TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1
TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA OCH STÄRKA Bild 2
Bakgrund Hur jag gjort Vad jag kom fram till Syntes av dessa 4 studier Framtida forskning, gå vidare Bild 3
BAKGRUND "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller handikapp WHO definition 1947 hälsa som en resurs i livet inte som ett mål i sig WHO 1988 hälsa, att må bra, att känna ett välbefinnande och att kunna genomföra små och stora projekt. Dahlberg & Segesten 2010 Bild 4
VAD FANNS? HBSC, Svenska skolbarns hälsovanor. www.folkhalsomyndigheten.se//www.fhi.se/statistik-uppfoljning/skolbarns-halsovanor/ Jerden et.al. 2010. Gender differences and predictors of self-rated health development among Swedish adolescents. Landstedt, 2010. Life circumstances and adolescent mental health Wiklund, 2010. Close to the edge Beckman & Hagquist, (2010). Hur barn och ungdomar i Sverige mår. http://kau.divaportal.org/smash/get/diva2:293058/fulltext03.pdf Bild 5
TONÅRSFLICKORS PERSPEKTIV Att beskriva hur tonårsflickor erfar hälsa Vad gör att de må bra? Ansats Datainsamling Finna informanter Variation Intervjuer, 15 tonårsflickor Bild 6
RESULTAT För tonårsflickor innebär hälsa att kunna leva ut sin kropp. God hälsa - bebo sin vardagen. Meningsfulla sammanhang. Hantera sin vardag, balansera vardagslivet Stämning Utmanas Genom sin kropp vara i rörelse mot välbefinnande Bild 7
GEMENSKAP I sina relationer med andra strävar tonårsflickor mot att skapa gemenskap där de känner samhörighet med betydelsefulla andra. jag känner all trygghet i dem liksom, det att de verkligen lyssnar å hjälper en, verkligen, å stöttar en, å tar en för den man är. Bild 8
ATT HANTERA OCH INFÖRLIVA KRAV OCH FÖRVÄNTNINGAR Mål Kontroll jag gör oftast en lista till min almanacka som jag kryssar av vad jag ska göra, det är väldigt bra att hålla koll, men ju mer man kollar på den desto mer stressad blir man// så känner jag hela tiden i bakhuvudet att jag måste plugga. Bild 9
KÄNSLOMÄSSIG BERG- OCH DALBANA Stämning Inkännande man kanske är med en kompis å så kommer någon häftigare kompis å så säger dom kom med här istället å så, så står man där ensam å ingen bryr sig Bild 10
ATT STRÄVA EFTER BALANS Pröva Mod då känner jag YES, det går ju faktiskt, jag kan ju faktiskt det här Bild 11
HUR PÅVERKAR LEVNADSFÖRHÅLLANDE TONÅRSFLICKORS HÄLSA 4 berättelser Hanterar vardagslivet Balanserat - känna sig harmonisk. Mångtydlighet känna sig förvirrad. Intellektuellt projekt sträva efter kontroll. Kamp känna sig missmodig. Bild 12
Sue är mitt i tonårsperioden och tillsammans med sina syskon bor hon varannan vecka med mamma och varannan vecka med pappa. Sue var tidigare blyg och beskriver sin upplevelse av de tidiga tonåren som om hon levde ensam bakom en glasvägg. Hon fick hjälp, bland annat av en kamrat som hade liknande erfarenheter. Nu är Sue nyfiken på andra och har vänner både i skolan och på fritiden. Hon trivs i skolan och i lagsporten, där hon utmanas och tycker alla hjälper varandra. Sues humör svänger, en stund är hon glad för att i nästa vara ilsken eller ledsen. Hon retar sig ofta på sina syskon och mamma, vilket visas i språk med hetsiga toner. Sue delar sitt fritidsintresse med pappa som de utövar tillsammans. Hon är gärna med vänner men har också behov av tid att vara själv. Tid när hon ensam lyssnar på musik, tränar, läser eller ser på teve som avkoppling. Bild 13
Sues erfarenhet av att leva i ensamhet utan att ha någon att dela sitt liv och sina erfarenheter med väckte insikt om att hon själv är ansvarig för sitt liv och hur hon vill leva. Det okända är en källa till osäkerhet samtidigt som det lockar. Sue vet att dela något med andra kan innebära närhet och meningsskapande gemenskap. De känslosvängningar som finns i hennes liv, tar mycket av hennes energi eftersom hon inte alltid förstår varför de sker. Känslosvängningarna försöker hon hantera med hjälp av olika strategier, glädje delas med alla samtidigt som irritation hålls dold och ges utrymme i de tillitsfulla relationerna med syskon och mamma medan i avskildhet ges nedstämdhet plats. Till skillnad från tidigare i tonåren är Sue nu mer utåtriktad. Tillvaro med andra balanseras med tiden som hon är själv. Sues känslor styr vardagen och hon försöker hantera dem så de inte ska förstöra hennes relationer med andra. Bild 14
4 berättelserna vad gav de? Tonårsflickors hälsa kan förstås mot bakgrund av deras erfarenheter av levnadsförhållanden. Tonårsflickors hälsa kan stödjas genom att de har tillgång till forum där de kan tala om sina levnadsförhållanden. Bild 15
Tonårsflickors hälsa påverkas av de som finns i flickornas närhet. Oavsett om de är medveten om det och vill det eller inte. Tonårsflickor har behov av att få tala om sina upplevelser. Bild 16
HUR FÖRÄLDRAR KAN STÖDJA TONÅRSFLICKORS HÄLSA Bild 17
RESULTAT Tonårsflickors hälsa och välbefinnande stöds i en kärleksfull anda som tillåter flickorna att finna sina egna vägar att utvecklas, dock inom givna ramar. Bild 18
RESULTAT Utmaning Balansera behov av kontroll Upprätthålla tillitsfulla relationer Samspela för att underlätta dotterns övergång till självständighet Förändra föräldrarollen från att ha styrt till finnas till hands Bild 19
SAMSPELA FÖR ATT UNDERLÄTTA DOTTERNS ÖVERGÅNG TILL SJÄLVSTÄNDIGHET meningen är ju att man coachar dem att göra det själva inte att man curlar dem och gör det åt dem. Det är en väldig skillnad för man vill ju att de ska växa, för det är ju den stora grejen. Så de kan känna att nu har det landat nu förstår de sig på detta. Så de kan klara ut saker och ting själva. Bild 20
FÖRÄNDRA FÖRÄLDRAROLLEN Man får ju möta sidor hos sig själv när man är förälder som man kanske inte räknade med från början. Så det är jättespännande. Det är ju också en resa att vara förälder det kan ju jag känna. Alltså detta med att lämna saker och låta blir att gå igång på allting. Det måste du lära dig. Sensitivitet för tonårsdotterns livsvärld! Bild 21
HUR SKOLSKÖTERSKOR KAN FRÄMJA TONÅRSFLICKORS HÄLSA Tonårsflickors hälsa och välbefinnande målet för deras daglig arbete Krävs flexibilitet Strävan är att göra positiv skillnad Bild 22
RESULTAT Strävan att skapa ömsesidiga relationer Hjälpa flickorna nå insikt om sin situation Stödja hälsosam livsrytm Vara pålitlig när flickorna har svåra problem Avdramatisera normer och ideal Samarbeta för att stödja hälsa och lärande Bild 23
SYNTES Känslan av gemenskap gör vardagen meningsfull Bild 24
Känna sig sedd Tillåts växa Balansera och hantera vardagslivet Utveckla självkännedom Bild 25
SAMMANFATTNING RELATIONER Tillitsfulla relationer Bild 26
SAMMANFATTNING GEMENSKAP Utmana Sätta gränser Bild 27
SAMMANFATTNING GEMENSKAP MED FÖRÄLDRAR Anpassa sitt föräldraskap Bild 28
SAMMANFATTNING HÄLSOSAM LIVSRYTM Rutiner Synliggöra livspusslet Bild 29
SAMMANFATTNING REFLEKTION Positiv rörelse Livskraft Bild 30
FRAMTIDEN Vetenskapsrådet sociala sammanhang som familj, förskola, skola och de kamrat- och vuxenrelationer som utvecklas där, lärandet och delaktigheten i skolan men också prestationskraven och konkurrensen där, levnadsvanor hos barnet själv och i dess närmiljö, fysisk miljö, bostadsförhållanden och samhällsplanering, sambandet med sociala och ekonomiska faktorer. http://www.vr.se/forskningsfinansiering/sokabidrag/vetenskapsradetsutlysningar/aktuellautlysningar/projektbidragino mbarnsochungdomarspsykiskahalsa.5.2302fa711489c4798d4cfab.html Bild 31
Bild 32