MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

Transkript

1 ------_.. _--- I nstitutinen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JRDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University f Agricuiturai Sciences, S Uppsala Department f Sil Sciences, Bulletins fm the Divisin f Sil Management Nr Arars Etana Jrdpackningens verkan på grödan under lika väderleksförhållanden Cp respnse t sil cmpactin as influenced by wea th er cnditins ISSN ISRN SLU-JB-M--50--SE

2 Förd I denna rapprt redvisas resultat från ettåriga packningsförsök sm utfördes under talet. Fältförsöken genmfördes vid avdelningen för jrdbearbetning, institutinen för markvetenskap, SLU under ledning av pfessr emeritus Inge Håkanssn. Mellan åren 1969 ch 1981 utfördes packningsförsök med lika ändamål. I rapplien ingår resultat från packningsförsök utförda vid vårsådd. Klimatdata för uppskattning av markens fuktighet erhölls från SMHI. Arbetet för databearbetning ch sammanställning financierades av SLF.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Backgrund... 4 Material ch metder... 5 Uppskattning av markens vattenhalt ch luftfylld psitet under vegetatinsperiden... 6 Resultat ch diskussin... 7 Slutsater... 8 Referenser... "... 26

4

5 Sammanfattning Markpackning har varit ett strt pblem allt sedan mekaniseringen ch intensifieringen av växtpduktinen. För att karlägga lika jrdars ch grödrs packningskänslighet utförde avdelningen för jrdbearbetning vid institutinen för markvetenskap, SLU, mfattande ettåriga markpackningsförsök mellan åren 1969 till Antalet försök uppgick till över 100 ch var fördelade över hela landet. I de flesta försök ingick fyra led (ingen packning, lätt packning, nrmal packning ch stark packning). Packningsskadrna karakteriserades med hjälp av den S.k. packningsgraden (D). Denna definieras sm jrdens trra skrymdensitet i fält i % av trra skrymdensiteten i samma jrd sedan den på labratriet packats med en vertikal tryck av 200 kpa. I en nyplöjd mineraljrd är D mkring 65 ch måste återpackas för att förbättra jrd/t kntakt ch kapillär ledningsförmåga för vatten. Är D mkring 100, så är jrden starkt packad. Den ptimala packningsgraden för km, sm var försöksgröda i studierna sm redvisas här, ligger mkring 87. Vid utförandet av försöken följdes ett likartat schema. Det förekm dck variatin i packning s grads ptimet från år till år för ett fletial försöksplatser ch serier. Den främsta rsaken till de varierande resultaten mellan åren kan ha varit att väderleken under vegetatinsperiden varierade. Med denna hyptes analyserade vi skörderesultat från 53 försök med vårsådda grödr genm att använda mark- ch väderleksdata. Föreliggande rapprt mfattar följande serier: jrdpackning i vårsäd (R2-7204, 13 försök), lika jrdars packningskänslighet (R2-7210, 24 försök), Jrdpackning - lika kms rter (R & 7212, 9 försök), vårsådda grödrs packningskänslighet (R2-7213, 3 försök), ettåriga packningsförsök i km (R2-7214, 4 försök). Från mark- ch klimatdata simulerades markens vattenhalt under vegetatinsperiden. Data för nederbörd, lufttemperatur, vindhastighet ch relativ fuktighet erhölls från närliggande klimatstatiner. För simuleringen av markens vattenhalt användes CUPMde1. Med hjälp av de erhållna simulel'ingsresultaten ch packnings graden bedömdes m det hade inträffat en kritisk situatin vad gällde syre- ch vattenlnäringsbrist ch m markens penetratinsmtstånd hade varit för hög. Resultat av statistisk analys visade att de mest betydelsefulla faktrer för inverkan av packningsgraden på skörden var vattenhalt vid packning såtid extrem trka under vegetatinsperid tillfälligt vattenbrist för hög markfuktighet (syrebrist) under vegetatins periden. Hög vattenhalt vid packningen resulterade i hög packningsgrad men den hade mindre betydelse för skördesänkningen. Tidig sådd i många försök mildrade den negativa inverkan av packningen särskilt under extrem trra växtsäsnger, då nederbörden var så låg att markens vattenhalt minskade kraftigt under hela vegetatinsperiden. Annars rsakade långvarig vattenbrist stra skördesänkningar i hårt packade led. Däremt bserverades stigande skörd med ökande packning s grad m det hade varit krta perider med vattenbrist. Det rsakade förskjutning av packningsgradsptimet. Högst avkastning erhölls för 55 % av de här rapplierade försöksresultaten vid den så kallad packningsgradsptimum (mkring 87 för km). Trendanalys indikerade att den siffran kunde ha varit betydligt högre m man vid packningsförsöket hade lyckats skapa packningsgardsptimet i alla försök. 3

6 Backgrund Markpackningens effekt på grödan ber i hög grad på väderleksförhållandena under vegetatinsperiden. Bland väderleksparametrarna räknas nederbörden ch temperaturen till de viktigaste när det gäller packningens inverkan på grödan (Lipiec & Simta, 1994). m till exempel inträffas en trr perid medelbart efter packningen trkar jrden snabbt upp ch skrymdensiteten ökar ytterligare. Penetratinsmtståndet blir för högt ch tutvecklingen hämmas kraftigt. Det mekaniska mtståndet kan förvärras av skrpbildning m jrden är skrpbildningsbenägen. Grödan lider av vattenbrist ch växtnäringsupptagningen blir mycket lägre än den ptentiella. Även m vattentillgången blir nrmal under senare utvecklingsperid blir skördenivån lägre än "den nrmala" på grund av hämmad utveckling i böljan av vegetatinsperiden. I Sverige har man sedan länge karakteriserat markens packningstillstånd med hjälp av den s.k. packningsgraden (Håkanssn, 1990; Håkanssn, 2000). Packningsgrad (D) definieras sm j rdens trra skrymdensitet i fält i % av trra skrymdensitet i samma j rd sedan den på labratriet packats med ett tryck av 200 kpa. Jrdpverna packas i löst ch fuktigt tillstånd så att man får den starkaste packning sm är möjligt med det använda trycket. Grödans avkastning är väl relaterad till packningsgrad avsett jrdmi. I en nyplöjd mineraljrd är D mkring 65 ch måste återpackas för att förbättrajrd/t kntakt ch kapillär ledningsförmåga för vatten. Är D mkring 100, så är jrden starkt packad. I figur l illustreras kmbinatin av markens packnings- ch fuktighetstillstånd, sm påverkar andra markfysikaliska egenskaper. I figuren anges de kritiska gränserna för penetratinsmtstånd ch luftfylld psitet. Dessa parametrar är starkt beende av markens packnings- ch fuktighetstillstånd (Håkanssn, 2000). I en lucker jrd brukar det inträffa vatten- ch/eller näringsbrist under trr perid. Vattentensinen är för hög ch det råder dålig kntakt mellan jrdpartiklar ch rötterna. Vid hög packningsgrad ch för låg vattenhalt i marken växer rötterna dåligt på grund av högt penetratinsmtstånd. Vid för hög packnings grad ch vattenhalt kan det uppstå syrebrist. Således råder det gynnsamma förutsättningar i det vita fältet medan i det skuggade är sannlikheten för skördeminskning str....(ii (I) (I) :t=: (il Packningsgrad 100 Figur 1. Schematiskt diagram över effekter av packningsgrad ch vattentensin på grödans utveckling (efter Håkanssn & Lipiec,2000) 4

7 Avdelningen för jrdbearbetning vid institutinen för markvetenskap, SLU utförde många ettåriga markpackningsförsök mellan åren1969 ch Antalet försök uppgick till över 100 ch var fördelade över hela landet. Resultaten av dessa ch av kmpletterande mätningar visade att antalet överfarter, frdnsvikten ch fuktigheten vid körning hade str betydelse för packningsgraden (Håkanssn, 1986; Ljungars, 1977). För att undvika packningens efterverkan förflyttades de enskilda försöken vmje år till nya försöksplatser, vanligen inm samma gårdar, men till ungefår samma jrdart. Dessutm följdes ett likartat schema för packning, såbäddsberedning, gödsling ch skörd. Det visade sig att den ptimala packningsgraden (den sm gav högsta skörd) var beende av jrdarten men varierade från år till år för ett flelial försöksplatser ch serier. Vi antg hyptesen att inverkan av packningen inte bara ber på den aktuella packningsgraden utan ckså på väderleksförhållanden under vegetatinsperiden. För att testa hyptesen samlade vi väderleks- ch markdata för att uppskatta markens vatten- ch luftförhållanden under vegetatinsperiden ch analyserade skörderesultaten. Material ch Metder I de ettåriga försöksserierna, sm utfördes mellan åren 1969 ti111981, ingick följande led: A) Ingen packning B) Lätt packning - en överfart, lätt traktr med lågt ringtryck C) Nrmal packning - en överfart, medelstr traktr med högt ringtryck D) Stark packning - fyra överfarter, medelstr traktr med högt ringtryck Iförsöksserierna R2-711 ch R ingick endast tre led (A, B ch D). Då försöksverksamheten utfördes var traktrerna mycket lättare än dagens men däckutrustningarna var sämre än de sm används idag. Således lätta ch medelstra traktrer sm användes i försöken vägde ttalt ca två respektive tre tn (tabell 1). För att undvika packningens efterverkan förflyttades de enskilda försöken varje år till nya försöksplatser, vanligen inm samma gårdar, men till ungefår sammajrdmi. Dessutm följdes ett likmiat schema för packning, såbäddsberedning, gödsling ch skörd. I försöken bestämdes jrdart, vattenhalt vid packningen, matjrdens packningstillstånd ch försöksgrödans avkastning. I försöken ingick serier med både höst- ch vårsådda grödr, men i analysen inkluderades endast packningsförsök vid vårsådd. Från dem uteslöts de försök sm inte ligger i närheten av någn klimatstatin. Således ingick i demla rappli resultat från 53 försök (tabell l). Rapprten mfattar följande serier: jrdpackning i vårsäd (R2-7204, 13 försök), lika jrdars packningskänslighet (R2-7210, 24 försök), Jrdpackning - lika krns rter (R & 7212, 9 försök), vårsådda grödrs packningskänslighet (R2-7213, 3 försök), ettåriga packningsförsök i krn (R2-7214, 4 försök). Det övergripande syftet med dessa försök har varit att undersöka effekten av traktrkörning vid såbäddsberedningen på våren på matjrdens packningsgrad ch på grödans avkastning. I försöken bestämdes vattenhalt vid packningstidpunkt, den trra skrymdensiteten efter packning ch den så kallade standardpackning. Från standard packningen ch packnings graden beräknades packningsgraden (Håkanssn, 1990; 2000). De insamlade mark- ch maskindata anges i tabell 1. Jrdarterna varierade från lätta till styva ler. En serie med rgangen jrd var ckså inkluderad. 5

8 Tabell 1. Mark- ch maskindata för de lika försöks serierna (traktr A användes i led A ch traktr B användes i resten av behandlingarna. Traktrer sm har använts vid packningen kan ha varit andra än sm angavs i tabellen, men den ttala vikten var nästan lika varje år för enskilda försöksserier) Försöksserie Plats/år Traktr: ttalvikt Däckdimensin Pmiikelstrleksfördelning i matjrd A (kg) B Bak Fram Ler Mjäla M Sand MH R lika platser MF /28 6,x16 Varierade jrdart med leralt från BM / 7,5x18 7% till 50% R /20 1 Ugerup BM ,4X36 7,SX BM ,6X38 7,5X18 R2-7210/202 Ugerup BM ,4X36 7,5X BM ,6X38 7,SX18 R2-7210/203 Ugerup MF x x l :.,--- R Stenstugu BM l1x32 6,x Frd ,6x38 7,Sx16 R2-7210/580 Hörsne Bust x32 6,x Bust ,6x36 6,5x16 R2-7210/AC Röbäcksdalen MF 135S ,4x28 6,x BM ,4x38 7,6x18 R Uppsala MF ,4x28 5,x S MF ,6x36 7,5X16 R Lönnstrp BM 4 u 28 12,4X36 7,SX R Lönnstrp BM ,4x36 7,6x16 17 IS Bxer l1x38 7,5X18 0- dubbelmntage Uppskattning av markens vattenhalt ch luftfylld psitet under vegetatinsperiden För att kunna uppskatta markens vattenhalt ch psitet av försöksmarken utnyttjades klimatdata (nederbörd, lufttemperatur, vindhastighet ch relativ fuktighet) från närliggande klimatstatin, sm erhölls från SMHI. I bilaga 1 till 6 anges nederbördsdata från mars till juli. Markdata såsm textur ch skrymdensitet var ckså nödvändiga för simuleringen. För simuleringen av markens vattenhalt användes CUPMdei (Janssn & Karlberg, 2004). Från textur- ch skrymdensitetsdata uppskattades bindningskurvans parametrar, sm behövdes i mdellen, med hjälp av RETC pgrammet (Genuchten m.fl., 1991). Från Simuleringsresultaten ch packningsgraden gjrdes bedömning av kritiska tillstånd på grund av syrebrist, penetratinsmtstånd ch vattenjnäringsbrist. Bedömningen gjrdes kvalitativt för det saknades data för penetratinsmtstånd samt att markens vattenhalt ch skrymdensitet bestämdes endast vid packningen. Således baserades simuleringen på den aktuella skrymdensiteten vid packningen. Skrymdensiteten är en dynamisk parameter ch dess förändring under vegetatinsperiden ber bland annat på markfuktigheten. Statistisk bearbetning utfördes med statistiska pgrammen "The Unscrambler" ( ch Sas ( De mest använda analysverktygen i statistikpgrammen var trendanalys, faktriell anva. Framför allt 6

9 användes PCA (Principal Cmpnent Analysis) från "The Uncrambler" för att identifiera vilka faktrer var mest betydelsefulla för packningens inverkan på grödans avkastning. Resultat ch diskussin I figur 2-14 redvisas packnings graden ch grödans avkastning. Inm parantes vid skördeår anges vattenhalten vid packningen. I figur redvisas matjrdens vattenhalt, simulerad från väderleks- ch markdata. Pilen i figurerna visar såtid ch vattenhalten vid packningen. Från simuleringen gick inte det att precisera vattenhalten för enskilt led på grund av tillräcklig data. Det bedde på att både vattenhalten ch skrymdensiteten bestämdes endast vid packningstidpunkterna. Därför ger simuleringsresultaten endast en indikatin m vattenhushållningen. Figurerna gav ändå en bättre bild av situatinen än vad regndata gjrde.. Högst skörd erhölls för 55,2 % av de analyserade försöken vid den så kallade ptimal packningsgraden (mkring 88 för försöksgrödan). Trendanalys visade dck att m man hade lyckats skapa den så kallade packningsgradptimum i alla försök kunde den siffran varit mycket högre. Andelen försök sm gav högst skörd vid D sm var lägre än 87 var 22,4 %.. För 10,2% av försöken behövdes det högre packningsgrad än den ptimala för högst skörd. För resten 12,2 % bserverades intenågn trend i skördenivån sm kunde förklaras med packningsgraden. Lägst skörd erhölls mest vid högsta packningsgrad (för 62 % av försöken), men ckså vid för låg packningsgrad (för 41 % av försöken). I de flesta försöken var packnings graden i ledet med stark packning endast mkring 92. Allmänt kan man dela resultateten i fyra grupper: 1) Stigande skörd med ökande packnings grad: Anledningen kan vara att matjrden behövde återpackning samt att packningsgraden inte nått den skadliga. 2) Parablfrm, dvs att skörden steg först ch sedan föll när packningsgraden ökade ytterliggare. Teretiskt förväntade man sig ett sådant resultat. 3) Fallande skörd med stigande packningsgrad: Anledningen kan ha varit strukturskadr sm tyvärr inte kunde förklaras med skrymdensiteten. En annan rsak kan ha varit extrem trka i kmbinatin med sen sådd. 4) Utan tydlig trend: Denna grupp utgjrde 12,2 % av försöken. Flertal rsaker kan ligga bakm ett sådant utfall. De mest betydelsefulla faktrer för inverkan av packningsgraden på skörden var vattenhalt vid packning såtid extrem trka under vegetatinsperid tillfålligt vattenbrist för hög markfuktighet (syrebrist) under vegetatins perid. Hög vattenhalt vid packningen resulterade i hög packnings grad men den hade mindre betydelse för skördesänkningen. Tidig sådd i många försök mildrade den negativa inverkan av packningen särskilt under extrem trra växtsäsnger, då nederbörden var så låg att markens vattenhalt minskade kraftigt under hela vegetatinsperiden. Annars rsakade långvarig vattenbrist stra skördesänkningar i hårt packade led. Däremt bserverades stigande skörd med ökande packningsgrad m det hade varit klia perider med vattenbrist. Det rsakade förskjutning av packningsgradsptimet. 7

10 Det var inte någn indikatin på syrebrist på grund av hög markfuktighet förutm i ett försök år 1972 (figur 5). Det finns en str skillnad i skrymdensiteten ch andra markfysikaliska egenskaper mellan mull- ch mineraljrdar. Därför passade inte resultaten från försöken på en mulljrd på Gtland (figur 10) i analysen. För det första är packningsgraden för mulljrden mycket låg även vid stark packning. Det bedde på den höga elasticiteten hs mulljrdar efter packningen, men återhämtningen efter standard packning i labratriet är mycket liten. Packningsgraden (D) av mulljrden i de packade leden var mellan ch 65. D i det starkt packade ledet var mellan 70 ch 75 till skillnad från den i mineraljrdar sm i genmsnitt var 92. Liksm i försök på mineraljrdar varierade packningseffekten från år till år. Två första åren (1972 ch 1973) var högst skörd vid packningsgraden medan 1974 ch 1975 gav alla packade led lägre skörd än ledet utan packning. Slutsatser 1) Packning vid hög markfuktighet rsakade stra skördesänkningar men andra faktrer såsm tidpunkt för sådd ch nederbördsfördelningen hade ckså en str inverkan på skörden. 2) Tidig sådd mildrade den negativ inverkan av packningen ch långvarig trka. 3) Vid krtvarig vattenbrist förflyttades den s.k. packningsgradsptimet åt höger. 4) Liksm de flesta fysikaliska egenskaper var packningsegenskapama hs en mulljrd på Gtland lika från de hs mineraljrdar. 5) I ett fler tal av försöken sm redvisades här kunde man inte skapa den s.k. packningsgradsptimet. 8

11 (14%) 1971 (13 %) 1972 (13 %) " '-<.<. ' Cf ;. ö)... ci<l " <... öl) Cf öl).s 12 Cl Relativskörd : ] <il.<. : ] <il.<. : <lj... <lj... <lj <il bd 8 öl) El 8 öl). 8 : : : Packning.S... Cf.S....S... Cf Figur 2. packningsejfekter på grödans avkastning iförsök R (lerhalt 7-11%, dminerande paktin = m & sand). Inm parantes anges gravimetrisk vattenhalt vid packningen (29 %) 1970 (26 %) 1971 (24%),-, 'U :0 Cf "'" ; 100. <i... ci<l öl) Cf öl) : '2 "'" Cl.. 80 Relativskörd : <lj ] <il "'" : ] <il : <lj <lj ] <il öl) 8 öl) öl) k9 8 "'".S... k9 Cf.S 'tl.s Cf : : : Packning Figur 3. Packningsejfekterpå grödans avkastning iförsök R (lerhalt %, dminerande paktin = 1110). Inm parantes anges gravimetrisk vattenhalt vid packningen. 9

12 (32 %) 1970 ( (18%) '"""' e 150 "... :0 C/ "" ;. 1 '.g :;... <J 110 "... bl) C/ bl) : 90 ] 70 Relativskärd 50 : Cd : 1::;: <l) Cd : <l) <l) Cd bn E ;::l.s bl) E bl) E "" n.s... t).s... t) : : : Packning Figur 4. Packningseffekter på grödans avkastning i försök R (lerhalt %, dminerande FaktilF mjäla). 1 Parantes anges gravimetrisk vattenhalt vid packningen (26 %) 1971 (29%) 1972 (31 %) 1 '--' "... :0 C/ "" ; " <J "g... bl) 90 C/ bl) ] (.) <l) Cd bl) E.s... : Packning Figur 5. Packningseffekterpå grödans avkastning iförsök R (lerhalt 40 %). 1n/11 parantes anges gravimetrisk vattenhalt vid packningen. 10

13 (10%) 1972 (14 %) 1973 (26 %) 1974 (13 %) " f:: J) t J).S 12 al. c(l " ' 80.-"i t : '- U CC; <=: <il.-"i <=: <il.-"i <=: <il.-"i <=: (1) a (1) <il a (1)... (1) J) J) J) E il J).S... 1ii.5 Ci 1ii.S:....5 <=: Packning Figur 6. PackningsejJekter på grödans avkastning i försök R /201, Ugerup, Kristianstad. Inm parantes anges gravimetrisk vattenhalt vid packningen (22 %) 1972,203 (19 %) 1973 (32 %) 1974 (16 %) "... '.-"i t :. c(l -g bd t J) <=: ] al A <=: <il <=: <il.-"i (1) (1) J) E E E J) E.S... 1ii.S... tl l<.s.:: Ci tl <=: <=: <il.-"i <=: '" '" '" Packning <il Figur 7. PackningsejJekter på grödans avkastning iförsök R2-7210/202, Ugerup & ettförsök i serien R /203, Kristianstad. 1nl11 parantes anges gravimetrisk vattenhalt vid packningen. 11

14 1971 (31 %) 1972, 202 (36%) 1973 ( %) 1974 (41 %) '" '" '" '" Ej Ej Ej Ej '" '" c '" Packning '" '" Figur 8. Packningseffekter på grödans avkastning iförsök R /203, & ettförsök i serien R2-7210/202, Ugerup, Kristianstad. ln/11 parantes anges gravimetrisk vattenhalt vid packningen 1972(19%) 1973 (17 %) 1974 (25 %) 1975 (22 %) Relalivskörd c :t:: "ffi..:: c f "ffi c :t:: "ffi..:: c :t:: "ffi..:: L- L- L- il! il! il! ) E.l!l ) E.l!l ) E.l!l ) E.l!l. (/) L- (/) L- (/)... (/) c c c c Packning Figur 9. Packningseffekter på grödans avkastning i försök R2-72 1, StenstuglI. Inm parantes anges gravimetrisk vattenhalt vid packningen. 12

15 1972 (294 %) 1973 (249 %) 1974 (248 %) 1975 (236 %) Relativskörd c ::::: -t: c ::::: -t: c ::::: -t: c :::::..::.:: Q) Q) Q) Q) :i!l :i!l :i!l :i!l J E J!! J E J!! J E J!! J E J!! (/) '- (/). 5 'ö (/) (/).5 'ö c c c c Packning '- Figur J. Packningseffekter på grödans avkastning i försök på mulljrd, R2-7210, Hörsne. Inm parantes anges gravimetrisk vattenhalt vid packningen (41 %) 1972 (34 %) 1973 (35 %) 1974 (29 %) Relativskörd ::::: -t: :::::..::.:: :::::..::.:: :::::..::.:: Q) '- Q) "- :i!l :i!l aj :i!l J J J Ui Q) :i!l J E J!! E E J!! E J!! '- (/) (/) '- (/).5.5 'ö.5 'ö.5 Packning '- Figur l J. PackningsejJekter på grödans avkastning iförsök R2-7210, Röbäcksdalen. Inm parantes anges gravimetrisk vattenhalt vid packningen. 13

16 (32 %) 1976 (29 %) CJ) " "" t CJ) " "" t CJ) " "" t -'"' CJ) " t CJ) " "" t "" t -'"' CJ) " t -'"' t :; t: :; t: :; t: :; t: :; t: t:.:; t: t: Packning Figur 12. PackningsejJekter på grödans avkastning i!örsök R /12, Uppsala. Il10m parantes anges gravimetrisk vattenhalt vid packningen (20 %) 1976(19%) 1977 (21 %) :::?: "el :0 '" "'" '2 Cd " cd '" c '2 "'" u cd... c - 1) öl "'" c - 1) öl "'" - 1) öl "'" 0.0 S 0.0 S 0.0 S cd.s... '".S... '".S... t; Packning... Figur 13. PackningsejJekter på grödans avkastning i försök R2-7213, Lönnstrp. Inm parantes anges gravimetrisk vattenhalt vid packningen. 14

17 (18 %) 1979 (19 %) 1980 (19 %) 1981(20%) " en <fl en r:: c..l<: 100 u.. <l " :0..l<: <fl 80 ID ::..l<: fffi r:: J E J r:: r:: -t r::..l<: E J E J E Ul en Ul en en. r::: 5. r::: 5.r::: 5 Ul. r::: 5 Ul r::: c r::: c Packning Relativskärd Figur 14. Packningseffekter på grödans avkastning i försök R2-7214,Lönnstrp. 1nl11 parantes anges gravimetrisk vattenhalt vid packningel1. 15

18 t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t:: x x x x x x x x x x x x x x x x x x 2: Q.. (j 'ffi.!: c feb-? mar-l apr-? maj-l jun-? jul-? feb-?1 mar-?1 apr-?1 maj-?1 jun-?1 jul-?1 t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. E 45. x x x x x x x x x 2: Q.. (j...,.!: c 15 aj feb-72 mar-72 apr-72 maj-72 jun-?2 jul-72 Figur ISa-c. Uppskattad vattenhalt i matjrden jrförsök R2-7204, lerhalt 7-11%, dminerande Falctin 1710 & sand (klimatstatin: Malmslätt). t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. E x x x x x x x x x 2:- x x x x x x x x x 2: /. (j....!: c aj feb-69 mar-69 apr-69 maj-69 jun-69 jul-69 feb-? mar-l apr-? maj-l jun-? jul-?,-... t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. t::. X X X X X X X X x E 45. 2: Q.. (j 'ffi.!: 15 c aj 1il feb-?1 mar-?1 apr-?1 maj-?1 jun-?1 jul-?1 - Vattenhalt i packat led; -- Vattenhalt i packat led; l Psitet utan packning; x Psitet vid packning; Visningsgräns utan packning; Visningsgräns vid packning Figur 16a-c. Uppskattad vattenhalt i matjrden för jrsök R2-7204, lerhalt 12-18, dminerande Faktin m, (klimatstatin: Malmslätt). 16

19 te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. '""' X X X X X X X X X X X X X X X X X x E c. <el 15.c (!) :j::: C feb-69 mar-69 apr-69 maj-69 jun-69 jul-69 feb-? mar-l apr-? maj-l jun-? jul-? te. te. te. te. te. te. te. te. te. E 45 X X X X X X X X X - el. <el 15.c 15 (!) :j::: feb-?1 mar-?1 apr-?1 maj-?1 jun-?1 jul-?1 Figur 17 a-c. Uppskattad vattenhalt i m at jrden för försök R2-7204, lerhalt %, dminerande fi'aktin mjäla (klimatstatin: Malmslätt). te. te. te. te. te. te. te. te. E - 2: te. te. te. te. te. te. te. x x x x x x x x x x x x x x x x x x c. <el / / -.c (!) feb-69 mar-69 apr-69 maj-69 jun-69 jul-69 feb-? mar-l apr-? maj-l jun-? jul-? te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. te. '""' X X X X X X X X X C X X X X X X X X x E / k. c. <el 15.c (!) feb-?1 mar-?1 apr-?1 maj-?1 jun-?1 jul-?1 feb-?2 mar-72 apr-?2 maj-72 jun-?2 jul-72 - Vattenhalt i packat led;... Vattenhalt i packat led; Psitet utan packning; '" x Psitet vid packning; Visningsgräns utan packning; Visningsgräns vid packning Figur 18a-d Uppskattad vattenhalt i matjrden för försök R2-7204, lerhalt 44 % (klimatstatin: Malmslätt). 17

20 , ,, , E 45 x x x x x x x x xx 2: a Q) t 6 t t t t 6 t t6 feb-?1 mar-?1 apr-?1 maj-?1 jun-?1 jul-? x x x x x x x x x x ----,-----r _r feb-72 mar-72 apr-?2 maj-72 jun-72 jul-72 t. x x x x x x x xx, x x x x x x x x x x :m ,_------_, feb-?3 apr-?3 jun-?3 jul ,,_ ,-.--J feb-?4 apr-?4 jun-?4 jul-?4 Figur 19a-d. Uppskattad vattenhalt i matjrden /ör/örsök R , Ugerup (klimatstatin: Kristianstad),.-.. -, , E t. t. t. t. t. t. t. t. t. t. -5' 45 x x x x x x x x x x 2:! / - s::. c Q) ,-----, _r feb-?1 mar-?1 apr-?1 maj-?1 jun-?1 jul-? x x x x x x x x xx ,-----,-----,------, ,---' feb-72 mar-72 apr-?2 maj-72 jun-72 jul-72, , E x x x x x x x x -5' 45 a.. v --- v v v v vv v ,-----,------, ,---,--' feb-?3 mar-73 apr-?3 maj-73 jun-?3 jul x x x x x x x x xx r---,---,---,--- feb-?4 mar-?4 apr-?4 maj-?4 jun-?4 jul-74 - Vattenhalt i packat led;... Vattenhalt i packat led; t, Psitet utan packning; x Psitet vid packning; Visningsgräns utan packning; Visningsgräns vid packning Figur 20a-d. Uppskattad vattenhalt i matjrden/ör försök R , Ugerup (klimatstatin: Kristianstad). Sijji-rna ifigurerna anger vattenhalten strax/öre packning ch sådd. 18

21 ---. I:; I:; ) I:; I:; I:; I:; 1:;1:; X X X X X X xx E ?;- 1:: 8. I:; I:; I:; I:; /x I:; I:; I:; I:; I:; I:; X X X X X X ö... ""'-"' """v.c c Q) feb-?1 mar-?1 apr-?1 maj-?1 jun-?1 jul-?1 feb-72 mar-72 apr-72 maj-72 jun-72 jul I:; I:; I:; te, te, I:; te, te, te, Il te, te, Il Il te, te, te, te, te, Il X X X X X X X X X X E :: C!. ö 'ffi X? X X X X X X X X.c Q) v v v feb-?3 mar-73 apr-?3 maj-73 jun-?3 jul-?3 feb-?4 mar-?4 apr-?4 maj-?4 jun-?4 jul-?4 Figur 21 a-d. Uppskattad vattenhalt i matjrdenfärfärsäk R ,Kristianstad klimatstatin: Kristianstad) ; ' I:; I:; Il I:; I:; I:; I:; Il Il Il I:; I:; Il I:; I:; Il te, I:; E..?;- 40 X X X X X X 2: C!. Cl 'ffi.c Q) 40 X X X X X X X X X feb-72 mar-72 apr-72 maj-72 jun-?2 jul-72 feb-?3 mar-73 apr-?3 maj-73 jun-?3 jul I:; I:; te, I:; I:; I:; I:; I:; I:; I:; te, te, I:; I:; I:; I:; I:; I:; E X X X X X X X X X X X X X X X X X x :: / C!. ö... tm.c :m 0-/------,-----, ,---' r r feb-?4 apr-?4 maj-?4 jul-?4 feb-?5 apr-?5 jun-?5 jul-?5 - Vattenhalt i packat led;... Vattenhalt i packat led; t, Psitet utan packning; x Psitet vid packning; Visningsgräns utan packning; -I Visningsgräns vid packning Figur 22 a-d. Uppskattad vattenhalt i matjrden färfärsäk R Stenstugu, Gtland (klimatstatin: Visby Flygplats). 19

22 100, , """' - E 80 2: Q. ca c c 20 t <) <) <) <) <) <) <) <) -----r----,-----r feb-72 mar-72 apr-72 maj-72 jun-72 jul , , E 80» 2: Q. ca 'ffi 40.c c,gj , , 80 x v x x v x v v v v v ,-----,-----,------,,-----,--' x x x x x v v feb-73 mar-73 apr-73 maj-73 jun-73 jul , , x v X v X v X X X X v v / v v X X -Iv v feb-74 mar-74 apr-74 maj-'74 jun-'74 jul-'74 feb-75 mar-75 apr-'75 maj-?5 jun-75 jul-?5 - Vattenhalt i packat led; - Vattenhalt i packat led; Psitet utan packning; x Psitet vid packning; Visningsgräns utan packning; Visningsgräns vid packning Figur 23a-d. Uppskattad vattenhalt i matjrdenförförsök R , l11ulljrd- Hörsne-Gtland (klimatstatin: Visby Flygplats). E 45» 2: 8. ().- "2 15, , X X X t; X X xx,gj t t t t t t t t tt feb-?1 mar-'71 apr-?1 maj-?1 jun-?1 jul-? x x x x x x x x x x ,----,-----,---,---,----' feb-72 mar-72 apr-72 maj-72 jun-72 / jul : Q. ca....c ffi 15 TA--X_-"_,--x_--,, x x x x x x x x x x / t t t t t t t t tt ,,----,----,-----,---,-...J feb-73 mar-'73 apr-'73 maj-?3 jun-?3 jul-?3 '"--,r _,r---_, x x x x x x x x x x t t t t t t t t tt ,-----,----,------,-----,- feb-?4 mar-?4 apr-?4 maj-?4 jun-?4 jul-?4 - Vattenhalt i packat led;... Vattenhalt i packat led; Psitet utan packning; x Psitet vid packning; Visningsgräns utan packning; Visningsgräns vid packning Figur 24a-d. Uppskattad vattenhalt i matjrden för försök R , Röbäcksdalen (klimatstatin: UmeåFlygplats). 20

23 t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. C X X X X X X X X X X X X X X X X X xx E 45 - / / c. ca... (ii.c c feb-?5 apr-?5 maj-?5 jul-?5 feb-?6 mar-?6 apr-?6 maj-?6 jun-?6 jul-?6 t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. X X X X X X X X X X X X X X X X X x E / V V V V V v v v c. ca.,... (ii v v v v.c c ID :t::: (Il feb-77 apr-77 maj-77 jul-77 feb-?8 mar-?8 apr-?8 maj-?8 jun-?8 jul-?8 Figur 25a-d. Uppskattad vattenhalt i matjrden jör[örsök R Uppsala (klimatstatin: UItuna)., , 45 2:: c. ca.c c 15 -l----,--..,------,---, ,---.j feb-?5 mar-?5 apr-?5 maj-?5 jun-?5 jul-? "\"" feb-?6 mar-?6 apr-?6 maj-?6 jun-?6 jul-? E 45 - c. ca x x x x x x -l----,_-_,--_,-- feb-77 mar-77 apr-77 maj-77 jun-77 jul-77 - Vattenhalt i packat led;... Vattenhalt i packat led; /', Psitet utan packning; x Psitet vid packning; Visningsgräns utan packning; Visningsgräns vid packning Figur 26a-c. Uppskattad vattenhalt i matjrdenjör jörsök R2-7213, Lönnstrp (klimatstatin: Lund) 21

24 e...- E t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. - " 40 x x x x x x x 40 x x x x x x.. (j 'ffi c c Ql ::::: feb-78 mar-78 apr-78 maj-78 jun-78 jul-78 feb-79 mar-79 apr-79 maj-79 jun-79 jul-79 e...- t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. E t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. t:. - X X X X X X X X X X X X X X X X (j....c c Ql 1i5 feb-80 mar-80 apr-80 maj-80 jun-80 jul-80 feb-81 mar-81 apr-81 maj-81 jun-81 jul Vattenhalt i packat led; "'""'" Vattenhalt i packat led; i'. Psitet utan packning; x Psitet vid packning; Visningsgräns utan packning; Visningsgräns vid packning Figur 27 a-d. Uppskattad vattenhalt i mat jrden för försök R2-7214, Lönnstlp (klimatstatin Lund) 22

25 Bilaga 1. Nederbörd under vegetatinsperiden (K.Tistianstad, 'N 'E), ,------, , feb-71 maj-71 jul-71 _r feb-72 maj-72 jul-72 '2 J -, E 5 "E ' -e 10 Q) ' Q) Z -'-'-"-_""_'YULl.W.-\L)-Jl. feb-73 maj-73 jul-73, ,-----, feb-74 maj-74 jul-74 Bilaga 2. Nederbörd under vegetatinsperiden (Lund, 'N 13 20'E) l. 20 E -S " :0..Cl 10 ID " ID Z 0-.J.l1.J...L.L...clJ.lLL...Lll--r''''-''-'WlJ.L...I.LL-IL --,-L.lJ..LL--l feb-75 apr-75 jul ll-u--w feb-76 maj-76 jul-76, WWLaLliWllLLlliWW feb-77 maj-77 jul-77 23

26 Bilaga 3. Nederbörd under vegetatinsperiden (Malmslätt, 58 40'N 15 54'E) : 40 E.s 20 -e Q) al 10 z L-rnLL- feb-69 apr-69 jun W feb-70 apr-70 jun e Q) al 10 z -1-"..llW.:JJllLW.L feb-71 apr-71 jun L MW-- _.ID-_ feb-72 apr-72 jun-72 Bilaga 4. Nederbörd under vegetatinsperiden (Visby Flygplats, xx 79 'N 'E) apr-?2 jun-72 jul-?2 LWlliWWllifeb-?3 apr-?3 jun-?3 50, lll.j-lljl.ili..h..,.t-lliljl./ljj.!.l---,--.---""-l1j...j feb-?4 apr-?4 jun-?4 feb-?5 apr-?5 jun-?5 24

27 Bilaga 5. Nederbörd under vegetatinsperiden (Ultuna, 59 81'N 'E) ; 40 E g 20 1: Q) al 10 z 50, , feb-75 apr-75 jun-75 50, , U-MLlliWm, mar-76 apr-76 jun '2 40 J - 't:l E g 1:1 ' 20 1: Q) 't:l Q) 10 z feb-77 apr-77 jun t-"-"""'-'-""'.ull,",,-,,--,.ill.l_.j.!l.l-'ljljwj"r"'-'ll...j feb-78 maj-78 jul-"18 Bilaga 6. Nederbörd under vegetatinsperiden (Klimatstatin:Umeå Flygplats, 'N 'E) '2 J 't:l E g 1:1 ' 1: Q) 't:l Q) z feb-"11 apr-"11 jun-"11 feb-"12 apr-"12 jun-"12 '2 g; 40 ' :1 ' 1: Q) ' Q) z feb-73 apr-73 jun-"13 feb-74 apr-"14 jun

28 Referenser Håkanssn, L Översikt över jrdpackningspblematiken i jrdbruket med utgångspunkt från den svenska frskningen. I: Jrdpackningskördepåverkan, mtåtgärder ch eknmi, Rapprter frånjrdbearbetningsavdelningen, nr 71:5-19. Håkanssn, L, A methd fr characterizing the state f cmpactness f the plugh layer. Sil Tillage Res. 16: Håkanssn, L, 2000.Packning av åkermark vid maskindrift. mfattning-effektermtåtgärder. Rapplier från j rdbearbetningsavdelningen,nr 99. Institutinen för markvetenskap, SLU, Uppsala. Håkanssn, L & Lipiec, A review f the usefulness f relative bulk den sit y values in studies f sil structure and cmpactin. Sil Tillage Res. 29, Janssn, P-E & Karlberg, L., Cupled heat and mass transfer mdel fr s ilplant-atmsphere systems. Ryal Institute f Technlgy, Dept f Civl and Envinmental Engineering, Stckhlm 435 pp., ft12jjvvyvw.lwillh.se /CupMdellCupMdel.pdf. Lipiec, J. & Simta, C., Rle f s il and climatic factrs in influencing cp respnses t s il cmpactin in Central and Eastern Eupe. In: B.D Sane & C.Van uwerkerk (Editrs) Sil Cmpactin in Cp Pductin, Elsevier, Amsterdam. pp Ljungars, A lika faktrers betydelse för traktrernas jrdpackningsinverkan. Mätningar Lantbrukshögsklan, Uppsala. Rapprter från jrdbearbetningsavdelningen, nr 52, 43 s. Sas Institute. (btt12://vvww.sas.cm/). The Unscrambler. (ll11j2:// Van Genuchten, M.T., Leij, F.J. & Yates, S.R The REtC cde fr quantifying the hydraulic functins f unsaturated sils. EP A/0/2-91/065. US EP A ffice f Research and Develpment. Washingtn, DC. 26