F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1
Antaganden Rationalitetsantagandet - Individer är nyttomaximerande och företag är vinstmaximerande. Fullständig konkurrens - Alla enskilda företag är pristagare kan sälja så mycket eller så lite de vill till ett givet pris. Två produktionsfaktorer; Arbetskraft (L) och kapital (K). På kort sikt är K givet, endast L kan förändras. 3 Utbud av arbetskraft Utbudet av arbetskraft bestäms av nyttomaximerande individer. Individer väljer att fördela dygnets 24 timmar mellan fritid och arbete. Individer har olika preferenser gällande fritid och arbete olika indifferenskurvor. Budgetrestriktionen utgörs av den inkomst individen kan få om hon väljer att arbeta alla 24 timmar. 4 2
Figur 1: Val mellan arbete och fritid Inkomst Fritid 5 Utbud av arbetskraft Exempel Antag att timlönen är =100 kr. Antag att timlönen stiger. Hur förändras individens val? Substitutionseffekt: Antalet timmar i arbete stiger eftersom alternativkostnaden för fritid har ökat, det har relativt sett blivit dyrare att vara ledig. Inkomsteffekt: Eftersom timlönen har ökat kan individen efterfråga mer fritid och ändå tjäna lika mycket (eller mer). Vid låg lön rimligt att substitutionseffekten överväger Vid hög lön möjligt att inkomsteffekten överväger. 6 3
Figur 2: Exempel utbud av arbetskraft Inkomst Fritid 7 Utbud av arbetskraft forts. Kurvan för en individs arbetsutbud kan vara negativt lutande över en viss lönenivå. Figur 3: Utbud av arbetskraft individen W, timlön Antal timmar i arbete/dag 8 4
Utbud av arbetskraft hela marknaden Horisontell summering av alla individers utbudskurvor för arbetskraft ger utbudskurvan för hela marknaden. Positiv lutning. Figur 4: Utbud av arbetskraft hela marknaden W, timlön L 9 Efterfrågan på arbetskraft Efterfrågan på arbetskraft bestäms av vinstmaximerande företag. Ett företag kan anställa arbetskraft, L, till ett givet pris, w. Hur många vill företaget anställa? Intäkten av att anställa en extra enhet arbetskraft måste vara minst lika stor som kostnaden. Vad är då intäkten? 10 5
Viktiga begrepp MP L (marginalprodukten) -- Visar hur produktionen förändras om mängden arbetskraft förändras marginellt. MP L = Q/ L MR (marginalintäkten) -- Visar hur intäkterna förändras om produktionen förändras marginellt. MR = TR Q = P 11 Efterfrågan på arbetskraft forts. MRP L (värdet av marginalprodukten, VMP, enligt Frank) --- Värdet av den extra produktionen som arbetskraften tillför. MRP L = MP L MR = Q L TR Q = TR L Om MRP L > w är det lönsamt att anställa fler. Om MRP L < w är det lönsamt att anställa färre. Vinstmaximeringsvillkor: MRP L = w 12 6
Efterfrågan på arbetskraft MRP L -kurvan visar företagets efterfrågan på arbetskraft. Kurvan är negativt lutande Ju lägre lön desto fler vill företagen anställa. Figur 5: Efterfrågan av arbetskraft W, timlön Olika efterfrågekurvor på kort och lång sikt. (Mer elastisk på lång sikt.) L 13 Figur 6: Jämvikt på arbetsmarknaden w Antal arbetare 14 7
Efterfrågan på kapital Två typer av kapital Finansiellt kapital; pengar eller liknande tillgångar. Realkapital; fysisk utrustning som genererar faktiska flöden av produktion, t.ex. maskiner, fabriker, fordon, datorer. Kostnaden för en extra enhet kapital = r (hyra). Hur mycket kapital vill företaget använda? Värdet av den extra produktionen som en extra enhet kapital tillför = MRP K MRP K = MR MP K 15 Efterfrågan på kapital forts. Om MRP K > r är det lönsamt att använda mer kapital. Om MRP K < r är det lönsamt att använda mindre kapital. Vinstmaximeringsvillkor: MRP K = r r Figur 7: Efterfrågan på kapital K 16 8
Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Företag kan ibland hyra kapital, men ofta handlar det om att de köper kapital, såsom maskiner och fabriker, som används under flera år. Vid investeringsbeslut måste kostnader idag vägas mot intäkter i framtiden. Vad kostar en maskin idag? Vilket överskott kommer maskinen att generera i framtiden? För att svara på detta används beräkningar av nuvärde (present value, PV). 17 Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut forts. Exempel 100 000 kr sätts in på banken till marknadsräntan i. -Hur mycket kommer pengarna vara värda om ett, två, tre osv. år fram i tiden? - Vad är nuvärdet av värdet fem år fram i tiden? 0 1 2 3 4 5 100 100 (1+i) 100 (1+i) ² 100 (1+i) ³ 100 (1+i) ⁴ 100 (1+i) ⁵ Tid 100 (1+i)⁵ / (1+i)⁵ = 100 18 9
Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut forts. Exempel Antag att en maskin kan köpas för investeringskostnaden 400 000 kr idag. Varje år under 5 år kommer maskinen att ge ett överskott på 100 000 kr. Därefter är maskinen oanvändbar och skrotvärdet är noll. Räntan är 10%. - Bör investeringen genomföras? - Blir resultatet annorlunda om räntan är 5%? 0 1 2 3 4 5 100 100 100 100 100 Tid 100 / (1+i) 100 / (1+i)² 100 / (1+i)³ 100 / (1+i)⁴ 100 / (1+i)⁵ 19 Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut forts. Beräkning Kostnaden: 400 000 Nuvärdet av de framtida överskotten: Om i = 10% är nuvärdet av framtida överskott: 379. NPV = - Kostnader + Intäkter = - 400 + 379 = -21 Investeringen bör ej genomföras! Om i = 5% är nuvärdet av framtida överskott: 433 NPV = - Kostnader + Intäkter-400 + 433 = 33 Investeringen bör genomföras! Ju högre ränta desto lägre blir nuvärdet! 20 10