EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd)

Transkript

1 EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd) AREALSTÖDEN 2014 INLEDNING De stöd/ersättningar som betalas ut åt jordbrukare har flera olika orsaker. En avsikt är att trygga en lönsam och kontinuerlig produktion av livsmedel. En annan central punkt är att konsumenten skall ha tillgång till livsmedel till rimliga priser och att bevara en inhemska livsmedelskedja. Hela livsmedelskedjan sysselsätter omkring personer i Finland. (JSM (2), 2014) Jordbrukspolitiken har två pelare, första pelaren består av marknadsstöd och direktstöd (t.ex. gårdsstöd). Den andra pelaren innehåller de stöd som hänför sig till programmet för landsbygsutveckling, dvs. t.ex. miljöstöd och kompensationsbidrag. (Sumelius & Kola, 2014) TVÄRVILLKOR (TÄYDENTÄVÄT EHDOT) Tvärvillkoren är sådana villkor som syftar till att åkrarna skall hållas i ett gott odlingsskick, samt att säkerhetsställa att livsmedelssäkerheten främjas samt att man arbetar för djurens välbefinnande. Ett viktigt mål för tvärvillkoren är att konusumentens förtroende för jordbruket skall öka. De flesta stöd som en jordbrukare idag kan söka omfattas av kraven som finns för tvärvillkoren. (Landsbygsverket, 2014) Exempel på krav inom tvärvillkoren är t.ex. att flyghavre skall bekämpas, sista datum för sådd, samt hur och när djuren skall märkas och registreras. (Landsbygdsverket, 2014) GÅRDSSTÖD (TILATUKI) Gårdsstödet inrättades i EU 2005, och infördes i Finland Gårdsstödet är till sin helhet finansierat av EU. Uppbyggnaden för stödet består av en enhetlig stöddel, som beror på vilket stödområde man hör till (A C4), dessutom kan enskilda gårdar ha en eventuell gårdsspecifik tilläggsdel. (JSM, 2011) Den gårdsspecifika tilläggsdelen fastställdes på basis av vilken produktion man haft under en viss referensperiod. Från år 2011 börjar tilläggsdelarna inom gårdsstödet att trappas ner, deras värde minskas stegvis, tills de avskaffas helt under åren Sektorer inom jordbruket som kan ha tilläggsdelar bestämdes utifrån följande produktionsinriktning; tjur- och studbidrag, EU-stöd för stärkelsepotatis, gårdens mjölkkvot, grundleveransrättigheter för socker samt utsädesodling av timotejfrö. (JSM, 2011) Finland är år 2014 indelat i olika regioner för direktstödet där stödsummorna mellan regionerna skiljer sig mellan varandra. De enhetliga stöddelarnas värden 2014 är, 232,51 /ha i region A, 194,29 /ha i regionerna B C1 och 170,33 /ha i regionerna C2 C4. (Landsbygdsverket, 2014)

2 LFA, KOMPENSATIONSBIDRAG (LUONNONHAITTAKORVAUS) Kompensationsbidraget är ett stöd som betalas ut till områden med svåra naturförhållanden. Kompensationsbidraget kallas även allmänt för LFA-stödet, LFA är den engelskspråkiga förkortningen och står för Less Favoured Areas. Kompensationsbidraget har även som mål att bevara en levande landsbygd, samt att gynna miljövänliga odlingssystem. (Landsbygdsverket, 2014) Kompensationsbidragets belopp (landsbygdsverket, 2014): Stödregion /ha A-regionen 150 B-C1-regionen 200 C2-C4-regionen 210 Inom kompensationsbidraget finns också ett nationellt tillägg (=den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget). Tilläggsdelen består av en basdel, samt en tilläggsdel för husdjursgårdar. Stödregionerna A, B1 Stödregionerna C2 C4 och C1 ( /ha) Basdel Tilläggsbelopp för husdjursgårdar BIDRAG FÖR PROTEINGRÖDOR- OCH OLJEVÄXTER Bidrag för proteingrödor och oljeväxter är ett direktstöd som helt finansieras av EU. Bidragets belopp år 2014 beräknas till ca 85 /ha. Eftersom Finland har ett sammanlagt belopp på , beror det slutliga beloppet på hur mycket areal som bidraget söks för. Stödberättigande grödor inom bidraget för proteingrödor och oljeäxter är t.ex. höstraps, höstrybs, åkerärt, sötlupin och blandade växtbestånd där andelen proteingröda/-grödor är minst 50 % av utsädesblandningens vikt. (landsbygdsverket, 2014) BIDRAG FÖR STÄRKELSEPOTATIS Stärkelsepotatisbidraget är ett stöd som bara är menat för odlare. Det finns en del specialkrav med detta stöd, bland annat skall man ha ett odlingskontrakt med stärkelseindustrin, använda en skiftesdatabank, utföra ett kvalitetstest av åkerjorden samt delta i en femdagars kurs. Beloppet av bidraget är ca 560 /ha, i hela landet kan högst betalas ut för bidragsberättigad areal. (landsbygdsverket, 2014)

3 AREALSTÖDEN 2015 AKTIV JORDBRUKARE Från år 2015 betalas EU-stöd endast ut till aktiva jordbrukare. Det gäller följande stod som finansieras av EU helt eller delvis: grundstöd, förgröningsstöd, produktionskopplat stöd, stöd till unga odlare, kompensationsersättning, ersättning för ekologisk produktion, ersättning för djurens välbefinnande och i regel miljöersättning. Som aktiv jordbrukare räknas t.ex. inte flygplatser, järnvägsbolag och permanenta idrotts- och rekreationsanläggningar. Som ett exempel kan nämnas att t.ex. en ridskola med manege inte räknas som en aktiv jordbrukare. Deltidsjordbrukare räknas som aktiva, eftersom de anses vara viktiga för en levande landsbygd. Ett annat krav är att verksamheten skall vara godtagbar året om. (JSM, 2014) GRUNDSTÖD (PERUSTUKI) Grundstödet är en del av det som år 2014 är känt som gårdsstöd. År 2015 kommer gårdsstödet att delas upp i tre delar: grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare. (Sumelius, 2014). Grundstödet är ett direktstöd, dvs. ett stöd som helt är finansierat av EU. Från år 2015 ändras stödregionerna i Finland till att det bara finns två stycken, AB-regionen och C-regionen (se karta från ppt). De stödrättigheter som delades ut 2006 kommer att omförvandlas till grundstödsrättigheter år Stödbeloppet uppskattas till ca 97 /ha i C-regionen och ca 113 /ha i AB-regionen. (Landsbygdsverket (2), 2014) FÖRGRÖNINGSSTÖD (VIHERRYTTÄMINEN) Förgröningsstödet är ett helt nytt direktstöd. Syftet är att styra en del av EU-finansieringen mera mot miljöoch klimatåtgärder. Det nås genom diversifiering av grödor, bevarande av permanent gräsmark och ekologiska fokusarealer (OBS! Ej samma som ekostödet). (Landsbygdsverket (2), 2014) Förgröningsstödet kan betalas för areal med grundsstödsegenskapen A (åker) eller B (permanent betesmark). Totalt används 30 % av finansieringen till direktstöd till förgröningsstödet. De betyder ca 157 miljoner /år till stödregionerna AB och C. Uppskattad stödnivå är 70 /ha till region AB och 65 /ha till region C. (Landsbygdsverket (2), 2014) Åtgärder - Diversifiering av grödor ha minst 2 olika grödor Över 30 ha minst 3 olika grödor - Bevarande av permanent gräsmark - Areal med ekologiskt fokus (Nyland, Egentliga Finland och Åland) Undantag från diversifieringskravet (JSM, 2013): - Gårdar norr om 62:a breddgraden behöver bara ha minst 2 grödor - Gårdar med över 75 % av arealen i vall behöver inte ha minst två grödor

4 STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (NUORET VILJELIJÄT) Från år 2015 kommer det att finnas ett obligatoriskt stöd för unga jordbrukare som är obligatoriskt för alla medlemsstater och som i sin helhet finansieras av EU. Uppskattat stödbelopp är ca 50 /ha för max 90 hektar. (jsm, 2013) Stödvillkor (landsbygdsverket (2), 2014) Sökanden skall vara berättigad till grundstöd under ansökningsåret Sökanden får vara högst 40 år under det år då den första ansökan om grundstöd lämnas in Stödet betalas i högst fem år Ex. om sökande etablerat sig som jordbrukare år 2015 och är högst 40 år gammal, betalas stöd till unga jordbrukare under de fem följande åren KOMPENSATIONSERSÄTTNING (LUONNONHAITTAKORVAUS) Kompensationsersättningen finns till för att kompensera områden med mindre gynnsamma naturförhållanden. Kompensationsersättningen kommer år 2015 att vara uppdelad i tre delar, en medfinansierad del, en nationell tilläggsdel och en nationell förhöjning för husdjurslägenheter. EUfinansieringen är 42 % och den nationella delen 58 %. (landsbygdsverket (2), 2014) Medfinansierad Nationell Nationell husdjur Totalt /ha Stödregion /ha /ha /ha Växt husdjur AB C För år 2015 ökar minimiarealen som den sökande skall ha till sitt förfogande från 3 ha till 5 hektar. Undantag är skärgårdsområden där det räcker med 3 ha. (landsbygdsverket (2), 2014) BIDRAG FÖR JORDBRUKSGRÖDOR (PELTOKASVIPALKKIO) Bidrag för jordbruksgrödor är ett samlingsnamn för övriga EU-direktstöd år Grödor som berättigar till bidrag för jordbruksgrödor är följande: proteingrödor, sockerbeta, stärkelsepotatis samt frilandsgrönsaker (AB-område). Den sammanlagda summan av EU:s direktstöd skall överstiga 200 för att summan skall betalas ut och minsta jordbruksskifte som berättigar till stöd är 0,05 ha. (Landsbygdsverket (2), 2014) Preliminära stödnivåer för jordbruksgrödor AB-område C-område Proteingrödor (inkl. oljeväxter) Råg Sockerbeta Stärkelsepotatis Frilandsgrönsaker

5 Bidrag för jordbruksgrödor: Proteinbidrag Detta bidrag fortsätter i stort sett som tidigare, men kravet på att 10 % av arealen skall utgöras av proteingrödor slopas.namnet oljeväxter faller bort ur stödet, eftersom EU-kommissionen räknar med att oljeväxterna också räknas till proteingrödor. Blandade grödor faller bort ur detta stöd då dessa inte räknas som stöddugliga. Kan hända att man får så in en del spannmål som stödgröda, men det är ännu inte godkänt av kommissionen. (Landsbygdsverket (2), 2014) Som proteingrödor räknas följande grödor: åkerärt, bondböna, sötlupin, vår- och höstraps, vår- och höstrybs, solros, oljelin, oljehampa och oljedådra (camelina). KÄLLFÖRTECKNING JSM EU:s system för direkta stöd. Hämtad från JSM I fortsättningen går EU:s jordbruksstöd till aktiva jordbrukare. Publicerad Hämtad från JSM (2) EU:n yhteinen maatalouspolitiikka - ruokaturvaa ja maaseudun elinvoimaisuutta. Maa- ja metsätalousministeriö / EU-koordinaatio JSM CAP uudistus päätös MMM / EU-koordinaatio Landsbygdsverket Ansökningsguide Seinäjoki. Landsbygdsverket (2) Utbildning om jordbrukarstöd 2014 i Träskända. Sumelius, J Grundbegrepp inom lantbrukets företagsekonomi. Helsingfors Universitet, Institutionen för ekonomi, Kompendium nr 20, Helsingfors. Sumelius, J. & Kola, J Jordbrukspolitiken i den Europeiska unionen. Chapter 6, Handbok i EU-studier (ed. Juhana Aunesluoma, Marie-Louise Hindsberg, Hanna Ojanen & Charlotta Spolander). Studentlitteratur, Stockholm, 2014 (forthcoming).