Iakttagande av tvärvillkoren krävs i fråga om följande jordbrukarstöd:

Transkript

1 UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014 TVÄRVILLKOR Tankesmedja 9: Unga jrdbrukare ch Tvärvillkr Tvärvillkr Tvärvillkren består av krav på gd jrdbrukshävd ch gda miljöförhållanden (GAEC) samt föreskrivna verksamhetskrav (SMR) sm anknyter till dlingen. De föreskrivna verksamhetskraven är direktiv ch förrdningar sm hänför sig till miljöfrågr, flkhälsa ch växtskydd samt djurens hälsa ch välbefinnande. Iakttagande av tvärvillkren krävs i fråga m följande jrdbrukarstöd: Grundstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jrdbrukare Bidrag för jrdbruksgrödr Bidrag för tackr Bidrag för mjölkkr Bidrag för nötkreatur Miljöersättning Ersättning för eklgisk prduktin Kmpensatinsersättningar Ersättning för djurens välbefinnande Nrdliga hektarstöd; en del av villkren ingår i tvärvillkren Landsbygdsverket svarar för verkställandet av kraven på gd jrdbrukshävd ch gda miljöförhållanden samt de miljörelaterade föreskrivna verksamhetskraven. Det här materialet tar fasta på de av tvärvillkren sm mfattas av Landsbygdsverkets verkställighet. Rättsgrund: Krav på gd jrdbrukshävd ch gda miljöförhållanden Eurpaparlamentets ch rådets förrdning (EU) nr 1306/2013 bilaga II Statsrådets förrdning m krav på gd jrdbrukshävd ch gda miljöförhållanden sm hänför sig till tvärvillkren (xxx/2015). Föreskrivna verksamhetskrav Eurpaparlamentets ch rådets förrdning (EU) nr 1306/2013 bilaga II Statsrådets förrdning m begränsning av vissa utsläpp från jrdbruk ch trädgårdsdling (xx/2015). Statsrådets förrdning m föreskrivna verksamhetskrav sm hänför sig till tvärvillkren ch m övervakning av iakttagandet av tvärvillkren (xx/2015).

2 2 (9) Guide m tvärvillkren Skyddsbeslut sm fattats med stöd av 9, 24, 25 ch 47 i naturvårdslagen (1096/1996) samt 10 kap. i den lagen. En marbetad guide m tvärvillkren kmmer att publiceras på Mavis ch Eviras webbplatser (mavi.fi respektive evira.fi) i början av år Guiden innehåller både Landsbygdsverkets ch Eviras andelar av tvärvillkren. Våren 2015 kmmer det till jrdbrukarna att skickas minneslistr där de krav sm ingår i tvärvillkren har samlats. De viktigaste ändringarna av tvärvillkren Ändringar sm gäller kraven på gd jrdbrukshävd ch gda miljöförhållanden Ändringar sm gäller kraven på gd jrdbrukshävd ch gda miljöförhållande Längs utfallsdiken ch vattendrag ska det finnas en 1 meter bred ren (tidigare krav: 60 cm). Att bränna stubb tillåts bara m det är nödvändigt för sådden eller för att bekämpa gräs, växtsjukdmar eller skadedjur. Kravet gäller ckså gräsmark, det vill säga vallåkrar (tidigare har det varit ett krav att halmbränning ska undvikas). Utbredningen av kaukasisk, persisk ch armenisk jättelka ska förhindras (det här har inte varit ett krav tidigare). Kravet att permanent gräsmark ska bevaras är inte längre ett tvärvillkr efter år 2015 (Kravet på bevarande blir en del av förgröningsstödet). Nytt i fråga m kraven på skötseln av permanent gräsmark: Vid behv kan man förnya växtbeståndet i permanent gräsmark genm bearbetning ch genm sådd av höfrö ch frö av vallfderväxter. Slåtterkravet slpas. Sådana icke dlade åkrar sm sköts ch sm finns på grundvattenmråden ska ha ett växttäcke (tidigare delades grundvattenmrådena in i grundvattenmråden av klass I ch klass II). Icke dlad åker sm sköts:

3 3 (9) Kravet att icke dlad åker sm sköts ska slås slpas ur tvärvillkren. Förrdningen m direktstöd (xx/2015) kmmer att innehålla ett krav på att hålla jrdbruksmark i skick. Slåtterkrav för sådan gräsmark sm utgör naturvårdsåker, skyddszn eller mångfaldsåker ingår i vilkren för miljöersättning. Vid överstigligt hinder eller exceptinella mständigheter är det möjligt att avvika från kravet på att icke dlad åker sm sköts ska ha ett växttäcke. Växtbeståndet på icke dlad åker sm sköts får avslutas tidigast 15.7, m man på den icke dlade åker sm sköts sår vallväxter eller sådana växter sm sås eller planteras på hösten (tidigare har inget exakt datum angetts). Om en icke dlad åker sm sköts har anmälts sm areal med eklgiskt fkus inm ramen för förgröningsstödet, får växtbeståndet avslutas tidigast Om trädesåker har anmälts sm areal med eklgiskt fkus inm ramen för förgröningsstödet, får växtbeståndet utnyttjas eknmiskt efter Kravet på växtföljd slpas (förgröningsstödet kmmer att mfatta ett krav på diversifiering av grödr). Det krav sm gäller förebyggande av jrdpackning slpas. För medicinalvidets del är det inte längre ett krav att ett dlingsavtal ska ingås med en läkemedelsfabrik (det här blir ett krav när det gäller miljöersättningen). Ändringar sm gäller de föreskrivna verksamhetskraven Direktivet m avlppsslam utgår (användning av avlppsslam på jrdbruksmark utgör inte längre ett tvärvillkr, men vid användningen ska man ändå beakta kraven i nitratförrdningen). De krav i habitatdirektivet ch fågeldirektivet sm gäller fredning av fågel- ch växtarter upphör att gälla, men fågel- ch växtarternas livsmiljöer ska skyddas. Nitratförrdningen marbetas år 2015 genm statsrådets förrdning m begränsning av vissa utsläpp från jrdbruk ch trädgårdsdling (xx/2015). Förrdningen planeras träda i kraft Statrådets förrdning m begränsning av vissa utsläpp från jrdbruk ch trädgårdsdling (xx/2015). De avsnitt sm gäller tvärvillkren är följande:

4 4 (9) Lagring av stallgödsel På gårdar där hållningen av animalieprduktinsdjur medför ansamling av stallgödsel ska det finnas ett utrymme för lagring av stallgödsel (gödselstad). Gödselstadens vlym ska räcka till för den stallgödsel sm ansamlas under minst 12 månader. De riktgivande vlymerna för gödselstäder har ändrats Särskilda riktgivande vlymer för prcessad stallgödsel När gödselstadens minimivlym beräknas kan man beakta gödselstäder sm är gemensamma för flera jrdbrukare, djupströbäddar i lösdriftsstall ch spillning sm blir kvar på betesmarken under samma betessäsng (ändamålsenliga begränsade rastgårdar sm ingått tidigare beaktas inte). I fråga m nötkreatur kan man beakta den spillning sm under högst fyra månader blir kvar på betesmarken (tidigare har ingen tidsbegränsning funnits). Undantag från minimivlymen kan göras, m stallgödsel överlåts till en sm drar nytta av den ch sm kan ta emt den med stöd av ett tillstånd sm beviljats enligt 28 i miljöskyddslagen, eller m stallgödsel överlåts till en annan gård för att lagras i en gödselstad. Om det på en gård under ett år ansamlas högst 25 m³ fastgödsel sm ska lagras eller m det på gården på en gång lagras högst 25 m³ fastgödsel, kan stallgödseln i stället för i en gödselstad lagras på ett växelflak med tät btten eller på ett mtsvarande underlag sm finns under ett skyddstak eller täcks med ett överdrag (tidigare har mängden varit 20 m3). Också på gårdar sm tar emt ch lagrar stallgödsel ska det finnas en gödselstad sm dimensineras utifrån den mängd sm tas emt årligen. Ingen gödselstad förutsätts dck, m stallgödsel vars trrsubstanshalt är minst 30 % förvaras på åker i högst fyra veckr i väntan på spridning. Krav sm gäller knstruktiner Utrymmen för lagring av stallgödsel ch förpackade rganiska gödselfabrikat, gödselrännr ch andra knstruktiner sm är avsedda för avledning av stallgödsel ska vara vattentäta (tidigare har andra knstruktiner sm är avsedda för avledning av stallgödsel inte nämnts). Knstruktinerna ch anrdningarna ska vara sådana att vätska inte kan ta sig ut i miljön medan stallgödsel eller rganiska gödselfabrikat förflyttas eller behandlas eller medan lagringsutrymmet töms. Lastningen ska ske på ett underlag med tät btten. Permanenta platser för utfdring ch vattning ska vara täckta ch ha tät btten, ch den stallgödsel sm ansamlas där ska avlägsnas tillräckligt fta (i den tidigare förrdningen fanns kravet inte). Rastgårdarna ska skötas så att utsläpp av näringsämnen till yt- ch grundvatten inte förekmmer.

5 5 (9) Den pressaft sm uppstår vid ensilageberedning ska tas till vara ch lagras i täta behållare, m den inte behandlas i ett separat reningsverk (den föregående förrdningen innehåller inget m behandling i separat reningsverk). Lagring av fastgödsel i undantagssituatiner Fastgödsel med en trrsubstanshalt av åtminstne 30 prcent kan lagras i stack, m arbetstekniska skäl eller hygieniska skäl så kräver. Vid lagring av fastgödsel i undantagssituatiner ska dessutm följande krav iakttas: Lagringen får inte medföra förrening eller risk för förrening av vattendrag. Lagring i stack är alltid förbjuden på grundvattenmråden ch mråden sm översvämmas. Stacken ska placeras på ett bärkraftigt åkermråde. På sluttande åker ska stacken placeras nära åkerns övre kant. Stacken får inte placeras på krtare avstånd än 100 meter från ett vattendrag, ett utfallsdike eller en brunn för hushållsvatten ch inte heller på mindre än 5 meters avstånd från ett dike. När en stack anläggs ska ett minst 20 cm tjckt skikt sm binder vätska placeras på bttnen, ch stacken ska täckas med ett tätt överdrag (tidigare skulle ett minst 15 cm tjckt skikt placeras på bttnen). Dessutm ska snön avlägsnas från det ställe där stacken anläggs, ch underlaget ska frmas så att vätskr hindras från att ta sig ut från stacken. I en gödselstack ska man anbringa åtminstne den mängd fastgödsel sm behövs för en hektar åker ch högst den mängd sm ska spridas på hela skiftet (den föregående förrdningen nämnde inget m att den mängd sm ska spridas på hela skiftet är maximimängd) Fastgödsel sm lagrats i stack ska spridas samma år sm stacken anläggs. Följande krav ska uppfyllas vid spridningen: Från 1.11 till 31.3 är det förbjudet att sprida stallgödsel ch rganiska gödselfabrikat på åker (lagringstiden i stack ch tiden för stallgödselspridning har ändrats). Om du i en undantagssituatin lagrar fastgödsel i stack av ett hygieniskt skäl sm följer av en djursjukdm, kan du låta stacken stå kvar på åkern ckså från 1.11 till Då får stacken innehålla mer än den mängd fastgödsel sm ska spridas på en hektar åker, ch undantagsvis får den innehålla en större mängd fastgödsel än den sm ska spridas på hela skiftet. Gödselmedel får inte spridas på snötäckt eller frusen mark ch inte heller på vattenmättad mark. Användning av gödselmedel

6 6 (9) Gödselmedlen ska spridas på åkern så att avrinning till vattendrag inte sker ch det inte finns risk för att alven tillpackas. Vid gödslingen ska man beakta den genmsnittliga skördenivån, dlingsznen, växtföljden ch jrdarten. Från 1.11 till 31.3 är det förbjudet att sprida stallgödsel ch rganiska gödselfabrikat på åkrar (den tillåtna spridningstiden har ändrats). Gödselmedel får inte spridas på snötäckt eller frusen mark ch inte heller på vattenmättad mark. Stallgödsel ch rganiska gödselpreparat sm spritts på åkerns yta ska arbetas in i marken inm ett dygn från spridningen, utm vid spridning i växtbeståndet med slangspridare eller i frm av bredspridning. På åkerskiften sm ska ha ett växttäcke över vintern är det efter 15.9 tillåtet att sprida stallgödsel ch rganiska gödselfabrikat bara genm placeringsgödsling, m det inte är fråga m gödselspridning sm föregår sådden av en höstsådd gröda. Gödsling närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. I den följande femmetersznen från vattendraget räknat är ytspridning av stallgödsel ch rganiska gödselfabrikat förbjuden, m inte åkern bearbetas inm ett dygn från spridningen. På sådana delar av ett åkerskifte vilkas lutning är minst 15 prcent är det alltid förbjudet att sprida stallgödsel ch rganiska gödselfabrikat (lutningsprcenten har ändrats). Det sm här sägs m användning av gödselmedel ska iakttas ckså när ensilagepressaft ch avrinningsvatten från rastgårdar används sm gödselmedel (avrinningsvatten från rastgårdar nämns inte i den föregående förrdningen). Mängderna kvävegödselmedel Den mängd ttalkväve i stallgödsel från animalieprduktinsdjur ch i rganiska gödselfabrikat sm får spridas varje år är högst 170 kg/ha. I den maximala mängden lösligt kväve ingår sådant lösligt kväve sm förekmmer i rganiska gödselmedel, i stallgödsel från animalieprduktinsdjur (inklusive spillning sm uppkmmer vid betesgång) ch i rganiska gödselfabrikat. Kvävet i den spillning sm blir kvar på betet beaktas i enlighet med tabellen när det gäller åkerskiften sm används till betesgång (Tabellvärdena har ändrats). De årliga maximimängderna lösligt kväve (kg/ha) för lika grödr är följande: Gröda Mineraljrdar Organgena jrdar Krn, havre ch blandsäd Vårvete

7 7 (9) Höstråg på hösten på våren Vårråg Höstvete, rågvete ch speltvete på hösten på våren Övrig spannmål, övriga spannmålsbland-ningar ch övriga jrdbruksgrödr Vallar Betesmark Höstrybs ch höstraps* Vårrybs ch vårraps Lin, majs, ljehampa ch slrs Baljväxter Sckerbeta Tidig ptatis Stärkelseptatis Övrig ptatis

8 8 (9) Kålväxter ch purjlök Övriga lökväxter Rtfrukter Krydd- ch örtväxter Övriga grönsaksch trädgårdsväxter Bär- ch fruktväxter Plantskleprduktin *Gödsling sm sker före 1.9 anses inte vara höstgödsling men dras av från maximimängderna. Om mängden lösligt kväve överstiger 150 kg/ha per år, ska den delas upp i minst två givr ch tiden mellan spridningen av dem ska vara åtminstne två veckr (tidigare har gränsen gått vid 170 kg/ha per år). Från 1.9 får mängden lösligt kväve vid spridning av stallgödsel från animalieprduktinsdjur ch rganiska gödselfabrikat vara högst 30 kg/ha (Tidigare har mängden lösligt kväve på Mängden lösligt kväve sm spritts på hösten beaktas i sin helhet vid gödslingen av följande gröda (det här har inte varit ett krav tidigare). Bestämning av halterna av näringsämnen i stallgödsel Verksamhetsutövaren ska med fem års mellanrum låta göra en stallgödselanalys där halterna av lösligt kväve, ttalkväve ch ttalfsfr i stallgödseln bestäms. Gödslingen planeras utgående från antingen stallgödselanalysen eller tabellvärden (tabellvärdena är ett nytt alternativ). Verksamhetsutövaren ska förvara uppgifterna i stallgödselanalysen ch de varudeklaratiner sm gäller rganiska gödselfabrikat ch på begäran visa dem för tillsynsmyndigheten. Verksamhetsutövarens bkföringsskyldighet Verksamhetsutövaren ska årligen föra bk över gödslingen ch på begäran ge in uppgifterna till tillsynsmyndigheten. Bkföringen ska innehålla följande uppgifter:

9 9 (9) 1) mängden av stallgödsel ch rganiska gödselfabrikat sm använts för tillförsel av näringsämnen på åkrar samt det lösliga kväve ch ttalkväve sm de innehåller, 2) skördenivåerna, 3) de tidpunkter då stallgödsel eller rganiska gödselfabrikat har spritts på åkern (bkföringskraven har utökats). Ändringar sm gäller de föreskrivna verksamhetskrav sm Evira verkställer Kraven på anmälan av djursjukdmar upphör att vara tvärvillkr. De krav sm övervakas i fråga m djurens välbefinnande utökas. Bestämmelserna m livsmedelssäkerhet övervakas ckså på gårdar med växtprduktin ch köttprduktin.