Kvalitetsrapport Björkhagaskolan

2016-06-20 Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola Fritidshem 2015-2016 Sammanfattning av resultat Analys Prioriteringar inför kommande år 1

Kvalitetsrapport 2015-2016 1. GRUNDFAKTA 2

RESULTAT 1.1 Normer och värden Resultat trivselenkäten HT-15 - Påstånde: Årets resultat Årets resultat 2014-2015 2014-2015 2013-2014 2013-2014 inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/ helt och hållet % inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/ helt och hållet % inte alls/ ganska dåligt % Jag känner mig trygg i skolan 5,8 94,2 2,8 97,2 4,3 95,7 ganska bra/ helt och hållet % Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 11,6 88,4 9,2 90,8 16 84 Lärarna i skolan ta hänsyn till elevernas åsikter 3,8 96,2 4,3 95,7 6,5 93,5 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 10,3 89,7 7,1 92,9 13,1 86,9 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 3,2 96,8 5,7 94,3 5 95 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 9,1 90,9 9,2 90,8 13,8 86,2 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 1,2 98,8 4,2 95,8 1,4 98,6 Det finns arbetsro i klassrummet 29,7 72,2 21,2 78,8 17,4 82,6 Det är lugnt på rasterna 17,7 82,3 21 79 I min skola har vi en bra miljö på lektioner och raster. Lärarna på min skola behandlar oss elever på ett bra vis 9 91 2,5 97,5 3,5 96,5 3,6 96,4 Eleverna i min skola behandlar varandra på ett bra vis. Det finns någon vuxen som jag kan berätta för om jag eller någon annan blir utsatt för trakasserier / kränkningar 29 71 5,8 94,2 5,6 94,4 7,3 92,7 Jag trivs i skolan 9 91 3,5 96,5 6,5 93,5 3

Resultat: Kartläggningarna visar att majoriteten av eleverna trivs på Björkhagaskolan. Eleverna är mycket nöjda med sina lärare och uttrycker att de blir mötta på ett bra sätt. När det gäller bemötande mellan elever framkommer det att elever i vissa klasser inte upplever att man elev till elev behandlar varandra på ett bra vis. Arbetsron i klassrummet visar fortfarande ett lågt resultat. Det är lugnt på rasterna visar däremot ett högre resultat. På punkterna; Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer och Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena visar ett lägre resultat än föregående år. Analys: Trots att vi ägnat mycket av vår kompetensutvecklingstid åt värdegrundsarbete, visar enkäten ett lågt resultat när det gäller elevers bemötande av varandra och arbetsro. I de flesta elevgrupper där det finns utbildad och behörig personal, finns en tydlig struktur och ett positivt arbetsklimat. I de elevgrupper där det varit stor personalomsättning och brist på utbildade pedagoger slår det tydligt tillbaka på arbetsro och trygghet. För att ha framgång i värdegrundsarbetet krävs också kontinuitet och väl fungerande samarbete i arbetslagen. I de elevgrupper där det finns många elever med behov av särskilt stöd är det nödvändigt med ett riktat elevstöd och nära samarbete med elevhälsan. Under läsåret har elevhälsoteamet varit underbemannat. Enkäten visar även att fler elever måste få känna nyfikenhet och lust att lära och ha större medvetenhet om målen. Under läsåret har stora utbildningsinsatser gjorts med inriktning mot flerspråkighet och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. På skolan har vi arbetat med en Läsande klass och många lärare har deltagit i matematiklyftet. Under nästa läsår måste vi ägna kompetensutvecklingstid till att ge pedagogerna verktyg för en lärarledd undervisning och främst i de lägre årskurserna utveckla arbetet med LPP: er. Åtgärder: Åtgärder när det gäller trivsel och trygghet finns redovisade i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För att skapa trygghet och stabilitet är arbetslagen omorganiserade och ledningsfunktionen utökad inför höstterminen 2016. Mer skolledarresurs genererar tid för verksamhetsbesök med syfte att ge pedagogerna verktyg för en lärarledd undervisning med inriktning mot ett lustfyllt lärande. Vi kommer även att avsätta tid för att utveckla arbetet med LPP: er. Tid är avsatt för kollegialt lärande i vårt konferensschema och sex pedagoger kommer att delta i Läslyftet. Fritidspedagogerna kommer att gå en utbildning i ICDP (Vägledande samspel) under ledning av specialpedagog. Ytterligare planerad kompetensutveckling är Thomas Nordahl Ledarskap i klassrummet och Görel Fred kommer att föreläsa utifrån sin bok Föräldrasamtal. Ett integrationsprojekt där en föräldrautbildning erbjuds vid 9 tillfällen är också inplanerat. 4

2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål Resultat: 5

6

7

8

Enhetens sammanlagda måluppfyllelse (minst betyg E för skolår 6 (utifrån betyg) 9

10

Fakta: Tidigare år har elever som har varit i Sverige mindre än två ej varit redovisade i statistiken. I årets sammanställning finns alla elevers resultat medräknade, vilket gör att resultaten blir svårare att jämföras med tidigare år. Enligt skollagens definition räknas en elev som nyanländ de första fyra åren. Sammanställning inför SVA-ansökan inför HT-16 Analys: Generellt sett har Sva-eleverna en betydligt lägre måluppfyllese i alla ämnen. Skillnaderna blir dessutom större i de högre årskurserna. Antal elever med utländsk bakgrund som är i behov av särskilt stöd har ökat. Vi ser att föräldrars- och elevers skolbakgrund har en stor påverkan på resultatet. Vi kan även se att sva-eleverna i alla ämnen behöver arbeta mer med ord och begrepp för att få en högre måluppfyllelse. 11

I ämnet Svenska/Sva har vi överlag en god läsförmåga och läsförståelse bland eleverna, både när det gäller berättande text och faktatexter. Vi har en bibliotekarie, hög utlåning av böcker från biblioteket och satsar mycket på att få eleverna att läsa både i skolan och hemma. I skrivning ser vi att eleverna, främst Sva-eleverna har svårigheter att skriva olika typer av texter. På skolan har vi ett nätverk där lärare som undervisar i svenska träffas för att utveckla arbetet kring En läsande klass. Ett antal lärare på skolan jobbar även med projektet Skriva sig till läsning. I vår kartläggning ser vi även att vissa elever, främst flickor, har svårt att uttrycka sig vi samtal samt att argumentera för sina åsikter. Vi har en förberedelseklass för årskurserna 3-6 och har kontinuerliga träffar mellan Svapedagoger och förberedelseklasspedagoger. Denna verksamhet har varit en framgångsfaktor för våra nyanlända elever. Pedagoger i denna verksamhet är flerspråkiga vilket har inneburit att undervisningen har kunnat bedriva studiehandledning på elevernas modersmål. Ett av skolans mål är att alla lektioner genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt och därigenom utveckla elevernas ordförråd och begreppsförståelse. Skolan behöver generellt, i alla ämnen, arbeta för att alla elever utvecklar ett rikt språk och förmågorna att reflektera, resonera och analysera. Även detta år har vi satsat på fortbildning.12 lärare var på konferensen Flerspråkighet i fokus. Lärarna har sedan på flera konferenser fått delge varandra tips och idéer från utbildningar och många konkreta verktyg används redan i undervisningen. Resultaten i matematik i årskurs tre visar ett oroväckande lågt resultat i en av elevgrupperna. Start bidragande orsaksförklaringar är bl.a. att det under höstterminen saknades en pedagog samt bristande arbetsro. Generellt på skolan behöver eleverna behöver eleverna arbeta mer med konkret material och tid behöver ägnas åt att prata matematik för att befästa ord och begrepp (signalord). Resultaten i engelska visar på en mycket stor spridning i måluppfyllelsen. Även skillnad i resultat mellan pojkar och flickor finns i de flesta klasser. I vissa grupper har pojkarna bättre resultat och i viss har flickorna. Kan det bero på trygghet i gruppen, talutrymme, olika av exponering av engelska på fritiden genom till exempel dataspel, teve och musik? Behöver undervisningen utveckas? Andelen elever på Björkhagaskolan som har mer än 15 % frånvaro över läsåret är 7,5 % vilket är en hög siffra. Hög frånvaro påverkar måluppfyllelsen. Frånvaron är känd och skolan följer kommunens riktlinjer för att upptäcka elever med hög frånvaro. På skolan måste vi förbättra de insatser som görs för att förebygga och åtgärda hög frånvaro. Åtgärder: Ge pedagogerna verktyg för en lärarledd undervisning Tid för kollegialt lärande i olika former Läslyftet Utveckla arbetet med LPP: er Implementera Bedömningsportalen Föreläsning: Thomas Nordahl Ledarskap i klassrummet 12

2.3 Elevinflytande och demokrati (inkl. samverkan skola-hem) Vad anser föräldrarna om: Hur barnet stimuleras till utveckling och lärande Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov (15/16) Personalen bryr sig om mitt barn (15/15) Personalen på skolan har positiva förväntningar på mitt barns kunskap och lärande (15/16) I skolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära (15/16) Jag får information om de mål som styr verksamheten Årets res. Sällan/ aldrig % Årets res. Ofta eller alltid % Förra året Sällan/ aldrig % 2 98 3,5 93 Förra året 0,7 99,3 0 100 23,2 77,8 8,3 91,7 7 90,3 Ofta eller alltid % Jag får information om mitt barns 6,9 93,1 3,5 95,6 utveckling och lärande Jag känner mig delaktig i mitt barns 9 91 5,3 93 skolarbete Jag uppfattar att det finns arbetsro i skolan. 12,5 87,5 24,6 75,4 Mitt barns skola har en bra miljö och utrustning för lärande (15/16) 8,3 91,7 Mitt barn trivs i skolan 1,4 98,6 1,8 97,3 Mitt barn känner sig trygg i skolan (15/16) 3,5 96,5 Mitt barn får ett bra bemötande av skolans 1,4 98,6 0,9 99,1 personal Jag är nöjd med mitt barns skola 5,6 94,4 2,7 97,3 Arbetsglädje 0,9 99,2 Stämningen mellan personal och barn 2,6 96,5 Personalen är goda förebilder 2,6 97,4 Hur barnets utveckling och lärande dokumenteras och följs upp Jag är nöjd med övrig information från skolan. 3,5 93,8 2,7 96,5 13

Kommer på föräldramöten 7,1 91,2 Nöjd med föräldramötena 4,4 91,2 Kan rekommendera skolan till andra 6,2 93,8 Analys: 15/16 Förra året svarade 114 vårdnadshavare på enkäten. I år svarade 144 vårdnadshavare på enkäten vilket är en ökning, men fortfarande en låg svarsfrekvens. Vi har över lag ett gott resultat. Fler föräldrar jämförelse med föregående år tycker att det är god arbetsro i skolan. I skolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära är en ny fråga för året och den visar sämst resultat. Åtgärder: 15/16 Åtgärder när det gäller trivsel och trygghet finns redovisade i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mer skolledarresurs genererar tid för verksamhetsbesök med syfte att ge pedagogerna verktyg för en lärarledd undervisning med inriktning mot ett lustfyllt lärande. Ambitionen är att stimulera till att behålla och vidareutveckla en god lärandemiljö som följer styrdokumenten i en trygg miljö som erbjuder studiero. Tid för kollegialt lärande i olika former läggs ut på konferensschemat i syfte att skapa studiemotivation och ett lustfyllt lärande. Under en studiedag i september kommer Görel Fred att föreläsa utifrån sin bok Handbok i föräldrasamtal. Ytterligare en åtgärd är ett integrationsprojekt där en föräldrautbildning erbjuds vid 9 tillfällen. Fritisdshem Vad anser föräldrarna om: Årets res. Årets res. Årets res. Förra året Förra året Sällan/ aldrig % Ofta eller alltid % Inte aktuellt % Sällan/ aldrig % Ofta eller alltid % Mitt barn trivs på fritidshemmet 4,8 49 46,2 3,5 69,3 Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov Jag får ett bra bemötande av personalen Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem 4,8 48,1 47,1 6,7 61,1 2,9 50 47,1 2,3 73,6 5,7 47,1 47,1 9,25 55,7 14

Analys: Elevgrupperna på fritids är stora och det finns många elever som har svenska som andraspråk och som är i behov av språkstöd. I personalgruppen har det under året varit många nya och outbildade pedagoger. Åtgärder: Åtgärder när det gäller trivsel och trygghet finns redovisade i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fokus är att skapa en stabil personalgrupp där elever och föräldrarna möter samma vuxna över tid. Den enda utbildade fritidspedagogen kommer att vara arbetsledare och ha en samordnande funktion för båda fritidsavdelningarna. En grundutbildning i ICDP Vägledande samspel, med syfte att utveckla förhållningssätt och bemötande av elever kommer att genomföras vid 6 tillfällen under hösten 2016. Mer skolledarresurs genererar tid för verksamhetsbesök med syfte att ge pedagogerna verktyg för en lärarledd undervisning med inriktning mot ett lustfyllt lärande. Ambitionen är att stimulera till att behålla och vidareutveckla en god lärandemiljö som följer styrdokumenten i en trygg miljö som erbjuder arbets- och lekro. Under en studiedag i september kommer Görel Fred att föreläsa utifrån sin bok Handbok i föräldrasamtal. Ett integrationsprojekt där en föräldrautbildning erbjuds vid 9 tillfällen kommer också att genomföras på skolan. 15

2.4 Enhetens egna prioriterade mål EN skola samsyn, samarbete och värdegrund Mål: Skapa samsyn, samarbete och gemensam värdegrund på Björkhagaskolan. Sva - Språkutvecklande arbetssätt Mål: Vid läsårets slut har en högre andel Sva-elever nått kunskapskraven jämfört med föregående år. Detta gäller samtliga ämnen. Studiero arbetsro - lekro Mål: Vid slutet av läsåret visar föräldrar och elever en högre nöjdhetsfaktor i nöjdhets- och trivselenkäter. Matematik - Skriftliga räknemetoder, f-3 Mål: Vid resultatet av nationella proven våren 2015 når en högre andel elever i skolår 3 kravnivån på delprovet skriftliga räknemetoder. Systematiskt kvalitetsarbete, fritidshemmet Mål: Vid slutet av läsåret har fritidshemmet utarbetat en plan för det systematiska kvalitetsarbetet. Systematiskt kvalitetsarbete, fritidsklubben, fritidsgården Mål: Under läsåret ska fritidsklubben ha en klubbstyrelse som består av lika många tjejer som killar. Stärka tjejernas ställning på fritidsklubben genom speciella aktiviteter för tjejer. Mål: Gårdsråd, minst 6 ungdomar (max 10), varav minst 3 från skolår 4-6 och minst 3 från skolår 7-9, varav 30 % är tjejer. Resultat: Vi är en bit på väg i arbetet mot målet EN skola Samsyn, samarbete och gemensam värdegrund. Personalen har gemensamt under hela läsåret arbetet med värdegrundsfrågor. Vi har under året medvetet arbetat med att skapa gemensamma rutiner och förhållningssätt på skolan. Vi har strävat efter att få ett ökat samarbete årskursvis på lågstadiet. Gemenskapsfrämjande aktiviteter för elever och personal är också en bidragande faktor. Vi har satsat på kompetensutveckling med flerspråkighet i fokus och även utbildat Sva-personal i Skolverkets nya riktlinjer för nyanlända. Vi har även utvecklat förberedelseklassens verksamhet. Vi har över lag ett gott resultat i nöjdhetsenkäten och fler föräldrar jämförelse med föregående år tycker att det är god arbetsro i skolan. 16

Resultatet av nationella proven 2016 i matematik visar att högre andel elever har klarat kravnivån på skriftliga räknemetoder. Fritidshemmen har vid läsårets slut utarbetat en plan för det systematiska kvalitetsarbetet i form av ett årshjul. Fritidsklubbens har haft en styrelse som inte varit så aktivt som önskats. Klubben har haft tio dokumenterade aktiviteter speciellt för tjejer. Inget fungerade gårdsråd har funnits under läsåret. Det har varit väldigt killdominerad gårdsverksamhet (d v s den del som bedrivs på själva skolan). Analys/åtgärder: Vi har kommit i god bit på väg till att utveckla Björkhagaskolan till EN skola och kommer att fortsätta det arbetet. Så länge Sva-eleverna visar sämre resultat i måluppfyllelse, måste vi ha en undervisning som främjar ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Studiero och trygghet är också grundläggande förutsättningar för att verksamheten ska fundera och i de grupper där det saknas, måste ett riktat stöd från skolledning och elevhälsoteam ges. Eftersom så stor del av personalen på fritids saknar pedagogisk utbildning är riktad kompetensutveckling nödvändig. Till hösten kommer fritidsklubben/gården att ha en verksamhet som riktar sig enbart mot tjejer för att fånga upp dessa bättre. 17

2.4 Skolinspektionens enkäter 2016 Områden som utifrån enkäten pekar på ett gott resultat Personalenkäten 1-3 Grundläggande värden i undervisningen. Förhindra kränkningar. 4-6 Pedagogiskt ledarskap. Grundläggande värden i undervisningen. Förhindra kränkningar. Områden som pekar på att ett utvecklingsarbete behöver göras 1-3 Samverkan i undervisningen. Stimulans och utmaningar. Elevinflytande Särskilt stöd 4-6 Samverkan i undervisningen. Argumentation och kritigt tänkande Elevenkäten 5 I min skola finns det vuxna som jag är rädd för. Jag känner mig trygg i skolan. Mina lärare hjälper mig i skolarbetet. Skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära mig mer. 5 På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet. I min skola följer eleverna de ordningsregler som följs. Vårdnadhavarenkäten F-klass Elevens utveckling. 1-3 Elevens utveckling. 4-6 Elevens utveckling. Förhindra kränkningar. F-klass Arbetsro 1-3 Studiero 4-6 Studiero Sammanfattning och analys: Vårdnadshavare är nöjda med elevernas utveckling och eleverna tycker att de får den hjälp de behöver i skolarbetet. Både vårdnadshavare och elever anser att arbetsron behöver utvecklas. Personalen anser att de tillgodoser grundläggande värden i undervisningen och att kränkningar förhindras. De efterfrågar mer samverkan i undervisningen. Undervisningen kan även bli mer stimulerande och utmanande. Åtgärder: Med stöd av skolledning utveckla trygghet, kontinuitet och samarbete i arbetslagen mot målet att skapa en trygg, stimulerande och utmanande studiemiljö; ge pedagogerna verktyg för en lärarledd undervisning. Kollegealt lärande 18

REKTORS SAMMANFATTNING Grundskola Björkhagaskolan har ett gott systematiskt kvalitetsarbete med tydliga rutiner och strukturer. På skolan finns en fast personalgrupp som har många års erfarenhet av arbete med elever med annan kulturell bakgrund och svenska som andraspråk. Det gångna läsåret har på flera sätt varit krävande. Till höstterminen anställdes en ny rektor på lågstadiet som sedan avslutade sin tjänstgöring till jul. Under vårterminen har Björkhagaskolan haft en rektor och specialpedagog som vikarierat som biträdande rektor. Elevhälsoteamet har varit underbemannat då det saknats specialpedagog och kurator. En konsekvens av detta är arbetslag och enskilda pedagoger inte fullt ut fått det stöd de efterfrågat. Pedagogerna har dragit ett tungt lass och gjort ett mycket gott arbete inte minst när det gäller tankearbete kring ombyggnad och utbyggnad av skolan! I flera arbetslag och framför allt på fritidshemmen har det saknats behörig personal, vilket har påverkat kontinuiteten och stabiliteten i arbetslagen. Trots dessa påfrestningar har vi ändå kunnat fortsätta arbetet mot våra egna prioriterade mål. Vi har tagit ett stort kliv mot målet EN-skola samsyn, samarbete och gemensam värdegrund och upplever att vi har en god anda i personalgruppen. Under läsåret har vi satsat på gemensam fortbildning och gemensamma aktiviteter som har varit mycket uppskattade av personalen. Fokus under kommande läsår måste i kollegial form ligga på att utveckla undervisningen; ge pedagogerna verktyg för en lärarledd undervisning. Vår målbild är att utveckla arbetslagsarbetet årskursvis. Under läsåret har vi kommit ett gott stycke på väg. Lika viktigt är att skapa goda samarbetsformer mellan skola och fritids och för barnens bästa, ha en hela-dagen-perspektiv. De allra flesta elever på Björkhagaskolan är trygga och trivs och vi har nöjda vårdnadshavare. Omkring hälften av eleverna på skolan har ett annat modersmål och vi har ett kontinuerligt tillflöde av nyanlända elever. Vi har under året åter igen byggt upp en väl fungerande organisation kring nyanlända. I årskurs F-2 är Sva-resursen riktade direkt till klasserna. I årskurs 3-6 har vi en väl fungerande förberedelseklass, Oasen, med pedagoger som talar flera språk och som även kan bedriva studiehandledning. Förberedelseklasspedagoger och arbetslagens Svapedagoger träffas regelbundet. Lågstadiesatsningen med en extra pedagog har gett goda resultat och är ett bra stöd till klasslärarna. Fritidshem Fritids har stora elevgrupper där det finns många elever som har svenska som andraspråk och elever i behov av särskilt stöd. Delar av läsåret fick personalen regelbunden handledning av elevhälsoteamet. I personalgruppen har det under året varit många nya pedagoger. Detta har inneburit att det först i slutet av läsåret har årshjulet färdigställts (Det systematiska kvalitetsarbetet). Under läsåret har skola F-1 och fritids F-1 funnits i samma lokaler och skola 2-3 och fritids 2-3 lika så. Detta har bidragit till färre förflyttningar för eleverna. Fritidspersonalen har undervisat i idrott vilket innebär att eleverna får färre pedagoger under dagen, samtidigt som det genererar mer resurser till fritids på eftermiddagen. Samarbete skola-fritids har kommit en bit på väg men behöver utvecklas. 19

2. PRIORITERADE ÅTGÄRDER Grundskola Från och med höstteminen 2016 är Björkhagaskolan en skolenhet med en rektor och två biträdande rektorer på 75 %. Till hösten måste vi fortsätta arbeta mot målet EN skola samsyn, samarbete och gemensam värdegrund med fler gemensamma mötesplatser. Organisation samarbete Utveckla former för kollegealt lärande Stärka samarbetet inom arbetslagen Skola F-3 fritidshem Skola 4-6 fritidsklubb/gård Oasen arbetslag Ledningsgrupp Elevhälsa Ge personalen verktyg för lärarledd undervisning Föreläsning Kollegialt lärande Verksamhetsbesök Utveckla arbetet med LPP: er Implementera bedömningsportalen Elevernas arbetsmiljö - värdegrund Se Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fritidshem fritidsklubb/gård En gemensam arbetslagsledare för båda fritidsavdelningarna har tillsättas. Tid på konferensschemat för gemensamma fritidspedagogträffar där tid finns för ICDP, systematiska kvalitetsarbetet/årshjul samt implementering av styrdokument. Även skapa förutsättningar för skola och fritidshem, klubb/gård att träffas för att utveckla samarbetet med stöd av skolledning. 3. PRIORITERADE MÅL FÖR KOMMANDE PERIOD Nya mål för verksamheten tas fram i samband med läsårtupptakten i augusti 2016. 4. UNDERSKRIFT Lena Warvne Rektor Björkhagaskolan 20