Samrådsredgörelse Ansökan m nätkncessin för linje för ny 220 kv-ledning mellan vindkraftpark Ödmården ch transfrmatrstatin Grönviken, Söderhamns, Gävle ch Ockelb kmmuner, Gävlebrgs län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Bergvik Skg AB har för avsikt att, genm sitt nätblag Bergnät 1 AB (nedan kallat Bergnät), anlägga en ny 220 kv-ledning mellan vindkraftpark Ödmården ch den planerade transfrmatrstatinen Grönviken sydväst m Lingb. För att uppföra ch driva ledningen krävs tillstånd, så kallad nätkncessin för linje enligt ellagen (1997:857). Ellagen ställer krav på att en miljöknsekvensbeskrivning (MKB) ska ingå i en ansökan m nätkncessin för linje. Arbetet med att upprätta en miljöknsekvensbeskrivning inleds med samråd i enlighet med 6 kap 4 Miljöbalken. Bergnät har anlitat Pöyry Sweden AB för att genmföra samråd ch upprätta MKB:n. 1.1 Syfte Syftet med den nya ledningen är att ansluta den planerade vindkraftparken Ödmården till elnätet. Ledningen är en förutsättning för att prducerad el ska kunna levereras till överliggande elnät. Ledningen uppförs under förutsättning att tillstånd erhålls för vindkraftpark Ödmården. 2. Samrådets genmförande Bergnät bjöd in Länsstyrelsen i Gävlebrgs län, Söderhamns, Gävle ch Ockelb kmmuner till ett infrmatinsmöte, innan samrådet började. Infrmatinsmötet genmfördes 30 april 2015 i länsstyrelsens lkaler i Gävle. Vid mötet gick Bergnät igenm förutsättningarna för prjektet ch tg in synpunkter på vad sm bör beaktas i det frtsatta arbetet, samt vilken samrådskrets sm skulle bjudas in till samråd. Samråd har genmförts skriftligen genm att brev med inbjudan till samråd, tillsammans med samrådsunderlaget, Bilaga S1, skickats till länsstyrelse ch kmmuner, statliga myndigheter, nätägare, företag, intresserganisatiner, jaktlag samt berörda fastighetsägare (se Fel! Hittar inte referenskälla.). De fastighetsägare sm ansågs beröras av ledningssträckningen är de vars fastigheter ligger inm ca 100 m från sträckningen. Även rättighetsinnehavare har bjudits in. Samrådet påbörjades i slutet av juni 2015 ch avslutades i mitten av ktber 2015. 1
Tabell 1. Myndigheter, rganisatiner, företag ch föreningar sm bjudits in till samråd. Myndighet/rganisatin LÄNSSTYRELSE OCH KOMMUN 2 Synpunkt inkm Bilaga Länsstyrelsen i Gävlebrgs län 2015-09-04 Bilaga S2 Söderhamns kmmun 2015-09-08 Bilaga S3 Gävle kmmun 2015-08-27 Bilaga S4 Ockelb kmmun 2015-09-01 Bilaga S5 STATLIGA MYNDIGHETER Sveriges Gelgiska Undersökning (SGU) 2015-09-02 Bilaga S6 Skgsstyrelsen 2015-08-25 Bilaga S7 Trafikverket 2015-08-07 Bilaga S8 Försvarsmakten 2015-09-08 Bilaga S9 NÄTBOLAG Svenska Kraftnät (SvK) 2015-08-31 Bilaga S10 Ellevi AB 2015-08-31 Bilaga S11 Vattenfall Eldistributin AB 2015-08-25 Bilaga S12 Skanva (TeliaSnera) 2015-07-06 Bilaga S13 FÖRETAG wpd Strgrundet Nät AB 2015-08-31 Bilaga S14 Gästrike Vatten AB 2015-08-16 Bilaga S15 ORGANISATIONER Friluftsfrämjandet Gästrikland (Regin Mälardalen) - Friluftsfrämjandet Hälsingland (Regin Mitt) - Gävlebrgs läns Ornitlgiska Förening - LRF Lantbrukarnas Riksförbund - LRF (Sandviken) - Naturskyddsföreningen - Naturskyddsföreningen, Gävlebrg - Ockelb NÖ fvf - Sveriges Ornitlgiska Förening (SOF) - Pilgrimsgruppen i Hamrånge - JAKTLAG Grönvikens VVO - Löten - Nran - Wifrs - Ödmrden - Ödmrden Axmarskgen -
Myndighet/rganisatin RÄTTIGHETSINNEHAVARE Synpunkt inkm Bilaga 3GIS 2015-08-17 Bilaga S16 Ellevi AB Gävle kmmun Hanssn Transprt - Ljusne flugfiskeklubb - TeliaSnera (Skanva) Trafikverket Vattenfall Eldistributin AB Se van Se van Se van Se van Se van Bilaga M2 Allmänheten bjöds in till samrådet genm annnser i Gefle Dagblad, Arbetarbladet, Söderhamns-Kuriren, Ljusnan, Mitt Gävle, SöderhamnsNytt ch Ockelb-Nytt. Exempel på annns finns i Bilaga S17. 3. Sträckningsalternativ Samråd genmfördes för två sträckningsalternativ. Efter att ha tagit hänsyn till inkmna synpunkter i samrådet, så har Alternativ 1 valts sm huvudalternativ, för vilken kncessin för linje kmmer att ansökas. 4. Yttranden ch bemötanden av yttranden Nedan sammanfattas de yttrande sm inkmmit samt av dessa. Inkmna synpunkter bifgas i Bilagrna S2-S16. 4.1 Myndigheter Länsstyrelsen Gävlebrg Länsstyrelsen har inkmmit med följande yttrande: Allmänt m kmmande miljöknsekvensbeskrivning (MKB) - Kmmande MKB ska innehålla vad sm anges i kap 6 7 miljöbalken i den utsträckning sm behövs med hänsyn till åtgärdernas ch bjektets art ch mfattning. MKB:n ska innehålla en beskrivning av nuvarande förhållanden, hur prjektet kmmer att genmföras ch dess effekter på miljön samt slutligen fastslå åtgärder för att genmföras ch dess effekter på miljön samt slutligen fastslå åtgärder för att mildra eller helt avlägsna de negativa knsekvenserna av prjektet. MKB:n ska alltså innehålla en tydlig knsekvensbeskrivning med knkreta åtgärdsförslag. - MKB:n ska redvisa vilka underhålls- ch skötselåtgärder sm blir aktuella ch hur dessa kan kmma att påverka miljön allmänt ch utpekade natur- ch kulturvärden i synnerhet. De skadeförebyggande åtgärderna bör redvisas på ett tydligt sätt i frm av knkreta åtgårder, inte bara sm möjliga metder. 3
Allmänt Bilaga M2 - De två alternativa ledningssträckningarna går till största delen genm mråden där idag inte finns några kraftledningar. Länsstyrelsen anser att kmmande MKB ska innehålla en redgörelse för vilka andra lösningar för kraftledningen sm har studerats. - Länsstyrelsen tillsammans med Ockelb kmmun anser att det är av str vikt att hitta en bra lösning för ledningens dragning fram till ch kring Lingb ch därmed minimera påverkan. Planförhållanden - De presenterade alternativen berör inget detaljplanerat mråde. Lkaliseringsalternativen bedöms inte heller strida mt någn av översiktsplanerna för Söderhamns, Gävle eller Ockelb kmmuner. - Ledningsstråket inklusive alternativen krsar ett flertal riksintressemråden för kmmunikatiner, vilka ckså nämns i samrådsunderlaget. Kända naturvärden i mrådet - Inm ledningens närmråden finns följande för Länsstyrelsen kända naturvärden: Strandskydd Skyddsvärd natur Döljebrbäcken Ett antal sumpskgar Naturvårdsprgrammet Rmsen, strax söder m den tänkta sträckningen Bladviksmurarna med vissa naturvärden Havsörn finns rapprterad i mrådet Rvgärdesmyren, våtmark med låga naturvärden - MKB:n bör innehålla en kartläggning av lkalt växt- ch naturliv samt en beskrivning av hur ledningen påverkar dessa. MKB:n bör mfatta: Kända naturvärden i mrådet såsm skyddade mråden, våtmarker, nyckelbitper, artförekmster etc. ch vilka naturtyper sm finns längs sträckan i praktiken samt m det finns andra naturvärden. Ledningens knsekvenser på naturvärden. Skyddsåtgärder bör redgöras specifikt för respektive naturvärde. Beskrivning av knsekvenser för naturmiljön ch skyddsåtgärder under uppförandefasen ch driftfasen, samt av underhållsåtgårder. T ex förlust av mråden med höga naturvärden, förändringar i hydrlgin, risk för störningar av arter, risk för körskadr mm. Beskrivning av påverkan på friluftslivet ch landskapsbilden samt m åtgärder behöver vidtas för att minimera påverkan. Effekter på mrådets hydrlgi, vattendrag, sjöar, grundvatten, samt hur dessa kan undvikas ch/eller minimeras med hjälp av skyddsåtgärder. Skyddsåtgärder för att minska spridning av grumling ch förreningar till naturliga vattendrag ch sjöar. Om andra tillstånd, anmälan eller dispenser enligt miljöbalken kan kmma att bli aktuella bör dessa presenteras i ansökan. T ex artskyddsdispens, vattenverksamhet, strandskyddsdispens mm. 4
Förrenade mråden 5 Bilaga M2 - Två ptentiellt förrenade mråden finns i närheten av alternativ 1. Områdena bedöms inte påverkas av ledningsdragningen. - Även i närheten av alternativ 2 finns två ptentiellt förrenade mråden, Tönnångers sågverk ch Lingb snickeri. Det första innebär att m ledningsdragningen på sjöns btten blir aktuell bör en bedömning göras angående vilken risk sm finns för att återfinna förrenade sediment. Och m det blir aktuellt med markkabel vid det andra mrådet måste hänsyn tas till den påtagliga risken för förreningar i närheten av Lingb snickeri. Elektrmagnetiska fält - Berört mråde ska inventeras för att säkerställa att inga bstäder, sklr eller andra lkaler där människr stadigvarande vistas utsätts för högre magnetfält än 0,4 µt. Friluftsliv ch landskapsbildsskydd - MKB:n bör innehålla en beskrivning av ch påverkan på friluftslivet ch landskapsbilden samt m åtgårder behöver vidtas för att minimera påverkan. Kulturmiljö Övrigt - De tpgrafiska lägena vid ch runt sjöarna kan betyda att det finns idag kända frnlämningar, främst i frm av förhistriska järnframställningsplatser ch bplatser av stenålderskaraktär. Området rymmer sannlikt ckså många registrerade klningsanläggningar. - Området nrr m sjön Lingan kan vara speciellt känsligt med idag registrerade lämningar, särskilt med hänsyn på planerad markkabel i den sträckan. - Länsstyrelsen kmmer att ställa krav på arkelgisk utredning i frm av fältinventering samt kart- ch arkivstudier för att få ett bra beslutsunderlag för kmmande ställningstagande. Kravspecifikatin ch beställning av utredning steg 1 sker via Länsstyrelsen. Rapprten ska även innefatta bjekt sm skyddas genm miljöbalken, såsm eventuella stenmurar ch dlingsrösen. - Följdverksamheter eller underhållsåtgärder, exempelvis anläggande av arbetsvägar, kantträdsavverkning eller breddning av ledningsgata, sm inte har behandlats i den ursprungliga prövningen kan behöva anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken m naturmiljön kan kmma att ändras väsentligt. Om följdverksamheten är anmälnings- eller tillståndspliktig enligt andra bestämmelser i miljöbalken behövs ingen anmälan enligt 12 kap. 6 miljöbalken. - Verksamheter ch åtgärder sm prövas enligt annan lag kan behöva anmälas för samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken m samrådsförfarandet inte kan ske inm ramen för den andra lagens bestämmelser. - Enligt 4 Artskyddsförrdningen (2007:845) är det förbjudet att avsiktligt fånga, döda eller störa vilda fåglar ch vissa djurarter samt deras frtplantningsmråden eller vilplatser. - Åkerhlmar, öppna diken, alléer med flera små bitper i dlingslandskapet är bitpskyddade ch dispens kan krävas för åtgärder i dem sm kan skada naturmiljön i bitperna. Enligt 7 kap 11 miljöbalken får man inte bedriva verksamhet eller vidta en åtgärd sm kan skada naturmiljön inm ett bitpskyddsmråde. Om det finns särskilda skäl får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet.
6 Bilaga M2 - Åtgärder sm på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-mråde kräver tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken. Allmänt m kmmande miljöknsekvensbeskrivning (MKB) - Kmmande MKB kmmer innehålla vad sm anges i kap 6 7 miljöbalken i den utsträckning sm behövs med hänsyn till åtgärdernas ch bjektets art ch mfattning. - I kapitel 4.4 i MKB:n redvisas underhålls- ch skötselåtgärder. Allmänt - Planerad transfrmatrstatin i Grönviken är den närmaste möjliga anslutningspunkt, sm, när statinen är byggd, kmmer att kunna ta emt den prduktin sm kmmer från vindkraftparken vi Ödmården. Detta har medfört att endast alternativa sträckningar till Grönviken har studerats. - Bergnät anser att den valda sträckningen ger den minsta påverkan på mrådet kring Lingb, genm att ledningssträckningen inte går i närheten av bebyggelse ch att den söder m Lingb till str del går parallellt med en befintlig ledning. Därmed sprids inte påverkan i fler stråk. Eftersm ledningssträckningen, sm en följd av att de tekniska förutsättningarna, passerar länsväg 272 ch järnväg sm markkabel, minimeras ckså synintrycket av ledningen där den skulle ha synts vid passagen av väg ch järnväg. Planförhållanden - Planförhållanden redvisas i kapitel 5 i MKB:n. - Riksintressen för kmmunikatin redvisas kapitel 6.6 i MKB:n. Kända naturvärden i mrådet - Kända naturvärden redvisas i kapitel 6.2 i MKB:n. - Ledningssträckningens knsekvenser för identifierade naturvärden redvisas i kapitel 6.6 i MKB:n. - Skyddsåtgärder ch skadeförebyggande åtgärder beskrivs i kapitel 6.2.7 i MKB:n. Underhåll beskrivs i kapitel 4.4 i MKB:n. - Skyddsåtgärder avseende vattendrag ch sjöar beskrivs i kapitel 6.2.7 ch 6.2.8.3 i MKB:n. - Andra tillstånd, anmälningar eller dispenser sm identifierats i nuläget är strandskyddsdispens för stlpplatser inm strandskyddat mråde, samt tillstånd för arbete i anslutning till väg ch järnväg. Ytterligare tillstånd, anmälningar eller dispenser, sm inte mfattas av kncessinsansökan, kan kmma att identifieras i samband med prjekteringen av ledningen. Förrenade mråden - Bergnät har tagit del av infrmatinen m de ptentiellt förrenade mrådena. Elektrmagnetiska fält - Sträckningen för vilken kncessin sökes, går inte i närheten av några bstäder sklr eller andra lkaler där människr stadigvarande vistas. Friluftsliv ch landskapsbildsskydd - Påverkan på friluftsliv ch landskapsbild redvisas i kapitel 6.4 respektive 6.1.
Kulturmiljö Övrigt Bilaga M2 - Bergnät har tagit del av infrmatinen att det sannlikt kan finnas idag kända frnlämningar ch många registrerade klningsanläggningar i mrådet ch kmmer att ta detta i beaktande i den frtsatta planeringen av ledningen. - Om kncessin erhålls för den planerade ledningen kmmer Bergnät att ta kntakt med Länsstyrelsen för beställning av en arkelgisk utredning etapp 1. - Om naturmiljön kan kmma att väsentligen förändras sm en följd av följdverksamheter eller underhållsåtgärder kmmer anmälan m samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken att genmföras. Detsamma gäller m samråd inte kan genmföras inm ramen för andra bestämmelser, sm skulle kunna krävas för verksamheten. - Bergnät har kännedm m bestämmelserna i 4 Artskyddsförrdningen (2007:845). - Huvudalternativet passerar inte genm någt dlingslandskap, varför inga mråden med generella bitpskydd påverkas av sökt ledningssträckning. Om någt mråde sådant mråde skulle bli aktuellt, kmmer dispens från bitpskyddet att sökas i det specifika fallet. - Ingen av de alternativa ledningssträckningarna berör någt Natura 2000-mråde. Söderhamns kmmun Söderhamns kmmun har inkmmit med följande yttrande: - Inga detaljplaner berörs. - Kmmunen har inte kännedm m några ytterligare skyddsvärda bjekt utöver de sm redvisas i underlaget. - Kmmunen ser inga hinder för kraftledningen i de delar sm berör Söderhamns kmmun. - Bergnät har tagit del av infrmatinen från Söderhamns kmmun. Gävle kmmun Gävle kmmun har inkmmit med följande yttrande: - De bedömer att det inte finns någn känd miljöpåverkan utöver landskapet ch skgen i krridren sm påverkas negativt. Bedömningen avser det sm berör Gävle kmmun. - Det är viktigt att de till den sammanlagda miljöpåverkan längs hela sträckningen. - Samlkalisering av den här typen av ledningar är att föredra. De ser inte att huvudalternativet är tillräckligt mtiverat. - Den sammanlagda miljöpåverkan beskrivs i MKB:n. - MKB:n redgör för val av huvudalternativ. Samlkalisering med andra ledningar har gjrts i den mån det varit möjligt. I öster går ledningssträckningen parallellt med en 7
befintlig 220 kv-ledning ch i väster parallellt med en befintlig 130 kv-ledning. En annan typ av samlkalisering görs för kabelsträckningen vid Döljetrp, sm i största möjliga mån löper parallellt med befintliga vägar. Ockelb kmmun Ockelb kmmun har inkmmit med följande yttrande: - Luftledningar har ingen förskönande inverkan på landskapsbilden. Varje ledning har i sig kanske inte en str inverkan men kmmunen menar att den ttala inverkan av alla planerade vindkraftsparkers luftledningar måste tas in när de bedömer varje enskilt prjekt. Med detta sagt önskar kmmunen att blaget så långt det är möjligt förlägger kraftledningen sm jrdkabel. De är införstådda med den ökade kstnaden detta medför för blaget men menar att det är ett litet pris för att bevara landskapsbilden så långt det är möjligt. Kmmunen önskar att vindkraftföretag, framtida ägare av distributinsledningar tar hänsyn till detta i sin planering ch prjektering för att minska påverkan på landskapsbilden till ett minimum. - Prjektet har tagit hänsyn till naturvärden, nyckelbitper mm sm finns längs med kraftledningens tänkta dragning då myndigheternas krav kräver detta. De hppas att samma hänsyn tas till de människr sm br ch verkar i mrådet. - Kmmunen ser det sm självklart att försiktighetsprincipen ska följas när det gäller prjektering av framtida nya kraftledningar utifrån påverkan från magnetiska fält. - Kmmunens bedömning är att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. - Påverkan på landskapsbilden redvisas i MKB:n. - I arbetet med att ta fram alternativa sträckningar har hänsyn tagits till både naturvärden ch till bstäder i mrådet. - Försiktighetsprincipen tillämpas avseende påverkan från magnetiska fält. Inga bstäder finns inm 100 m från luftledningen eller inm 100 m från markkabeln vilket gör att påverkan från magnetfältet bedöms sm ringa. - Från ch med 1 augusti 2015 ska en anläggning för starkströmsluftledning med en spänning på minst 220 kilvlt ch en längd av minst 15 kilmeter alltid anses medföra betydande miljöpåverkan enligt förrdning (1998:905) m miljöknsekvensbeskrivningar. SGU SGU framför följande: - Den föreslagna sträckningen löper genm i huvudsak över mränterräng utan några, ur gelgisk synvikel speciellt skyddade bjekt. Ställvis är mränen mycket blckrik vilket är nrmalt i reginen. - Nrdväst m sjön Böles-Nran löper dck stråket över en isälvslagring sm i SGU:s grundvattenkartering bedömts innehålla ett grundvattenmagasin med gda 8
uttagsmöjligheter (5-25 l/sek). Vid passagen ska en entreprenör vara uppmärksam på risken för negativ påverkan på grundvattnet. - De övriga känsliga bjekten sm finns i ledningens närhet, såsm vattenskyddsmråden, är redvisade men påverkas inte av prjektet ch SGU har därmed inget att erinra mt sträckningen. - MKB:n redvisar hur ledningen påverkar mråden med grundvatten ch vattenskyddsmråden. Skgsstyrelsen Skgsstyrelsen framför följande uppgifter sm bör lyftas i framtagande av MKB: Lkalisering - Skgen ch skgsmarken ska nyttjas effektivt ch ansvarsfullt så att den ger en uthålligt gd avkastning samtidigt sm natur- ch kulturmiljövården samt dess estetiska ch sciala värden ska värnas. Skgsvårdslagen hindrar dck inte att skgsmark används för annat ändamål. Skgsstyrelsen är psitiv till förnyelsebar energi men ställer sig frågande till linjedragningen. Det framgår inte av samrådsunderlaget m ställverket i Grönviken är den enda platsen där prducerad el från vindkraftparken i Ödmården kan överföras till kraftnäten. Finns någt närmare alternativ? Samverkan - Med tanke på hushållning av skgsmark ch för att minska fragmentering av skgslandskapet bör eventuella samrdningsmöjligheter redvisas sm förklarar skälet till varför man väljer att dra kraftledningen mellan Ödmården ch Grönviken. Påverkan på pågående markanvändning - I MKB:n bör diskuteras vilka knsekvenser eller inskränkningar sm kan uppkmma i samband med skgsbruk, exempelvis säkerhet vid skgsbruksåtgärder samt försvårad framkmlighet vid transprter. Påverkan på natur- ch kulturmiljön - I samrådsunderlaget har ett antal hänsynsmråden pekats ut. Då de inventeringar sm finns registrerade inte är heltäckande behöver en natur- ch kulturvärdesinventering utföras i fält längs den planerade kraftledningen. Friluftsliv ch sciala värden - Det finns betänkligheter för en luftburen linje över sundet mellan Klubbäcksjön ch Ekaren. Skgsstyrelsen anser att alternativa lösningar ex. sjökabel bör redvisas ch att särskilda synpunkter bör få str tnvikt. Val av alternativ - Av de två alternativ sm redvisats anser Skgsstyrelsen att alternativ 1, det södra alternativet, är att föredra. Lkalisering - Den anslutningspunkt till stamnätet sm anvisats av Svenska kraftnät är Grönviken. I Grönviken planeras anslutning av ytterligare vindkraftparker. 9
Samverkan Bilaga M2 - Ledningen följer så långt det är möjligt befintliga ledningar. Då dessa går i nrdsydlig riktning, kan ledningen endast delvis följa dessa. Påverkan på pågående markanvändning - Pågående markanvändning beskrivs i MKB:n. Påverkan på natur- ch kulturmiljön - En naturvärdesinventering har genmförts ch finns redvisad i kapitel 6.2.3 ch i Bilaga M4 till MKB:n. En kulturmiljöutredning kmmer att genmföras i ett senare skede, när kncessin erhållits för ledningen. Friluftsliv ch sciala värden - I MKB:n redvisas en jämförelse mellan luftledning ch sjökabel vid sjöpassagen mellan Klubbäcksjön ch Ekaren. I Bilaga M? redvisas ftmntage för passage med luftledning mellan sjöarna. Val av alternativ - Alternativ 1, det södra alternativet, har valts sm huvudalternativ. Trafikverket Trafikverket har inget att erinra mt föreslagen nybyggnatin under förutsättning att följande beaktas: Järnväg Väg - Minsta avstånd till järnväg för placering av stlpar är minst ttalhöjden + 20 m. - Trafikverket hänvisar till starkströmsförrdningens (2009:22) regler vad gäller en luftlednings placering, höjd över samt att den ska utföras i brttsäkert utförande vid passage av järnväg. - För krsande ledning av järnväg krävs separat tillstånd ch avtal. - Trafikverket redgör även för järnvägens mbila system MbiSIR. Om kraftledningen ligger närmare än 500 meter från järnvägsanläggningen krävs krdinatsatta uppgifter för att bedöma kraftledningens påverkan på MbiSIR. - Trafikverket hänvisar till att placering av stlpar, stag ch ledningar ska följa Vägverkets publikatin 2005:14 Ledningsarbete inm vägmråde. - För krsande luftledning ska stlpar, stag ch sträva vara placerade utanför vägmrådet. - För krsande ledning av väg krävs separat tillstånd, se trafikverkets hemsida. - Stlpar ch stag i längsgående linje ska placeras minst ttalhöjdens avstånd från vägen, dck minst utanför säkerhetsznen enligt VGU 8Vägars ch gatrs utfrmning). För längsgående luftledning utanför vägmrådet men inm byggnadsfritt krävs Länsstyrelsens tillstånd enligt väglagen. - Trafikverket redgör även för vad sm gäller för placering av transfrmatrstatiner i anslutning till väg. 10
Flyg Bilaga M2 - För anläggande av ledning eller utförande av arbeten på befintlig ledning inm vägmrådet, krävs alltid tillstånd från Trafikverket, vilket kräver en separat ansökan. Tillstånd lämnas med stöd av 44 väglagen. - En starkströmsledning måste placeras minst 4000 m från en flygplats eller annan luftfartsutrustning m inte Transprtstyrelsen, efter ansökan, beslutat m undantag. Samråd ska i dessa fall ske med berör flygplats. - Alla bjekt högre än 20 m ska lkaliseringsbedömas av LFV. - Alla föremål med en höjd av 45 m eller högre över mark- eller vattenytan ska markeras enligt Transprtstyrelsens föreskrifter. Järnväg Väg Flyg - Den närmaste stlpen kmmer att placeras ca 350 m från järnvägen. - Ledningen kmmer att markförläggas vid passagen av järnvägen. Ledningen kmmer att tryckas under järnvägen. - Trafikverket kmmer att kntaktas för tecknande av erfrderliga tillstånd ch avtal. - Öster m järnvägen kmmer ledningen att övergå i luftledning ca 650 m från järnvägen. Väster m järnvägen kmmer ledningen att övergår i luftledning ca 350 m från järnvägen, väster m befintlig 220 kv-ledning. Ledningen frtsätter sedan ytterligare västerut ch går sedan parallellt med en befintlig 130 kv-ledning. Eftersm det redan finns ledningar i anslutning till ledningssträckning väster m järnvägen bedöms inte ledningen ha någn ytterligare inverkan på MbiSIR än de ledningar sm redan finns där. Krdinater för sträckan sm kmmer inm 500 m från järnvägen kmmer att lämnas till trafikverket för bedömning. - Placering av stlpar, stag ch ledningar görs enligt Vägverkets publikatin 2005:14. Tillstånd för krsande ledning kmmer att ansökas för vid detaljprjekteringen då stlpplatserna tas fram. - Vid längsgående linje placeras stlpar ch stag i enlighet med VGU (Vägars ch gatrs utfrmning). Skulle detaljprjekteringen visa att ledningen vid längsgående linje hamnar inm byggnadsfritt kmmer tillstånd enligt väglagen at sökas. Den placering sm föreslagits, där ledningen går längs väg 83 ch E4, kmmer att gå på andra sidan m en befintlig 220 kv-ledning, varför det inte är trligt att denna ledning placeras inm byggnadsfritt mråde. - Erfrderliga tillstånd för anläggande av ledning ch utförande av arbeten på befintlig ledning ansöks vid behv. - Det finns ingen flygplats inm 4000 m från föreslagen ledningssträckning. - Ingen detaljprjektering har gjrts i detta skede, så exakt stlphöjd har inte tagits fram. Skulle någn stlpe bli högre än 20 m kmmer detta att lkaliseringsbedömas hs LFV. - Ledningen kmmer inte att bli högre än 45 m. 11
Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. 4.2 Nätägare Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät har inkmmit med följande yttrande: - Svenska Kraftnät har ledningsrätt för kraftledningar sm är av betydelse för rikets säkerhet. Ledningsrätten innebär att åtgärder eller verksamheter sm på någt sätt inskränker Svenska kraftnäts verksamhet inte får vidtas på fastighet sm belastas av ledningsrätten. - Mtivet till den valda krsningspunkten är att det är den enda platsen där en luftledningskrsning kan utföras utan att denna del av förbindelsen behöver kabelförläggas. För Svenska kraftnäts vidkmmande innebär det en nackdel för underhåll ch för framtida ledningsarbeten att den nya ledningen byter sida när den går parallellt med en stamnätsledning. Svenska kraftnät förrdar därför att ledningen ska gå öster m RL8 på hela den sträcka sm går parallellt med RL8 ch därefter krsa RL8 med markkabel. - Svenska kraftnät redvisar vad sm generellt gäller vid krsning ch parallellgång med friledning. - Svenska kraftnät redvisar ckså vad sm gäller vid förläggning av markkabel invid Svenska kraftnäts ledning. - Alla kraftledningar sm drivs ch förvaltas av Svenska kraftnät har underjrdiska installatiner, t ex jrdlina. Vid alla typer av markarbete inm en kraftledningsgata ska Svenska kraftnät rådfrågas m direktiv innan markarbete påbörjas. - Svenska kraftnät förutsätter att innehavaren av den nya ledningen har kunskap eller anlitar kmpetens för att utreda risker sm den tillkmmande ledningens jrdningar kan föra vidare till kringliggande lågspännings- eller VA-nät. - Svenska kraftnät avråder från grävningsarbete under sina ledningar. - Om jrdlinan skulle skadas måste Svenska kraftnät medelbart kntaktas. - Vid arbete nära kraftledning tillämpas Elsäkerhetsanvisningarna ESA. - Tekniska data angående befintliga ledningar kan erhållas från Svenska kraftnät. - Så länge Svenska kraftnäts rekmmendatiner beaktas ch planeringen sker i samråd med Svenska kraftnät, har Svenska kraftnät inga invändningar mt det aktuella förslaget. - Bergnät är medveten m att Svenska kraftnät har ledningsrätt för sina anläggningar ch kmmer att ta hänsyn till detta i det frtsatta arbetet. - Mtivet att den valda krsningspunkten är den enda platsen där en luftledningskrsning kan utföras utan att denna del av förbindelsen behöver kabelförläggas är inte den enda rsaken till att Bergnät förrdar denna krsningspunkt. Den naturvärdesinventering sm genmförts visar att det på den 12
östra sidan, strax söder m krsningspunkten, finns ett naturmråde sm bör lämnas rört. - Bergnät kmmer vid detaljplaneringen av ledningen att beakta det Svenska kraftnät redvisar vad sm generellt gäller vid krsning ch parallellgång med friledning. - Bergnät kmmer vid detaljplaneringen av ledningen att beakta det Svenska kraftnät redvisar ckså vad sm gäller vid förläggning av markkabel invid Svenska kraftnäts ledning. - Bergnät kmmer att anlita företag med kmpetens m knstruktin ch byggnatin av ledningar. - Schaktning vid krsning av befintliga ledningar måste ske med försiktighet så att inte jrdlinan ch andra underjrdiska installatiner skadas. Bergnät har för avsikt att begära utsättning av jrdlinan innan arbetet påbörjas. - Om jrdlinan skulle skadas kmmer Bergnät att medelbart kntakta Svenska kraftnät. - För att säkerställa att ESA följs kmmer Bergnät att anlita entreprenör med kunskap m ledningsbyggnatin. - Bergnät har tagit del av tekniska data för ledningarna. - Bergnät har tagit del av Svenska kraftnäts rekmmendatiner ch kmmer att kntakta Svenska kraftnät i det frtsatta arbetet. Ellevi AB Ellevi AB har inkmmit med följande yttrande: - Ellevi gör ckså bedömningen att huvudalternativets sträckning är den bästa, då den undviker långa kabelsträckr ch även sjökabelförläggning. Bägge dessa lösningar kan vid ett fel ta lång tid att reparera med stillestånd av parken, med tillhörande prduktinsbrtfall, sm följd. - Då Grönviken är planerad att byggas för 420/130 kv kmmer anslutningsspänningen på skenan att vara 130 kv. I samrådsunderlaget framgår att den planerade nya ledningen är tänkt att byggas i 220 kv-utförande. Detta medför att det kmmer att bli lika spänningsnivåer i Grönviken, 220- resp. 130 kv, vilket i sin tur inte ger någn möjlighet till redundans för krafttransfrmatrn. - Bergnät har del av infrmatin. Vattenfall Eldistributin AB Vattenfall Eldistributin AB (nedan kallat Vattenfall) har inkmmit med följande yttrande: - Vattenfall har elanläggning inm aktuellt mråde. Planerad 220 kv-ledning är tänkt att gå parallellt med Vattenfalls 132 kv-ledning en sträcka m ca 2 km sydväst m Lingb. Det finns inget angivet i samrådshandlingen avseende avstånd mellan ledningarna vid parallellgång. Vattenfalls krav är att denna parallellgång hanteras på liknande sätt sm beskriven parallellgång i figur 7 Exempelbild på skgsgata vid parallellgång med Svenska Kraftnäts befintliga 220 kv-ledning d.v.s. på ett avstånd mellan ledningarnas centrumlinjer m ca 22 m. 13
- Vid planerad krsning med vattenfalls 132 kv-ledning är Vattenfalls krav att denna krsning uppfuller det säkerhetsavstånd sm framgår av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Om det inte är möjligt att göra denna sm en elsäker krsning i luft måste ny 220 kv-ledning markförläggas denna del. - Under förutsättning att vanstående krav beaktas ch efterföljs har Vattenfall inget att erinra m kncessin för aktuell ledningssträcka beviljas. - Den planerade ledningen kmmer att placeras på ett avstånd mellan ledningarnas centrumlinjer i enlighet med Vattenfalls önskemål. - Krsningen av Vattenfalls 132 kv-ledning, strax söder m statin Grönviken, planeras sm markförlagd kabel. Skanva (Telia Snera) Skanva har inkmmit med följande yttrande: - Skanva har inget att erinra mt vare sig det nrra eller det södra alternativet. Däremt vill Skanva erinra m vikten av att ptentialmätningar företas vid de båda ställverken före drifttagningen, så att telenätet kan skyddas mt farliga spänningar. - Ptentialmätningar kmmer att göras före drifttagningen. 4.3 Företag Wpd Strgrundet Nät AB wpd Strgrundet Nät AB (nedan kallat SNAB) har inkmmit med följande yttrande: - SNAB:s vindkraftprjekt (Strgrundet) tillsammans med vindkraftprjekt Ödmården förutsätter tillsammans en nätanslutning m minst 600 MW till den 400 kvstamnätsledning sm passerar igenm mrådet. Svenska Kraftnät har, såväl till Strgrundet- sm till Ödmårdenprjektet, utpekat Grönviken sm lämplig anslutningspunkt till stamnätsledningen. - SNAB nterar att båda sträckningsalternativen i samrådsunderlaget (dvs. det nrra respektive det södra alternativet) anger Grönviken sm anslutningspunkt till överliggande nät. SNAB vill emellertid uppmärksamma Bergnät på att en gemensam anslutningspunkt, öster m Grönviken, skulle kunna tjäna sm lämpligt alternativ för anslutning av de båda vindkraftprjekten till överliggande elnät. Såvitt SNAB kan bedöma förefaller en sådan anslutningspunkt fördelaktig för de båda prjekten ur ett samhällseknmiskt perspektiv. - SNAB är dck medveten m att en alternativ anslutningspunkt till Grönviken ännu inte är förankrad hs Svenska Kraftnät. Eftersm de båda vindkraftprjekten tillsammans uppbringar en installerad effekt m minst 600 MW brde frågan vara intressant för Svenska Kraftnät för frtsatt diskussin. Mt den bakgrunden föreslår SNAB att Bergnät, i vart fall, utreder ch utvärderar ett sådant anslutningsalternativ i den kmmande miljöknsekvensbeskrivningen. - Såvitt avser det nrra alternativet, dvs. det alternativ sm i strt följer SNABs sökta sträckning, är SNAB väl bekant med den sträckningens förutsättningar. SNABs bedömning är att det är tveksamt m det går att förlägga ytterligare en ledning längs 14
den sträckningen utan mfattande kstnader, tekniska utmaningar ch tillkmmande miljöknsekvenser. SNAB delar därför Begnäts uppfattning att det södra alternativet, baserat på de rådande mständigheterna, utgör det mest lämpliga sträckningsalternativet. - Då anslutningspunkten till stamnätet i Grönviken har tillräcklig kapacitet för att ta emt en installerad effekt på ca 1000 MW ch platsen har anvisats av Svenska kraftnät anser Bergnät att det inte finns behv av att utreda en alternativ anslutningspunkt. - Bergnät delar SNABs synpunkter att det nrra alternativet, parallellt med SNABs sökta ledning, skulle innebära mfattande kstnader, tekniska utmaningar ch tillkmmande miljöknsekvenser. 3GIS 3GIS har inkmmit med följande yttrande: - 3GIS äger en mast för mbiltelefni utanför Lingb. Denna mast är befintlig på platsen sedan år 2006 ch betjänar flertalet peratörer i Sverige. Masten är väsentlig för mbilteletrafiken i mrådet ch kan inte flyttas eller förändras. - Ett av de alternativa stråken (kabel alternativ 2) för ledningen är markerat att gå vid denna mast. 3GIS förutsätter att Bergnät 1 AB / Bergvik Skg AB tar hänsyn till masten ch att den inte påverkas av den nya ledningen. Det är av största vikt att 3GIS möjlighet att få tillträde till masten inte försämras såväl under byggtiden sm efter färdigställandet ch att 3GIS kan få tillträde dygnet runt alla dagar i veckan. Anledningen är att driftstörningar är förutsedda ch måste åtgärdas snabbt med hänsyn till den påverkan en driftstörning har på mrådets mbilteletrafik. - Då det södra alternativet valts sm förrdat alternativ, kmmer masten inte att påverkas av ledningsdragningen. Gästrike Vatten AB Gästrike Vatten AB (GVAB) har inkmmit med följande yttrande: - GVAB har inget att erinra m de lika förslagen. - GVAB vill stå med på sändlistan sm remissinstans i det frtsatta arbetet med ansökan m nätkncessin. Bilagr: Bilaga S1 Bilaga S2 Bilaga S3 Bilaga S4 Bilaga S5 Bilaga S6 Samrådsunderlag Länsstyrelsens yttrande Söderhamns kmmuns yttrande Gävle kmmuns yttrande Ockelb kmmuns yttrande SGU s yttrande 15
Bilaga S7 Bilaga S8 Bilaga S9 Bilaga S10 Bilaga S11 Bilaga S12 Bilaga S13 Bilaga S14 Bilaga S15 Bilaga S16 Bilaga S17 Skgsstyrelsens yttrande Trafikverkets yttrande Försvarsmaktens yttrande Svenska Kraftnäts yttrande Ellevis yttrande Vattenfall Eldistributins yttrande Skanvas yttrande wpd Strgrundet Näts yttrande Gästrike Vattens yttrande 3GIS yttrande Exempel på annns 16