig. Under det aktuella året var både våren ch smmaren kall/våt vilket medfört låg skörd ch ytterligare sänkt antalet trkdagm'. Utöver detta medför Mrna str andel bar frusen mark ch mycket markpackning. De tröskas med en ärttröska sm väger 18 tn (20 tn med last) ch rsakar mycket packning. Ytterligare en effekt sm ärtrna medför är att antalet barkmarksdagar för efterkmmande gröda blir många, då ätirna tröskas tidigt. Detta är anledningen till att denna faktr skiljer sig mellan gårdarna för höstvetet. Plusgården har vårvete två år, det ena (1997) låter de halmen ligga kvar ch det andra (2001) tas den brt. Den psitiva effekten av att lämna kvar halmen reflekteras i faktrn för rganiskt material i indexet, sm visar 3,7 ch 1,5 för respektive år. 29

Par3 dlingssystemindexen för gårdarna i par 3 visar de mest markanta skillnaderna av alla paren. Plusgårdens växtföljd ger ett starkt psitivt värde, +5,4, medel gårdens index blev tydligt negativt -1,8 (tabell 16). Båda gårdarna har sexårig växtföljd där betr återkmmer vart tredje år. Därutöver skiljer sig växtföljderna åt ganska mycket. Plusgården har tvåårig vall (1/3 av växtföljden). Medelgården har mer spannmål (endast höstsådd), dessutm har den knservärt. Tabell 16. Resultat av dlingssystemindex för par 3 Upp- Över- Summa Medel Ar Gröda rg mtr! Rötter trkning Barmark Packning fmteöda yätf6lid Plusgård 1995 Vall 1,0 6,6 9,0 0,0 0,0-2,3 14,3 1996 Vall 0,8 5,6 9,0 0,0 0,0-2,3 13, I 1997 Sckerbetr 6,1 0,4 6,5-5,2-2,7-3,7 1,5 1998 Vårkrn 1,4 4,4 0,7-1,6-2,6-3,3-1,1 1999 Höstvete 5,0 6,0 5,8-2,0-2,7-5,3 6,8 2000 Sckerbetr 7,1 0,4 6,5-9,3-2,7-4,0-1,8 Summa växtföljd 21,4 23,4 37,5-18, I -10,7-20,9 5,4 Medelgård 1995 Höstråg 4,2 5,6 5,3-2,0-5,8-2,3 5,0 1996 Sckerbetr 5,3 0,3 6,5-5,2-8,0-4,0-5,0 1997 Knservärt 0,9 l, I 4,7-5,8-9,8-2,3-11,3 1998 Höstraps 3,5 4,7 3,5-1,3-5,8-3,3 1,3 1999 Höstvete 4,5 6,0 5,8-2,4-2,7-3,3 7,8 2000 Sckerbetr 5,6 0,4 6,5-9,2-8,0-4,0-8,7 Summa växtföljd 24,0 18,2 32,3-25,9-40,1-19,2 1,8 Skillnaderna mellan gårdarna kan dels förklaras med de grödr sm ingår i växtföljden, dels med de maskiner sm körs på fålten. Plusgårdens exceptinellt psitiva indexvärde berr till str del på den tvååriga vallen. Den prducerar str mängd rötter, har mycket psitiv inverkan på upptrkningen av markprfilen samt täcker marken året m. Dessutm tar man på gården ifråga endast en va1lskörd (sm inte rsakar någn alvpaekning), återväxten betas ch antalet överfmter är få. Plusgårdens bearbetningar medför överlag extremt lite alvpackning eftersm man har relativt små maskiner ch redskap. Medelgården, å andra sidan, har flera stra maskiner sm rsakar mycket packning. Dessutm ingår knservärt i växtföljden vilket har, sm tidigare nämnts (par 2), flera negativa effekter på de parametrar sm ingår i markstrukturindexet: lite rganiskt material, lite rötter, dålig upptrkningseffekt, mycket bar mark ch en enrm ärttröska sm rsakar mycket alvpackning. Trts högre skördar (i synnerhet betr) blir nettt av rganiskt material lägre på plusgården. Detta berr på att man där bltför halmen från skiftet när vårkrn ch höstvete dlats, d.v.s. 3 år av 6. Till höstvetet tillförs stallgödsel, det bidrar med lite mer rganiskt material än vad sm tas blt med halmen. Ingen halm bltförs ch ingen stallgödsel sprids på medelgården. Antalet överfarter för hela växtföljden är någt fler på plusgården. 30

Par 4 dlingssystemindex för par 4 blev högre på plusgården (+2,1) än medelgården (+1,3), se tabell 17. Båda gårdarna har en femårig växtföljd där höstsådda grödr utgör 3/5 av växtföljden ch sckerbetr återkmmer vart 5:e år. Tabell 17. Resultat av dlingssystemindex för par 4 Upp- Över- Summa Medel Ar Gröda rg mtr! Rötter trkning Barmark Packning farter gröda växtföljd Plusgård 1996 Vårkrn 1,2 3,8 4,2-5,0-1,8-4,2-1,8 1997 Höstvete 1,5 4,7 5,7-1,2-1,8-4,2 4,7 1998 Höstraps 3,2 4,3 3,2-0,9-1,8-3,2 4,7 1999 Höstvete 3,8 5,3 5,7-1,2-1,8-4,3 7,S 2000 Sckerbetr S,3 0,3 6,4-10,0-2,0-4,7-4,S Summa växtföljd 15,0 18,4 2S,1-18,3-9,0-20,6 2,1 Medelgård 1996 Havre 3,0 4,0 4,3 -S,7-4,0-2,6 -l, l 1997 Höstkrn 3,6 3,3 4,0-1,2-4,0-3,6 2,1 1998 Höstraps 2,8 3,7 3,2-1,3-2,2-3,3 2,9 1999 Höstvete 2,9 S,3 5,7-2, l -0,2-3,0 8,6 2000 Sckerbetr 3,8 0,2 6,4-10,0-3,7-2,6-6,0 Summa växtföljd 16,0 16,6 23,5-20,4-14,1 -IS,2 1,3 Skillnaden i index berr främst på att plusgårdens dlingssystem rsakar mindre packning än medelgårdens. Främst är det plöjningen ch betupptagningen sm rsakar alvpackning på medelgården. Gården hade de två första åren en traktr på 6,7 tn till sin S-skäriga växelplg, därefter en på 5,S tn. Skillnaden är tydlig: -2,2 i stället för -4,0. Ar 1999 plöjde inte medeigården, ch enda packningen rsakades vid flytgödselspridning. På plusgården är det i princip endast plöjningen sm medför alvpackning (följevagnen efter betrna rsakar l tnkm/ha). Plöjningen utförs med en fyraskärig växelplg ch en traktr på S,5 tn. Plusgården har däremt knsekvent fler körningar (10-14 st/gröda) på fältet än medelgården (8-11 st/gröda). Växtföljderna har ungefär samma upptrkningseffekt (ttalt cirka 20 trkdagar mer på plusgården under de fem åren). Den ttala andelen bar frusen mark är någt mindre på plusgården än medelgården. Detta berr på att plusgården generellt sår någt tidigare ch skördar ungefär samtidigt eller lite senare än medelgården. De högre skördarna på plusgården prducerar mer rganiskt material ch mer rötter. Upptrkningen är bättre på plusgården eftersm den dlar höstvete när medelgården har höstkrn ch höstvetet har bättre trkeffekt. Den ttala mängden vanjrdiskt rganiskt material sm växtföljderna bidrar med är någt lägre på plusgården trts att skörden av betr, vilka ger mycket rganiskt material van jrd, var IS tn/ha högre där än på medelgården. Att denna differens inte märks mer berr på skillnader mellan gårdarnas halm- ch gödselhantering. Plusgården tg brt halmen från fältet ett år mer än medelgården (halmen tgs brt 1996, 1997 ch 1999, respektive 1997 ch 1999) ch spred rganiskt gödsel en gång mindre (1999 respektive medelgården 1997 ch 1999). 31

Par 5 I par 5 blev dlingssystemindexet någt högre på medelgården (+1,4) än plusgården (+0,9), se tabell 18. Växtföljden är fyraårig ch ser likadan ut på båda fålten. Tabell 18. Resultat av dlingssystemindex för par 5 Upp- Över- Summa Medel Ar Gröda rg mtrl Rötter trkning Barmark Packning farter gröda växtföljd Plusgård 1997 Vårkrn 2,8 3,7 4,2-6,8-5,1-2,3-3,4 1998 Höstraps 2,8 3,8 3,2-0,3-5,1-3,3 1,2 1999 Höstvete 5,2 6,9 5,7-2,7-1,8-3,6 9,7 2000 Sckerbetr 6,7 0,4 6,4-9,9-3,3-4,0-3,7 Summa växtföljd 17,5 14,9 19,5-19,7-15,2-13,2 0,9 Medelgård 1997 Vårkrn 2,7 3,6 4,2-7,2-2,6-2,0-1,4 1998 Höstraps 2,8 3,7 3,2-0,7-2,6-3,6 2,7 1999 Höstvete 4,2 5,7 5,7-2,2-0,7-3,0 9,8 2000 Sckerbetr 5,5 0,3 6,4-10,0-3,3-4,3-5,4 Summa växtföljd._- 15,2 13,3 19,5-20,2-9,2-12,9 1,4 Plusgården hade någt högre skörd alla år, utm höstrapsen sm blev ungefår samma. Resultatet är lite mer rganiskt material ch rölter på plusgården. Upptrkningen är lika [ör båda gårdarnas växtföljder. Den ttala andelen bar mark för växtföljden är nästan lika för båda gårdarna, även m den skiljer sig någt inm de enskilda åren. Detsamma gäller antalet överfarter, de varierar inm åren men skiljer sig marginellt i det stra hela. Den faktr sm skiljer sig mest mellan gårdarnas index är markpackningen, vilken kan härledas till tre arbetsmment: plöjning, tröskning ch betupptagning. De två förstnämnda rsakar mer alvpackning på plusgården än medel gården, sammanlagt -5,1 respektive -2,7. Att plöjningen rsakar mer packning på plusgården berr på att bakaxeln på dess traktr utsätts för högre belastning (lite tyngre plg ch traktr, högre ringtryck, samt annan viktfördelning på traktrn). rsaken till alt tröskningen visar lika resultat på gårdarna är att skördetröskan på plusgården fullastad väger 2,5 tn mer än den på medelgården, men arbets bredden är bara 0,4 m större. Till höstvetet stubbearbetas båda gårdarnas fålt i stället för att de plöjs, ch endast tröskningen rsakar alvpackning, vilket syns i indexet. Vid betupptagningen har båda gårdarna treradiga upptagare. Den på plusgården medför ingen alvpackning, den har två axlar ch väger Il tn fullastad (packningen i indexet berr på plöjningen). Medelgårdens betupptagare däremt rsakar packning, den har en enda axel ch väger 12,5 tn fullastad. 32

Par 6 dlingssystemindexet blev högre på medelgården (+2,1) än plusgården (-0,7), se tabell 19. Växtföljden är fyraårig ch ser likadan ut på båda falten. Där ingår två höstsådda ch två vårsådda grödr. Sckerbetr återkmmer vart fjärde år. Tabell 19. Resultat av dlingssystemindex för par 6 Upp- Över- Summa Medel Ar Gröda rg mtrl Rötter trkning Barmark Packning farter gröda växtföljd Plus gård 1997 Vårkrn 1,3 4,1 4,2-6,8-2,6-3,3-3,2 1998 Höslraps 3,1 4,2 3,2-1,3-0,7-3,0 5,6 1999 Höstvete 5,5 6,8 5,7-1,0-0,9-3,3 12,7 2000 Sckerbetr 6,4 0,4 6,4-9,8-16,7-4,6-17,9-0,7 Summa växtföljd 16,3 15,4 19,5-18,9-20,9-14,2 Medelgård 1997 Vårkrn 1,2 3,8 4,2-6,8-1,8-3,0-2,3 1998 Höstraps 2,5 3,4 3,2-0,9 0,0-2,3 6,0 1999 Höstvete 5,6 6,7 5,7-2,1 0,0-4,0 11,8 2000 Sckerbetr 5,6 0,4 6,4-9,2-4,2-3,6-4,7 Summa växtföljd 14,9. 14,3 19,5-19,1-5,9-12,9 2,7 I pnnclp hela skillnaden mellan gårdarna går att härleda till markpackningen, ch då i synnerhet till betrna. På plusgården sker betupptagningen med en sexradig självgående betupptagare sm rsakar mycket alvpackning, vilket drar ner indexet rejält. På mede l gården sker mmentet med en tvåradig betupptagare. Utöver detta rsakar både plusgårdens plg ch tröska mer packning än medelgårdens. Ingendera av gårdarna plöjer till höstrapsen eller höstvetet. Plöjning ch betupptagning är de arbetsmment sm rsakar mest markpackning på medelgården. På alla grödr utm höstvetet har plusgården fler överfarter än medelgården. Båda gårdarna tillför stallgödsel till höstvetet ch tar brt halmen från vårkrnet. Plusgårdens någt högre skördenivåer (i synnerhet höstrapsen ch betrna) genererar lite mer rganiskt material ch rötter. Upptrkningseffekten är identisk på båda gårdarna. Andelen bar frusen mark skiljer sig endast marginellt. 33

Par 7 I par 7 hamnade plusgården bättre till (+0,7) än medelgården (-1,7), se tabell 20. Båda gårdarna har treåriga växtföljder sm består av vårkrn, höstvete ch sckerbetr. Tabell 20. Resultat av dlingssystemindex för par 7 Upp- Över- Summa Medel Ar Gröda rg mtr! Rötter trkning Barmark Packning fmier gröda växtföljd Plus gård 1998 Vårkrn 2,7 3,7 0,0-5,2-4,4-2,3-5,5 1999 Höstvete 5,6 7,5 5,7-0,7-4,4-3,3 10,4 2000 Sckerbetr 6,5 0,4 6,4-9,3-3,1-3,6-2,7 Summa växtföljd 14,8 11,6 12,1-15,2-11,9-9,2 0,7 Medelgård 1998 Vårkrn 2,7 3,6 0,0-5,1-4,0-2,3-5,2 1999 Höstvete 5,2 7,0 5,7-1,5-4,0-2,3 10,1 2000 Sckerbetr 5,3 0,3 6,4-11,4-7,5-3,3-10, l Summa växtföljd 13,2 10,9 12,1-18,0-15,4-7,9-1,7 Plusgårdens någt högre skördar genererar lite mer rganiskt material ch rötter. Upptrkningseffekten är identisk. Plus gården körde fler gånger på höstvetet ch sckerbetrna än medelgården. På vårkrnet hade man lika många överfarter. Sckerbetrna ger ett större negativt utslag på medelgården än plusgården, för de två andra grödrna är nettresuitatet detsamma på båda gårdarna. rsakerna till skillnaderna är i princip två: markpackningen ch barmarkstiden. Markpackningen för växtföljden i sin helhet är högre på medelgårdcn, rsaken är betupptagningen. Själva betupptagaren rsakar inte alvpackning, det gör däremt följevagnen sm tar 15 tn betr. Betupptagaren på plusgården rsakar ingen packning. På båda gårdarna rsakar skördetröskan mycket packning, plöjningen rsakar lite mer packning på plusgården än medelgården. Faktrn bar frusen mark skiljer mycket mellan gårdarna. Eftersm man dlat samma grödr ch det samma år är det inte årsmånen eller grödvalet sm är rsaken, utan sådd- ch skördedatum. Höstvetet såddes två veckr tidigare på plusgården än medelgården, ch tröskades tre veckr senare. Sckerbetrna såddes 2 Y2 vecka tidigare ch tröskades en vecka senare på plusgården. Barmarksdagarna fr en aktuell gröda räknas i princip fr..m. att frfrukten skördats. Därför bidrar även plusgårdens sena höstveteskörd till att barmarksdagarna för sckerbetrna blir fåne än på medelgården. 34

Generella resultat m man tittar på de enskilda grödrna har sckerbetrna genererat de lägsta värdena ch höstvete de högsta. rsakerna till att betdlingen ger lägst utslag i indexet är flera: de bidrar med liten mängd rötter (huvuddelen av den undetjrdiska prduktinen skördas ch endast den fibrösa delen av rtsystemet blir kvar), medför hög andel bar frusen mark, mycket alvpackning ch många överfarter. De negativa effekterna uppvägs någt av den stra mängd rganiskt material betrna bidrar med van j rd ch den gda upptrkningseffekt de har. Att höstvetet ger så gtt resultat berr på att det ger hög skörd ch dätmed genererar relativt mycket rganiskt material ch rötter. Liksm andra höstsådda grödr har höstvetet gd upptrkningseffekt samt täcker marken en längre tid av växtdlingsåret än vårsådda. Effekterna av det speglas i parametrarna upptrkning ch barmark. I tabell 21 sammanfattas hur dlingssystemindexet fallit ut på pargårdarna. De mest markanta skillnaderna syns i par 2 ch par 3. De har ckså störst skillnader i sina dlingssystem. Plusgården i par 3 har extremt högt dlingssystemindex. Den är den enda av samtliga gårdar där vall ingår i växtföljden. Dessntm är markbelastningarna där små. I par 6 har medelgården fått klart bättre resultat än plusgården, då dess maskiner rsakar mindre alvpackning. Tabell 21. Sammanfattning av dlingssystemindex för pargårdarna i 4T-prjcktct Par Plus gård Medel gård Fördel l -2,3-2,0 "lika" 2 +0,4-3,8 plusgård 3 +5,4-1,8 plusgård 4 +2,1 +1,3 plusgård 5 +0,9 + 1,4 "lika" 6-0,7 +2,7 mede!gård 7 +0,7-1,7 plusgård Indexet visar framför allt den effekt dlingssystemet har på markstrukturen m man frtsätter med det nuvarande systemet, alltså vilken riktning systemet tar. Vi har endast analyserat dlingssystemen under tre till max sex år. Eftersm struktureffekterna är så långsiktiga förklarar indexet inte helt ch hållet hur markstrukturen ser ut idag, ch vad sm rsakat den. Det kan ber på hur man hanterat jrdarna långt tidigare. Betupptagarna i par 1 ch par 6 Plusgårdarna i par l ch 6 är de enda gårdarna med sexradiga självgående betupptagare, vilka rsakar str alvpackning. Gårdarna har antagligen haft en lättare betupptagare innan, eftersm de sexradiga är relativt nya på marknaden. Den föregående upptagaren kan ha haft större inflytande på den markstruktur sm är i dagsläget (indexet visar ju vad sm sker långsiktigt). En simulering med treradiga traktrdragna betupptagare (vikt på 7Y, tn + 7Y, tn i maxiast) visar på en str skillnad i dlingssystemindex. Indexet för plusgården i par l blir då +0,6, 35

d.v.s. mycket högre än medelgårdens. Plusgården i par 6 får ett index på + 1,6, frtfarande lägre än medelgården men skillnaden blir då mindre. Jämförelse med markfysikaliska undersökningar Vid en jämförelse av dlingssystemindex med de markfysikaliska undersökningar sm gjrts på gårdarna (Berglund m.fl., 2002) kan knstateras att indexets utfall stämmer bra med undersökningsresultaten, i synnerhet m man tar hänsyn till den van nämnda simuleringen. Plusgården i paret har i regel uppvisat bättre markstruktur (tabell 22) ch fått högre dlingssystemindex än medelgården. Den vetiikala infiltratinen, sm är av str betydelse för bördigheten, blev mycket högre på plusgården i par 3 än på någn annan av gårdarna. Denna gård fick även exceptinellt högt dlingssystemindex. Tabell 22. Översiktlig sammanställning av markfysikaliska undersökningar på pargårdarna i 4T-prjektet. Jämförelse av resultaten på plusgården i paret i förhållande till medelgården i samma par (Berglund m.fl., 2002) Parameter ch skikt Skrym- Matjrd densitet Plgsula Alv Par sm jämförts (plusgård kntra medelgård) Par l Par 2 Par 3 Par 4 Signifikant Bättre Sämre Sämre bättre Någt Signifikant Bättre Bättre bättre bättre Någt Signifikant Bättre Bättre bättre bättre Par 5 Par6 Par7 Bättre Bättre Någt sämre Sämre Signifikant Bättre sänu'c Signifikant Sämre Sämre sämre Vattengenrnsläpplighet Matird Plgsula Alv Sämre Sämre Bättre Sämre Klart bättre Bättre Signifikant Bättre bättre Klart bättre Sämre Signifikant Sämre bättre Bättre Bättre Någt bättre Bättre Någt Någt sämre bättre Bättre Någt Någt sämre bättre Vertikal infiltratinsförmåga Luftfylld prvlym vid fliltkapacitet -50 cm Matird Plgs ula Alv Bättre - Bättre Mycket Bättre bättre Bättre Sämre Sämre Någt sänu'c Bättre Bättre Bättre Bättre Sämre Bättre Bättre Bättre Signifikant Någt Någt bättre sämre bättre Signifikant Bättre Sämre bättre Signifikant Sämre Bättre bättre Bättre Bättre Sämre Prfilmedelvärde luftfylld prvlym Bättre Bättre Bättre Bättre Bättre Bättre Sämre dlingssystemindex för par l visade först ganska lika resultat för båda gårdarna, men de van nämnda simuleringen resulterade i klart bättre resultat för plusgården. Plusgården uppvisar 36

bättre markstruktur än medelgården i de markfysikaliska undersökningarna. Den van nämnda simuleringen med en mindre betupptagare, verkar ge ett indexförhållande mellan gårdarna sm stämmer väl överens med den markstruktur sm finns där i nuläget. Effekterna av den sexradiga betupptagaren har antagligen inte slagit igenm helt ännu, men enligt indexet är risken str att den kmmer rsaka kraftig försämring av markstrukturen i det långa lppet. För par 5 har medelgården fått någt högre index än plusgården ch för par 6 har medelgården fått klart högre dlingssystemindex än plusgården. Den främsta källan till indexskillnaderna i par 5 är att plusgårdens dlingssystem rsakar mer alvpackning än medelgårdens i datrmdellen. Detta stämmer med fåltundersökningarna: sklymdensiteten på plusgården var högre i plgsulan ch signifikant högre i alven. I par 6 har plusgårdens index blivit mycket lägre än medelgårdens. Skillnaderna blir mindre när alvpackningsparametern på plusgården ändras till det simulerade resultatet, men plusgårdens dlingssystemindex är trts detta lägre. Det berr på att även dess plg ch tröska rsakar mer packning. Resultatet stämmer med de markfysikaliska undersökningarna vad gäller sklymdensiteten, sm på plus gården är signifikant högre i plgsulan ch även högre i alven. Vad gäller prernas kntinuitet är resultaten inte lika tydliga: plusgården har någt lägre vertikal infiltratinsförmåga, men även större luftfylld prvlym vid fältkapacitet (utm i plgsulan). En förklaring kan vara att det inte är markstrukturen sm varit avgörande för skillnaden i skördenivå mellan gårdarna i detta par. TILLÄMPNING CH KNTAKTER MED NÄRINGEN Kntakterna med tillämpningen har varit täta under prjektets gång. Den första utvärderingen av dlingssystemindexet ch markstrukturtestet i tilt (Gustafsn Bjureus & Karlssn, 2002) gjrdes på några av gårdarna i prjektet dling i balans ch par 2 ch 3 av pargårdarna i 4Tprjektet. Den första utvärderingen inriktades framför allt på att titta på en faktr i taget i dlingssystemindexet. Följande förhållanden undersöktes på respektive gård i dling i balans: Tillförsel av stallgödsel i växtföljden eller inte jämfördes på Wiggeby. Stallgödselspridning med slangspridningssystem respektive gödseltunna jämfördes på Brby ch Abylund. Växtföljd med eller utan frövall jämfördes på Hacksta. 3-radig ch 6-radig betupptagare jämfördes på Västraby. Skillnad mellan lättare ch styvare jrd undersöktes på Kullsegård (ej dling i balans gård). Prjektledaren för dling i balans, Lars Törner, hjälpte till med urvalet av gårdar ch har under hela utvärderingsfasen varit mycket aktiv ch kmmit med många värdefulla kmmentarer ch förslag till förbättringar. Resultaten redvisades för lantbrukarna i samband med ett av dling i balans möten på Sånga-Säby i januari 2002. En redvisning av den utvärdering av dlingssystemindexet sm redvisas i denna rapprt gjrdes vid den stra slutredvisningen av 4T-prjektet i Skåne i januari 2002. Intresset från både brukare eh rådgivare var mycket strt. Markstruktuttestet i fålt har rönt mycket intresse eh många både brukare ch rådgivare vill börja använda testet så frt sm möjligt. Väderstadsverken har utifrån en preliminär versin av testet utarbetat en förenklad variant sm under smmaren 2002 har använts vid alla studiebesök sm kmmit till företaget. Lvanggruppen (Lvang 37

Lantbruksknsult AB, Vikingstad) Östergötland har använt mycket av materialet sin rådgivnings- ch kursverksamhet. VAD GÖRS I ANDRA LÄNDER? Jrdartsklassifikatin ch prfilbeskrivningar är allmänt vedertagna begrepp världen över. Internatinellt används framför allt två system för jrdartsklassifikatin, det amerikanska Sil Taxnmy (Sil Survey Staff, 1975) ch ett utarbetat av FA (1974). Förutm dessa finns det ckså ett antal natinella system. Den övervägande delen av dessa system är tänkta att användas av frskare för att få en enhetlig beskrivning av jrdarna eller vid jrdartsinventeringar sm en del av samhällsplaneringen. Ytterst få är inriktade på att vara ett hjälpmedel för rådgivare inm jrdbruket ch ännu fårre är tänkta att användas av brukaren själv. Avancerade marktest av lika slag för att karakterisera markstrukturen finns det många av, men betydligt fårre är enkla metder sm kan användas i fålt ch sm inte kräver specialutrustning. Några enkla metder har beskrivits under avdelningen "Markstrukturtest i fålt". En del av dessa är hämtade från litteraturen ch används i andra länder ch ett par är framtagna inm prjektet. Några används redan idag inm frskning ch undervisning medan andra bör testas i fålt under svenska förhållanden. Det finns säkert flera marktest sm utarbetats ch används under likartade klimatförhållanden i andra länder, men det kan det vara svårt att finna en beskrivning av dem, eftersm de sällan films publicerade i den internatinella litteraturen, utan i allmänhet publiceras i mer lkala guider ch rådgivningspaket. I ch med att allt fler får tillgång till Internet har emellertid mer av den här typen av infrmatin blivit ffentlig. I Australien har man tagit fram ett "Sil structure assessment kit" (McGuiness, 1991) sm är en metd att beskriva ch följa strukturutvecklingen i en speciell typ av jrd (red duplex sil) sm är relativt struktursvag. Metden skall användas av brukaren själv eller i samarbete med en rådgivare. Vidare har man utvecklat rådgivningspaket för två lika grödr, bmull ch vete (SILpak). Båda paketen är uppbyggda så att man först lär känna sin jrd ch försöker diagnsticera prblemen i marken ch sedan kmmer fram till ett åtgärdspaket (McKenzie m fl., 1992; Daniells, 1992). Ett någt annat angreppssätt, sm mer liknar dlingssystemdelen i Markstrukturindexet, har använts av Herrman (1993) i ett "Crp Rtatin Sustainability Index". Indexet baseras på uppgifter m växtföljd, jrdbearbetningsåtgärder ch andel återförda rest- ch skördemängder. Detta index skall vara en hjälp för brukaren att bedöma hur uthålligt dlings systemet är med avseende på markstruktur (främst hanteringen av det rganiska materialet), ersinsrisk ch prduktinsnivå. Indexet är ett relativt mått ch jämförelser skall endast göras över åren inm fåltet ch inte med andra fålt eller gårdar. I USA finns t.ex. NRCS (Natural Resurces Cnservatin Service) Sil Quaiity Institute (http://www.statlab.iastate.edu/survey/sqi/) sm är en statlig rganisatin under Amerikanska jrdbruksdepartementet (USDA) sm skall verka för att frskning m markbördighet ch markvård (sil quaiity research) ch dess tillämpningar kmmer till användning inm näringen. Mycket av deras verksamhet riktar sig till rådgivare. Man har bland annat tagit fram ett antal tester för att mäta markkvalitet i fålt (Sil Quaiity Test Kit Guide) ch ett markknditinstest (Sil Cnditining Index) sm uppskattar växtföljdens ch jrdbearbetningens effekter på mull halten. Vid CRC fr Sil & Land Management (http://www- 38

crcslm. waite.adelaide.edu.aul) i Australien har man tagit fram en "Sil Carbn Manager" sm liknar Sil Cnditining Index. Även på andra håll i världen har man tagit fram lika markindex, men de är i många fall inriktade på att försöka beskriva markens bördighet ur växtnäringssynpunkt (Sil Prductivity Index) ch inte hela dlingssystemets inverkan på markstrukturen. FRTSATT UTVECKLING AV MARKSTRUKTURINDEX Excclmdcllen Markstrukturindexet är i dagsläget uppbyggt kring en Excelfil sm innehåller databaser med standardinfrmatin ch makrn för att utföra beräkningar. Detta system är öppet ch enkelt att göra förändringar i. m markstrukturindexet enkelt skall kunna användas av lantbrukare ch rådgivare, behöver gränssnittet förenklas ch databaserna skyddas mt förändringar. Många lantbrukare använder sig av någt srts växtdlingsprgram för att dkumentera sina växtföljder ch åtgärder på sina skiften. På marknaden finns idag många leverantörer av sådana prgram bland annat: AreaPlan AB, DataVäxt AB, Farm Data Bi Managment, FarmGuard AB ch Sundblads lantbruksknsult AB. Det vre önskvärt att man till det nya prgrammet kunde imprtera redan dkumenterade skiftesdata. Packningsdelen i indexet innehåller infrmatin m gårdens maskinpark. I det nya prgrammet skall de flesta traktrer ch redskap finnas i en databas, så att användaren enkelt kan välja sina maskiner. Användaren behöver då inte ange vikter ch axelfördelning, eftersm det ingår i databasen. Tanken med indexet är att användaren skall kunna simulera vad t.ex. lägre ringtryck, lättare maskiner eller byte av växtföljd får för knsekvenser. I det nya prgrammet skall man enkelt kunna ändra på någn parameter ch dynamiskt se vad sm kmmer att förändras. För att kunna utveckla indexet ch finjustera ingående parametrar behövs många gårdars uppgifter för att göra bra statistik. I det nya prgrammet skall det finnas en funktin sm enkelt rapprterar inmatade uppgifter via Internet till en databas på SLU sm kan användas för frskning. Grundförbättringsdelen Grundförbättringsdelen är den del av indexet sm är minst utvecklat. De lika grundförbättringsåtgärderna bör pängsättas ch faktrerna vägas samman till ett grundförbättringsindex sm skall ge ett mått på de långsiktiga åtgärdernas effekt på markstrukturen. dlingssystemdelen Många delar av indexet kan utvecklas vidare. En svår fråga är viktningen av de lika faktrerna i dlingssystemdelen. En annan fråga är hur man skall hantera att en åtgärd inte har samma effekt på alla jrdtyper. Till exempel måste man tillföra mycket stra mängder 19

rganiskt material till en lerjrd för att få effekt på strukturen medan lättare jrdar svarar på denna åtgärd mycket bättre. Detta tas det ingen hänsyn till i indexet. Vidare beaktas inte att en bra gröda trkar ut jrden bättre än en dålig. I markpackningsdelcn bör man även göra en värdering av markförhållandena vid körningen. Detta kanske kan ske utifrån årsrnånsklassningen eller brukarens egna iakttagelser. Markstrukturtestet Markstrukturtestet skall användas för att lära känna jrden, beskriva de fysikaliska förutsättningarna för dlingen, följa upp vad lika åtgärder har för effekt på markstrukturen ch i viss mån för att bedöma i vilken fysikalisk knditin marken är. Denna del av indexet fungerar ganska bra idag. Manualen går emellertid att göra ännu mer användarvänlig. Vad göra nu? Den frtsatta utvecklingen av markstrukturindexet bör kncentreras på att - förenkla gräns snittet ch skydda databaserna mt förändringar - göra indexet mer interaktivt så att man dynamiskt kan se hur indexet förändras m man ändrar en parameter -- anpassa indexet till redan etablerade växtdlingsprgram så att man kan imprtera redan dkumenterade skiftesdata - vidareutveckla grundförbättringsdelen - vidareutveckla de lika delarna i dlingssystemdelen - testa indexet på flera gårdar för att finjustera ingående parametrar - göra manualen till markstrukturtestet ännu mer användarvänlig Det är viktigt att kmma ihåg att indexet framför allt skall användas för enskilda flilt på en gård, ch att det är ett hjälpmedel för brukaren att bedöma hur han eller hn genm valet av grundförbättrings- ch dlingssystem kan påverka marken på det enskilda fåltet ch därmed hela systemets uthållighet ur marksynpunkt. Det är inte ett statiskt mått på markens egenskaper vid en viss tidpunkt ch man bör heller inte i första hand använda det för jämförelser mellan lika gårdar eftersm förutsättningarna är så lika. Ett dlingssystem sm kan anses sm uthålligt på en gård med en viss jrdtyp ch klimat är kanske inte att betrakta sm uthålligt under andra förhållanden. 40

REFERENSER Litteratur Anderssn, S. & Wiklert, P. 1972. Markfysikaliska undersökningar i dlad jrd. XXIII. m de vattenhåliande egenskaperna hs svenska jrdarter. Grundförbättring Arg 25, nr 2-3, 53-143. Anerud, K., Högbrg, E., Jhanssn, L., Larssn, A. & Nilssn, p-a. 1973. Växtdlingens grunder. L Ts förlag. Batey, T. 1988. Sil Husbandry. A practical Guide t the Use and Management f Sils. Sil and Land Use Cnsultants Ltd, Aberdeen. Berglund, G. 1971. Kalkens inverkan på jrdens struktur. Grundförbättring 24:2, 81-93. Berglund, G. 1977. Mikraggregatanalysen sm testmetd vid strukturkalkning. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Avd. f. lantbrukets hydrteknik, Stenciltryck 102. Berglund, K. 1984. Kalkens struktureffekter. Sveriges lanbrukuniversitet. Fakta matk-växter 12, 1984. Berglund, K & Erikssn, L. 1982. Effekt av stra kalkgivr på jrdens struktur, växtnäringshushållning ch skördens strlek. B. Kalkens struktureffekter. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Avdelningen för växtnäringslära rapprt 148. Berglund, K., Blmquist, J., Christenssn, R, Gerhardssn, B., HelIgren,., Larssn, H., Rydberg, T. & Wildt-Perssn, T. 2002. 4T - Tillväxt Till Ti Tn. Slutrapprt till Stiftelsen Lantbruksfrskning. Christensen, B.T. 1990. Lng-term changes in sil rganic matter cntent in three experiments; effect f fertilizatin, straw incrpratin and crp rtatin. Nrdisk Jrdbruksfrskning 72,182-183. DanielIs, I. 1992. Nrthern Wheat Belt SILpak. Examining sil structme Tamwrth, Australia. Stencil. Ekström, G. 1927. Klassifikatin av svenska åkerjrdar. Sveriges Gelgiska Undersökning, Ser C, N. 345 (Arsbk 20). Elnen, P. 1988. Reducerad jrdbearbetning. Frskning i Finland. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Avd. f. jrdbearbetning, Rapprt 77, 17-23. Erikssn, l 1987. Drainability and drainage f clay sils: Studies fmle drainage in Sweden. In Prc. Third lnt. Wrkshp n Land Drainage, hi, vl C, 7-13. Erikssn, J., Håkanssn, L & Danfrs, R 1974. Jrdpackning-markstruktur-gröda. JTl meddelande nr 354. Erpenbeck, lp. 1982. Irrigatin scheduling. A review f techniques and adaptin f the USDA irrigatin scheduling cmputer prgram fr Swedish cnditins. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Avd. f. lantbrukets hydrteknik. Rapp0l1 127. Fagerberg, B. & Nyman, P. 1991. Handledning för dataprgrammet PCVALL. Del IV: Väderdata för vegetatinsperiden på 39 rter i Sverige. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.lnst fväxtdlingslära. Växtdling 26. FA, 1974. Sil Map f the Wrld, Vlume I. Legend. Unesc, Rme, 59 s. Gustafssn, E-L. 1987. Marktäckning. Effekter på lika jrdtyper. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Avd. f. lantbrukets hydrteknik, Rapprt 155. Gustafsn Bjureus, A. & Karlssn, J. 2002. Markstrukturindex - utvärdering aven metd att bedöma dlingssystemets uthållighet ch jrdarnas fysikaliska status. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Avd. f. lantbrukets hydrteknik, Avdelningsmeddelande 02:2. 41

Herrmann, T. 1993. Crp Rtatin Sustainability Index. A Guide t the Sustainability f yur Farming System. Sil and Water Cnservatin, SA Department f Primary Industries. 4 s. Håkanssn, A. 1960. Studier av dikesdjupets inverkan på grundvattenstånd, skördeavkastning, markens upptrkning ch bärkraft. Grundförbättring 1960:4. Håkanssn, A. 1961. Dräneringsförsök med lika dikesavstånd. Grundförbättring, spec. nr. 4. Håkanssn, A., Berglund, G. & Erikssn, J. 1973, 1974, 1975, 1976, 1978, 1980. m dikesintensiteten vid dränering av åkeijrd. Del I - IX. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Avd. f. lantbrukets hydrteknik. Stenciltryck 67, 68, 72, 87, 89, 91, 93 & RapPli 108, 122. Janssn, S.1. 1986. Markbilgi - växtprduktin - bördighetsstudier. Kungl. Skgs- ch Lantbruksakad. Tidskr. Supplement 18, 9-31. Jhanssn, W. 1974. Metd för beräkning av vatteninnehåll ch vattenmsättning i dlad jrd med ledning av meterlgiska data. Grundförbättring, årg. 26, nr 2-3. Jhanssn, W. 1994. Klbindning ch klflöden vid dling. Sammanfattning aven analys rörande inverkan av växtföljd/dlingssystem ch av restprdukttillförsel till marken. Rapprt till Stiftelsen Lantbruksfrskning. SLU, Uppsala. Inst f markvetenskap. Avd f hydrteknik. Jhanssn, W., Mattssn, 1., Thyselius, L. & Wallgren, B. 1993. Energigrödr för bigas. Effekter på dlingssystem. Jrdbrukstekniska institutet, Uppsala, JTI-rapprt 161. Jrdartsnmenklatur. 1953. Regler utarbetade av representanter för Kungl. skgshögsklan (. Tamm), Statens getekniska institut (W. Kjellman, B. Jakbsn), Statens väginstitut (N. vn Matern, F. Rengmark, N. demark) ch Sveriges gelgiska undersökning (G. Ekström, E. Frmm, B. Järnefrs). (stencil). Linner, H., Perssn, R., Berglund, K. & Karlssn, S-E. 1989-1993. Resultat av 1988, 1989, 1990, 1991 resp. 1992 års fältförsök avseende detaljavvattning, markvård ch markförbättring samt bevattning. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Avd. f. lantbrukets hydrteknik, Avdelningsmeddelande 89: l, 90: l, 91: I, 92: l resp. 93: l. MeGuiness, S. 1991. Sil strueture assessment kit. A guide t assessing the strueture f red duplex sil. Dep!. f Cnservatin and Envirnment. Natinal Sil Cnservatin Prgram, Australia. McKenzie, D.C, Hall, DJ.M., DanielIs, l.g., Abbtt, T.S., Kay, A.M. & Sykes, J.D. 1992. Sil Management fr irrigated ettn. AGFACTS P5.3.6. Divisin f Plant Industries, NSW Agriculture, Australia. hlssn, S. 1979. De mångåriga kalkförsöken på Lanna. Kungl. Skgs- ch lantbruksakademiens tidskrift, Supplement 13, 17-26. Perssn, J. 1981. Växtföljdens ch skörderesternas effekt på skördeutvecklingen. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Avdelningen för växtnäringslära rappli 138. Perssn, J. 1982. Halmen i markvårdens tjänst. Statens naturvårdsverk, Rapprt 1559. Riley, H. 1988. Virkningen av redusert jrdarbeiding på jrdfysiske g jrdkjemiske frhld. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Avd. f. jrdbearbetning, Rapprt 77, 45-57. Saavalainen, J. 1987. Täckdikarens handbk, del Il A. Täckdikningens planering. Saljut y. Finland. SCB. 1987-93. J rdbruksstatisisk årsbk 1987-1993. Sveriges fficiella statistik, Statistiska centralbyrån, Stckhlm. SCB. 2000. Jrdbruksstatisisk årsbk 2000. Sveriges fficiella statistik, Statistiska centralbyrån, Stckhlm. Simån, G. 1982. Effekt av stra kalkgivr på jrdens struktur, växtnäringshushållning ch skördens strlek. A. Kalkens effekter på markens växtnäringshushållning, skördens 42

strlek ch skördeprdukternas innehåll av växtnäring. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Avdelningen för växtnäringslära rapprt 148. Sil Survey Staff, 1975. Sil Taxnmy. A Basic System f Sil Classificatin fr Making and Interpreting Sil Surveys. USDA Handbk N. 436, U. S. Gvernment Printing ffice, Washingtn, D. C. Sundberg, M., Jhanssn, W., Hjrtsberg, H., Hanssn, K., stra, H., Berglund, K., & Elmquist, H. 1997. Bigas i framtida lantbruk ch kretslppssamhällen. Effekter på mark, miljö ch eknmi. Jrdbrukstekniska institutet, Uppsala. JTI-rapprt, Kretslpp & Avfall nr 12. Wiklert, P. 1961. m sambandet mellan markstruktur, rtutveckling ch upptrkningsförlpp. Grundförbättring Arg.l4, nr 4,221-239. Wiklert, P. 1962. Vallen ch markstrukturen. Grundförbättring Arg. 15, nr 1-2, 15-49. Wiklert, P. 1964. Studier av vissningsgränsen. En mdifierad dlingsmetd. TexturelI ch strukturell vissningsgräns. Upptagningsgräns. Grundförbättring Arg. 17, nr I, 1-100. Wikleli, P. 1977. Studier av de dlade jrdarnas vattenhushåilning. Del I. Exemplifierande, analyserande ch sammanfattande text, tabeller ch diagram. Lantbrukshö gsklan, Uppsala, Inst fmarkvetenskap, Avd [hydrteknik. Stenciltryck nr 97. Wildert, P. 1977. Studier av de dlade jrdarnas vattenhushållning. Del II. Grundmaterial: Tabeller ch diagram. Jrdar med enkelkrnstruktur; rtspärr. Jrdar med aggregatstruktur: ingen rtspärr. Lantbrukshögsklan, Uppsala, Inst f markvetenskap, Avd f hydrteknik. Steneiltryek nr 98. Wildert, P. 1977. Studier av de dlade jrdarnas vattenhushållning. Del III. Grundmaterial: Tabeller ch diagram. Jrdar med aggregatstruktur: rtspärr. Jrdar med enkelkrn eller aggregatstruktur. Lantbrukshögsklan, Uppsala, Inst f markvetenskap, A vd f hydrteknik. Stenciltryck nr 99. Wiklert, P., Anderssn, S. & Weidw, B. 1983. Studier av markprfiler i svenska åket jrdar. En faktasammanställning. Del X. Malmöhus ch Kristianstads län. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, Inst f markvetenskap, A vd [ lantbrukets hydrteknik. Rapprt nr 136. Persnliga meddelanden Dcent Jhan Arvidssn. 200 l. Universitetslektr, Inst f markvetenskap, Avd [ jrdbearbetning, SLU. Prfessr emeritus Inge Håkanssn. 200!. Inst fmarkvetenskap, Avd fjrdbearbetning, SLU. Agrnm Lars Törner. 200 I. Verksamhetsledare dling i Balans. rmastrp, VALLAKRA. 43

BILAGR Bilaga 1. Mediansåtidpnnkter. Tabell 23. Mediansåtidpunkt (MM-DD) för lika höstgrödr ch prduktinsmråden. Källa huvudsakligen Jrdbruksstatistisk årsbk (SCB, 1987-93) ch lika försöksserier vid SLU Prduktinsmråden Höstvete Höstråg Rågvete Höstkrn Höstraes Höstrybs Götalands södra slättbygder 09-17 09-18 09-18 09-17 08-16 08-16 Götalands mellanbygder 09-23 09-21 09-21 09-23 08-18 08-18 Götalands nrra slättbygder 09-17 09-12 09-12 09-17 08-09 08-09 Svealands slättbygder 09-12 09-05 09-05 09-12 08-09 08-09 Götalands skgsbygder 09-17 09-18 09-18 09-17 08-13 08-13 Mellersta Sveriges skgsbygder 09-15 09-10 09-10 09-15 08-13 08-13 inget inget inget inget inget inget Nedre Nrrland värde värde värde värde värde värde inget inget inget inget inget inget Övre Nrrland värde värde värde värde värde värde Tabell 24. Mediansåtidpunkt (MM-DD) för lika vårgrödr ch prduktinsmråden. Källa huvudsakligen Jrdbruksstatistisk årsbk (SCB, 1987-93) ch lika försöksserier vid SLU Prduktinsmråden V{u'vcte Värkrn Havre VålTaPS Vårrybs Götalands södra slättbygder 04-15 04-16 04-22 04-16 04-16 Götalands mellanbygder 04-19 04-22 04-23 04-22 04-22 Götalands nrra slättbygder 04-26 04-27 04-28 04-27 04-27 Svealands slättbygder S-02 05-04 05-05 05-04 05-04 Götalands skgsbygder 05-01 05-0 I 05-03 05-01 05-01 Mellersta Sveriges skgsbygder 05-06 05-12 05-10 05-12 05-12 inget Nedre Nrrland värde 05-23 05-20 05-23 05-23 inget Övre Nrrland värde 05-30 05-29 05-30 05-30 Tabell 25. Mediansåtidpunkt (MM-DD) för lika specialgrödr ch prduktinsmråden. Källa huvudsakligen Jrdbruksstatistisk årsbk (SCB, 1987-93) ch lika försöksserier vid SLU Prduktinsmråden Matptatis Industript Sckerbetr Ärter lielin Spånadslin Götalands södra slättbygder 05-03 05-03 04-28 04-16 04-16 04-16 Götalands mellanbygder 05-09 05-09 05-05 04-22 04-22 04-22 Götalands nrra slättbygder 05-13 S-13 inget värde 04-27 04-27 04-27 Svealands slättbygder 05-20 05-20 inget värde 05-04 05-04 05-04 Götalands skgsbygder 05-13 05-13 04-28 05-01 05-01 05-01 Mellersta Sveriges skgsbygder 05-20 05-20 inget värde 05-12 05-12 05-12 Nedre Nrrland 05-26 05-26 inget värde 05-23 05-23 05-23 Övre Nrrland 06-06 06-06 inget värde 05-30 05-30 05-30 44

Bilaga 2. Skördetidpunkter. Tabell 26. Skördetidpunkt (MM-DD) för lika höstgrödr ch prduktinsmråden. Källa huvudsakligen Jrdbruksstatistisk årsbk (SeB, 1987-93) ch lika försöksserier vid SLU Prdllktinsmråden Höstvete Höstråg Rågvete Höstkrn!-Iöstraes Höstr)'bs Götalands södra slättbygder 08-24 08-12 08-19 07-25 08-12 08-12 Götalands mellanbygder 08-25 08-12 08-19 07-26 08-12 08-12 Götalands nrra slättbygder 08-28 08-14 08-21 07-29 08-14 08-14 Svealands slättbygder 08-27 08-14 08-21 07-28 08-14 08-14 Götalands skgsbygder 08-29 08-18 08-25 07-30 08-18 08-18 Mellersta Sveriges skgsbygder 08-29 08-18 08-25 07-30 08-18 08-18 inget inget inget inget inget inget Nedre Nrrland värde värde värde värde värde värde inget inget inget inget inget inget Övre Nrrland värde värde värde värde värde värde Tabell 27. Skördetidpunkt (MM-D D) för vall samt lika vårgrödr ch prduktinsmråden. Källa huvudsakligen Jrdbruksstatistisk årsbk (SeB, 1987-93) ch lika försöksserier vid SLU Vall Vall Prdllktinsmråden Vårvete Värkrn Havre Vårras Vån)'bs I:a skörd återväxt Götalands södra slättbygder 08-29 08-15 08-29 09-04 08-20 06-12 08-01 Götalands mellanbygder 08-30 08-17 08-27 09-06 08-22 06-14 08-03 Götalands nrra slättbygder 09-08 08-31 09-05 09-20 09-05 06-18 08-07 Svealands slättbygder 09-06 09-02 09-04 09-22 09-07 06-20 08-09 Götalands skgsbygder 09-11 09-01 09-10 09-21 09-06 06-20 08-09 Mellersta Sveriges skgsbygder 09-17 09-08 09-09 09-28 09-13 06-24 08-13 Nedre Nrrland inget värde 09-18 09-17 10-08 09-23 07-04 08-23 Övre Nrrland inget värde 09-18 09-24 10-08 09-23 07-06 08-25 Tabell 28. Skördetidpunkt (MM-DD) för lika specialgrödr ch prduktinsmråden. Källa huvudsakligen Jrdbruksstatistisk årsbk (SeB, 1987-93) ch lika försöksserier vid SLU Prduktinsmråden Matetatis Industript Sekerbetr Ärter lielin Seånadslin Götalands södra slättbygder 09-20 10-02 l-ii 08-15 08-19 08-15 Götalands mellanbygder 09-21 10-03 10-18 08-17 08-25 08-21 Götalands nrra slättbygder 09-20 10-02 inget värde 08-31 08-30 08-26 Svealands slättbygder 09-17 09-29 inget värde 09-02 09-06 09-02 Götalands skgsbygder 09-22 10-04 10-11 09-01 09-03 08-30 Mellersta Sveriges skgsbygder 09-17 09-29 inget värde 09-08 09-14 09-10 Nedre Nrrland 09-15 09-27 inget värde 09-18 09-25 09-21 Övre Nrrland 09-09 09-21 inget värde 09-18 10-02 09-28 45

Bilaga 3. Nrmalskördar. Tabell 29. "Nrmalskördar" (kg/ha) för lika höstgrödr ch prduktinsmråden. Källa huvudsakligen Jrdbruksstatistisk årsbks nrmskördar för år 2000 (SCB, 2000) ch lika försöksserier vid SLU. Avkastningen anges med följande vattenhalter: spannmål (15 % vattenhalt), ljeväxter (9 %) Prduktinsmräden Höstvete Höstråg Rågvete Höstkrn HöstraEs Höstbs Inget Götalands södra slättbygder 7621 6204 5260 5330 2733 värde Inget Götalands mellanbygder 6229 4825 5880 4890 2338 värde Götalands nrra slättbygder 6390 5445 4697 4890 2420 1714 Svealands slättbygder 5980 4577 4681 4890 2399 1643 Inget Götalandö ökgöbygder 5308 4023 5514 4890 2072 värde Mellersta Sveriges skgsbygder 5997 4427 5514 4890 2368 1524 Inget Inget Inget Inget Inget Inget Nedre Nrrland värde värde värde värde värde värde Inget Inget Inget Inget Inget Inget Övre Nrdand värde värde värde värde värde värde Tabell 30. "Nrmalskördar" (kg/ha) för vall samt lika vårgrödr ch prduktinsmråden. Källa huvudsakligen Jrdbruksstatistisk årsbks nrmskördar för år 2000 (SCB, 2000) ch lika försöksserier vid SLU. Avkastning anges med följande vattenhalter: spannmål + lin (15 % vattenhalt), ljeväxter (9 %), vall (16,5 %), ptatis (78 %), sckerbetr (76 %) Vall Vall Prduktinsmråden Vårvete Vårkrn Havre Vårraps Vårr)'bs I:a skörd återväxt Götalands södra slättbygder 5781 5352 4553 1734 1551 4650 4170 Götalands mellanbygder 5346 4107 3824 1495 1218 4980 3350 Götalands nrra slättbygder 4652 4593 3906 1785 1415 4510 3000 Svealands slättbygder 4544 4355 3791 1752 1526 4360 2450 Götalands skgsbygder 3699 3442 3105 1445 1315 4010 3190 Mellersta Sveriges skgsbygder 4219 3529 3408 1791 1151 3800 1670 Inget Inget Nedre Nrrland värde 2402 2263 värde 1075 3660 910 Inget Inget Inget Övre Nrrland värde 2268 2465 värde värde 3610 890 46

Bilaga 3 frts. Nrmalskördar. Tabell 31. "Nrmalskördar" (kg/ha) för lika specialgrödr ch prduktinsmråden. Källa huvudsakligen Jrdbruksstatistisk årsbks nrmskördar för år 2000 (SeB, 2000) ch lika försöksserier vid SLU. Avkastning anges med följande vattenhalter: lin (15 % vattenhalt), ptatis (78 %), sckerbetr (76 %), ärter (15 %) Prduktinslmäden MatE>0tatis lndustript Sckerbetr Ärter lielin Spånadslin Götalands södra slättbygder 40890 39878 46447 3672 1410 1105 Götalands mellanbygder 38787 41332 42493 3281 1495 1070 Inget Götalands nrra slättbygder 36788 värde Inget värde 3608 1495 1070 Inget Svealands slättbygder 28173 värde Inget värde 3154 1805 1555 Götalands skgsbygder 32230 38123 43262 2950 1495 1070 Inget Mellersta Sveriges skgsbygder 25410 värde Inget värde 2950 950 850 Inget Nedre Nrrland 20132 värde Inget värde 2272 950 850 Inget Inget Övre Nrrland 18224 värde Inget värde 2272 värde Inget värde 47

Bilaga 4. Grunddata för beräkning av rtmängd ch växtrester Tabell 32. Kefficienter för beräkning av rtmängd ch växtrester (återförsc! av rganisk substans). Källr: SCB,1987-93; Jhanssn,1994; K. Berglunds egna skattningar Gröda Is-halt Växtrester Rtmängd Halm, blast Bladfall, sljill Höstvete 0,85 1 0,17 1,17 Höstråg 0,85 1 0,17 1,17 Rågvete 0,85 1 0,17 1,17 Höstkrn 0,85 1 0,17 1,17 Höstraps 0,91 1,5 0,25 1,75 Höstrybs 0,91 1,5 0,25 1,75 Vårvete 0,85 1 0,17 1,17 Vårkrn 0,85 0,82 0,14 0,96 Havre 0,85 1 0,17 1,17 Vårraps 0,91 1,5 0,25 1,75 Vårrybs 0,91 1,5 0,25 1,75 Ärter 0,85 0,82 0,14 0,96 ljelin 0,85 2,9 0,25 1,75 Spånadslin 0,85 5,8 0,25 1,75 Matptatis 0,22 0,21 0,05 0,04 Industript 0,22 0,21 0,07 0,04 Sckerbetr 0,24 0,8 0,05 0,04 Vall 0,835 0,25 1,25 48

Bilaga 5. Rtdjup för lika grödr på lika jrdar Tabell 33. Uppskattade rtdjup för lika grödr på likajrdar Scker- Jrdart '[:te av rtdjup VaU Höstsäd Vårsäd Ptatis betr Mycket styv lera (>60 % ler), Mkt effektivt rtdjup* 25 25 25 täta, svärdr11neradc, hög grvy Effektivt rtdjup** 100 80 70 Max rtdjllp*** 120 100 90 Styv lera (40,1-60 % ler) ch Mkt effektivt rtdjup 40 30 25 styv mränlera (>40 % ler), Effektivt rtdjup 150 150 110 ej rtspårr, vanligen <30% mjäla Max rtdjur 200 180 160 Styv lera ch styv mränlera, Mkt effektivt rtdjup 25 25 25 rtspäl'l', vanligen >30% mjäla, Effektivt rtdjup 70 60 50 fta varvig glaciallera i alven Max rtdju2 100 90 80 Mellanlera (?5,1-40 % ler), Mkt effektivt I'tJjup 40 30 25 ej rts pärl', vanligen <30% mjula Effektivt rtdjup 150 150 110 Max rtdiup 200 180 160 Mränmellanlera (25,1-40 % ler), Mkt effektivt rtdjup 40 30 25 40 ej rtspärr Effektivt rtdjup 120 120 100 120 Max rtdjui! 160 140 120 160 Mcllanlcra ch mflilllllcllanlcl'a, Mkt cffektivt rtdjup 25 25 25 25 rtspäl'l', vanligen >30% mjäla, Effektivt rt(ljup 60 50 40 60 na varvig glaciallera i alven Max r0..j 80 70 60 80 Llittlera (l5,125 % ler), Mkt effektivt rtdjup 25 25 25 25 25 bådc mig ch mjulig Effektivt rtdjllp 55 55 50 40 55 Max rtdj'!:p 75 70 60 60 75 MI'ällHittlcnl (l5,125 % ler) Mkt effektivt rtcuup 25 25 25 25 25 Effektivt rtcljup 90 90 70 40 90 Max rtdjup 120 100 80 60 120 Lerig fiulll (5,1-15 % [er) + Mkt effektivt rtdjup 25 25 25 25 25 lerig mriin (mkt finm) Effektivt rtdjup 40 40 35 35 40 Max rtdillp 90 80 70 60 90 Led'ria ch svagt leriga jrdal' «5 % ler), Mkt effektivt rt(uup 25 25 25 25 25 t.ex. sandjrd, mjard + Effektivt rtdjup 30 30 30 30 30 lerig sandjrd, lerig gl'vm Max rtdiuf): 40 40 40 40 40 Klirrtrvjl'd, Mkt effektivt rtdjllp 25 25 25 väl fönnultnad (H8-I19) Effektivt rtdjup 35 35 35 Max rtdiup 50 50 50 Msstl'vjnl, Mkt effektivt rtdjup 10 10 svagt fönmlltnad (I-I3-HS) Effcktivt rtdjup 20 20 Max rtdjue 25 25 GyHjejl'd Mkt effektivt rtdjup 25 25 25 med permanenta sprickr i alven Effektivt rtdjllp 35 35 35 Max rtdillp 50 50 50 "'Mkt effektivt rtdjllp upptag av vatten mtsvarande ett vattcnavförande tryck på l mvp150mvp, dvs. mycket gd gcnmrtning av jrden **Effektivt rtdjup "" upptag av vatten mtsvarande ett vattenavförande tryck på l mvp-l mvp dvs. djup till vilket man kan se en markant skillnad i upptrkning mellan sådd ch skörd ***Max rtdjup "" upptag av vatten mtsvclrande ett vattenavförande tryck på 1 mvp5mvp dvs. djup ti!! vilket man kan se ett visst upl2tag av vatten Källr: Siffrr i fetstil:::: Wiklert, 1961, 1964 & 1977 Siffrr med nrmalstil "" K. Berglunds egna skattningar med hjä!12 av många lika kul!r (mränjrdar Wik1ert m.fl 1983) 49

Bilaga 6. VattenhålIande förmåga för lika jrdarter Tabell 34. VattenhålIande förmåga i matjrd ch alv för lika mineraljrdar (nrmal stil = data från Anderssn & Wiklert, 1972, kursiv stil = data från 4T-prjektet 1999 + Wiklert m.fl. 1983). Wt = vattenavförande byck i meter vattenpelare, vl % = vlymsprcent vatten Jrdart Mycket styv lera (>60 % ler), täta, svårdränerade, hög grvy Styv lera (40,1-60 % ler) ch styv mränlera (>40 % ler), ej rtspärr, vanligen <30% mjäla styv lera ch styv mränlera, rtspärr, vanligen >30% mjäla, fta varvig glaciallera i alven Mellanlera (25,1-40 % ler), ej rtspärr, vanligen <30% mjäla Mränmcllalllera (2S,I-40 % ler), ej rtspärr Mcllaulera ch mräumellanlcra, rtspärr, vanligen> 30% mjäla, fta varvig glaciallera i alven.....:.= '_'_'.::.2.::::.:. Vilket vatten? Vl % Wtl,0-Wt150, matjrd (SL) 18,0 Wt1,0-Wt150, alv (MSL) 15,0 Wt1,0-Wt10, alv 1,9 Wt1,0-Wt5, alv 1,6 Wt1,0-Wt150, matjrd(sl) 18,0 Wt1,0-Wt150, alv (SL) 15,3 Wt1,0-Wtl, alv 2,3 Wt1,0-Wt5, alv 2,2 Wtl,0-Wt150, matjrd 18,0 Wt1,0-Wt150, alv 15,3 Wtl,0-Wt1 0, alv 2,3 Wtl,0-Wt5, alv 2,2 Wtl,0-Wt150, matjrd 23,0 Wtl,0-Wtl50, alv 19,1 Wtl,0-Wtl 0, alv 3,3 Wt1,0-Wt5, alv 2,6 Wtl,0-Wt150, matjrd 20,2 Wtl,0-WtI50, alv 14,6 Wt1,0-Wt9, alv 3,6 Wt1,0-Wt6, alv 3,2 Wtl,0-WtI50, matjrd 23,0 Wtl,0-Wtl50, alv 19,1 Wt1,0-WtI, alv 3,3 Wtl,0-Wt5, alv 2,6 -=-"'_ Lättlera (15,1-2S % ler), Wtl,-WtlS, matjrd 27,0 både mig ch mjälig Wt1,0-WtIS, alv 22,S Wtl,-Wtl0, alv 6,4 Wtl,-WtS, alv 3,9 Mrälllättlera (IS, 1-2S % ler) Wt1,0-Wt150, matjrd 20,4 Wt1,0-Wt150, alv 15,8 Wt1,0-Wt9, alv 7,0 Wtl,0-Wt6, alv 3,6 Lerig flum (5,1-IS % ler) + Wtl,0-WtI50, matjrd 30,0 lerig mrän (mkt finm) Wtl,-WtIS, alv 27,2 Wtl,0-Wtl 0, alv 13,8 Wtl,-WtS, alv 8,6 Lerfria ch svagt leriga jrdar «S % ler), Wt1,0-Wt150, matjrd 22,0 Lex. sandjrd, mj rd + Wt1,0-Wt150, alv 16,5 lerig sand, lerig grvm Wtl,-WtI, alv 12,5 -.:.W:.,:t-'1,e::.0----'W-'-'t:::cS'-', a::clvc... 9,6 50

Bilaga 6 frts. Vatten hållande förmåga för lika jrdarter Tabell 35. VattenhålIande förmåga i magrd ch alv [ör lika rgangenajrdar (nrmal stil = data från Anderssn & Wiklert, 1972, fetstil = K. Berglunds skattningar från Lidhult). Wt = vattenavförande tlyck i meter vattenpelare, vl % = vlymsprcent vatten Jrdart Kärrtrvjrd, väl förmultnad (H8-H9) Msstrvjrd, svagt förmultnad (1-13-I-I5) Gyttjejrd med permanenta sprickr i alven Vilket vatten? Wtl,0-WtlS, matjrd Wtl,0-WtlS, alv Wtl,-Wtl, alv Wtl,-WtS, alv Wtl,0-WtI50, matjrd Wtl,0-Wtl50, alv Wtl,-Wtl, matjrd Wtl,-WtS, ma\jrd Wtl,-WtlS, matjrd Wtl,0-WtlS, alv Wtl,0-Wtl, alv Wtl,0-WtS, alv Vl % S 66 56 40 56 63 34 14 42 46 32 21 SI

Bilaga 7. Växttillgängligt vatten i (mm) för lika grödr på lika jrdar Tabell 36. Växttillgängligt vatten i (mm) för lika grödr på lika jrdar. Beräkningarna är gjrda utifrån data i tabell 33-35 Jrdarter Vall Höstsäd Vårsäd Ptatis Sckerbetr Mycket styv lera 62 58 56 Styv lera ch styv mränlera, ej rtspärr 104 87 76 Styv lera ch styv mränlera, rtspärr 62 60 57 Mellanlera, ej rtspärr 136 115 99 MränmeJlanlera, ej rtspärr 114 97 84 114 Mellanlera ch mränmellanlera, rtspärr 74 71 68 74 Lättlera 95 93 87 85 95 Mränlättlera 107 100 86 69 107 Lerig finm + lerig mränjrd 139 130 119 110 139 Lerfria ch svagt leriga jrdar + lerig sand 71 71 TJ 71 71 ch lerig grvm Kärrtrvjrd, väl förmultnad 241 241 241 Msstrvjrd, svagt förmultnad 97 97 Gyttj ej rd 169 169 169 52

Bilaga 8. Underlag för beräkning av antal dagar med bar mark (SMHI data 1931-60 bearbetade av Jhanssn, 1974). Tabell 37. Snöfri perids böljan på våren (mån-dag) ch tjälfri perids slut på hösten (måndag) kpplat till årsmånsklassningen för vår* respektive höst** Data Snöfri gerids börian gå våren Tiälfri gerids slut gå hösten för tidigast senast tidigast senast Prduktinsmråden län Medel* (trr/vann)' (kall/våt)* Medel** (kaillvåt)** (trr/vann)** Götalands södra slättbygder M 03-14 01-26 04-16 12-15 11-22 01-16 Götalands mellanbygder 03-31 02-05 04-21 12-10 11-12 01-16 Götalands nrra slättbygder R 04-05 03-07 04-26 11-15 10-23 12-22 Svealands slättbygder C 04-10 02-25 S-Il 11-13 10-23 12-27 Götalands skgsbygder H 03-30 01-31 04-21 12-01 11-02 01-11 Mellersta Sveriges skgsbygder S 04-13 03-13 04-26 11-08 10-23 12-17 Nedre Nrrland Y 04-26 04-11 05-11 11-02 10-18 11-27 Övre Nrrland BD 05-06 04-26 05-21 10-21 10-03 11-12 Tabell 38. Krrigering av uppkmstdag i vårsäd, ptatis ch sckerbetr (antal dagar) berende på årsmånen. Medianuppkmst* för lika grödr beräknas utifrån mediansåtidpunkt i tabell 23-25 i bilaga 1 med antagandet att uppkmsten i ptatis sker 22 dagar efter sättning, i sckerbetr 18 dagar efter sådd ch i övriga grödr 10 dagar efter sådd. Krrigeringen** är kpplad till årsmånsklassningen för vår Krrigering av uppkmsttidpunkt i Krrigering av uppkmsttidpunkt i Data vårsäd (antal dagar} ptatis ch sckerbetr (antal da_ Pl'duktins- för mråden län Median* trr/varm** kall/våt** Median*' trr/varm** kall/våt*'* Götalands södra slättbygder M -13 +17-6 +13 Götalands mellanbygder -21 +18 -II +13 Götalands nrra slättbygder R -17 +18 -Il + 13 Svealands slättbygder C -13 +17-13 +12 Götalands skgsbygder H -16 +19-10 +14 Mellersta Sveriges skgsbygder S -19 +6-14 +6 Nedre Nrrland Y -9 + Il -4 +9 Övre Nrrland BD -12 +13-12 +8 53

Bilaga 8 fi'ts. Underlag för beräkning av antal dagar med bar mark (SMHI data 1931-60 bearbetade av Jhanssn, 1974). Tabell 39. Krrigering av skördetidpunkt i alla grödr (antal dagar) berende på årsmånen, Medianskördetidpunkt för lika grödr beräknas utifrån data i tabell 26-28 i bilaga 2, Krrigeringen* är kpplad till årsmånsklassningen för höst. Prduktinsmråden Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands nrra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skgsbygder Mellersta Sveriges skugsbygder Nedre Nrrland Övre Nrrland Krrigering av skördetidpunkt Data för län trr/varm * kall/våt* M -9 +6 I -8 +6 R -8 C -7 +6 H -8 S -8 Y -10 +10 B'--D --=-10 +10 54

-::l 5: en,.., ;- lj'l :>;" ::t. \C,.., ::l., ::l ::t:: (1) en S,..,.., :2" :>;",". en ::> _..,.., 3., e. -Q..." "... :: - >-., V>, :: ::<" '..., " -ö' 3 :: -., en. - S -..., "" 3., (1),..,., ::<"... ::>" :: ::l ::<" (1)...,., :: cr"..., -..., - 8 2:- -.- ---- ---_._..._._.._.._--_._._._--_.. HUR MÅR DIN JRD? instruktiner till Markstrukturtest i fält V> V> ": V ' t ;f:\'r., ;rrtf\ ".., Markstrukturtestet finns publicerat i Markstrukturindex - ett sätt att bedöma jrdarnas fysikaliska status ch djingssystemets inverkan på markstrukturen Kerstin Berglund, Öljan Berglund ch Anna Gustafsn Bjurens Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Avd. f. lantbrukets hydrteknik, Avdelningsmeddelande 02:4

Innehållsförteckning v,, Hur mår Din jrd? Vad är Markstrukturtest i fålt? Vad är markstruktur?... 0.0 Varfr är rnarkstrukturen viktig?... Vad påverkar markstruh.'iuren? Markstrukturtestets beståndsdelar... Att kmma igång........ N ar...? Var? Hur?... Testinstruktiner Grävning av testgrp........ 7..17 1. Spadtest ch maskf6rekmst 2. Allmän markbeskrivning medjrdartsbestämning... 26 3. Strukturbeskrivning.... 0'0........31 4. Rtutveckling 5. Prer..............35 6. Markens vattengenmsiäppiighet Vad gör jag nu?... dlingsåtgärdernas inverkan på markstrukturen...40 Referenser... Bilaga 1. Översikt samt Slutsatser - åtgärder Bilaga 2. Prtkll 18 19...._...

--------._--------------------, 7. Är grödr ch I Hämmad tillväxt, Någt jämn Frisk, frdig ch gräs friska missfärgning, tillväxt, lite jämn gröda \ ch frdiga? jämna bestånd missfårgning, 8. Utvecklas Dålig rtillväxt, En del finrötter, Frdiga, friska, vita våxtröttema gulbruna eller de flesta friska rtsystem bra? svampiga rötter i v-. --J Hur mår Din jrd? Innan Du tar Dig an Markstrukturtestet kan det vara lämpligt att ställa en fårsta diagns på hur Din jrd mår genm att besvara frågrna i vidstående fnnulär. Många av frågrna går att besvara utan att man varit ute ch grävt, medan andra kräver att man tar med sig spaden ut i fålt!!! Kpiera gärna upp ett frmulär för varje skifte. Till varje fråga finns det tre svarsalternativ att välj& på. Alternativen har graderats enligt fljande: Rött alternativ = j, här behövs det krafttag fr att förbättra markstrukturen!! Gult alternativ = Här finns det en del att göra åt markstrukturen! Grönt alternativ = Mycket bra markstruktur! Bibehåll den! I Fråga Svarsaltemativ (rin a in det alternativ sm passar), Rött Gult Grönt l. Har matjrden Kkig, pulvrig, En del smuliga Prösa grar:ulära bra struktur massiv eller skikt- (granulära) aggregat ch fint bmk? ad aggregat syns 2. Har matjrden Matjrden har Matjrden är Matjrden är hög mullhajt? samma färg sm någt mörkare mycket mörkare än (märk färg) alven än alven alven 3. rötter böjer av lite hänunad arbetningsdjup Har jrden Tydligt tätt skikt, Någt kmpakta En spade glider lätt täta skikt? tydlig plgsula, skikt, rttijlväxt ner f6rbi berötter 4. År det lätt att Många överfarter Medel Lättbearbetad jrd, bearbeta ch strt drg- litet dragkraftbehv i jrden? kraftbehv i! 5. Finns det Inga daggmaskar Några dagg- Många daggmaskar, rikligt med maskar ch ch maskgångar daggmaskar? maskgängar I 6. Finns det Inga växtrester Lite växtrester Växtrester i alla växtrester ch eher tar lång tid långsam nedbrytningstadier, bryts de ned? att bryta ned nedbrytning jrdlukt, söt dft i 9. Infiltrerar Stående vatten Vattnet rinner Inga pölar efter i I i vatten snabbt? kvar länge efter undan sakta, lite stra regn eller :ätt regn pölar bevattning i 10 Finns det Trr jrd, kräver Medelgd Rätt mängd vatten,. vatten till- tät bevattning vattentillgång tillgänglig vid rätt I' 1 i gängligt fr tillfälle??_an? _L-.. c.. s 6

PPET BRUK 10 ÅR GRÄSVALL 4 AR GRÄSVALL 10 AR 8 Vad är Markstrukturtest i fält? Markstrukturtest i fålt är ett antal enkla fålttester sm sammantaget ger en beskrivning av markens strukturtillstånd. Testerna är ett redskap fr dig att lära känna dina dlingsjrdar bättre. Du kan lätt utfera dem på egen hand ch de kräver ingen specialutrustning. Det kan dck vara trevligt ch lärrikt att göra fälttesterna tillsammans med andra lantbrukare ch/eller rådgivare. Genm att regelbundet utfra testerna håller du markstrukturen under uppsikt ch märker effekterna av dina dlingsåtgärder. Utifrån detta kan du även utveckla en långsiktig strategi fr att f6rbättra markstrukturen på dina åkrar. Vad påverkar markstrukturen? Markstrukturen påverkas av naturliga faktrer sm tjäle, uppblötning ch upptrkning, flra ch fauna samt av brukarens åtgärder ch andra mänskliga irjluenser. Strukturen frändras under året ch över åren i lika grad fr skilda jrdar, dlingssystem ch väderleksf6rhållanden. I regel är f6rändringama störst i markens ytlager ch avtagande med djupet. dlaren kan påverka markstrukturen med mer långsiktiga grundfrbättringsåtgäder sm tex dränering samt med de årliga åtgärder sm utfrs. I figur l illustreras hur man med dlingssystemet kan påverka markstrukturen i en gynnsam riktning. Vad är markstruktur? V) 00 Markstruktur kan definieras sm det sätt lika slags markpartiklar är lagrade ch f6rbundna med varandra. Strukturen beskriver alltså hur marken är uppbyggd. Markpartiklar är primära jrdpartiklar, sammansatta eller sekundära partiklar (=aggregat), humus, döda växtrester mm. Varför är markstrukturen viktig? En gd ch stabil markstruktur är grunden fr en väl fungerande dlingsjrd. En strukturskadad jrd har sämre vattengenmsläpplighet ch dräneringsegenskaper, säkrare grödetablering, sämre rtutveckling, vattenfrsörjning ch växtnäringsutnyttjande, större bearbetnings- ch dragkrafts behv samt större skördevariatin mellan åren. För att uppnå ett dlingssystem sm är hållbart långsiktigt är markstrukturen av central betydelse. I en jrd med gd struktur kan rötterna utvecklas fint ch frsörjningen av näring ch vatten fungerar bra liksm luftbytet i marken. Detta leder i sin tur till säkrare ch högre skördar ch dänned ökad lönsamhet MARKSTRUKTURENS UTVECKLING DÅLiG MARKSTRUKTUR ---------I-- BRA MARKSTRUKTUR Figur 1. Markstrukturens utveckling i en styv lera. I prfilen med öppet bruk kan man se det senaste plöjningsdjupet på 15 cm djup, ett tidigare plöjningsdjup på 22 cm ch gränsen mt alven på 30 cm djup. Strukturen är kkig i matjrden ch den övre alven är klart skiktad. Efter 10 år med gräsvall är strukturen likfrmigt utfrmad genm hela matjrden ch aggregaten är granulära ch prösa (efter Wiklert, 1962). 7

V> 'D Markstrukturtestets beståndsdelar Markstrukturtestet består av fljande delar: spadtest ch maskf6rekmst allmän markbeskrivning ch jrdartsbestämning strukturbeskrivning rtutveckling prer markens vattengenmsläpplighet Nedanstående avsnitt beskriver bakgrunden till testerna ch vad de säger m markstrukturen. Spadtest När man gräver märker man att spaden möter lika mycket mtstånd i lika markskikt allt eftersm f6rutsättningarna varierar. Att gräva i jrden ger därför gd infnnatin m markstrukturen ch förtätade zner, ch visar på de f6rutsättningar växten har att etablera ett gtt rtsystem. m det är svårt att gräva så är det ftast svårt för rötterna att ta sig fram! Faktrer såsm jrdart ch markfukt; grävarens vikt ch styrka; spadens utfrmning etc. påverkar resultatet. Det blir därfer ett ganska grvt mått på markens strukturtillstånd. Låt en ch samma persn utföra testet, använd en bestämd spade, sv. Det bör vara fuktigt i marken. Är marken mycket trr vid tillfället kan det vara stenhårt att gräva även i jrdar med bra struktur. Maskförekmst Maskfrekvensen är ett bra mått på den bilgiska aktiviteten i marken ch indirekt på markstrukturen. Daggmaskarnas framfart skapar gångar för andra markdjur ch vertikala makrprer sm är viktiga för infiltratinen av av vatten ch luftbytet i marken. De finfördelar växtmaterial för det djupare ner i marken. Många av de större prerna i marken är maskhål Rötter, speciellt pålrötter, fljer gärna maskgångarna nedåt i prfilen ch gynnar jrdens liv djupt nere i marken. Mark sm bearbetats av daggmaskar har större prvlym, ökad vattenhåliande kapacitet, mer vattenstabila aggregat ch högre infiltratinshastighet än sådan sm inte bearbetats av maskar. Minskad bearbetning gynnar daggmaskarna. Att räkna daggmaskar fungerar bäst när marken är fuktig. När den är trr söker sig maskarna djupare ner i marken. Allmän markbeskrivning Markprfilen är ett tvärsnitt (i djupledd) av marken. Dess utseende, med matjrd, eventuella täta skikt (t.ex. plgsula) ch alv, varierar berende på markens grundf6rutsättningar Grdart mm) ch dlingssystemets utfrmning. Genm att göra en allmän markbeskrivning kan man få en överblick över markens aktuella f6rutsättningar sm växtplats. Jrdens färg är ett av dess centrala kännetecken. Färger skiftar berende på berggrund ch mineral sm den bildats ur. Med ökad mullhalt blir jrden mörkare. Även markfukt ger jrden en mörkare nyans. Det är viktigt att lägga märke tiii tätare skikt, såsm plgsula, ch hur pass svårt det är fr rötterna att tränga igenm. Utöver plgsulan brukar såbäddsberedningens djup visa sig tydligt, ibland även djupare harvningar. m markskiktet stppar rötternas framfart spelar det ingen rll hur bra marken är under detta. Ytterligare prblem med täta skikt är att vatten inte kan rinna undan. Då kan syrefattiga lager uppkmma, där växten kan få syrebrist ch fr växten giftiga ämnen kan bildas. Hur bra halmen blandats in i matjrden ch hur väl den bryts ner speglar markens funktin. Är strukturen gd så är halmen väl inblandad i matjrden. Växtrester finns då i alla nedbrytningsstadier ch de har en frisk dft. 9 10

Jrdartsbestämning Jrdarten har str betydelse fr markens strukturegenskaper. Stabiliteten hs strukturen ch aggregaten ökar nnnal med stigande ler- ch mullhalt. Jrdarten bestäms utfrån jrdens utseende, ch frmbarhet (mineraljrdar). Jrdartsbestämningen är grv, men ändå väl värd att utföra. Den ger dig en fingervisning m jrdartens variatin med djupet ch mellan lika grpar. Den blir således ett nyttigt redskap när du analyserar resultaten från de övriga markstrukturtestema ch ditt dlingssystems inverkan på strukturen. Mullhalten är av str betydelse fr markstrukturen ch anges i den klasser sm finns i tabell l. Man kan bedöma mullhalten efter jrdens fårg; ju mörkare jrd dest högre mullhalt. Vid samma mullhalt ser dck en finare jrd alltid mörkare ut än en grövre. Man kan finna ledtrådar i tpgrafin, t.ex. har man i svackr vanligtvis en fuktigare miljö, där en viss anrikning av rganiskt material sker. Vanligtvis har matjrden tydligt högre mul1innehåll än alven. En exakt bedömning av mullhalten är svår att göra i fålt ch i testet görs därfr bara en enkel bedömning av m matjrden har samma fårg sm alven, är någt mörkare än alven eller är mycket mörkare än alven. Tabell 1. Mullhaltsschema (Ekström, 1927 & lrdartsnmenklatur, 1953) Benämning (frkrtning) Mullfattig (mt) Någt mullhaltig (nmh) Måttligt mullhaltig (mmh) Mullrik (mr) Mycket mullrik (mkt mr) Mineralblandad mulljrd (t ex sa M) Mulljrd (M) Halt arg mtr! (%) <2 2-3 3-6 6-12 12-20 20-30 >30 Strukturbeskrivning Man skiljer på enkelkrnsstruktur, massiv/kkig struktur ch aggregatstruktur. Enkelkrnsstruktur. m de primära partiklarna (enkelkrnen) i en jrd inte är bundna till varandra sägs marken eller skikten ha enkelkmsstruktur. Grus- sand- ch mjardar har vid nrmala mullhalter i regel sådan struktur. fta även grvmjälajrdar. Enkelkrnjrdar har en lös, mjuk eller spröd knsistens där över hälften av jrden är i fnn av enskilda mineralkrn. Massiv/kkig struktur. I mark eher skikt där hela jrdmassan eller delar av den hänger samman utan sprickr eller andra synliga hålrum sägs strukturen vara massiv. Massiv struktur finner man i matjrden ch övre delen av alven på packningsskadade lerjrdar men ckså i djupare delar av lerjrdsprfiler (såplera, blålera). Plöjning, harvning mm på en trr lerjrd med massiv struktur kan ge upphv till jrdkkr, ch man får då en kkig markstruktur. Aggregatstruktur. Aggregat bildas huvudsakligen i kllidrika jrdar, dvs. jrdar sm innehåller ler ch/eller humus. Även grövre jrdarter kan ha aggregatstruktur, men då krävs närvar av ler ch mull. En mark eher ett skikt i marken sm uppbyggs av aggregat sägs ha aggregatstruktur. Aggregaten i en jrd har ftast llka strlek, fnn ch stabilitet. I regel varierar dessa egenskaper med djupet. Graden av aggregatutveckling berr på hur väl aggregaten håller ihp ch hur vidhäftningen är aggregaten emellan. Mindre, prösa aggregat vittnar ftast m gd markstruktur, under rrutsättning att aggregaten även är stabila när de utsätts får regn ch belastning. m jrden har aggregatstruktur bedöms aggregatens strlek ch stabilitet. Det kan även vara intressant att bedöma aggregatens frm, fr att fä en ytterligare mer detaljerad bild av aggregaten. Det ingår inte i testet men beskrivs nedan. II 12 -----------------------------

Plattlika (skiviga) aggregat består främst av mineralkrn, sm bildar ca 1-10 mm Dcka vågräta plan i jrden. De finns framfr allt djupare ner i marken (alv) men kan även frekrnma i Lex. plgsula -, - Jrd sm saknar aggrat Enkelkm,ij}jJ!> MassiviKkIg ;t-f$ Huvudtyper av aqqrsqat Granulära Kmpakta I Prösa... "" :;f PlattlIka (skiviga) "'-,..--: :-;t.... -, " w. TärningsIrmade Skarpkantade Avrundade Gftl Pelarstruktur Skarpa hörn Rundade hm.. -c, ::_- 0,;.1 ;' Figur 2. Aggregatbildning ur enkelkms- ch massiv/kkig struktur (efter Fth, 1990 & Sil Survey Staff, 1975). Granulära aggregat är aggregat av mineralkrn ch mullsubstans ch bildas främst i matjrden. De är regelbundna, runt frmade ch ca 1-10 mm stra. Aggregaten är mtståndskraftiga mt ersin. Prösa granulära aggregat genmkrsas av fina prer, ch vittnar m en gd miljö fr markdjur ch rötter. Tärnings/rmade aggregat består mest av mineralkm ch är ca 1-10 cm i diameter. De har släta ytr ch ingen mångfald av likstra prer mellan aggregaten. fta ligger de tätt tillsammans sm pusselbitar ch lämnar inte mycket utrymme över till rötter, luft sv. Ju mindre aggregaten är dest närmare granulär struktur är de. Pelaraggregat bestar främst av mineralkrn, ch bildar lika tjcka, ldräta ca 10-20 cm långa pelare i jrden. De bildas under upptrknings- ch tjälningsprcesser. Vilken aggregatfrm sm kännetecknar bra markstruktur berr bl.a. på jrdarten. På lerjrdar anses granulära ch prösa aggregat gynnsamma, ch skarpkantade eller pelarlika ch kmpakta aggregat kännetecknar dålig struktur. På sandjrdar, däremt, faller prösa granulat lätt isär till enkelkrn. Där kan större ch mer kmpakta aggregat vara stabilare ch mer frdelaktiga. På gyttjejrdar bildas stabila skarpkantade pelaraggregat naturligt ch ger på dessa jrdar gda dlingsfrutsättningar. På alla jrdar är uttalad skrpbildning gynnsam. Rtutveckling Rtsystemets utseende kan ge mycket värdefull infrmatin m det strukturtillstånd jrden befinner sig i. Rötterna bör m möjligt kunna breda ut sig utan knickar, utan hinder i vägen. mvägar kstar energi sm annars kunde ha lagts i rtknölar eller axens kärnr. Ju finare rtsystemet är ch ju djupare det går, dest mer kan växten prestera, ch dest större blir skörden. Samtidigt skapas gda frutsättningar för nästa skörd eftersm rötternas rganiska substans frdejas jämnt i jrden. När rötterna sedan dör efterlämnar de hålrum ch kanaler sm utnyttjas av markrganismer, nästkmmande grödas rötter samt luft ch vatten. lika grödr har lika typer av rtsystem. Huvudsakligen särskiljs två typer: Enhjärtbladiga växter (gräs, spannmål) sm har två rtsystem, djupgående frörötter ch ytliga krnrötter, ch tvåhjärtbladiga (ljeväxter, betr) sm har en kraftig djupgående pålrt. 13 14

0\ tv Rten kan öka sin tillväxt inm en gynnad del av marken fcir att kmpensera brister i en annan del. För rtens funktin är dess yta avgörande. Ju tjckare rötter dest mindre yta har den ch därmed sämre kntaktyta med jrden ch dess rganismer. Förtjckade rtspetsar tyder på att rtens längdtil1växt är hämmad p.g.a. mtstånd. Ibland visas detta även med ökad förgrening. m rten gör en vågrät avvikning tyder detta på att markskiktet är genmträngligt. I en jrd med dålig struktur har grödan måttligt eller svagt utvecklat rtsystem, där rötterna fcireträdelsevis växer i sprickr ch maskgångar. Lkala förgreningar tyder på täta skikt. Väl utvecklat, regelbundet rtsystem är fta förenat med gd jrdstruktur. Baljväxternas knölbildning sker endast m det finns tillräckligt med syre i marken. Järrm f6rdelning av knölar indikerar likfrmig, gynnsam struktur. Prer Alla jrdar har ett mer eller mindre sammanhängande system av prer, men det är endast makrprerna man ser med bltta ögat. Dessa kan ha bildats vid aggregeringen av mineralkrnen, av gamla rtkanaler, genm daggmaskarnas tunnelbildningar eller sm resultat av någt annat markdjur. Hålrummen kan ckså ha bildats genm någn annan jrdfnnande prcess sm t.ex. trksprickr eller vattenrörelser genm jrden. Rtznen under en växande gröda måste med tanke på gasutbyte ch syreförsörjning ha ett relativt tätt nätverk av luftförande prer. Luftinnehållet bör inte understiga 8-10 vl. % i början av växtperiden samt under ch efter regn. På lerjrdar i dålig struktur samt finm ch grvmjälajrdar understigs fta kraven. Markens vattengenmsläpplighet Markens vattenledande fcirmåga är ett bra mått på markens strukturtillstånd ch dränerbarhet. Genmsläppligheten fr vatten bör överstiga 0,1 m/dygn (0,007 cm/min) för att du ska kunna behärska vattensituatinen med nnnal dränering under extrema nederbördsperider. Genmsläppligheten i åkerjrd varierar inm vida gränser pga jrdart, klimatets inverkan på strukturen ch markens brukande. Genmsläppligheten för vatten kan variera mer än 1000 ggr m man går från en tät lera till sand, eller inm lerrna, från en tät mycket styv lera till en gyttjelera. Brukningsinfluensen kan vara såväl luckrande vid jrdbearbetning, sm f6rtätande genm tung maskindrift. m jrdens struktur är grv ch dåligt utvecklad kan den inte absrbera allt vatten sm passerar prfilen. Vattnet rinner frbi ch kring jrdaggregaten sm utsätts fr ersin, sm täpper till prer ch sprickr. Ju bättre struktur, dest jämnare f6rdelar sig vattnet i prfilen ch fulctar jrden. Ett utvecklat makrprsystem gynnar rtutvecklingen ch möjliggör snabba rörelser av vatten ch luft. Per m 2 behövs t.ex. mer än tusen prer större än 1 mm, varav ett hundratal maskhål, fr att en lerjrd ska fungera bra. Makrprerna medf6r, m de är sammanhängande, hög genmsläpplighet ch infiltrerbarhet fcir vatten samt möjlighet till snabb avrinning från rtznen på våren ch efter stra regnmängder. Vertikala makrprer ger ckså möjlighet till str genmluftning även vid höga vattenhalter ch till snabb rttillväxt. Egenskaper sm ckså berr av prstrleksfördelningen ch dänned indirekt av strukturen är den vattenhåliande f6rrnågan ch luftvlymen vid dräneringsjämvikt, vattenhalten vid vissningsgränsen samt kapaciteten för växttillgängligt eller upptagbart vatten. 15 16

'> w Att kmma igång Det är viktigt att anpassa arbetet med att undersöka markstrukturen till sina övriga sysslr ch hålla en ambitinsnivå sm känns lagm. Det ska kännas intressant ch spännande att göra testerna ch inte tråkigt ch betungande. Därf6r är det bättre att göra ett fålt per år, än att fcirsöka stressa runt alla falten på en gång. Utfr du testerna på några fålt per år kan du lägga upp ett system där du frflyttar dig över fälten ch så småningm återkmmer till det första faltet fr nästa mgång. Allra bäst är naturligtvis att återkmma årligen ch verkligen lära känna sin jrd ch hur den beter sig vid lika årsrnåner, med lika grödr ch bearbetningar! IVar..,""? Det går utmärkt att utföra testerna när sm helst under växtdlingssäsngen. Nedan f6ljer några allmänna råd. " Testet fungerar bäst när marken är fuktig (men inte blöt). " Grpgrävning på våren efter vårbruket är relativt lätt. Du kan då få en bra bud av markstrukturen ch eventuellt fårtätade skikt (t. ex. plgsula). & Är du speciellt intresserad av att studera grödans rtutveckling, vilket indirekt kan säga en del m markstrukturen, är det bäst att gräva mt slutet av smmaren. m testerna upprepas bör de fr att vara järnfårbara utfras på faltet vid samma tillfalle i växtf6ijden, eller åtminstne i samma gröda, ch vid samma tidpunkt på året sm tidigare testtillfallen. Var? Du bör helst göra markstrukturtestet på tre platser per fålt. Grparna bör vara belägna ganska nära varandra, så att de har ungefär samma grundfårutsättningar såsm jrdart etc. Dessutm slipper du då att bära utrustningen så långt. En testgrp ska vara på en får fältet representativ plats ch visa fältets generella utseende. Alltså inte där det växer vanligt bra eller dåligt. En testgrp ska vara på en extremt dålig plats. Till exempel vändteg, infart eller annan fläck med mycket körningar. StrukturfrhåIlanden på platsen representerar värsta tänkbara f6rhållanden. En testgrp ska vara på en extremt bra plats. T.ex. ett hörn eller utefter en långsida eller rörd mark på andra sidan diket. Markstrukturen visar på den ideala situatin sm är eftersträvansvärd. De två senare grparna fyller en viktig funktin sm referensplatser till din fåltgrp, vars struktur harrmar någnstans mellan dem. Du kan jämfåra resultaten grparna emellan ch ra en bild av vad sm skiljer platserna åt strukturmässigt. Dessutm f6rändras inte situatinen på dessa platser så mycket mellan åren. När du senare återkmmer till platsen fr att se m strukturen på fåltet frändrats, har du samma punkter att relatera fåltfrhåilandena till. " För att du ska kunna upptäcka frändringar i markens strukturtillstånd bör du återkmma regelbundet till ungefår samma plats på fa!tet. Att precis pricka in det ställe du var på sist är inte bra eftersm markprfilen där frändrats av den fåregående grävningen. Du bör inte heller vara fr långt brt från det tidigare stället, eftersm grundfrutsättningarna då kan skilja sig. 17 18

_._-_.! ' Hur? Det är enkelt att göra testerna (1-6), följ bara instruktinerna i turrdning. Att endast göra ett enskilt test kan ge ett missvisande resultat. Man bör helst göra alla huvudtyper av test för att resultatet ska bli rättvisande. I brschyrens tidigare avsnitt förklaras varje test utförligt. Till testerna hör ett prtkll (se bilaga) sm du fyller i medan de utförs. Kpiera upp ett prtkll till varje grp. Den utrustning sm behövs för att göra testerna är enkel ch består av sådant sm man ftast har hemma i någn fnn. Påpekas bör att det viktiga egentligen inte är exakt hur man utfår testerna eller det utslag testerna ger, utan att man frsöker utfra dem på samma sätt överallt så att resultaten blir jämfrbara. m terminlgin känns fr frmell, använd egna rd för att beskriva jrden!! Utrustning De flesta testen klarar du med följande utrustning (figur 3): spade tumstck kniv penna ch prtkll ett föremål med en diameter på cirka 2 mm, ch ett med en diameter på cirka 5 mm. Använd t.ex. ståltråd, brrsats eller dylikt. Till infiltratinstestet (test 6) behövs dessutm (figur 4) dunk med vatten (cirka 15 liter per grp) litermått 2 st. Infiltratinsrarnar (se beskrivning på nästa sida) klcka eller tidtagningsur miniräknare TIPS! Ta gärna med en kamera att dkumentera med. Infiltratinsramarna tillverkas lätt av rörstumpar (PVC, stål). Diametern bör vara ca 17 cm ch den fårdiga längden ca 12 cm. Du behöver två stycken för att testet ska gå snabbare. Figur 3. Grundutrustning fr markstrukturtest. Figur 4. Extrautrustning för infiltratinstest. 19 20

i --_._-_. V> Testinstruktiner Ange på prtkllets f6rsta sida Datum, fåltets namn ch m det är en bra eller dålig plats. Testgrpens läge på fältet, t.ex. väderstreck; nära åkerhlme, väg, vattendrag; tpgrafiskt läge såsm höjd/sänka/slätt ch sluttning/plan mark. Gröda. Markfuktf6rhållanden vid grävtilwillet. Grävning av test grp Grpen är utgångspunkten fdr markstrukturtesterna du ska utrra. En av grpens väggar kmmer att användas fr dina undersökningar, den sidan ska hanteras varsamt. Innan du börjar gräva måste du bestämma var den grpvägg du planerar att undersöka ska vara. il Grpväggen bör vara riktad mt slen, så att du har bra ljus när du senare ska göra dina undersökningar. G Marken måste lämnas helt störd på den sida av grpen sm grpväggen är. Annars riskerar du att aggregaten i jrden förstörs. Du bör alltså inte gå eller lägga den uppgrävda jrden där etc. e Gräv nu grpen. Den ska vara minst 50 cm djup, gärna djupare m rötterna sträcker sig längre ned minst 50 cm bred Redan när du gräver grpen kan du påbörja undersökningen av markstrukturen genm att utfra ett enkelt spadtest ch undersöka maskförekmsten, se test l. 21 22

1. Spadtest ch maskförekmst Tabell 3. Samband mellan antal trampningar vid grävning ch markstruktur (efter Saavalainen 1987) Båda testerna går att utfra medan testgrpen grävs. De fungerar bäst när marken är fuktig. 1 a) Spadtest Gör inte spadtestet alldeles intill grpväggen så att jrden riskerar att spricka upp. Antal trampningar l 2 3 4 5 6-7 >7 Markstruktur mycket lucker lucker någt lucker någt tät tät mycket tät extremt tät - -- Ställ spaden på marken ch trampa till rdentligt på den. Frtsätt trampa ner spaden tills den är helt nere i marken. Antalet tramp sm behövs för att få ner spaden används sm indikatin på markens struktur (tabell 3). e Utfr testet i matjrd, täta skikt såsm plgsula ch i alven. TIPS! Tycker du det är svårt att finna de lika rnarkskikten kan du vänta med detta test ch nästa tills du gjrt markbeskrivningen (test 2). 23 24

-'----------,---------------------- 26 2. Allmän markbeskrivning med jrdartsbestämning Markyta cm Matjrd 22 cm Plgsula 33 cm Alv 1 b) Maskförekmst Räkna antalet maskar i en spadfull jrd (ca 20x20x10 cm) ch bedöm frekvensen enligt tabell 4. 2a) Allmän markbeskrivning T estet bör upprepas ett par gånger får att öka säkerheten. Utfår testet i varje markskikt (matjrd, täta skikuplgsula, alv). När du grävde grpen smetade spadtagen igen grpväggarna lite. Du bör därfår skrapa den grpvägg du valt att titta nännare på med Lex. en mrakniv så att rnarkprfilens karaktärsdrag framträder tydligare innan du börjar med rnarkbeskrivningen. Tabell 4. Bedönming av maskfrekvensen (Berglund, pers. medd., 2001) Mät med tumstcken hur djupt matjrden sträcker sig, hur tjck plgsulan är (m det finns någn) ch var alven börjar. Antal maskar/spadfull - l 2-5 6-10 >10 Beteckning Dåligt Hyfsat Bra Mycket bra 25

28 00 Stick med kniven i grpväggen ch bänd lss jrd fr att bedöma var ev. tätt sldktlplgsula finns ch hur utvecklad den verkar vara: någt, medel eller kraftigt. Beskriv markprfilens särdrag. Exempel på sådant du kan titta efter är tydliga hrisnter, dvs. skikt med lika utseende (ntera även m övergången mellan dem är tydliga eller gradvisa) färgskiftningar rstfårgningar (fläckvis eller kring rtkanaler) sprickr (vertikala/hrisntella) sten ch grus andra tydliga karaktärsdrag. G Bedöm halm inblandningen nedbrytning enligt tabell 5. matjrden ch graden av TabellS. Schema fr bedömning av halmens inblandning i matjrden ch halmens nedbrytningsgrad 2b) Jrdartsbestämning Bedönmingen av jrdart skiljer sig mellan mineraljrdar ch mulljrdar, se nedan. Följ den instruktin sm passar dinjrd. TIPS! m det har utfrts kemisk markkartering där någn fnn av jrdartsanalys ingår, kan du ta denna till hjälp vid jrdartsbestämningen. Mineraljrdar Jrdarten bedöms dels genm att du tittar på den ch dels genm ett enkelt utrullningsprv sm beskrivs nedan. UtruIlningsprv: Fukta lite jrd ch knåda den i handen tills den slutar klibba. Rulla sedan den snabbt ch med jämnt tryck mt ett plant underlag eller i handen till en så tunn tråd sm möjligt. Trådens tjcklek när den börjar brista indikerar jrdarten (tabell 6). Halminblandning Dålig Dålig inblandning, d. v.s. tydligt halmskikt. Medel Bra Medel Gd inblandning av halmen i matjrden. N edbrytningsgrad Dåligt msatta växtrester. Sega ch gula eller ljusa (msatta) eller svarta p.g.a. anaerba frhållanden. Luktar unket. Medel Väl fnnultnade växtrester. Frisk lukt. 27

i-! ----,--------- -- -, '>D Tabell 6. Schema för jrdartsbestämning fält fr mineraljrdar (Kungliga Lantbruksstyrelsen, 1965) Jrdart Lerhalt (%) Utrullnings- Färg i trrt tillstånd (krnstrlek, resp. prv hs alvjrden mm) r halt (trådtjcklek) Grus (2-20) <2 Kan ej rullas Sm rödaktig sand Sand <2 Kan ej rullas Sm rödaktig sand (0,2-2) Mränsand 2-5 Kan ej rullas Sm rödaktig sand Grvma <2 Kan ej rullas Ljusgrå eller med svag (0,06-0,2) sandfårg Finm (0,02- <2 4-6 mm Ljusgrå 0,06) Mränm 2-5 4-6 mm Ljusgrå Mjäla 2-5 4-6 mm Gråvit (0,002-0,02) Leriga jrdar 5-15 ca3 mm Ljusgrå Lättlera 15-25 ca2mm Ljusgrå Mellanlera 25-40 H,5mm Tämligen ljust grå eller ljust rödbrun Styv lera 40-60 l mm Grå, gråbrun eller rödbrun Mycket styv >60 <l mm Mörkgrå eller mörkt lera gråbrun Bestämning av grövre jrdarter sm mjäla, m ch sand är lättast m du känner till några typiska sådana jrdar sm du kanjämf6ra med. rgangena jrdar Bestäm jrdarten efter egenskaper sm klibbighet, brttyta.s.v. enligt tabellen nedan (tabell 7). Tabell 7. Schema fr jrdartsbestämning i fält för rgangena jrdar (Berglund, pers_ medd_, 2001) Jrdart vitnar vid trkning mindre elastisk mörknar i luft, men ljusnar åter vid trkning rg_ halt (%) Egenskap Färg hs alvjrden Gyttje- 1-6% gyttja Krt brtt, grynig, Grå, svagt grönaktig, lera* tärningar, klibbar Ler- 6-30% gyttja Krt brtt, klibbar, Grönaktigt gyttja* någt elastisk gulgråfblågrå, Gyttja* >30% gyttja Tät, klibbar ej, Brun, brungrön, Kärrtrv- >30% arg Näringsrik Gulsvart, berr av jrd mtr! fnnultningsgrad Msstrv- >30% arg Näringsfattig Gulsvart, berr av jrd mtrl frmultningss!ad * permanent sprickbildning i alven 29 30

r-....._-- -.J 3. Strukturbeskrivning För att bedöma aggregaten kan du skrapa i grpväggen med kniven, bryta isär jrdklumpar, smula isär jrd i handen.s.v. 3a) Allmän strukturbeskrivning Beskriv markstrukturen allmänt genm att bedöma varje skikts generella utseende med nedanstående termer. Enkelkrnstruktur: Jrdens primärpartiklar (de grundpartiklar jrden består av) sitter ej ihp i aggregat. Aggregatstruktur: Flera primärpartiklar håller ihp till ett aggregat. l,jassiv struktur: Hela jrden hänger samman utan sprickr. Kkig struktur: Jrden har ältats ch packats samman tili stra kkr. Tag ett aggregat någt mindre än en knytnäve ch bryt det i två delar. m aggregatytan är jämn ch skrvlig är strukturen gd m ytan är slät med fä jämnheter är strukturen sämre. 3b) Agg regatens strlek Beskriv markstrukturen med hjälp av tabell 8. Tabell 8. Markstrukturbeskrivning för lös (matjrd) resp. kmpakt (alv) jrd (Batey, 1988) Beteckning Aggregatens strlek Lös jrd SI Fina 16 mm S2 Intennediära 6 l mm, få aggregat med upp till 20 mm diameter S3 Grva 10-30 mm, få aggregat med upp till 50 mm diameter S4 Mycket grva 30 70 mm Kmpakt jrd S5 relati'vt kmpakt lager sm lätt kan brytas sönder till individuella aggregat sm kan placeras in i klasserna SlS4 (SS.l, SS.2, SS.3 eller 85.4) S6 S7 kmpakt lager sm med viss svårighet kan brytas sönder till enskilda aggregat sm kan placeras In l klasserna SlS4 (S6.1, S6.2, S6.3 eller 86.4) mycket kmpakt lager sm endast med str svårighet kan brytas sönder till mindre delar (kkr), frtsatt indelning i strleksklasser ej meningsfull 31 32

Tabenl. Bedömning av rtstrlek (FA, 1974) 34...,... 3e) Aggregatens stabilitet e m jrden har enskilda aggregat gör du en bedömning av aggregatstabiliteten enligt tabell 9. Tabell 9. Bedömning av aggregatens stabilitet (FA, 1974; Mdifierad av Messing, 1985) Aggregatstabilitet Beskrivning Starkt utvecklade Mycket tydliga aggregat i störd jrd sm hänger svagt samman med varandra. Aggregaten bryts inte sönder när jrden rörs. Mycket lite eller inget material f6religger i enkelkmstruktur. Mderat utvecklade Tydliga aggregat sm faller sönder till hela aggregat när jrden rörs. Endast lite jrd förekmmer i enkelkmstruktur. Svagt utvecklade Knappt urskiljbara aggregat sm faller sönder till en blandning av ett ratal aggregat ch jrd i enkelkrnstruktur när jrden rörs. 4. Rtutveckling Sensmmaren är bästa tiden m man vill få en bra bild av rtutvecklingen. Gör du testet på våren får du titta på det du finner av fjlårets rötter. Använd ett fåremål sm är ca 2 mm i diameter ch ett sm är ca 5 mm att jämföra rötternas strlek med. 4a) Rtsystemets utseende generellt \t Ta en allmän titt på prfilen ch studera rtsystemets utseende. Verkar det vara lätt eller svårt får grödan att etablera ett jämnt ch fint rtsystem? Kan rötterna breda ut sig i matjrden ch ta sig nedåt till djupare skikt? Är rötterna fårtjckade vid vissa markskikt? Har rötterna knyckar för att de måste undvika hinder (t.ex. tätare markreginer)? 4b) Rtsystemets utseende i detalj Ta en representativ yta på cirka 1 dm 2 (per nivå) på grpens vägg ch uppskatta eller räkna rötternas strlek ch utbredning (mängd) i matjrd, tätt skikt ch alv. Bedöm enligt tabell 10 ch tabell 1 L Rötternas strlek Mycket tunna Tunna Intennediära Grva Diameter <1 mm 1-2 mm 2-5 mm >5 mm 33... _._---- ---... _---

I._. -,------ _._--_._-_.- Tabell Il. Bedömning av rtmängd (antal/dm 2 ) (FA. 1990) Rtmängd Mycket tunna eher Intermediära eller tunna rötter grva rötter Inga Mycket la 1-20 1-2 Få 20-50 2-5 Allmänt förekmmande 50-200 5-20 Många >200 >20 5. Prer TIPS! Test 5 ch 6 (infiltratin) sm kmmer härnäst utfr du snabbast ch lättast skikt fr skikt (se principskiss nedan) Prer Preparera (med kniven) fram en hrisntell yta i jrden (undvik att smeta igen prerna). Du kan även ta upp en större jrdklump, bryta itu den med händerna ch undersöka den naturliga brttytan. Till prsystemet räknas inte sprickr. Använd ett frernåi sm är ca 2 mm i diameter ch ett sm är ca 5 mm att jämfra prernas strlek med. G Markera 2-4 rutr (lx 10 cm). Räkna eller gör en uppskattning av antalet prer av lika strlek (mindre/större än 2 mm) ch rientering (vertikala eller hrisntella). Det är även värt att ntera m några prer är större än 5 mm, då dessa har str betydelse får markens fuktin. m du vill göra en mer nggrann undersökning delar du in prerna i fler strlekar, t.ex. varje mm fr prer 1-10 mm stra...., tv 1. Börja med att göra infiltatinstestet (test 6) på markytan. 2. Skapa en plan avsats i matjrden. Gör test 5 ch test 6. 3. Skyffla sedan brt matjrden ch gör en ny plan avsats där nästa skikt börjar (t.ex. eventuell plgsula) ch upprepa testerna. 4. Till sist tar du fram övre alven ch utfr testerna även där. : -; --- imij;d Markyta L 4 I Tätt skikt Tabelll2. Bedömning av prer (antal/dm') (FA, 1990) Prrnängd <2mm >2mm Inga Mycket la 1-20 1-2 Få 20-50 2-5 Allmänt frekmmande 50-200 5-20 Många >200 >20 r Alv L-----' 35 36

.. _.-------------_._----_._------ 38 6. Markens vattengenmsläpplighet Markens vattengenrnsläpplighet mäts med ett enkelt test sm kräver klckaltidur, tumstck, dunk med vatten (räkna med 15-20 liter per testgrp) ch två infiltratinsramar. Mätningarna görs i markytan, centrala matjrden, tätt skiktlplgsula ch alven. 1. Tryck ned infiltratinsramarna i marken. Placera dem inte fr nära kanten, då kan vattnet via prer läcka ut i grpen. 2. Häll försiktigt i någn liter vatten i vardera ramen ch låt det sjunka undan. Försök undvika att ytan slammar igen. 3. Placera tumstcken längs innerkanten på den ena ramen (kallas ram I i prtkllet). Häll en liter vatten i ramen. När allt vatten är i ramen startar du tidtagningen ch avläser samtidigt vatleiulivån på tumstcken. -.J w 4. Nu ska du mäta hur snabbt vattnet sjunker undan. Det gör du genm att avläsa vattennivån på tumstcken ch ntera hur lång tid sm gått. Gör två avläsningar. 5. Upprepa prceduren fr den andra ramen (kallas ram II i prtkllet). 6. Räkna ut vattengenmsläppligheten fr varje mätning, ram ch nivå. Det gör du lätt genm att flja prtkllet. 7. Mätvärdena klassas efter tabell 13. Tabell 13. Klassning av vattengenmsläpplighet mark (efter Thmassn, 1975) Genmsläpplighet (cm/min) Mindre än 0,007 0,007 0,02 0,02 0,07 0,Q7 0,7 Mer än 0,7 Klassning Dräneringseffekt Låg eller mycket låg Svag Medelgd Gd Hög Gd Mycket hög Gd Extremt hög Mycket gd 37

------------------------------------------ --J Vad gör jag nu? När du gjrt rnarkstrukturtestet på dina tre grpar tittar du igenm prtkllen du fyllt i_ Fundera över resultaten från varje grp. Titta på vad resultaten i matjrd, ev. tätt skikt ch alv ger fdr bild av markstrukturen. Var inte fixerad vid resultatet av ett enskilt test utan fdrsök tlka vad testresultaten i sin helhet pekar mt. Jämfer testplatsen på faltet med den bra ch den dåliga grpen fdr att tå en uppfattning m hur testresultaten ferhåller sig till extremlägena. Använd "Översikt" sm finns i bilaga 1. Fundera sedan över fåljande: G Är jrden på faltet i gd struktur? Vilka möjligheter finns fr dig att förbättra den? På nästa sida finns en krt beskrivning av faktrer sm kan vara möjliga för dig att påverka i ditt dlingssystem. Diskutera gärna med andra lantbrukare ch rådgivare. Skriv ner dina tankar ch ideer. Fyll i bilagan "Slutsatser - åtgärder" (bilaga 1)_ djingsåtgärdernas inverkan på markstrukturen Strukturen påverkas krt- ch långsiktigt av grundf6rbättrings- ch dlingsåtgärder. Grundfdrbättrande åtgärder (långsiktiga engångsåtgärder) är tex Dränering Strukturkalkning TjIlf6rsel av externt rganiskt material Alvluckring dlingssystemet har både psitiv ch negativ inverkan på markstrukturen. Här måste en balans finnas så att de psitiva. strukturuppbyggande åtgärderna tar överhanden. Psitiv inverkan har rötter (välj grödr med bra rtsystem, vall, höstsådd mm) II upptrkping (bra rtsystem ger bra upptrkning) II rganiskt material (lämna halm, använd staligödsel sv_) Negativ inverkan har barmark (minskas med höstsådd, vall, mellangrödr, marktäckning sv.) markpackning (minskas med små maskiner, bra viktfrdelning mellan axlarna, låga ringtryck ch få tunga bearbetningar).. många överfarter (ökar risken fr att man kör vid gjnnsanuua tilwiilen) II körningar vid våta markfrhållanden 39 40

--..l V> Referenser Litteratur Batey, T. 1988. Sil Husbandry. A practical Guide t the Use and Management f Sils. Si1 and Land Use Cnsultants Ltd, Aberdeen. Berglund, K., Berglund, Ö. & Gustafsn Bjureus, A. 2002. Markstrukturindex -ett sätt att bedöma jrdarnas fysikaliska status ch dlingssystemets inverkan på markstrukturen. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. A vd. f. lantbrukets hydrteknik, Avdelningsmeddelande 02:4 Ekström, G. 1927. Klassifikatin av svenska åkerjrdar. Sveriges Gelgiska Undersökning, Ser C, N. 345 (Arsbk 20). FA. 1974. Sil Map f the Wrld. Vlume l. Legend. Unesc, Rme. 59 s. FA. 1990. Guidelines fr sil descriptin. 3 ed (rev.). Fd and Agricultural rganizatin f the United Natins, Rme. 21-64. Fth, H.D. 1990. Fundamentals f sil science 8 ed. USA: Jhn Wiley & Sns. 28-30. lrdartsnmenklatur. 1953. Regler utarbetade av representanter fcir Kungl. skgshögsklan (. Tamm), Statens getekniska institut (W. Kjellman, B. Jakbsn), Statens väginstitut (N. vn Matern, F. Rengmark, N. demark) ch Sveriges gelgiska undersökning (G. Ekström, E. Frmm, B. Jämefrs). Stencil. Kungllga Lantbruksstyrelsen. 1965. Kungörelser m. m. Nr 1. Slna. StenciL Saavalainen, J. 1987. Täckdikarens handbk, del II A. Täckdikningens planering. Saljut y. Finland. Sil Survey Staff, 1975. Sil Taxnmy. A Basic System f Sil Classificatin fr Making and Interpreting SH Surveys. USDA Handbk N. 436, U. S. Gvemment Printing ffice, Washingtn, D. C. Thmassn, A.J. 1975. Sils and field drainage. SH Survey Technical Mngraph N.7. Wiklert, P. 1962. Vallen ch markstrukturen. Grundfcirbättring 15, 15-49. Persnliga meddelanden Agr. Dr. Kerstin Berglund. 2001. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. lnst. f. markvetenskap. A vd. f. hydrteknik. Agr. Dr. Ingmar Messing. 1985. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Inst. f. markvetenskap. A vd. f. bigefysik. 41 42

2 --------------_._--------.. _.. ----------------_._-----_._-- Bilaga 1 Översikt Datum: Fält: Markera hur den representativa platsen frhåller sig till den bra ch den dåliga platsen. Dålig plats Bra plats Mat- la Spadtramp DDDDDDDDDD jrd lb Daggmaskar DDDDDDDDDD 2 Halmrester DDDDDDDDDD 3a Allmän struktur DDDDDDDDDD 3b Aggregatstrlek DDDDDDDDDD 3e Aggregatstabilitet DDDDDDDDDD 4 Rtsystem DDDDDDDDDD 5 PTsystem DDDDDDDDDD 6 Infiltratin DDDDDDDDDD Tätt la Spadtramp DDDDDDDDDD skikt lb Daggmaskar DDDDDDDDDD 2 Halmrester DDDDDDDDDD 3a Allmän struktur DDDDDDDDDD --J - 3b Aggregatstrlek DDDDDDDDDD 3e Aggregatstabilitet DDDDDDDDDD 4 Rtsystem DDDDDDDDDD 5 Prsystem DDDDDDDDDD 6 Infiltratin DDDDDDDDDD Alv la Spadtramp DDDDDDDDDD lb Daggmaskar DDDDDDDDDD 2 Halmrester DDDDDDDDDD 3a Allmän struktur DDDDDDDDDD 3b Aggregatstrlek DDDDDDDDDD 3e Aggregatstabilitet DDDDDDDDDD 4 Rtsystem DDDDDDDDDD 5 Prsystem DDDDDDDDDD 6 Infiltratin DDDDDDDDDD Slutsatser - åtgärder Titta på resultaten av fålttesterna ch läs kapitlet "dlingsåtgärdernas inverkan på markstrukturen". Svara sedan på frågrna nedan. 1. Vad har fålttestema visat på för likheter mellan den representativa platsen ch den bra platsen? 2. Vad i mitt dlingssystem gynnar markstrukturen? 3. Vad har falttestema visat på fr likheter mellan den representativa ch den dåliga platsen?

-------.0. 0 4 ---- 4. Vad i mitt dlingssystem kan tänkas försämra markstrukturen? 5. Att svara på när du senare återkmmer till samma skifte ch utfr testet igen: Skillnader i rnarkstruktur jag märkt jämf6rt med sist jag utf6rde "Markstrukturtest i fält" på skiftet: Hur kan jag långsiktigt förbättra markstrukturen på fåltet? ---J ---J --------- Anteckningar 3

... 00 Markens vattengenms/äpplighet 4 Vattnets Vauen niva. Vattengenll1$lipplighet (cmfrnin) T" ytan, lille ändring" Enskild McdclviTde Nivl Ram Mimill! (mijl_ (cm) mlmingu Per ram Per nivå M""",' Central matd " s= I Mngl Milning2 I I ingll Mitning2 s= 1 I Lr =: " I I. } M'li Milning2 PI,..., :;,.,I I b 1 M.2 I 10 " :::;". I I I Mitmng2 AN " :di b \0 :;' 'I I Mirnmg2 Vattnel:i nivåändring uppm4n niva 5tannivå b I "V.ttengenmslippligheten - vattnets niviändring (cm) f tiden sm pusmt (min) Bilaga 2 Prtkll för Markstrukturtest I fält n atum: Filt: l D Bra plats D Representativ plats D Dilig platslvindteg Detaljen!! be$krivnidg IV Ic:sIgrpens lige: pli lillet: Grd, Markffirilillandm: c Tm c Fuktigt D Blött 2. Allmän marlcbeskrlvnlng ch jrdsttsbestämning Djup T IV skikt Icm 2 30 cm I- 40cm Sem r-- 60 r- Matjrden! mullhah: Plgsulans knlfiisilet: Allmän malf;:beskrivnin Jrdan Matirden fr: D Mycket mörkare in alven D Nigt mrkare in alven D Svag a Medel Knftig Samma flirg sm alven

-.l M.t J", För-,... skikt la) Spad.. m. (antal) I 2 3 4 S 6 7 I 2 3 4 5 6 7 lb) M.skar (antal) 10 S 2 10 S 2 3 Strukturbeskrlvnln "' al a) Allmän beskrivning b) (Ringa In ett eller Ir... altemauv) 81. e) Stabilitet ---!el< -,- I ",;".... t.:_ -i: Starkt utvecklade t";. ;;;& V-- - utvecklade -- -- -,- --- -..;.-.'-'Jr :.t._ Måttligt.. D Svagt utvecklade D SlaM utvecklade - --. - D Måttligt -- utvecklade. --. Svagt utvecklade 4) Rtutveckllng 5) Prer Max rtd1up (cm):.) Inflltratln.- a) AlImin b) frm'g. beskrivning Strlek ch antal Strlek ch antal (cmlmln),, r 'r Mark- : Matyta : Jrd 2 < 2nvn 20, < 1 : I 0,7 : 0,7, 0,07 : m f 120, :>2mm,2mm I, 'r 'r I I 0,Q7 :1: 0 r 0,007. --. --------- ------ _.--- ---- ---... -----, ' 2 0,007: 0,007 20 20 <2 mm <2nvn 0,7 -_... ----------- ------- -----_... -, 2 >2 mm >2mm I Al. I 2 3 4 5 6 7 10 S 2. -,-... --- 'l.;l1,;.t,_.l\ ;;;& - - utvecklade D SlaM utvecklade Måttligt -- --.. Svagt utvecklade t r...'.. = 0,7 I 2:.. 0,07 t 0,007 I" S 2 >2mm l 20, <2nvn _... ------ -------- >2mm

80

Bilaga 10:1 Markstrukturindex, Exempel på kalkylblad i Excelmdellen Blad 1 MARKS TRUKTURIND EX -ett sätt att bedöma jrdarnas fysikaliska status ch dlingssystemets inverkan på markstrukturen Grundförbättrin Qsindex Prjektledare: Ide ch rådgivare: Rådgivare markpacllning: Samarbetspartner: Prgramdesign: Kerstin Berglund Avd. fr hydrteknik Insl. för markvetenskap, SlU Waldemar Jhanssn Anna Gustafssn-Bjureus Jörgen Karlssn Lars Tmer dling i Balans rjan Berglund www.mv.slu.se Jhan Arvidssn Inge Håkanssn Avd. för jrdbearbetning Insl. för Markvetenskap, SlU www.dlingibalans.cm Avd. för hydrteknik Insl. för markvetenskap, SLU Blad 2, Innehåll Blad nr I 2 Innehåll Kalkylbladsrubrik Huvudsida 3 Indata för gården Innehåll i kalkylb ladet Krt infrmatin m indexets li ka delar Innehållsfrteckning Uppgifter m gården ch maskinparken 4 Grundförutsättningar för skifte Skiftenas jrdart, mu ll halt, arrndering ch dräneringsfrhållanden 5 Ar I 6 Ar2 Uppgifte r m årsmån, grödr, ti ll försel av rganiskt material samt framräknade resultat för antalet barmarksdagar, mängd rganisk substans ch rötter, samt trkdagar ch alvpackning förklaring av färgerna Gult - Fylls i av brukaren 1'6"la", ' I.'-t _-' = Fylls i av brukaren. eller hjälp finns i databasen I'R"ö"tt,-_ I = Mdellen räknar ut 7-11... sv 12 Grund förbättrings index 13 Markpackningsmment 14 Packresultat 15 Resultat S] 16 Sammanfattning 17 Hur mår din jrd? Bedömning av grundförutsättningarna för en gd markstruktur med avseende på dränering, mu ll halt ch utförda strukturbefrämjande åtgärder Mdell sm räknar ut alvpackni ngen Resultat från markpackningsberäkningarna Sammanfattning av de lika delarna i dlingssystemindex Sammanfattning av grund fö rutsättningarna för en gd markstruktur samt dlingssysternindex fr varje skifte varje år ch medelvärde fr växtfqljd En aptitretare till det egentli ga markstrukturtestet i fålt 81

Bilaga 10:2 Blad 3 Indata för gardn.uppgiii... _...... Gårdsnamn Brukare dlingsmråde (Y ll från karlan) Starlår Pstadress Telefn e-pst 1''''"' UllunII Egendm Ame AndfSsn Svealands sltlub)1idr Ullun8, 757 "" Uppsala 0 18-671000 uhuna "",,na,..,.. "".....,,,,... ",...,... "...-,...'_. " ".,..,.-},...... -..,.,.... <-.t_." ",.,... - ' """' " ",,''''''''',, -,,, ""'., D J.'. "..., "ria' m.. ki, Kl!lIa:SCB (http://www.scb.sclsmf") I S$lTl1 %5fkartr.8SplBMl). " I I Blad 4 Indata för skiften Skiftes nr 12. e,dart Maljrd,JUIUlYIJ IAIv 'd li. I;,,,:, a III ""Ib""" Någt feglbunden :::; Mycket regelbunden 110-14 19 82

Bilaga 10:3 Blad 5 AA 1999 \I AI':..."7:.. 1(N.<I1 _ v_" Blad 12, GRUNDFÖRBÄTTRINGSINDEX --... ::""::" ""..... :::=.:: "''', -,,, I ::::,.., I, I I - ------- 83

Bilaga 10:4 Blad 12, frts ""'T struktur- (antal rm mu llh. ItrmDI I\:=II 1""lIrik,1<.;,,,,, 'Dd 14-5, tal = ; UR C:a"! :i, 11 6 lucker 2 12 ii3:8%f 13 5!= m Blad 13 V..... d _h, '... St"'..., hu.,.,_ ll'wl-..2j "" Ilf,U h<i, NI< - ",ri l _/1..ul]... 11,-, $jfh... I...,...,..,...1 (r,... 11!blauI l) UIW:d2) S li'i>j ',-,..,.. I ""'... n w. i""""'--, I m. 11) :'0)1" -, WH I.fH?rl. ii' l'rifut_ lr:.-... """,M --- 'WI 'W2 SMS21 SM$22. I 91l w 1 - I 'I 'Iv,.. " U -,,,, '.. "" '_U' llu.i,,,, 1erl>ebwI,,,"' ',,",,,,er l?""sl,.1 1<'.1 w.! jkn.;.tmt -- "* "* "*,.,,, "'. 1 21 1..,", 10») 1)( - - - ; ",.,<d,;';'h"t,,, l,:'m,1 ". ",. "t... I ' I I. "" "" I.bd "".bd AFI J0 2(l... I 10 500 10 500 summa 84

Bilaga 10:5 Blad 15 Resultat av dlingssystemindexet faktrer IIIlI. 6i 7 upptr1ming rg. Mlrl barmark ningar belastningar Summa 5.0 4.8 1.8-0.8-1.0-3.0 upp- Mark trkning rg. MIr1 barmark ningar belastning Summa 2.5 0.0 1.9-5.4 0.0 0.0 5.7 6.0 4.2-0.9 0.0 0.0 3.1 3.4 2.3-1.1 0.0 0.0 5.3 6.1 4.0-0.6 0.0 0.0 2.7 4.2 0.8-0.4 0.0 0.0 2.8 5.1 2.1 0.0 0.0 0.0 2.6 3.3 0.8-0.6 0.0 0.0 8.1 Blad 16 85

I Bilaga 10:6 Blad 17 1 1"'j,,,dcnbrllllrukl urdllilllbru"' 2 II., jrtkn,at.,kil!" 3 Ar del bil III bearbeta jrden" 4 ", nwl.tn fuli... 1cvandc rpniunu? S F,n &'1nkligt med er" 6!'i_dd \a.... uesler thbrylsdt ntr" 7 fil 1l1000f.dI gri fri lkb fldip" 8 l!ha:"ia va,uiltma bra" 9 IIIIilUL'I1I1 "111m,nabbt 7!II Mycket bra markstrukturi Bibehåll denl Har finns del en del alt göra åt markstrukluren! j, har behövs det krafttag rr all förmurs marlc.struklurenl 86

Bilaga 11.1 Par l. Plusgårdens dlingssystem. Gård ch maskinpark Indata för gården GrundläggawJe uppgifter m garden c!) maskinparken Gårdsnamn Brukare dlingsmråde (välj från kartan) Startår Telefn Par 1 (plusgård) Götalands södra slättbygder 1998 I IraKl" MF 3060 MF 3060, d-m Fn 14000 Fn 14000, d-m Fn I (I I ivikt (Kg) 407C 407C 2590 2590 2590.. "(;:; "a, I '''8 0,6 2,. c.. 1 «(til.l(l 6(),il! Z C<:./Ilmd =I!;),'lyg. J (:(,I.aI<<!' I'IIra i<>tt 4 SW:ill,y,(J,51.,>!tl) )!J(J S (:nd k9byq( 6 M('ra $v<!niies $, 7 Ned, e Nrr I..<N.I (\ we IbH"'nd CiH 5150, )ih Hi, '1" 5180 6180 60% CD '), :.' I Vält 00 (3) i 'ch övriga, (18r), i6r), (6r) I" (betr) å 1,2 4 4,1 4,2 8,64 3 3 Vikt (Kg) 825 2000 )0 Fram 6e 2 400 1 500 7000 2 1000 500 18000,l 4000 Källa:SCB (hup://www.scb.se/sm/j 15sm0001 %SFkartr.asp#BM2) Ik PI Lastvikt Bak Bak2 Bak3 IK 350 15000 2000 800 2 3000 400 15000 1, 15000 7500 87

Skiftes namn Jrdart {krnstrlek, mm) Muilhal! (Viktsprcent) Jrdart (k:nstriek, mm) Skiftets arrnderinq Typ Avstånd m systemd,kat Par 1 (pius) M,anIätllera Någt mliiihaiiig(2::j%j Mränlättle'c. Regelbunden Sy.;temtackd,kat - - -------'-6 A, Skitte Tllltrt rgan'skt mater;at Datum med å:sangi\le!se 80lllrd halm 8armarKsdagar rganisk Substans Packr"ng Gröda Tl:.12 Mängd (kq/ha) ts-halt Såtid Uppkmst Sörd A\lkastnin<:) {kll::'ha),', hst ttalt Rnel trkdaqar tn-kmfna antal köminqar 1998 Par 1 (plus) Varkrn 3-lp,-1998 20-apr-1998 4-aug-1998 7000 Nej 11 "0 Dl 5712 5712 5 7 Sammanlattning dlingssystem Index Fälttesl Ar 1 AJ2 ÅlS År 4 Åf 5 År 6 År 7 Medeivä,de D,änerin[l I011llhall Dränering Ma,kstruktur Par 1 (plus) -1,4 11,8-17,2-2,3 Kan ge dlingsprblem tät ;;;- qg iv >-c l... <= "', (Jq il " U; e: S' (Jq '< : < ";5 X' Par 1 (plusgård) Ärsmänsklassning Vår Smmar Höst 1998 Kall'våt Kal!lvåt Varm/trr 1999 KaWvåt Nrmal Varm/trr 2000 Varm/trr Nrmal Nrmal ZI Nrmal Varfl"Jtrr Kal!fvat 1999 Par 1 (plus) Hstvete Flytgcdsel 30000 10% 22-sep-1998 Z-kt-1998 13-"ug-,9S9 10000 Nej 64 " 12885 9945 85 7 2000 Pa' 1 (plus) SCkerbetr 10_apr_2000 28-apl-2000 3-:;kl 2000 580W Ne) ", 154 272 11832 557 96 73 72 cc 00 Index 0,67 24,3 _s -13-0_335-0,222 AR1 AR2 Mark Mark rl-mangd upp trkninq r. Mtrl Andel barmark Bea'belninQa, belastninqar Summa rt-mängd upp-trkninfj rt;_ M!rl Andel barmark Bearbetninqar belastninfjar Summa Par 1 (pius) 3_8 2,9-4,7 Z,3-1,1 1,4 6,7 5,7 6,4-2,3-3,0 1,6 11,8 AR' ÄR4 Ma'x Mark lt-månd upp.trkninq m_ Mlf! Andel barmark 8earbetn,nqar bellstninqar Summa ft-manc::d upp-trxning rr. 1'.11,1 Ad(;! barmark 8earbetninQa' belastnmqar Summa Par 1 (plus) 0,4 6,4 5,9 -g,7-4,0 _16,2-17,2

",.., () :Y p;- a,., A er' " p;- en S' (]Q,., Skifte Ar Traktr Bearb Packning Körningar axl.bel ax2.bel axlkritisk nivå ax2.kritisk nivå BFI BP traktr-överbelastning r Par l (plus) 2000 CiH 5!50(f!jcvagn) Transprt 6 I 7600 9500 0,2 0,5 8 -, Par I (plus) 2000 Betupptagare (6r) Uppt.mask.2 s.betr 63 16500 16500 1,0 1,0 (]Q p Par I (plus) 2000 Frd (raddl.hjul) gräsrensning i 500 1,0 1,0-4 l i3 Par I (plus) 2000 Frd 4000 Spmtning gräs 2 0,0 0,0-6653 w Par I (plus) 2000 CiH 5150 (betsådd) Sådd 0,0 0,0-4 112 Par I (plus) 2000 MI' 3060, d-m Harvning 2 1,0 1,0-6 149 Par I (plus) 2000 Frd 4000, d-m Mineralgödsel spridning 1920 7500 ]Q 500 0,0 0,0-6459 ';j p Par I (plus) 2000 MI' 3060, d-m Harvning 2 1,0 1,0-5949 "" Par I (plus) 2 000 MI' 3060 Plöjning 4 1,0 1,0 353 Par I (plus) 1999 Skördetröska Tröskning I 7000 3000 0,5-3,2 C en (]Q Par I (plus) 1999 Frd 4000 Sprutning gräs 2 0,0 0,0-6679 p, Par I (plus) 1999 Mr 3060, d-m Vältning ]Q 500 1,0 1,0-6439 Par l (plus) I 999 Frd 4000, d-m Sådd :0500 0,0 0,0-6769 en Par I (plus) I 999 MF 3060, d-m Flytgödseltunna (spridning) 2 8400 0,3 0,7-2739 Par I (plus) I 999 MF 3060, d-m Harvning 2 10 500 :0500 1,0 1,0-5949 2: Par I (plus) 1999 MF 3060 Plöjning 4 :,0 1,0 353 S' (]Q en ex Par I (plus) I 998 Skördetröska Tröskning 7000 3000 0,5-3,2 en '-< en Par I (plus) 1998 Frd 4000 Sprutning gräs i 500 0,0 0,0-6679 8' Par I (plus) 1998 MF 3060, d-m Vältning 1,0 1,0-6439 P Par I (plus) I 998 Frd 4000, d-m Sådd 10 500 0,0 0,0-6769 00 Par I (plus) I 998 MF 3060, d-m Harvning 2 1,0 1,0-6149 <,., " Par I (plus) 1998 MF 3060 Plöjning 4 10 500 1,0 1,0 353 ::2,., " p"

Bilaga 1104 Par l. Medelgårdens dlingssystem. Gård ch maskinpark Indata tör gården Grund/åggande uppgifter m garden act) maskinparken Gårdsnamn Brukare dlingsmråde (välj från kartan) Startår Telefn?_,_tl"!:1,.gelgård) Götalands södra slättbygder --'l"'99e.;7 "ak[uf1 Vikt (Kg) ;;(y: 1 bakaxel MF6;,18:C+_--S040,2162% MF 6180, d m S040 I,S Valme! 6400 4200 0,9 S8% Vlv,BM3S +- 23,+- 1,,1 62% 1 «(,)I(I)(!<; SC(l'r(l SII>1!h\ 2 (;a(>1('fl(1" rnl}l;y, :3 Cctnlm<:ls. mrr k'ltlb'l 4 S'lla:'d sllt,u:'i9<le 5 Gdrumd:; k'-'9sby9:k1 6 )Mijenta SV"'II9t I;ul 7 Ned,::r..k.:qll,nd 8 wre }/,flillxj VlvBM 00 VlvBM,d rr 3900 3900 169% 1.8 Källa:SCB (http://www.8cb.se/sm/j 15sm 1 %5Fkartr.asp#BM2) övria I,ch Vält uta I spm i le 'j n betar på.uu Vikt (Kg) IFram 1,6 1250 6 1610 12 16S0 4 J 2; E, 2 7t 280 120 481 4S1 6S0 280 1 Bak Ri :(k Pl Bak2Bak3 0,8 0,8 0,8 K 2006 S 1000 1000 3600 9000 150 130 12000 9000 90

Avstånd m system dikat Packning tnkrnjha antal körningar 63 W ; " " 63 11 " 96 " " tp (JQ - -la "C 2; ;:;: (1).. " ri 0'0 a ";:l w 8- S' (JQ w '< 8 ' <: (D - " Par 1 (medelgård) Skiftesnamn Par 1 (medel) Jrdart (krnstrlek, mm) Mul!naj! (vjktsprcent) Jrdart (krnstrlek. mm) Skiltets arrndering Typ Mran!aniera Någt mul!halj'g (2-3%) Mraniattlera Någt regelbunden 8envsdlkat Arsmänsklassn;ng V" Smmar 1997 Va!mMrr Nrmal 1998 KaiiNåt Kall/våt 1999 Kali/våt Nrmal 2000 Varrr>Jtcrr NCfmal Höst Nrmal Varm/trr Varm/trr Ncrm1 A, Sk,fte Gröda 1997 Par 1 (medel) Valxarn 1998 Par 1 (medel) Hstvete 1999 Par 1 (medel) Vår krn 2000 Par 1 (medel) Sckerbetr Tillrört rganiskt material Dlurr. med årsangivc!se 8crtfrd halm 8almarsdagar rganisk substans Typ MänQd (kq;ha) Is-halt SåM Uppkmst Skrd A'Jkastn'n!) (k!)!l1a) vår hst ttal! Rötter trkdaqar 31-mar 1S97 16-apr-1997 15-au(j-1S97 7340 nei 86 120 206 5989 5989 25-58p-1997 20-kt-1997 3-sep- t 998 86801\ej " " 8632 8632 6-apr-1999 20-apr-1SSS 7-aug- 1999 7150 Ja 11 '33, 2495 58" ll-ap-2cc 2S-apr-2C 9-.Gv-2CC 54427 Nej 119 160 27S 11103 522 "" Index 0,67 24,3 ARj rt-mängd Par l (medel) -------:l, AeJ UPp-t'knirt9 '.2 ri-man2d upp-trknir,2 Pa( l (medel) 3.9 '.2 0.5 -j3-0,336-0.222 AR2 Andel Mark And1 Mark rg Mlrl barmark Searbetnin()ar be!astninqar Summa rt-mangd upp-trkninq erg..\1tri barrra'k 8earbetningar belastningar Summa U V V V U U U V 4] AR' Andel Mar Mc! Mark rg_mtrl barmark BearbetrlinQar belastnmgar Summa rl-manqd WDP-lfkinQ rq Mtr! barmark 68,lfbetningar belastningar Summa '.2-5,1-3,7-2,3 1.7 0,4 6,4 5,6-9,9-4,7-8.3 -t.7 Sammanlattning dlingssystem Index Fälnesl Ar 1 Ar 2 Al 3 Ar 4 Ar 5 ;", 6 År 7 Medelvarde Dränering Multna,t Dränering Markstruktur Par 1 (medel) -0,7 4,5-1,7-10,7 2.1 Kan ge dlingsprcb!em någt titt

Skifte ()Q Ar Traktr Bearbetninar Packning Körningar ax I.bcl ax2.bel ax l.kritisk ni vå ax2.kritisk nivå BFI BF2 Traktrbelastning SJ ParI (medel) 2000 Valmet6400 Transprt I 9440 7500-3004 ParI (medel) 2000 MF 6180 Uppt.mask.2 s.betr 29 14800 <) 6900 I -75 Pari (medel) 2 000 Valmet 6400 Sprutning gräs 4-5074 ParI (medel) 2000 Valmet 6400 gräsrensning I -5274 0\ ParI (medel) 2000 Vlv BM 350 Sådd 488 7500-5609 ParI (medel) 2000 MF 6180, d-m Spridning special 700 875 8100 8100-5 175 " Pari (medel) 2000 MF 6180, d-m Harvning 4-5094..., Pari (medei) 2000 MF 6180 Plöjning 8 844 ParI (medel) -I 849 1999 Vlv BM 700 Hemtransprt 9440 7500 - Pari (medel) 1999 Skördetröska Tröskning 2 7980 3420 6600 l ci " "', Pari (medel) 1999 Vlv BM 700 Sprutning gräs 3 il la 500-3919..., - ParI (medel) I 999 Vlv BM 700, d-m Vältning l) -4919 "::l ParI (medel) l 999 Vlv 8M 700, d-m Sådd l) -5229 v Pari (medel) 1999 Vlv 13M 700, d-m Mineraigödse! spridning 2920 l) 7500-4679 :: ParI (medel) 1999 MF 6180, d-m Harvning 2 la 500 l 500-5094 ::l - tv Pari (medel) 1999 MF 6180 Plöjning 8 10 500 10 500 844 ()Q v C/ '< ParI (medel) I 998 Skördetröska Tröskning 2 l 7980 3 L20 6600 I v " Pari (medel) I 998 Vlv BM 700 Mineralgödsel spridning 3 2920 7500-3479 [3 ParI (medel) 1998 Vlv BM 700 Sprutning gräs 3 l 500-3919 <: Pari (medel) 1998 Vlv BM 700, d-m Vältning -4919 "..., Pari (medel) 1998 Vlv 8M 700, d-m Sådd l 500-5229..., BP Par I (medel) 1998 MF 6180, d-m Harvning 2-5094 ParI (medel) l 998 MF 6180 Plöjning 8 la 500 844 " ParI (medel) l 997 Skördetröska Tröskning 2 7980 3420 6600 I 8 Parl (medel) 1997 Vlv BM 700 Sprutning gräs 2-3919..., Pari (medel) 1997 Vlv 8M 700, d-m Sådd! i 500 l 500-5229 er" " (1) Pari (medel) 1997 MF 6180, d-m Harvning 2 la 500-5094 ParI (medel) 1997 MF 6180 Plöjning 8 l 500 844 3::: " v () :::r w ::l 5" ()Q >-;

Bilaga 12.1 Par 2. Plusgårdens dlingssystem. Gård ch maskinpark Indata för gården Grundläggande uppgifter m garden ch maskinparken Gårdsnamn Brukare dlingsmråde (välj från kartan) Startår Telefn Par 2 (plusgard) Götalands södra slättbygder...:1"'9"-97'- r.klrt!vikl (Kg) Case th 5150 4Wt 5500 177104WD 4500 0,7 0.7 1 GG(<\I.(f",ds: SC(tb $\., ::1 ;:(l,(\(fs: metr.nll'i!.!' 3 ctlmds: nwl sl61t 4 SVC'«im(! 1tllY\J(9. S t:.tit'(u:ls.sl<.<>jsby\)( (> Me('/'!!<t S.,.er.,;.s si< 7 r.:eqre llil"r.d? 'vrc t-tt, Källa:SCB (hllp://www.scb.se/sm/j015sm0001%5fkartr.aspilbm2) lövria,ch på ITröska 1530 4 IPla I 1,52 nve såi"! five, I i B '1 m I i 3, larv 7,8 I Gerr 5,SPIuta, B 24 Vält l I ee; I1Sr 4, >(3) 1. Vikt(Kg) IFram Sak 7000 2 1200 2000 2,8 2500 2,8 351 6 2000 200C 1,5 400C 100e 5' l : (k P) IBak2 2 1,8 2,8 6 Bak3 "vikt K 3000 3000 3500 1200 8000 8000 330e 140C 50C 700e 93

Par 2, Plusgård Ar Skifte Tillfört rganiskt material Datum med årsangivelse Brtförd hi' Barma:ksdagar rganisk substans Packning.yp Mängd (kg Is-halt Såtid Uppkmst Skörd Avkastning (kg/ha) vår höst ttalt Rötter trkdag_ 1998 Plusgård Vårkrn i 998-04-21 1998-05-01 1998-08-12 7500 Nej 22 115 137 6120 6120 11 10 1999 Plusgård Höstvete 1998-09-15 1998-09-25 1999-08-20 8000 Nej 49 49 7956 7956 87 10 2000 Plusgård Sckerbetr 2000-04-22 2000-04-29 2000-10-01 54000 Nej 119 147 266 11016 518 98 21 2001 Plusgård Vårvete 2001-03-06 2001-03-16 2001-08-21 7000 Ja 9 70 79 2975 6962 85 10 8 12 15 12 2' p (JQ p tv iv ),., "" tv 2" "" if, (JQ 0)0 a if, " :: en (JQ en '< en : < ". ;>I"" '!).j>.

Pö (fq N CH 2; N C C/ (fq p, a. "::l e:: S' (fq v C/ '< en g 0' < (1)..., ff..., " (") ::l" S " 8. ::l (fq p..., Skifte Par 2, plllsgrd Par 2. plusgård hr 2. plllsg,ird Pr 2. plusg5rd Pr 2, plus.!!';rd P2r 2. pjusgrd Par 2. plusg;;rd Pr 2. plusg,ird P3r 2. plllsg,;rd PJf 2. plusg,;,d A, 2001 2001 2001 2001 2001 2001 2001 2001 2001 2001 Traktr Bearb 77104WD Lastning 77104WD Pressning halm Tröska i530 Tröskning 7710 4 WD Sprutning svamp-;'insckt 77J 4\VD Sprutning gräs 7710 4WD Mineralgödscl spridning 7710 4WD Mincraigödscl spridning 77104W Sädd C.;cllllilU<WU Harvning C.;cil! ),j\\'d Plöjning Packning Körningar axl.bel ax2.bel axl.kritisk nivå ax2.krilisk niva traktr-överbelastning! 500-4025 -4925 7 000 3 000 6 000 6 000 #N/A 4240 6 000 l 500-4 865 4240 6 000 10 500-4865 -4375 24003000 9 3 2000 2500 10 500 i 500-4925 -4275 975 Pr 2. plusgfd Pr 2. pjusgård Par 2. plusg,;rd hr 2. plusg,;rd Par 2. pjusgrd Pnr 2. plusg,d Pi" 2. piugård Pu 2, Plu$gfd Pr 2. plug:,rd 2000 2000 2000 2000 2000 2000 2000 2000 2000 77104WD (:"".])1,110"11'1) 77104W 77104WD 77104W 77104WD (,<Il! 5Ij'W]) C",,<ill :;I.l\\'1J c.c II!!. "W Transprt Uppt.mask.2 s.betr gräsrensning Sprutning gräs Sådd MirJeralgödsd spridning Harvning Plöjning Stubbearbetning il 9 2 3 4 4400 8000 4240 2400 5500 3000 7500 10 500 l 500 i 500 l 500 l 500 l 500 l 500-3725 -2300-5825 -4865-3925 -4725-4275 975-4700 <J "" I'M 2. pl"s.!!';,d Par 2. plllsg,ird P"r 2, plu,g,d P;,r 2. plu,g;i,d Pr 2. p!us.!!';rd Pör 2. plusg,;rd PJr 2. plc'.!!rd j>r 2. pl\lsg;,rd Par 2. plusgard 1999 1999 1999 1999 1999 1999 1999 1999 1999 Tröska 1530 Tröskning 7710 4\V :v1incndgödsc1 spridning 7710 4\VD Minwdgödsd spridning 77lQ4WD 77104\\'0 77104WD C.<lC II! j:! \\\'1} 77104WD C.,"ll! :;1,04\\1) Sprutlling svmnp';'insckt Sprutning gräs Sådd Harvning Vältning Plöjning I 9 2 2 2 7000 2400 4240 4240 2000 3000 3000 2500 l 500 i 500 l 500 #N/A -4375-4725 -4865-4865 -4925-4275 -5 125 975 P, 2. plusgrd Par 2. ph.:sgrd Pr 2. p\usgard Par 2. phlsgård PJr 2. ph,sgrd Par 2. plusgård Par 2. plusg;lrd 1998 1998 1998 1998 I 998 l 998 1998 77104WD Hemtransprt Tröska 1530 Tröskning 7710 4W Sprutningsvnmp-in$ekl 7710 4\\7D Sprutning gräs 7710 4WD Mincralgödscl spridning 7710 4WD Harvning c.,,< i115150wn Plöjning I 9 2 4400 7000 4240 4240 2400 5500 3000 3000 l 500 l 500 l 500-3725 #N/A -4865-4865 -4725-4275 975 Pm 2. plusgård Par 2. p!c,går<! Par 2. plusgiird Par 2. plusgard Par 2. plusgird Par 2. plus.!!';rd 1997 1997 1997 1997 l 997 1997 Tröska 1530 Tröskning 7710 4 WD Sprutning svamp-'insekt 77104WD \1incralgödsc! spridning 7710 4WD Mincralgödscl spridning C."cllljI50WD Harvning t:"d1l5i5u.wd Plöjning I 9 2 2 2 7000 4240 2400 3000 3000 l 500 10 500 #NfA -4865-4375 -4725-4275 975

Bilaga 12.4 Par 2. Medelgårdens c1lingssystem. Gård ch maskinpark Indata tör gården Grundläggande uppgifter m gården e!) maskinparken Gårdsnamn Brukare dlingsmråde (välj från kartan) Startar Telefn Par 2 (medel gård) Götalands södra slättbygder -'129"-97 "aktrt IVikt (Kg) l GC({lltY,.j SU<:i:'ll s- bakll; P) "2 <:"CahV1;j5. mel,l;""{j' MF 00 3 dlm:l", rllf(l slatt 4 SI'&I>It(ld sl6tllly';)\j., 00 "5 Gr:('.lI((1(I k :wmv C E; MCt!!(l Sver.ps $' 4 750C 7 I\:edteNrrlMtd Track 650C :3 vr6 N.:>rrl<:r>.' tt;y 'r2;:'?'.. ':)0)!r,..,. ';,\, lövriaa ) ch Källa:SCB (http://www.scb.se/sm/j15sm01%5fkarlr.aspi/bm2) Vikt (Kg) : Ik P) nå Fram IBak Bak2 Bak:j K IPla (4).6-2(G IPlg (6) 2. 3C ac I i r (5) 3' I i r (6,3) 6 3( IHarv 8,6 2' i 24 100 1,5 3000 Så iet 6 250 1,5 4000 I 12 4900 uta 24 1500 2 ume 5 ITröska 5,' 1 < 720e 1,3! 700e IFindus 4 1SC 2, 2,3 200e 96

!P. p; aq N Ch,., N ;;: - " S" " a "::: en 2:: 5' (]Q en en '< en <? P ' < (j) Ul Par 2, medelgård Ar Skifte Tillfört rganiskt material Gröda Typ_ Mängd (kg Is-halt 1997 Medelgård Vårkrn Datum med årsangivejs8 Såtid Uppkmst Skörd 1997-04-15 1997-04 25 1997-08-10 Brtförd h 8armarksdagar Avkastning {kg/ha} vår höst ltalt 5500 Nej 96 120 216 rganisk substans Packning Rötter trkdagar tnkmlha antal körningar 4488 4488 70 20 8 1998 Medelgård Ärter 1998-05-15 1998-06-08 1998-07-28 1750 Nej 68 125 193 1428 1428 11 45 11 1999 Medelgård Höstvete 1998-09-20 1998-10-15 1999-08-20 8000 Nej 84 84 8951 8951 87 5 10 2000 Medelgård Sckerbetr 2000-04-24 2000-05-01 2000-10-01 45000 Nej 121 147 268 9180 432 98 32 11 2001 Medelgård Vårvete 2001 04-01 2001-04-25 2001-09-01 8000 Nej 49 70 119 7956 7956 85 17 7 '-D --J

Par 2, medel 0\ tv 2001 Tröska Tröskning 5 I 14320 3580 8 100 #N/A (JQ "' Par 2, medel 2001 ME Track Mineralgödsel spridning 3200-3775 tv Par 2, mede! 2001 MF3115 Spmtning gräs 2 3200-2850 Par 2, medel 2001 NH 3970 Sådd kmbi 2 8720 7500-535 Par 2, medel 2001 MF 3680 Harvning -2531 Par 2, medel 2001 MF 3680 Plöjning 10 id 500 i 481 "'... Par 2. medel 2000 NH 3970 Uppt.mask.2 s.betr 17 8000 7500 520 ;;;: Par 2, medel 2000 MF3115 Sprutning gräs 3 280 Par 2. medel 2000 MB Track Mineralgödsel spridning 3200-3775 P- (1) Par 2, medel 2000 MF 3680 Sådd -I 625 ciq ",... Par 2, medel 2000 MF 3680 Harvning 2-2531 P- Par 2, medel 2000 MF 3680 Stubbe31"betning 2 10 500 i 500-2845 en Par 2, mede! 2000 MF 3680 Plöjning 15 1481 (1) Par 2, medel 1999 Tröska Tröskning 5 14320 3580 8 100 #N/A P- Par 2, medel I 999 MB Track Mineralgödse! spridning 3 3200-3775 (JQ v Par 2. mede! I 999 MF 3115 Sprutning svamp+insekt 3200-2920 v '< Par 2, mede! I 999 MF3115 Spmtning gräs 3200-2920 en '. Par 2, medel 1999 MF3115 Sådd 5200-2420 8 " "" Par 2, medel 1999 MF3680 1 Iarvning -2531, Par 2. medel I 999 MF 3680 Stubbearbetning 2 i 500-2845 C "" Par 2. mede! I 998 f;nuus D!jpich:c Tröskning 30 10000 10000 #N/A PS' Par 2, medel 1998 MF3115 Spmtning gräs 2 3200 Par 2, medel 1998 MF3115 Vältning -2740 "" Par 2, medel 1998 MF3115 Sådd 5200-2420 () ::l" Par 2, medel 1998 MB Track Mineralgödsei spridning -3775 8 Par 2. medel I 998 MF 3680 Harvning 2-2531... "' Par 2, medel I 998 MF 3680 Plöjning 15 1481 Ä er Par 2. medel I 998 JD 4455 Stubbearbctning 2-2170 " en Par 2, medel 1997 Tröska Tröskning 5 14320 3580 8 100 #N/A 8. Par 2, medel I 997 MB Track Sprutning gräs 3200-3775 (]Q Par 2, mede! I 997 MF3115 Vältning -2740... "' Par 2, medel I 997 MF3115 Sådd -2420 Par 2. medel 1997 MB Track Mineralgödsel spridning -3775 Par 2, medci 1997 MF 3680 Harvning 2-2 531 Par 2, medel I 997 MF 3680 Plöjning 15 1481 "... ' " Skifte Ar Traktr Bearb Packning Körningar ax I.bcl ax2.bel ax l.kritisk ni va ax2.kritisk nivå traktr-överbelastning p,;- p,;-

Bilaga 13.1 Par 3. Plusgårdens dlingssystem. Gård ch maskinpark Indala för gården Grundläggande uppgifter m garden ell maskinparken Gårdsnamn Brukare dlingsmråde (välj från kartan) Startår Telefn Par 3 (plusgård) Götalands södra slättbygder 1995 I ITraklr! emxiö Vikl (Kg) 570(, 4245 375( ) ch,'uu ',vriaa i Inå 'röska 3,6 '100 1,2 E 1, i i I I Balvann, 1, :;rt;;" 1, I i I Tauru 4 4 IVält 6. i bakik' P) 1 i IVikt (Kg) IFram 340e 1 1000 540 2.4 15C 20 ( 23 15 60C 54e 35e 350e, 230e 2. 100e se 00 :! './,':. ',' AE":.T4', 'f:';:; 0'; (,:"J?' \/ 1 G(,("I(f)(j t)&!i '2 (;cali(l;l$ tflet:ml;>yg 3 (;c!lm:l$i1qit(l sm <1 Sve<'lk'flds!i1bY!J( 5 Gctel(f',iJs 'C>J5by(; $ IIUela SVN.]e s? Ned!( Ivrtk(!"ld 3 CÄ're N)lriN1 Källa:SCB (http://www.scb.se/sm/j15sm1%5fkartr.aspilbm2) ' 00''''.',(k Pl IBak IBak2 IBak3 IKg 1.5 200e :lc 2,' sr 800c 100C 100e 800 3066 180e 99

: C/ =. : (J C/ C/ '< C/ " p, (D >-; C/ Par 3, plusgård Ar Skifte Tillfört rganiskt material 1996 Plusgård Val! 1997 Plusgård Sckerbetr 1998 Plusgård Vårkrn 1999 Plusgård Höstvete fastgödsel 25000 2000 Plusgård Sckerbetr 2001 Plusgård Vårkrn Datum med årsangivelse Brtförd halm Barmarksdagar 1996-06-06 4000 Nej 4000 1997-04-12 1997-04-30 1997-10-25 0 Nej 119 27 1998-03-30 1998-04-09 1998-08-15 8000 Ja 46 0,25 1998-09-24 1998-10-04 1999-08-24 9000 Ja 55 2000-04-092000-04-272000-10-05 70000 Nej 117 143 2001-03-31 2001-04-102001-08-01 8600 Ja 34 66 rganisk substans Packning antal körningar P> (J ""' 1670 8350 135 7 W iv 146 12240 576 98 12 11 46 2792 6528 11 12 10 t:i >-; ""' v 55 10075 8951 87 12 16 t:i 260 14280 672 98 12 12 C C/ 100 3001 7018 71 12 10 (J,,", >-; C.

3_ 3_ 3_ 3_ l_ 3._ 1_ 3_ 3_ w W 'l;i >-; w 'l;i C V (]Q " 3. (!) ::J V 2:: S" a C/ 'iii (!) B. -< >-; pr " (;) >-; ;; g cr" 1;; S S" (]Q >-; Skifl<: r3,pl PM3,us 3._ rj,pl 3,p - Par 3, plus Par 3, plus P;lr3, plu Par 3, plus Pr 3, plus Par 3, plus Par 3, plus Par 3, plus br3, plus A. 2001 200] 2001 200i 2001 2001 2001 2001 2001 2000 2000 2(100 2. 000 2 [J 2000 2000 2000 000 Traktr.\1F 4245 C"cfX ld Tröska MF 4245 MF 4245 1F 4245 lf 4245 MF 4245 c",. 1X 100 MI' 4245 MF 4245 MF 4245 :"'lf 4245 \11' 42,15 MF 4245 c.,!x ID C".\lX 100 C'>c.\\X id Bearb Hemtransprt Pressning halm Tröskning Sprutning svamp ;-insekt Vältning $f:.dd Mincrigödsd spridnir.g Harvning Plöjning ljpptmask.2 s,bccr gnisrcn$ning Spruming svmp" '.!Iekt S'ldd Vltlli!)g :>1incr:llgöd5d spridning HJrvning PlÖjning Ibrvning P"ckning I' 12 Kömjnl::3 :!xl,bd I 280 I 200 3780 U U 5200 l 500 2300 x2.lx:i j 610 U x!.kritik n;va ax2.kri(i,;k nj';ii <;";',c'.,"'h',,,, 7200 7200 l 500 i 501) \0500 l S l 500 l 500 l 500-5 182 4 132 l'':--lia A/22.7500-4782.J 742-3982 894 60n l 500 id 500 id S l 500 7500 \ 500 (01)0 10 500! S 10 500 l 500 10 S id 500 10 500 i 500-3982 -3 182 4 132-4n2-7500 -3742-3982 st).!, -3%2 - - 3,p r3,pl 3. 3._ 3,0 r3.pl r3,plus l 999 i 999 l 999 I 999 I 999 l 999 ] 999 I 999 I 999 I 999 I 999 (' 1X 100 C"c jx w ('C lx 100 Tröska MI' 4245 \1F 4245 )-.'1F 4245 MF 4245 (. 1X 100 e". jx 100 (';c!x Harvning HCll1trr.sprt Pressning halm Tröskning Spruming svall1pin$d:t Mincralgöd,el spridning Sprulning wamp+insckt Så,-!!.! Ha(\'ning 1'Ijnjng Fs!göd$d \2 I 500 I 2g0 I 200 2700 672 18,j0.. 120 2/(1) 5!50 7500 7200 7200 i 500 (J(){:[J 1050C! l 500 ;) 000 1050C! 10 S(l1) l!) S j 500 l 500-3982 -5 182 A 132 ;r:-"ia -4722-3742 -4722 _. 782-3982 894-22'18 PM 3, plu> P2r 3. pius PM 3, plus PM 3, plu Par 3, plu$ PM 3, plus Par 3, plus Par 3, plus Par 3, plu:> 3._ P"r3,pl 3_ - 1 998 I 998 I 998 I 998 l 998 I 998 I 998 j 998 l 998 l 997! 997 I 997 I 997 I 997 1997 j 997 I 997 br 3, plus l 995 Pnr 3. plus I 995 Par 3, plus I 995 Pu 3, plus 1 995 Pu 3, plus l 995 MF 42-15 C".'lX 101) Tröska MF 4245 MF 4245 \1F 4245 :"'1F 4245 c"'<.jx ld C"-' 1X 100 MF 4245 lf 4245 MF 4245 Mr 4245 l-!emlr3"$pn Pr$snil1g hnlm Tröskning Sprulnig s\'jmp+insekl Vl!ning Sdd :-"lincralgöd,ci spridning Hrvni"g Plöjning UppLmusk,2 s.betr grj,;rensning Spmming gr,is Sådd MF 4245 Vallning MF 4245 :.1inerlgöd,cI spridning ('''''0.lX 100 Hrvnil1g C" V.X 100 Plöjning \1F 4245 )-.1 F 4245 MF 4245 Hemtransprt Vändning Huggning (vall) ('.\lx t fly!g6dsl!unn ('rrid"rg) MF 4245 MincralgödcI spridning U U I' I' i 281) I 201) 3780 672 I 500 5200 U l 840 I 500 10 S i 620 U U U i 500 7200 7200 10501) 10 500 7500 i 500! 500 l 51)0 7500 II) 50U j 500 l 500 ', 500 i 500 l 500 l() 500 l 500 id 500 10 5(10 l 500-5 182 4 132 ::NiA. 722-7500 --{ 782 3742-3982 894-3982 5 ;82 4722-4782 -7300-37-12.} 982 894-5 182-5 182-5082 290.'; -37,12

Bilaga 13.4 Par 3. Medelgårdens dlingssystem. Gård ch maskinpark Indata tör gården Grundläggande uppgifter m gilrden ch maskinparken Gardsnamn Brukare dlingsmråde (välj från kartan) Startår Telefn Par 3 (medelgård) Götalands södra slättbygder 1994 Maskinpark Traktr! Vikt (Kg) raamaskin NH 8670 8000 NH 8260 5250 FNH 8340 5250 Frd 8210 5680 Frd 5110 4530 Ringtryck bak (k P) 0,8 0,8 1 0,8 0,8 4.'jJi.. IL.,.,,!gl!t j;.,.! ct(l!i(:d ti.h' WI ;( <;a(\i((!d mel:!\i'ygr 3 ctj,-f'>:l r.0m'l sli! 4 S'(clll'fl(I l:.:ti)yd<: 5 (;,:(':4ffltJ S_C9Sby, B pii('1a Syer( s, 7 d(c Nmrl(ln(1 <l vrt N'I!.Yt(1 Källa:SCB (http://www.scb.se/sm/j15sm01%5fkarllaspilbm2) Redskap ch Arbetsbredd Vikt (Kg) Rinqtrvck Ik Pl Lastvikt övriaa maskiner på Ledskap Fram Bak Bak2 Bak3 K Såmaskin Cncrd 6 3700._---- 1500 Betupptagare Ede 1,44 8000 1 8000 Gödninqsspridare 24 400 2000 Ringväll 6 3000 Crsskillvält 6,2 3000 Tröska 6,7 13000 1,7 2 Tallriksredskap 6,2 7000 Växelplg 2 3000 Sladdharv 6,7 2000 Betsåmaskin 8,64 1800 400., Sprula 1 26 3500 2 "prula 2 24 3500 2 2 7100 Radspruta 8,64 1500 1000 Följevagn 20 2000 2,5 10000 Radrensare 4,32 1100 Djupharv 3,5 1100 Tillpackare 2 8000 Findus baljplckar 4 18000 2,3 2,3 2000 Cncrde+Crsski 6 6700 Tallriksredskap+väi 6,2 10000 102

Par 3, medelgård Ar skifte Tillfört rganiskt material Datum med ärsangivelse Brtförd h, Barmarksdagar rganisk substans Packning Gröda Typ Mängd {kg Is-hal! Sätid Uppkmst Skörd Avkastning (kg/ha) vår höst ttal! Rötter trkdagar tn 'km/ha antal körningar 1994 Medelgard Höslraps 1993-08-171993-08-271994-08-01 3600 Nej 17 17 5733 5733 80 26 10 1995 Medelgård Höstråg 1994-09-12 1994-09-22 1995-08-12 8500 Nej 57 57 8453 8453 80 26 7 1996 Medelgärd Sckerbetr 1996-04-25 1996-0S-07 1996-10-25 52000 Nej 46 100 146 10608 499 98 36 12 1997 Medelgård Ärter 1997-04-27 1997-06-08 1997-07-15 2100 Nej 117 46 163 1714 1714 70 44 7 1998 Medelgärd Höstraps 1997-08-08 1997-08-14 1998-07-20 4400 Nej 35 35 7007 7007 52 26 10 1999 Medelgård höstvete 1998-10-09 1998-09-20 1999-08-24 9000 Nej 67 67 8951 8951 87 12 10 2000 Medelgärd Sckerbetr 2000-04-082000-04-252000-10-11 55000 Nej 115 143 258 11220 528 98 36 12 S []Q W Ch C '.., W $;.. " (!) G 0'0 8.. " en E []Q en en '< * B < " (1) CA fr W

8:! (JQ w -, ö "' -. w :s: " - åq " a :: en E :: (JQ en '-< en : <: " ' ;::;. -. " " :3 ;:; er S ;:,.- "' :: S" (JQ 2l Skifte Ar Par 3, medel 2 000 Traktr Bearb se år 1996 Packning Körningar axl.bel ax2.bcl x\.:",t,,';. \l',,,;,2 '<,i'.;,'<,,;.!,,.,k"),d,,,"ing Par 3, medel Par 3, medel Par 3, medel Par 3, medel br 3, medel Par 3, medel 1999 1999! 999 l 999 1 999 1999 Tröska Tröskning Frd 5110 """"w,,.-"" Frd 5110 "",,",,,,,,,c'; Frd 5! 10 Sp;'Uining: g,j, NH 8670 Sådd NH 8670 Djupkult 12 4 2 13300 7600 4240 5700 5300 l 500! 500 i 500 i 500 #NiA -2493-2360 -2493-2660 -2 160 Par 3, medel! 998 se ar 1994 Par 3, medel Par 3, medel Pu3, medd Par 3, medel Par 3, medel Par 3, mede\ 1997 I 997 I 997 l 997 1997 l 997 ',d",',:>.i,?i<'''< Tröskning F:t\H 8340 $",".<,,,,,.. ;,,,.,,,, FNH 8340 Spru!gr." NH 8260 Vältning NH 8670 Sådd kmbi NH 8670 Plöjning 30 14 2 10000 4240 4240 l 000 5300 5300 J 500 l 500 600G l 500 l 500 #N/A -2493-2493 -4350-2660 I 800 :::> +'- Par 3, mecld Pur 3, medei Par 3, medd Par 3, mede! Par 3, medel Par 3, medel P3r 3, medc::l Par 3, medel Far 3, mede! Par 3 medel Par 3, medel Par 3, medel 1996 1996 l 996! 996 1996 1996 l 996! 996! 996 1996 1996 l 996 Frd 8210 Transprt FNH 8340 '-'p ",,,l,; Frd 5110 Frd 5/10 Frd 51 id FNH 8340 Frd5110 FNH 8340 NIl 8670 NH 8670 NH 8670 NH 8670 'f''''''''''''''-''' SpmBling g", gr.i"cnsliing Sprling Qg.i$ Sp"";ng g,.:;, Sådd _'!,'m'.'."","".,... " ""..,."-"''''-.,' Harvning Plöjning 2 20 14 9600 7600 7600 7600 10 500 l 500 l 500 105U i 500 i 500 l 500 10 500-2519 -1 \50-3709 -3709-5389 -2850-3709 -2 150-2360 -2660-2200 1800 Par 3, mede! Par 3, medel Par 3, medd P3r 3, medel Par 3, medel Par 3, medel 1 995 1995 1995 I 995 I 995 1995 Tröska Tröskning Frd 5110,,,"",.." Frd 51 10 ",_'',',,',"".,_ NH 8670 Sådd kmbi NH 8670 Plöjning Frd 8210 S'ubbcrbcm,ng 12 14 2 13300 4240 5700 5300 W 500 l 500! 500 id 500 J 500 fin/a. -3489-3209 -2660 1800-29(9 Par 3, medel Par 3, mede! 1'3,3, mede! Pur 3, medel Par 3, mccdcl Par 3, medel Pr 3, medd Pr 3, medd Par 3, mccde! 1994 1994! 994 1994 I 994 l 994 l 994 I 994 1 994 Tröska Frd 5110 FNH 8340 Frd5ll Frd 51 J Tröskning "",._",,.....,=., ",,,.-''''''... '0_'' Sp:"Um;ng g;j, ",,','',._'.,. Frd 8210 Siidd kmbi K 8670 Vältning NH 8670 Harvning NH 8670 Plöjning 12 14 2 i3300 7600 424() 5700 5300! 500 id 500! 500 ID 500 i 500 l 500 l 500 10 500 #/A -3708-3870 -3488-2972 -2660-2630 -2660! 800

Bilaga 14.1 Par 4. Plusgårdens dlingssystem. Gård ch maskinpark Indata för gården Grundläggande uppgifter m garden ael) maskinparken Gårdsnamn Brukare dlingsmråde (välj från kartan) Startår Telefn Par 4 (pjusgård) Götalands södra slättbygder 1996 '.",u" Vikt (Kg) I InlliL +- J-(k'P)xell FciH 1056 5450 1,2 6C CiH 1056, d m 5450 0,8 CiH 695 3530 CiH 695, d m 3530 58% 0,8 1 l;i't,:i$.::dljf{l : :: 1M.'(-.::I,neab.. 'J' 3 :.t&\..'fy.! r,(>frn sltt 4 S<ndt,!1b S '.?lti..n:j,l.'jlby9' & 1I!r!1-!i S'ieliges, 7 r(jlen :.,,;;r-.j S vr" 11m:',"";!,d m 15 15 115 0,8 63 % 2 Källa:SCB (hupj/www.8cb.se!smlj1 5sm 1 %6Fkartr.asp#BM2) övri' ) ch. på I : (4) arv, urna arv, arv, ume åje', Tive I i 1,6 5,' 5, 4 4 16 2,5 16 ivikt (Kg) 00 00 00 '200 :800 1500 400 J Fram 2 1,5 Bak i,(kpl Elak2 Bak3 K,du' 5' 2000 1,5 2500 i (9r, (9r), (3r) l +21 50 4,32 4,32 1, 000 000 50C 5,5 5,5 2 3 5,5 5,5 10' J 5,5 10' J 00 5000 5000 5,5 5,5 5,5 20000 105

Bilaga 14.2 Par 4. Plusgårclens dlings system. Översikt,., \ "'. " R, " < "., '2.;, 6, Rl., ". 1? < " 106

50 (]Q > -.j. W '- "'.j. ::: C u (]Q 0>' a ":: u 2: S" (]Q en u '< <l : <: " ;:;. g. e - " 50 S- S" (]Q e; Skitic Par4 (Plus) P,ir4 (pius) p,lr4 (plus) Par4 {plus) Par4 (plus) Par4 (plus) Par4 (Plus) Par4 (plus) Par4 (plu,) P;r4 (Plus) Pr4 (plus) P3r4 (plus),le 2000 2000 2000 :2 000 :2 000 2000 2000 :2 000 ;; 000 2000 2000 :2 000 Traktr Burbc[n;ng Packning Körningar ;l:<i.bj ax:2,bcl :l:<i:il;sknivii <lx2,kritisknivå BFi BF2 traktrbclasming CiI-l 695 Trans[Jrl I 6 800-3753 JD 1640 Uppt.mask.2 S.betr S :W -3734 3D 1&:0. """,E,, griisrcjlsning -3534 l IM.,,<!.Jhr Sprutning gräs 10 S -2834 JD 1640 Vältning I -4792 J 1640, d-m Sådd -5534 J 1640. d-m )..jir:<"ig.x;;cl spridn;' l 500! 500-4234 Cif-! 695, d-m H,u'vning i 500 -S 453 Ci!-l 1056, d m Harvning 10 500-40J3 Cil-! 1056 Plöjning 953 CH 695, d-m F,lstgdsci 5440 i 500-4516 JDI640 Sprutning stubb -4334 Par4 (PIllS) Par4 (pills) P;lr4 (pills) p,lr4 (plus) p,lr4 (plus) Par4 (plus) Pr4 (plus) Par4 (pitl» Par4 (plus) Par4 (plu$) Par4 (plus) I 999 l 999 I 999 I 999 I 999 I 999 i 999 l 999 I 999 I 999 l 999 CiH 695 Cill 695 Skördctröska j-!cmtransprt Pressning halm Tröskning Sprutning gräs JI)!M,,,c":'.,s JD,';':0, ".!:i", )"linc",lgiid,d <pr'.,jr:lng 101640 CiH 695 Cil! 695, d-m Ci1l695. d-m eii I 1056. d fn Cif-! 1056 Mi"c",:gN"cl ;pridr.ig Sprutning grä Vältning S<!Jd Harvning Plöjning 4800 3850 G i 650 l 500 i 500 i 500 (, (J l 500 105(1) i 500 i 500 \ 500 I -653 -S 053-2834 -3254-4754 -4753-5813 -s 593-4013 953 " Par4 (plus) Par4 (Plus) Par4 (Plus) Par4 (plus) Par4 (plus) Par4 (plus) Par4 (plus) I 998 1 998 J 998 1 998 I 998 i 998 J 998 Skönk!röska CiH 695 Cjn 695 Cil-! 695. d-m CiH 695, J-m Cil! I056,d m CiH 1056 Trskning Spru:ning ".JnlP+;""" )"li"c",lgj<d 'p,id"ir.g Vältning Sådd Hrvn:ng Plöjning 3850 11 l 650 i 500 (, 000 l 500 l 5(J -4753 -j il3-5813 -5753-40i3 953 Par4 (pius) Par4 (plus) Par4 (plus) Par4 (plus) Par4 (plus) Par4 (plus) Pr4 (plus) Par4 (Plus) Par4 (pills) Par4 (pills) I 997 i 997 l 997 I 997 I 997 I 997 I 997 1997 l 997 1 997 Ci!l69S Cill695 Skördetröska CH! 695 Hcmtransprt Pressning halm Tröskning E"cdg6d;d 'pridning Cj}] 695. d-m Mi"c'.1ig<i,d,,,,,dning CiH 695 Sprutlling gräs Ci!-1695, d-m Vältning CiH 695.d-m eih 1056. d_fn CiH ls6 Sådd Huvning Plöjning S 2.5 " 800 3850 I 650 :0500 10 S 10 500 600U I I -653 -S 053 -S 173 -s 773-4753 -S 813 -S 735-4013 953 Par4 (plus) Par4 (plus) Par4 (plus) P3r4 (plu) l'ar4 (plus) Par4 (pills) Par4 (plus) Par4 (plus) Par4 (plus) i 996 1996 1996 I 996 j 996! 996 l 996 I 996 1996 CiH 695 CiH 695 Skördetröska CiH 695 Cif-! 695, d-m CiH 695. d-m CiH 695 Cili 1056 CiH 1056 l-kmtranspn Pressning halm Tröskning Sprutning gr'js Vältning Sådd ).-li".ralg'd <p"dm"g Harvning Plöjning 2,5 I 4800 HS 1650 (,000 jl) 500 l 500 10501) J 500 i 500 ; 500 i 500 I -653-5053 -4753-5 Si3-5735 -5 i73-2813 953

Bilaga 14.4 Par 4. Medelgårdens dlingssystem. Gård ch maskinpark Indata för gården Grundläggande uppgjfter m gardell ell maskinparken Gårdsnamn Brukare dlingsmråde (välj från kartan) Startår Telefn Par 4 (medelgård) MU" 'vikt (Kg) INH 8560 5450.360% INH 8560, d-m 5450 IFre 78' 5230 t,3i57% IFre 78'. d-m 5230 0.8 1 (lt'i S(>dr $:-it 2 0! li«yj ln('!l<lby\l' 3 C!$l.!cJs ""mi sl,,t <I s.yi'!-,",'f)(!!;,ld1tqg(k S!({..'f"ls 1k\.llbyg' 6 Ml,!:t S',eriges,I 7 t,l.;'1fenw,'... ij <3 we H)f(,r>d IV01IV0)BMI350 23l;7C 1!62% r"if-=c-0rd""ttw;.;.-;.;115,-; 4+WI""IC,--!." 6;;75Cf- JI.3 67% li'rd TW 15, d-m 675C rmb:9000 24108C+- -14 (v IVikt (Kg). "iga 'c på IFram 100 3000 alel. 'iv 2500 ölt, l 4500 larv, 6.6 2000 I 12 9 50 18r) 8. 1500 (21 0.9 4:l00 4 3000 IBak 2.8 2 1,8 Källa:SCB (http://www.scb.se/sm/j15sm0001 /5Fkartr.asp#BM2) dk P) IBak2 Bak3 {" "I. 1,8 3000 8C la 81 31 2' 2, 3: le 108

Bilaga 14.5 Par 4. Meclelgårclens cllingssystem. Översikt c 2,. [i;' Mf> IT <$ ;;; re > fl >xx '.. mms? " < " 109

BF2! I traktr-överbelastnin!! -1 297-5451 -5488-3613 1253! 319 5451-4219 -4019-3613 -4230-2619 -5451-4219 -4019-3613 -4219 1253-5451 -2619-4219 -4019-2047 -4219 2192 -I 357-5451 -4 119-4219 -4019 ' -2047 2 i92 3' (]q p "' - -"" "C r; +>- 3:: r.. rjö " p, a. (1) ::; e: S' (]q v v '< (1) p : (i -. tt, -. n ::r er (1) "' -::; S' (]q r; Skifte Par4 (medel) Par4 (mede!) Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (medel) Ar 2000 2000 2000 2000 2000 Traktr Bearbetning Packning Körningar Frd 7810 Vlv 8M 350 MB900 Uppt.mask.2 s.betf Sprutning gräs Sådd 7 3 2 NH 8560, d-m NH 8560 Harvning Plöjning 10 axl.bel 8240 2320 ax2.bei ax1.kritisk nivå ax2.kritisk nivå J 500 7500 10 500 id 500 J 500 BFl Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (mede!) Par4 (medel) Par4 (mede!) Par4 (medel) Par4 (mede!) 1999 1999 1999! 999 1999 1999 1999 Skördetröska Tröskning Frd 7810 Flytgiid;clwnna (;pridningj Vlv BM 350 Sprutning gräs Frd 7810, d-m Vältning Frd 7810, d-m Sådd NH 8560, d-m Harvning NH 8560, d-m Stubbearbetning I 2 2 5740 9200 2320 2200 2460 2750 6600 7500 10 500 10 500 - Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (mede!) Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (medel) 1998 1998 1998 I 998 1998 1998 1998 1998 Skördetröska Tröskning Frd 7810 Mineralgödse! spridning Vlv BM 350 Sprutning gräs Frd 7810, d-m Vältning Frd 7810, d-m Sådd NH 8560,d-m Harvning Frd 78J, d-m Vältning NH 8560 Plöjning i 2 2 5740 4000 2320 2200 2460 2750 6900 7500 l 500 : 500 la 500 J 500 I Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (medel) 1997 1997 1997 1997 1997 1997 1997 1997 1997 Skördetröska Tröskning Vlv 8M 350 Sprutning gräs Frd 7810 :vlineralgödscl spridning Frd 7810, d-m Vältning Frd 7810, d-m Sådd Frd TW 15, d-m Harvning Frd 7810, d-m Vältning Frd TW 15 4\\10 Plöjning Frd 7810 Fastgödscl i8 2 2 5740 2320 4000 2200 8000 2460 2750 7500 6900! 500 10 500! 500! 500 Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (medel) Par4 (medel) 1996 1996 1996 1996 1996 I 996 1996 Skördetröska Tröskning Vlv HM 350 Sprutning gräs Frd 7810, d-m r... lineralgödsd spridning Frd 78!,d-m Vältning Frd 78J, d-m Sådd Frd TW 15, d-m Frd TW 15 4WD Harvning Plöjning l) 18 2 5740 2320 4000 2200 2460 2750 7500 6900 i 500 i 500 10 500 J 500

Bilaga 15.1 Par 5. Plusgårdens dlingssystem. Gård ch maskinpark Indata för gården Grundlaggande uppgifter m 9iirdefl ct) milskinparken Gårc!snamn Brukare dlingsmråde (välj frän kartan) Startar Telefn Par 5 (plusgård) Götalands södra slättbygder 1997 ".KlU":::=±V=iilk=tl,(=K9)t= ba'k:' Ik'= "PIlxell I "" D 6900 4WD 6425 -' JD 6900 4WD. d-m 6425 J[ 36504WD 6130 J[' 3650 4WI d-m 6131 0,9! Gctill!t)1" SiXirll Iil:l ;; C';(>\:1'l(l 'I,N"nbY<j( 3 e<clll!.ri:ls fl()(f(l sl.:.tt 4 S1'is _lb'f9" S CC!al!nd:;. SI:C>;Jltr;f'Jd {. W.!llNd(l S'("ge 5"- 7!-kerc Ncnlt>-,j 8 we tbrtj5<". J[ 21402WD 3735 0,966%, ;" ' Xi"".. ft, " 5.,' l," Gl ', Källa,SGB (http://www.scb.sejsm/j15sm0001%5fkartr.asp#8m2).. vriga ' ch Vikt (Kg) Ipå Fram Bak lg (, I 2,5 5,' 15e 4,5 )liex, II 6, m Tive 4, Ha 12 00 S 00, Kvaern D,5 I, Vibrflex 2'00 :,5, Dyn 1200 l (9r), L 5,8 1200 12 960 2,8 (9r) 5,8 1200 1,5,T, l högtipi 10 2000 3,E 1,44 5000 3,5 l' 4,5 1200 5,8 4200 1,5 tik PI Bak2 Bak3 K 'i 306 2000 10000 1, 111

Sk,lteSnamn Jrdart (krnstrlek, mm) Mulihal! {viktsprcent} Jrdart {krnstrlek, mm} Sjttets arrndering Typ Avstånd m systernd,kat Par 5 (plus) Mränlättiela Någt muhhalhg (2-3%) Mni.nl.i.t1tera Någt Jregeibunden Behvsd,kat 1999 Par 5 (plus) H$tvete 25-sep-1996 5-kt-1990 5-aug-1999 10372 Nej 75 75 10315 10315 85 8 Sammanfattning dlingssystem Index Fätttest Arl År2 Ar3 Jv4 Ars Års Ar 7,\ledeivärde Dranering Mulihait Dranering MarkstruktuI Par S (plus) -3,5 ',' 9,6,3,8 0,8 Kan ge dlingsprbiem tät " " "!:? (Je; Ch N >-; Ch C- n (Je; ", a. (il!:l n 2: Si" (Je; n n '< n 8 ' <: ' v ;;;: Par 5 (plusgård) Arsmänsklassning vå, Smmar Hst 1997 Varm/trr Nrmal Nrmal 1998 Kall/vat Kall/vät Varrr'Jlll 1999 Kall/vät Nrmal Valm/tlf 2000 Varm/tlf Nrmal Nrmal iv Skifte Tillfört rganis1 material Datum med ärsang'veise Brtförd halm Ba!ma:ksdagar rganisk substans Packning Gröda Typ Mangd (kg/ha) ts,hall Sänd Uppkmst Sk6rö Avkaslnrng (,,ha) var höst ttalt Rötter tr'da<:jar tn'it'jha antal örr. Enar 1997 Par 5 (plus) Vä,krn 20-mar-1997 30-mar-1997 15-aug:j897 6800 Nej 120 190 5549 5549 63 7 1998 Par 5 (plus) Hsiraps 9-a,-,g-1997 19,at;g- t 997 27'jui'1998 3574 Nej 5692 5692 " " " " " 2000 Par 5 (plus) Sckerbetr 10-apr 2000 2S-apr-20Q:) 21-r.v-2C 65743 Nej 118 279 13412 631 96 Index 0.67 24,3 0,5," -0.335-0.222 -N AR1 AR2 Mark Mark lt-mangd upp.trkning rg MIr! Andel barmar).; Bearbetninqal belastningar Summa rt-manqd wpp-trl\r.inq rg. M:rI Andel barmark Bearbetningar belastningar Summa Pal 5 (plus) 3,7 4,2 ------2,8-6,8-2,3-5,1 3,5 3,8 3,2 2,8 0,3-3,4 '5,1 ',' AR3 AR4 Malk Mark ft-mangd upp-trkning rg Mtrt Andel barmark Bearbetningar belaslningar Summa rt-månqd upp-trkning rg, M!:1 Andel barmark Bearbetningar belastni'1qal Summa Par 5 (plus) - 6,9 5,7 5,2-2,7-3,7 :-,,-,--- 8;5 0,4 6,4 6,7-9,9-4,0-3,3-3,8

Skifte v. Ar Traktr Bearb Packnin KörniBar axl.bel ax2.bel ax l.kritisk nivå ax2.kritisk nivå AFl AF2 traktr-överbelastning lj:i Par 5 (plus) 2000 JD 3650 4WD Uppt.mask.2 s.betr l 4400 5500-612 Pi" I)q Par 5 (Plus) 2 000 JD 2140 2WD Sprutning gräs 2 l 600! 500 0,0 0,0-4935 v. Par 5 (plus) 2000 J 2140 2WD gräsrensning l 480 600 7500 1,0 1,0-5095 - Par 5 (plus) 2000 JD21402WD Sådd la 500 l 500 0,0 0,0-5035 CH Par 5 (plus) 2000 J 21402WD Vältning 1,0 1,0-4795 Par 5 (plus) 2000 10 36504WD, d-m MineraJgödsel spridning 3 136 8700 0,0 0,0-3828 C Par 5 (plus) 2 000 JD 6900 4WD, d-m Harvning l 200 0,0 0,0-2762 Par 5 (plus) 2000 J 69004WD Plöjning 15 l 600 0,0 0,0 l 543 Par 5 (plus) 2000 J 2140 2WD Mincralgödsc1 spridning 2368 0,0 0,0-4743 2 Par 5 (plus) 2 000 JD 6900 4WD Stubbearbetning l 500 l 500 1,0 1,0 -l 969 Ch I)q "', Par 5 (plus) 2000 J 6900 4WD Stubbearbctning 2000 ID S 1,0 1,0 -l 709 p,. Par 5 (plus) 1999 Skördetröska Tröskning 8 la 220 4380 1,0-0,9 Ch Par 5 (plus) 1999 ]D 2140 2WD MincraJgödsc! spridning 3 2368 l 500 0,0 0,0-4743 Par 5 (plus) l 999 JD 2140 2WD Sprutning gräs 2 l 600 600 1,0 1,0-4935 :: :::: I)q Par 5 (plus) 1999 10 2140 2WD Vältning la 500 1,0 1,0-4795 Ch Par 5 (plus) 1999 10 3650 4WD Sådd kmbi 3 136 8700 0,0 0,0-2028 '< UJ Par 5 (plus) 1999 JD 6900 4W Harvning 1,0 1,0-422 Par 5 (plus) 1999 ld 6900 4WD Stubbcarbetning 2 160 1,0 1,0 -I 669 P Par 5 (plus) 1999 JD 6900 4WD Stubbearbetning 2000 1,0 1,0 -l 709,,., Par 5 (plus) I 998 Skördetröska Tröskning 8 10220 4380 1,0-0,9 S' Par 5 (plus) I 998 1021402WD Strängläggning 1,0 1,0-5095 Par 5 (plus) l 998 JD 2140 2W Mineralgödsel spri.dning 2 2368 0,0 0,0-4743 Par 5 (plus) l 998 JD 21402WD Sprutning gräs 160 0,0 0,0-4935 () Par 5 (plus) 1998 JD21402WD Vältning 1,0 1,0-4795 0- El Par 5 (plus) I 998 ]D 3650 4WD Sådd kmbi l 3 136 8700 la 500 0,0 0,0-2028 Par 5 (plus) l 998 10 6900 4WD Vältning 2 1,0 1,0-4795 ;;t- u Par 5 (plus) 1998 J 6900 4WD Plöjning 15 I 600 1,0 1,0 l 543 Par 5 (plus) 1997 Skördetröska Tröskning 8 10220 4380 1,0-0,9 ::l 5' Par 5 (plus) I 997 1021402WD Sprutning gräs 2! 600 0,0 0,0-4935 I)q Par 5 (plus) 1997 ld21402\1./0 Vältning 1,0 1,0-4795 Par 5 (plus) 1997 ]I) 3650 4WI), d-m Sådd kmbi 3 136 8700 10 500 0,0 0,0-3828 Par 5 (plus) 1997 J1) 6900 4\\'1), d'm Harvning 1200 1,0 1,0-2762 Par 5 (plus) 1997 J 6900 4WD Plöjning 15 l 600 1,0 1,0 1 543 :::: Ch (1) CD " Pi"

Bilaga 15.4 Par 5. Medelgårdens dlingssystem. Gård ch maskinpark Indata för gården Grundläggande uppgifter m garden ch maskinparken Gårdsnamn Bruk<:l.rc dlingsmråde (välj från kartan) Startar Telefn Par 5 (medelgård) Götalands södra slättbygder 1997 ""'VH Vikt (Kg) - (k P)' ""n bkaxel I ;. JD 3650 6130 JD 3650, d m 6130 0,8 IJg140 3735 66% IJe 214C, d m 3735 0,8 D 6800 541C 0,863%..4' \..,1;7(, "'!'Ar ".. (; ;/".. _<.. G.-cf 1 ')Qtr.\'f>:J, 0dl l;it 2. ()tffi't);j 1rH!'1b'rV "3 ()W<f""J!"lIIe. skilt 4 s,.. "",J,,!... t1byl S t...;j5 skl,j;;by9< Q MelJ.er1:", S'/e/lI s, 7 "",:lfetl(rb:j e "'[I;'NJ!rI,n.:l (,) ;... ', Källa:SCB (http://www.scb.se/sm/j15smq1%5fkartr.asp#bm2) 114

Sammanfattning dltngssyslem index Fältlesl Ar 1 ju 2 År 3 Åf 4 Ål S År 6 År Meda:varde Dra,.,ennc Mulihait Dränering Marks!ruktur Par S (medel) 1.5 2.6 9.7-5.5 1.3 Dåliga dltngsegenskapet tat 2:' (J p "' Ch Ch >- p ' Ch ;;;:: (D. () Q p, 8.. " :: (J <> '< B : -< (D Skiftesnamn Par 5 (medel) Jrdarl (k,nstrlek. mm) M6ra:iiiåttlera M"lIhalt (vikisprcent) mulifattig «2%) Jrdart (krnstrle. mm) Sdtets a'rndering Typ Avstånd m systemdiat Mran!ttlera Regelbunden Behvsdlxa! Par 5 (mede!gård) Arsmänsklassning Vår Smmar 1 SS7 Varm/trr Nrmal 1998 KaiVvåt Kal!/våt 19S9 Kaillvät Nrmal 2C Vamti'.rr Nrmal Hös, Nrmal Varm/trr Varmltrr Nrmal Ac Skdte Tillfiirl rganiskt materiai Datum med årsanglvelse 8cr1lilrd halm 8armarksdagar rgap.;sk substans PaCkn;ng Gröda TyP Mängd (J.;q/ha) Is-hait Såtid Uppmst Skörd Avkastnir.q (Q!ha) vm höst ltalt Rötter trkdaqar tn-km/ha anlal kcrningar 1997 Par S (medel) Vårkrn 2 apr 19S7 12-30r-1997 15 aug 1S97 6500 Nej 83 120 203 5304 5304 63 12 5 1998 Par 5 (medel) H6str8ps 20 a,,0 1997 30 a"g 1997 3 aug-1998 3500 Nej 1999 Par 5 (medel) Höstvete ls sep 19SS 28 sep-l S98 15 3"9-,99S 8500 Nej " " 20 5574 557.! " " " 6< 8453 8453 85 9 2000 Par 5 (medelj Sckerbetr 22-80;::'-2000 10 maj 2000 l1-ckt-2c 5.! 130 152 282 11016 518 96 " " Ch Index 0.67 24.3 C.5 n -0.335 0.222 AR' AR 2 Mar Mark rt manqt.! "pp tfkn;nq rq MIr! Andel barmark BearbelninQa, belas1ninqar Summa,t mångc upp trkninl:; lq Mtr! Ar.de! barmark 8earbelninQar belastrinqar Summa Par 5 (medei) 3.6.!.2 2,7 7.2-2,0 2.7 1.5 3.7 3.2 2.8 0.7-3,7-2.8 2,6 AR3 AR4.l.1arX ),1ark rt-mangd upp t'kninq rl:;. Mlrl Andal barmark 8earbetninQat belastningar Summa ri mänq upp :rk;nq rq,w! Andel barmark 8earbetninQar belastningar Summa Par 5 (medelj 5.7 _ 5.7 4,2 2.2-3,:Ö;i"- S.7 0.3 6.4 5.5-10.0.4.4.3-5.5

BFl 1 J BF2 l J traktr-överbelastning -3835-2 192-4845 -4215-5035 -34J6 J 06J -4312-4592 -4413-42J5-44J2-35J2-3716 -4592-4435 -42J5-4412 -3 512-3716 I 061-4592 -4215-44J2-3512 -37J6 I 06J w p (J $l> V> $l> u, s:: p. " ", a. G (D ;:; 2:: 5' (J Fl " '< ' < " & 8- ;:;- 5 $l> A " P " 2. ;:; {)Q $l> Skifte Par 5 (medel) Par 5 (medel) Par 5 (medel) Par 5 (medel) Par 5 (medel) Par 5 (mede!) Par 5 (mede!) Par 5 (medel) Par 5 (medel) Par 5 (medel) Ar 2000 2000 2000 2000 2000 2000 2000 2000 2000 2000 Traktr Bearb J 2140, d-m Transprt JD 6800 Upp!.mask.1 S.D<!tr Radrensare (12r> gräsrensning 102J40 Sådd JD 2140 Sprutning griis JD 2140, d-m lir."rj!02d'rric";,, 10 3650 Harvning 10 3650 Plöjning JD 3650, d-m Stubbcarbetning J 3650, d-m Stubbearbctning Packning 6 9 Körningar 3 2 axl.bcl 7200 10000 J 400 3280 800 ax2.bei 2100 1000 axl.kritisk nivå ax2.kritisk nivå 7500 7800 J 500 7500 J 500 J 500 J 500 J 500 8 100 l 500 J 500 J 500 l 500 J 500,... C'> Par 5 (medel) Par 5 (mede i) Par 5 (medel) Par 5 (medel) Par 5 (medel) Par 5 (mede!),... Par 5 (medel) Par 5 (medel) Par 5 (mede!) Par 5 (medel) Par 5 (medel) Par 5 (medel) Par 5 (medel) Par 5 (mede!) Par 5 (medel) l 999 1999 l 999 1999 1999 1999 I 999 l 998 1998 J 998 J 998 J 998 J 998 J 998 J 998 Skördetröska Tröskning JD 2140 h<",igöd,d 'rji",: JD 2140 Sprutning grä JD 3650, d-m Vältning J 3650, d,m Sådd JD 3650, d-m Harvning JD 3650, d-m Stubbcurbetning Skördetröska Tröskning JD 2140,\li",r,lt:':-d,<1 'prid,,;ng JD 2 I 40 Sprutning grä J 3650, d-m Vältning J 3650, d,m Sådd JD 3650, d-m Harvning 10 3650 Plöjning JD 3650, d-m Stubbearbeming 3 3 9 2 2 2 2 2 8400 3280 800 8400 3280 800 3600 3500 1000 3600 3500 J 000 J 500 J 500 J 500 J 500 8700 J 500 J 500 J 500 J 500 8700 J 500 J 500 Par 5 (medel) Par 5 (medel) Par 5 (mede!) Par 5 (medel) Par 5 (medel) Par 5 (medel) J 997 I 997 J 997 J 997 1997 J 997 Skördetröska Tröskning JD 2] 40 Sprutning gräs JD 3650, d-m Vältning J 3650, d,m Sådd J 3650, d,m 10 3650 Harvning Plöjning 3 9 8400 3280 800 3600 3500 1000 J 500 J 500 l 500 J 500 J 0500 8700

Bilaga 16.1 Par 6. Plus gårdens dlingssystem. Gård ch maskinpark Indata för gården Grundläggancfe uppgifter m garden cll maskinparken Gårdsnamn Brukare dlingsmråde (välj från kartan) Startår Telefn Par 6 (plusgård) Götalands södra slättbygder 1,,9"'9'-7 IValmet 84 IValmet 84. d-m IValmet 905 Valmet 905, sådd V (raddl.hiul) IVikt (Kg) bak (k P) 1 56 % 417e 417C, 4170 2 1 Ct6Iif!d" SXJ'(, I 2 (:'(QI(f'>j tnlwbyg, :) G6/lmds rlqft(\ slirtt 4 Sycll!md s;lbyu<k 5 Gctll'(\(l:; sc'jby\l( $.r..euel;1", S\r.;es:;" 7 t'enqrllnd 3 we t,,,,,-'(')d I Frd 8240 5200 56% IFrCdI8l2;4.C.,d-m-----5;;2IC004_----0, IFrd 7810 5400 57% Källa:SCB (htlp:llwww.scb.se/sm/ii5sm0001%5fkarlr.aspi/bm2) lövriqa ) ch I,Tlve IGÖdlet, Tive (d-m larv. I I 12r Såiet, Tlve I ue 12r 6r) :unna lå, IVikt(Kg) 12"...<1,E 7,e 60C l; 96C l 96e 1785 5, 65C 2, IL 5, 2: 2,5.1Z 4 J: 319QC 4,2 205C 846C 250C 4100 4400 IFram 2 ; 2, IBak ) 1,8 2,,5,2 2,5 l 1,2 2.5 1,5 1,5 ;>ööt 200( 30C 250C 1700e 2000 100 3000 9000 1200C 117

Bilaga 16.2 Par 6. Plusgårdens dlingssystem. Översikt ;'l n, e " * " ;j g, f, r., ", " "fl ::' id I '.G :1 ]j.1 2,, " ",, l s ' & iii. ", iii, (i D,; l',jj :. g " E 1. 1], (j D iii, " r, ". g, 5.' -,, :1 ::; s., :;j.' {j " ;. 'J;; j, ",,>. " m e, [;.g,h 'd 8 f::, t - ri, 1l ;'1 " I f, ",'i r: g $. g.:u,. ;; ::,. il " f{ t' - :f -'; <.? ö (i, g ii f, 8,. - - : ] ",!, fl 'g 3 ".\1 ;f 0, ix ], Z, " " '< ).j Q, (: g, ""1 5.1 " il "' t. il ii lf %' 1 ;;,, fl ". "' " S in " g 3 ; ;} ", m.' ". ii il g, " rd " il ;;, ii " t. ", "., M.il" ",.. r - -?,, :ii g B " ". j Z.;,: :g ], ] -N d l " "' " :;-} " 11 ], :J! :!l > g tf " j Ii '. < &, :;: 1 ;! J ;' 1 g,s! 3 2 i " 1, " " <3 "il, I g, :e, :e,,, "' 'E g'.' ". n,. > g,, "2 k Wtl ffi g; " t :e r ;:,,!i ", k & l l 8 2

Skifte År Traktr Bearbetning Packning Körningar axl.bel ax2.be1 axl.kritisk nivå ax2.kritisk nivå BFI BF2 traktr-överbelastning Par 6 (plus) 2000 Betupptagare (6r) Uppt.mask.2 s.betr 68 l 17250 17250 Pö (]Q Par 6 (plus) 2000 V (raddlhjul) gräsrensning 920 l 150 1 1-3205 '- Par 6 (plus) 2 000 V (raddlhjul) Sprutning gräs 3 3 120-2885 Q; p:;. Par 6 (plus) 2000 V (radd1.hju!) Mincralgödsd spridning 2368-3073 W Par 6 (plus) 2000 Valmet 905, sådd Sådd 760 10 500-5875 Par 6 (plus) 2000 Valmet 8450, d-m Harvning -5380 Par 6 (plus) 2 000 Valmet 905 Mincralgödsd spridning 2368 10 500-6373 Par 6 (plus) 2000 Valmet 8450, d-m Sladd -6330 Q; Par 6 (plus) 2000 Valmet 8450 Plöjning 8 992 951 Par 6 (plus) 2000 Valmet 8450, d-m Vältning 10 500-5470 w (]Q Par 6 (plus) 2 000 Valmet 8450, d-m Stubbearbetning 2 792-6252 Par 6 (plus) 1999 Skördetröska Tröskning 3 8022 3438 7500 I w Par 6 (plus) 1 999 V (raddlhjul) Sprutning gräs 2 3 120-2885 Par 6 (plus) 1999 Valmet 905 Sprutning gräs 2 3 120-6 185 2: S" Par 6 (plus) 1999 Frd 8240, d-m Sådd 700 875-4788 (]Q Par 6 (plus) I 999 Valmct 8450, d-m Stubbcarbctning 2 792 10 500-6252 w '< Par 6 (plus) 1 999 Valmct 8450. d-m Stubbearbctning 3280-5630 w (? Par 6 (plus) 1999 Frd 8240 6560 8200 -l 308 FlytgödseJtullna {spridning} a Par 6 (plus) 1997 Skördetröska Tröskning 3 8 022 3 438 6 000 7 500 Ä Par 6 (plus) 1997 V (raddl.hjul) Spmtning gräs 2 3 120-2885 v S. Par 6 (plus) 1 997 V (raddl.hjul) Mincra!gödsd spridning 2368-3073 w Par 6 (plus) 1 997 Valmet 8450, d-m Vältning D 10 500 I -5470 Par 6 (plus) 1 997 Valmet 905 Sådd 2784-6269 S" Par 6 (plus) 1997 Valmet 8450, d-m Harvning D 10 500 I 1-5380 (]Q Par 6 (plus) 1997 Valmet 905 :\1incralgödscl spridning 2368 la 500-6373 Par 6 (plus) 1 997 Va!mct 8450, d-m Sladd 10 500-6330 Par 6 (plus) l 997 Valmet 8450 Plöjning 8 992 951 Par 6 (plus) ' I 998 Skördetröska Tröskning 3 8022 3438 7500 Par 6 (plus) 1998 V (raddl.hjul) Huggning (raps) 1640 6900 I -3255 (D "" Par 6 (plus) 1 998 V (raddl.hjul) Sprutning gräs 2 3 120-2885 P',., Par 6 (plus) I 998 V (raddlhjul) MincraJgödsclspridning 2 2368-3073 (D Par 6 (plus) I 998 Valmet 905 MincraJgödscl spridning 2 2368-6373 (> Par 6 (plus) I 998 Frd 7810 Sådd 1600-4322 ::ra

Bilaga 16.4 Par 6. Medelgårdens dlingssystem. Gård ch maskinpark Indata för gården Grund/aggande uppgifter m gården ch maskinparken Gårdsnamn Brukare dlingsmråde (välj från kartan) Startår Telefn Par 6 (medelgård) GötaJands södra slättbygder 1997 ITraktrf IFendt 309 IFendt309,d-m IFend1311 IFendt 311. d-m IViv 400 Vikt (Kg) 4060 4060 5140 5140 2450. (k P) 259% 1 258% 0.8 2,5 32% R(0J(' r<,,:;_-,]tj'_. r. ::Jj2 \/. G) ;',.',.r j (i!l:>'.:t):15 :;ur :.t ::: takr,j t!'d<lb),'j' 3 td'(".:is nna slclll 4 SN,.:!t!..'t1bYQ:& S tffi.<n:ls,'j,byg( 6 Ml\.r<'t $'ieflges t) 7 N,;I,eN6rJl"".J $ '<'T t');m',n,1 övria ) ch PIQ i Harv i fält I I I i Då 1,6 3 5,6 3 1 e, 8 3,E 3,' Vikt (Kg) 1350 950 40 Fram 2 500 1800 2,5 6C 00 3 1 C 3 Källa:SCB (http://www,scb.se/sm/j15sm0001 %6Fkartr.asp#BM2) dk Pt IBak IBak2 Baka K 800 C 600 500 5000 3,75 3500 100e 1000 :2r) 5t 2,5 500e 120

Siftesnamn Jrdart (krnstrlek, mm) Mlihail (Viktsprcent) Jrda"! (kmsrte, mm) Skiltets arrndering Typ Avstånd m systemdikal Par 6 {medel} Mranlattlera mullfattig (<2%) Mraniätliera Någt regelbunden Systemtackdikat 18 A, Skifte Tillfört rganiskt material Datum med årsangive!se 80rtfcrd halm 8armarksdagar rganis substans Pacl;ning Gröda Typ Mimgd (kg/ha) Is-halt Såtid Uppkmst Sköre Avkastning (kg/ha) vår hös! ttal: Rötter tcrkdagar tn-km/ha antal körningar 1997 Par6(medel) Vårkm 31-mar-1997 10-aug-1997 7000 Ja 71 120 191 2443 5712 63 6 1996 Par 6 (medel) H6straps 20-aug-' 997-30-aug-1997 11-aug'1993 3200 Nej 25 25 5096 5096 " c 1999 ParS (medel) Höstvete Fas!, svin 5000 2% 25-sep-1998 5-ck1-1998 25-aug-1999 100C Nej 60 60 '1135 995 85 c 12 2000 Par 6 (medel) SckertJetr 9-apr-2000 27-apr-2000 g-nv-2000 55000 Nej 117 142 259 11220 528 ss 19 11 Snmman/nltning d!ingssystem Index Fiilttest Ar1 År2 Ar3 År4 ÅrS ÅrS År? :"1ecelvb-rde Driinering Mullhalt Dränerin(l Mar'SINktur Par6 (medel) -2,3 5,8 11,6-4,8 2,6 Dåiiga diingsegenskaper :at r 00 "' 0\ Ch " El 0\ (il - ciq "," 2- "::: v e:: Si" a en '-< v (') <: "-. en Par 6 (medelgard) Afsm.Jnskl<lssning VM Smmar Höst 1997 Varm/trr Nrmai NnTlal 1998 KaiiNåt Kallivåt VanTlltrr 1999 Kali/våt Nrmal Varm/trr 2000 Varm/lrr Nrmal Nrmal Index 0,67 24,3 0,5-13 -0,335-0,222 iv ARl ÅR 2 Mall< Man. rt-m;,mq upp-trkning rg MIr! Andel barmark Bearbetningar beiastninqar Summa rt-mangd u-tqr',<fling r9 M!rJ Andel barrnar Bearbetningar belastningar Summa ParS (mede:) 3,8 4,2 1,2-6,8-3,0-1,7-2,3 3.4 3,2 2,5-0,9-2,3-0,1 5,8 AR' ÅR 4 Ma Ma rt-mängd upp-trkning rg Mtn Andel barmark Bearbetningar belastningar Summa rt-mangd up-tr.nirlg rg 1 cej barmark Bearbetninqar belastningar Summa Par6(mece!} S,7 5,7 5,6-2,1-4,0-0,1 1,6 0,4 6,4 3,6-9,2-3,7-4,2-4,8

BFl l l BF2 l l l l traktrbelastning -1445-3525 -2405-3881 -4825-4374 736-2829 -l 605 -l 605-4405 -4645-4374 -4929-2245 -3 881-3881 -l 605-2559 -2567-3881 -4367-4645 -4374 736 2? q; "' ry, ry, '1:i 2; ry, $: (1).. (1) aq ", 2. (1) El 2: S' (J (n (n '< ;::;. 8 " : -< (1)., J"., ft () ::r" 8 "' " S S' (J 2; Skifte Pa. 6 (medel) Par 6 (medel) Par 6 (medel) Par 6 (medel) Par 6 (medel) Par 6 (medel) Par 6 (medel) Par 6 (medel) Par 6 (medel) Ar 2000 2000 2000 2000 2000 2000 2000 2000 2000 Traktr Fend! 309 Fend! 309 Fend! 309 Vlv 400 Fendt 309, d-m Fendt 311, d-m Fend! 311 Fend! 311 Fend! 309 Bearbetning Uppt.mask.2 s.betr gräsrensning Sprutning gräs Sprutning gräs Sådd Harvning Plöjning Stubbearbetning Mineralgödse! spridning Packning 12 7 Körningar 2 2 ax l.bel 8640 2400 ax2.bel il axl.kritisk nivå ax2.kritisk nivå! 500 la 500 la 500 la 500 la 500 la 500 la 500 la 500 -t0 t0 Par 6 (mede!) Par 6 (mede!) Par 6 (medel) Par 6 (medel) Par 6 (medel) Par 6 (medel) Par 6 (medel) Pa. 6 (medel) Par 6 (medel) Par 6 (medel) Par 6 (medel) Par 6 (medel) 1999 1999 1999 1999 1999 1999 1999 1999 l 998 l 998 1998 l 998 Skördetröska Fend! 309 Fend! 309, d-m Fendt 309, d-m Fend! 311, d-m Fendt 311, d-m Fendt309 Vlv 400 Skördetröska Vlv 400 Fendt 309 Fend! 311 Tröskning Mineralgödsel spridning Vältning Sådd Harvning Stubbearbetning Fastgödsel Sprutning gräs Tröskning Sprutning gräs Mineralgödsel spridning Sådd 3 3 4 6650 1840 5440 2400 6650 2400 1840 2850 2850 la 500 la 500 la 500 la 500 la 500 la 500 la 500 l 500 la 500! 500 la 500 Par 6 (mede!) Pac 6 (medel) Par 6 (medel) Par 6 (mede!) Par 6 (medel) Par 6 (medel) Par 6 (medel) 1997 1997 l 997 l 997 1997 1997 1997 Fend! 311 Skördetröska Vlv 400 Fendt 311, d-m Fend! 309, d-m Fend! 311, d-m Fend!311 Pressning halm Tröskning Sprutning gräs Vältning Sådd Harvning Plöjning 7 l 2 l 2 1600 6650 2400 2850 la 500 la 500 la 500 la 500 l 500 la 500 la 500 la 500

Bilaga 17.1 Par 7. Plusgårdens dlingssystem. Gård ch maskinpark Indata för gården GrulJ(iläggande uppgifter m gjrden ell maskinparken Gårdsnamn Brukare dlingsmråde (välj från kartan) Startår Telefn Par 7 (plusgård) lfaktri J 6900 4W J 6900 4W. d-m J 3650 4W J 3650 4W, d-m J 2140 2W J 2140 2W, d-m Vikt(Kg) (P) 6425,. 59% 6425 613C 6131 0,9 540C 1,266% 540C I I "" 1 l :>\' J 'Xl,,, s,:tl (1) I " k,""'cj/ ;'2 V,.f. ( :2 D()lt\!.:r.;ls Ir>,::"(lf)byw 3 C't&\ <r{i Wdtl <I SV>!'NJ by S l(\),n:h s(l<)lby\jc 8 Mel;enh Sy"nge 7 i':p::r..,n,)i/ivv,1 "8 vr; J.,,,,(1{) Källa:SCB (http://www.5cb.se/sm/j15sm1%sfkartr.asp#bm2) ) ch övriaa,å Pl (4), Harv. Vält. Rllex crsskill Kmbijet, Tive Har I i i I, Jvna i (9r), Un i i, Ti (9r) högtipp, Ed I I IVikt (Kg) 1,6 2000 5,8 1500 6,5 2700 4 2 2700 1200 5,8 1200 12 960 5, 0,96 " 4700 5,5 2500 4,5 1200 Fram i dk P) Lastvikt Bak Bak2 Bak3 IK 2,5 4.5',, 1500 1500.5 5400 30C 2,8 2000 1[ 123

Skiftesnamn Jrdart (krnstr!ek, mm),i"tuilhait (viktsprcent) Jrdart (krnstr!ek, mm) Skiftets arrndering Typ Avstand m systemdikat Par? (plus) Mranlattlea mulllat\ig «2%) Mranla',tlera Regelbulcen 6envsdikat Ae Skilte TWört rganiskt material Datum med ars angivelse Brtförd 1alm Barmarksdagar rganisk substans Gröda Tvp Mangd (kgjlla) IS,halt Sätid Uppkmst Skörd Avkastning (kgf.'1a) var höst lmall Rötte: lrkdaqar 1998 Par 7 (plus) Varkrn 25-apr-1998 5,maj-1998 5-sep-1998 6727 Nej 26-126 146 5489 5489 Packning tn-krrjna antal körninqar 20 10 " E.l (]Q "' -...) N e; -...) ::2 C en (]Q 00' Q.. (') ::; en 8- S' (]Q en en '< * B ' a fr Par 7 (pjusgård) Arsmänsklassning V'e 1998 KallNat 1999 Kali/våt 2000 Var!T'Jtrr Smmar KalVvät Nrmal Nrmal Hs\ vamvtrr Var!T'jlGfr Nrmal i 999 Par 7 (pills) Höstvete l1-sep-1998 21-sep-1998 24-aug-1999 11293 " 21 11231 11231 85 20 2000 Par 7 (p!us) Sckerbetr 9-8pr-2000 27-apr-20G 8,kt-2CCC 63456 Nej 117 143 260 12945 609 96 " N.je. Index 0,67 24,3 0,5,13-0,335-0,222 ARl AR' Andel Mark Ande! Mark rt-rnangd upp-trkning r Mlrl barmark 8earbelnincar belastningar Summa ret-mang UP:J-!crkninc rg. Mtri barmark Bearbetninaar belastningar Par 7 (p[us) U U U U Summa 10,3 AR 3 Andel Matk rt-mang upp-trkning rq. Mtrl barmark Bearbetningar belastninqar Summa 7 M &4 6,3,7-1, SammanfaHning d!ingssystem Index Falttest Ar! Ar2 Ar3 Ac< ArS År6 Ae7 Mede'.varde Dranering Mu!lha!t ranerinq Markslr'ktur Par 7 (plus) 5.6 10,3-2,8 0,6 Dål;ga dlingsegenskaper tal

Skifte {]Q Ar Traktr Bearbetning Packning Körningar ax1.bel ax2.bel ax l.kritisk nivå ax2.kritisk nivå BFI BF2 traktr-överbelastning (]Q Par 7 (plus) 2000 JD 69004WD Transprt I 4800 I l 191 Par 7 (plus) 2000 JD 3650 4 WD Uppt.mask.2 s.betr 4400 5500-612 --J Par 7 (plus) 2000 Rcd$kapbärarc (9r) gräsrensning 480 600 7500 l l v Par 7 (plus) 2000 JD 2140 2WD Sprutning gräs 2 1600-2936 Par 7 (plus) 2000 JD21402WD Sådd 10 500-3036.", Par 7 (Plus) 2000 3D 2140 2\VD, d fl] Vältning 10 500 l -3696 --J "' Par 7 (plus) 2000 JD 3650 4WD, d m MIneralgödsel spridning 2368-4020 Par 7 (plus) 2 000 JD 69004WD Plöjning 14 l 600 l l l 543 C v Par 7 (plus) 2000 JD 2140 2\VD Mineralgödscl spridning 2368-2744 Par 7 (plus) 2000 JD 6900 4 WD Stubbearbetning 2160 -l 669, - "' Par 7 (plus) l 998 Skördetröska Tröskning 7 10 220 4380 1,0 0,0 Par 7 (plus) 1998 JD 2140 2WD Sprutning gräs 2 1600 10 500 0,0 0,0-2936 Par 7 (plus) 1998 JD 21402\VD, d-m Vältning l 500 l 500 1,0 1,0-3696 Par 7 (Plus) 1998 J 3650 4WD, d-m Sådd 3 136 8700 l 500 0,0 0,0-3828 ::r Par 7 (plus) 1998 ]D 6900 4WD, d-m Harvning 1 200 l 500 1,0 1,0-2762 S Par 7 (plus) 1998 JD 69004WD Plöjning 14 1600 l 500 1,0 1,0 1 543 S? (il "' ""' g A " " en ::l S'!J g Par 7 (plus) 1999 Skördetröska Tröskning 7 10220 4380 ::l Par 7 (plus) l 999 JD 2140 2\VD Mineralgödse! spridning 2 2368-2744 e:: Par 7 (plus) l 999 JD 2140 2WD Sprutning gräs 2 1600 l 500-2936 S' {]Q - Par 7 (plus) l 999 JD 2140 2WD Vältning la 500-2796 en en Par 7 (plus) 1999 JD 36504WD Sådd 3 136 8700 la 500-2028 '< en N S Par 7 (plus) 1999 JD 3650 4WD Vältning l 500 l 500-2272, Par 7 (plus) l 999 JD 6900 4WD Plöjning 14 1600 C l 500 I 543 < "

Bilaga 17.4 Par 7. Medelgårdens dlingssystem. Gård ch maskinpark Indata för gården Grundläggande uppgifter m gården ch maskinparken Gårdsnamn Brukare dlingsmråde (välj från kartan) Startar Telefn Par 7 (medelgård) Götalands södra slättbygder 1998 i raktrt rjd8400 IJDB40C :-a:m IJ 6900 J 6900, d-m \Vikt (Kg) 867C 867C 6425 6425,,";y) 1.2160% 0,5 1,0159% 0,0 ',u""ning 1 Cl(>!..n:h Qdr<::l sk "1 l'l''fyj I(ltly 3 l!<';,'''yj nnll t 4 Sveål,nd!; ''\\lrry, S (:t<r'i"j '09:;byg 6 I«(,>;\.er::lll S'leligs 7 t01,etl'ml'r'ij l C:vlt'N:>!!I,I".l J 4255 304255, d-m IJ 7710 IJ 7710,m 6S- 6810 69BC 698C 1,2163% 6,5 1,264% 0,5,!'i.. rl " ". (;c::-;:;; '..... ".. '. ' ('c: J", (( (1),l.. '':);;;;. Källa:SCB (http://www.scb.se/smlj15sm1 /SFkartr.asp#BM2) ) ch 'euu IVikt(Kg) lövriaa Ipå IPla (B) 3, 'Harv 8., Rapid "I i 2 24 7,e E IFI \.-mvllare E (4rl I I 5' i I (9r 4, IFram 2666 2 2000 2,5 1000e 2,2 l( 500,1,1 1,5 1,5 '(k-pi.. a. 'Kq 'V'K( IBak IBak2 lsak3 2000 10C,C 1,5 E IC 1 400e C 140 140 126

A, Skifte T,lIlört rganiskt material Datum med ärsanglvefse 8r:lbrd ralm Sarmarksdagar rganisk substans Gröda Typ Mängd (kqftta) IS-halt Såtid Uppkmst Skörd Avkastning (k()/haj 'lä, höst ttal! P.btter 1998 Pa' 7 (medel) Vårkm 22 apr,1998 2.maj-1988 28-aug-1998 6500 Nej 23 120 143 5304 trkdaqar 53 Sammanfattning dhngssystem Index Fälltes: Ar 1 Ar 2 Ar 3 Ar 4 A, 5 ÅI6 Å' 7 Medelvarde ränerlnq MullhaH DlänerinQ MarkSiruktur Par 7 (medelj -5,2 10,0 -,0,3-1.8 Kan ge dlingsprblem!ät 10442 <99 85 95 Packning tn'km/ha " " 34 antal 6rninQar 7 l :P (J --.] Ch " e; --.] 3:: " - " ciq," >-<. " V 2: 5' (J V V '< " p ' <: " >-< V ;;;.: SkLltesnamn Par 7 (medel) Jrdart (krnstrlek. mm) Mullhalt (viktsprcent) Jrdart Ikmstrlek. mm) Skittets 2'wr,derinq Typ Avst;;lml m sy.:;temdiat Mranlattle,a Någt mui!ha!t:g (2-3%) Mraniä!tlera Någt regelbunden Sy.:;temtäckdikal 18 Par 7 (medelgård) Arsmänsklassning Vår 1998 KaiVvåt 1999 KallIvåt 2000 Varnv'trr Smmar Kall/våt Nrmal Nrmal Höst Varm/trr Varmftrf N,ma! 1999 Par 7 (medel) Höstvete 25-sep-1998 5 kt-1998 14-jul-1999 Nej " " 10442 2000 Par 7 (medel) Sckerbetr 27-apr-2000 15-maj-2000 5-kt-2000 52000 135 184 ''9 10608 N --.] Index 0,67 24,3 0,5," -0,335-0,222 AR, AR 2 Mark Mark rt-mängd upp-trkninq rr; Mtrl Andel barmark 3earbetnmQar belastninqar Summa rct-mänqd upp!crkninp rq, Mtr! Andei barmark 8ea!betninpar be!astninqar Summa Par 7 (mede!j 3.6 2,7-5.1-2.3-4.0-5,2 7,0 5.7 5.2-1.5-2,3-4,0 10,0 AR3 Mark rt-mänqd upp trkninq IQ Mtrl Andel barmark 8earbeln;nQar belastninqar Summa Pal7(medelj 0,3 6.4 5,3-11,4-3.4-7,6 -,0.3

Par 7 (medel) 2000 JD 6900 Sprutning gräs 3 4800 -J 909 '1:) --J Par 7 (medel) 2000 J 6900, d-m Sådd la 500 la 500-4309 2:l Par 7 (medel) 2000 JD 8400, d-m Spridning SPCCilli -3798 Par 7 (medel) 2000 J 8400, d-m Harvning l 500-2498 3:::: Par 7 (medel) 2000 JD 8400 Plöjning Il la 500 2402 " P- G S? D A er Pö u =' S' (fq p Skifte Ar Traktr Bearbetning Packning Köminar ax1.bej ax2,bel ax l. kritisk nivå ax2.kritisk nivå BFl BF2 traktr-överbelastning (fq p Par 7 (medel) 2000 JD 4255 Transprt 23 13600 790 --J Par 7 (medel) 2000 JD 6900 Uppt.mJsk.2 S.belr la 500 la 500-109 Q', Par 7 (medel) 2000 JD 6900 gräsrensning la 500 l 500 J l -2909 Pö ciq Par 7 (medel) D',., l 999 JD4255 Hemtransprt 9801 la 500-265 P- Par 7 (mede!) 1999 Skördetröska Tröskning 7 Il 200 4800 " =' Par 7 (medel) 1999 JD 6900.\!i,,<r.r<XL"1 >pridning 4000 la 500-2045 if, Par 7 (medel) l 999 JD 4255, d-m Vältning la 500 l -4765 e: Par 7 (medel) 1999 JD 6900 Sprutning gräs 4800-1 909 S' (fq Par 7 (medel) 1 999 JD 8400, d-m Sådd l 500 10 500-2038,-er Par 7 (mede!) 1 999 JD 8400 Plöjning 11 l 500 '< 2752 if, 00 (!) Par 7 (medel) l 998 Skördetröska Tröskning 7 I 1200 4800 1 Par 7 (medel) 1998 JD 6900 Sprutning gras 4800 la 500 -l 909 "", '-" <: Par 7 (medel) 1998 J 6900, d-m Vältning la 500 la 500-4809 G,., Par 7 (medel) 1998 J 8400, d-m Sådd l 500-2038 ;:4. Par 7 (medel) l 998 JD 4255, d-m Spridning special 2000 2500 7200 7200-3840 ",., Par 7 (medel) 1998 J 8400, d-m Harvning la 500 la 500-2498 () Par 7 (medel) 1 998 JD 8400 Plöjning Il l 500 la 500 2402 ;:T 8 8,.,

Bilaga (8: l Sammanställning av gårdarnas dlingssystemresultat. Indata Ar Cillrd Par l Plusgiird 1998 1999 2000 Gröda V{!rknl llöstvctc Sckerbetr Summa Indexresllitat n! mtrl Rtmiltlgd Upptrkn Barmark 2,9 6.'1 5,9 15,2 3,8 6,7 0,4 10,9 0,0 5,7 6,4 12,1-4,7-2,3-9,7 16,6 Packning Överfarter Summa Medel -1,1-1,6-16,2-18,9-2,3-3,0-4,0 9,4-1,4 11,9-17.2-2,3 Mcdclg<1rd 1997 1998 1999 2000 Värkrn Höstvete Varkrn Sckerbetr Summa 3,0 4,3 1,2 5.6 14,1 4,0 5,8 3.9 0,4 14,1 4,2 J,2 4.2 6,'1 18,0-7,3-2,5 5, 1 9,9-24.9-2,2 2,2-2,J -8,2-14.9-2,3-4,0-3,6-4,6-14,5-0,6 4,6-1,7-10,5-2,0 Par 2 Plusgilrd 1997 1998 1999 2000 2001 Värvete Vårkrn Höstvete Sckerbetr Vårvete Summa 3) 3.1 4,0 5,5 1,5 17,8 5,0 4,1 5,3,J 4,6! 9,4 4,9 0,7 5,8 6,5 5.7 23) -7,0-4,9-1,8-9,5-2,8 25,9-2,2-2,2-2,2-5,3 2,2 13,4-3,0-2,7-4,0 H), -4,0-18,5 1,4 --1,9 7,1-7,3 2,8 0,4 Mcdclg,)rd! 997 1998 1999 2000 2001 Vårkrn KnsCfVlirt I löst vete Sckerbetr Vårvete Summa 2,2 0,7 4,5 4.6 4,0 16.0 J, 1,0 6,0 0,3 5,3 15.6 4,7 0,7 5.8 6,5 5,7 23,4 7,7-6,9-3,0-9,6-4.3-31.3-4,4-9,9 -l, l -7,0-3,7-26,2-2,7 -J,7-3,3-3,7-2,J -15,5-4,9-18, l 8.9-8,9 4,7-3,8 Par 3 Plusgärd 1995 19% 1997 1998 1999 2000 Vall Vall Sckerbetr Vflrkm! löst vete Sckerbetr Summa 1,0 0,8 6,1 la 5.0 7,1 21/-1 6,6 5,6 0,4 4A 6.0 0,4 23,4 9,0 9,0 6.5 0,7 5,8 (d 37.5 0,0 0,0-5.2-1.6-2,0.. 93-18, l 0,0 0,0-2,7-2,6-2,7-2,7-10,7,,23 2,3 -],7 -J,J -5,3-4,0-20.9 j/u 13,1 U -l, l 6,8 --1,8 5A Mcdclgärd 1995 1996 1997 1998 1999 2000 llöstn'i.g Sckerbetr KnscrvHrt llöstraps Höstvete Sckerbetr Summa SJ 5,6 0.3 1,1 If) 6,0 0,4 18, l 5,3 6.) 4,7 3 -) 5,3 6,5 32.3-2,0..).2-5.8 1J -2,'1-9,2-25.9-5,8 8,0 9,8-5,8.. 2,7-8,0-40,1-2,3-4,0-2,3 3,J -3,J -4,0-19,2 5,0-5,1-11,2!,3 7,9-8.7-1.8 Par4 P1usgård 1996 1997 1998 1999 2000 Värkrn Höstvete llöstraps Höstvete Sckerbetr Summa 1,2 1,5 3,2 3,8 SJ 15,0 3,8 4.7 4,3 5.3 0,3 18,4 4,2 5,7 3,2 5,7 6,4 2:U -5.0-1,2-0,9-1,2-10,0-18,3-1,8-1,8-1,8-1,8-2,0-9,0-43 -11,1-3,3 A,3-4,6.. 20.6-1.8 4.7 4,7 7,5-4.5 2,1 Medelgård 1996 1997 1998 1999 2000 Havre Höstkrn Höstraps Höstvete Sckerbetr Summa J, 3,6 2,8 2,9 3,8 16,0 4,0 3,3 3,7 5,3 0,2 16,6 43 4,0 3,2 5,7 6,4 23,5-5,7-1,2 -U -2, l -10,0-20,4-4,0-4,0-2,2-0,2 -J,1 14,1 2,6 -J,6-3,J -3,0-2,6-15,2 -l, l 2.1 2,9 8,6-6,0 1,3 129

Bilaga 18: 2 Sammanställning av gårdarnas dlingssystem. Indata frts jbrfs.!nc!cxt'csultat Gård Ar Gröda rg mir! RlmUngd Upptrkn Barmark Packning Överfarter Summa Medel Par 5 PIllsgård 1997 Värkar!! 2,8 3.7 4,2-6,8-5, l 2) -3.11 1998 Höstraps 2,g 3,8 3.2.J -5,!.J) 1,2 1999 Höstvete 5,2 6,9 5,7-2,7 1.8-3,6 9,7 2000 Sckerbetr 6,7 0.4 6.4 9,9 3,3-4,0-3,7 0,9 Summa 17,5 14,9 19,5-19.1 15,2 13,2 Mcdclgärd 1997 Vårkrn 2,7 3,6 4,2 7,2-2,6 2,0 1,4 1998 llöstrnps 2,8 3,7 3.2 0.7-2,6-3,6 2,1 1999 Höstvete 4,2 5,7 5,7-2.2 0,7 3,0 9,8 2000 Sckerbetr S,5 0,3 6,4.. 10,0 3.3-4,3-5,4 1,4 Summa 15,2 13.3 19,5-20) 9,2 12,9 Par 6 Plusg{lrd 1997 Vårkrn 1,3 4.1 4,2-6,8-2,6 J,3 3,2 1998 j-!östraps 3,1 4,2 3,2 1..1 0,7 3,0 5.6 1999 j-iöstvctc 5.5 6,8 5,7 1.0-0,9 3,3 12,7 2000 Sckerbetr 6,4 0,4 6,4-9,8-16,7-4,6-17.9 0,7 Summa 16,3 15,4 19,5 18,9-20,9 14,2 Mcdc!gärd 1997 Vårkrn 1,2 3.8 4,2 6,8 1,8 3,0-2,3 1998 Höstraps 2,5 3,4 3.2-0,9 0.0 2,3 6,0 1999 Höstvete 5,6 {},7 5,7 2,1 0,0-4,0 11,8 2000 Sckerbetr 5,6 0,4 6,4-9.2-4,2, 3,6 -'1.7 2,7 Summa 14,9 1,1,3 19,5-19.1-5,9-12,9 Par 7 PJusgfml 1998 V<1rkmn 2,7 3,7 0,0-5,2-4,4 2.,3 5,5 1999 I!ös!vc!e 5,6 7,5 5. 'I,0,7-4,4 3,3 10,4 2000 Sckerbetr 6,5 A 6,4-9; --\1-3,6.. 2,7 0.7 Summa 14,8 11,6 12.1-15,2 11,9 9,2 Medclg<lrd 1998 Vårkrn 2,7 3.6 0,0 5, I 4, 2J -5,2 1999 Höstvete 5.2 7,0 5.7-1,5-4,0.. 2.3 10,1 2000 Sckerbetr 5..1 0,.1 6.4 11.'1-7,5.1,3 10.1 1,7 Summa 13,2 10,9 12,1 18.0-15A -7,9 130

Bilaga 18: 3 Sammanställning av gårdarnas dlingssystem, Index Gärd A. Gr()ua rg mtrl Rtmilngd Uptrkl1 Barmark Packning Överfarter P,lf I Plusg<irc! 1998 Värkrn 5712 5712 13 I 4,9 7,0 1999 Htvt.:tc 12885 SlY45 85 64 7,3 9,0 2000 Sckerbetr 11832 557 96 272 72,9 12,0 Summa 30429 16214 ISI 467 85 28 t'vlcdclgärd 1997 Vårkrn 5989 5989 63 206 10,0 7,0 1998 Höstvete 8632 8632 48 71 10,0 12,0 1999 Vårkrn 2495 5834 63 144 10,3 11,0 2000 Sckerbetr 11103 522 96 279 37,S 14,0 Sutluna 28220 20979 270 700 68 44 P"r 2 Plus gard 1997 Vårvete 7459 7459 74 196 10,0 9,0 1998 Vårkrn 6120 6120 II Il7 10,0 8,0 1999 Höstvete 7956 7956 87 49 10,0 12,0 2000 Sckerbetr 11016 518 98 266 21,0 15,0 2001 Vårvete 2975 6962 85 79 10,0 12,0 Summa 35526 29015 355 727 61 56 Mcdc!gärd 1997 Värkrn 4488 4488 70 216 20,0 8,0 1998 Ärter 1428 1428 II 193 45,0 11,0 1999 Höstvete 8951 8951 87 84 5,0 10,0 2000 Sckerbetr 9180 432 98 268 32,0 11,0 2001 Vårvete 7956 7956 85 119 17,0 7,0 SutTuna )2003 23255 351 880 110 47 Par 3 Plus gård 1995 Vall 1983 9916 135 Il 0,0 7,0 1996 Vall 1G70 8350 13) 0,0 7,0 1997 Sckerbetr 12240 576 98 146 12,0 11,0 1998 Yarkrn 2792 6528 II 46 12,0 10,0 1999 Höstvete 10075 8951 87 55 12,0 16,0 2000 Sckerbetr 14280 672 98 260 12,0 12,0 Summa 43040 34993 564 507 48 63 Mec!elgMd 1995 Höstråg 8453 8453 80 57 26,0 7,0 1996 Sckerbetr 10608 499 98 146 36,0 12,0 1997 Arter 1714 1714 70 16J 44,0 7,0 1998 Höstraps 7007 7007 52 35 26,0 10,0 1999 Höstvete 8951 8951 87 67 12,0 10,0 2000 Sckerbetr 11220 528 98 258 36,0 12,0 Summa 47953 27152 485 726 180 58 P<\r4 PJusgård 1996 Värkrn 2443 5712 63 140 8,0 IJ, 1997 Hstvete 2975 6962 85 35 8,0 12,5 1998!-Jöstraps 6370 6370 48 24 8,0 10,0 1999 Höstvete 7550 7956 85 35 8,0 13,0 2000 Sckerbetr 10608 499 96 280 9,0 14,0 Summa 29946 27499 377 514 41 63 Medclgård 1996 Havre 5967 5967 64 160 18,0 8,0 1997!-!östkrn 7105 4973 60 34 18,0 11,0 1998 Höstraps 5574 5574 48 37 10,0 10,0 1999 Höstvete 5850 7956 85 60 1,0 9,0 2000 Sckerbetr 7548 355 96 282 17,0 8,0 Summa 32044 24825 353 573 64 46 131

Denna serie meddelanden utges av Avdelningen för lantbrukets hydrteknik, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Serien innehåller sådana frsknings- ch försöksredgörelser samt andra uppsatser sm bedöms vara av i första hand internt intresse. Uppsatser lämpade för en mer allmän spridning publiceras bl a i avdelningens rapprtserie. Tidigare nummer i meddelandeserien kan i mån av tillgång levereras från avdelningen. This series f Cmmunicatins is prduced by the Divisin f Agricuiturai Hydrtechnics, Swedish University f Agricuiturai Sciences, Uppsala. The series cnsists f reprts n research and field trials and f ther articles cnsidered t be f interest mainly with in the department. Articles f mre general inte rest are published in, fr example, the department's Reprt series. Earlier issues in the Cmmunicatins series can be btained frm the Divisin f Agricuiturai Hydrtechnics (subject t availability). Distributin: Sveriges Lantbruksuniversitet Institutinen för markvetenskap Avdelningen för lantbrukets hydrteknik Bx 7014 750 07 UPPSALA Tel. 018-67 11 85,67 11 86 Swedish University f Agricuiturai Sciences Department f Sil Sciences Divisin f Agricuiturai Hydrtechnics P.. Bx 7014 S-750 07 UPPSALA, SWEDEN Tel. +46-(18) 67 11 85, +46-(18) 67 11 86