3 oktober 2016 Riskkonstruktioner i byggnader Lars Hammarborg CondoConsult AB
Riskkonstruktioner / Fukt i byggnader Grunder Fasader Fönster dörrar Tak & Vindar Byggfukt Mattlim som utsätts för höga fuktnivåer Kylrum Kemisk behandling av material Material som inte klarar fukt eller drar åt sig fukt Bristande ventilation Bristande underhåll
Fuktskador i byggnader Orsaken till fuktskador i samtliga skeden beror i huvudsak på kunskapsbrist. I vilket skede uppstår orsaken till fuktskador i byggnader och hur fördelar sig skadorna i de olika skedena? Projektering Produktion Drift & förvaltning 51% 25% 14% 10% Material (Källa SVR)
Invändig isolering av vägg & golv i källare. Uppreglad vägg & golv under mark medför ofta höga fuktnivåer och mikrobiella skador.
Fuktskyddet felaktigt placerat! Sandavjämning ligger under PE-folien. Sanden är fuktig och innehåller ofta organiskt material. Gipsskivor och syll ansluter mot fuktig sand. Platta på mark med sandfyllning
Organiskt material mot fuktig murverk Organiskt material mot fuktigt murverk, exempelvis källarväg Fuktkvot 29%
Saknas ångspärr på schaktbotten medför detta att fukt kommer att diffundera upp från marken. Uteluftsventilerad krypgrund Då utrymmet i krypgrunden är kallt och uteluften är varm, medför luftomsättningen av uteluft även ett betydande fukttillskott i krypgrunden. Mikrobiella skador i undersida av bjälklaget är mycket vanliga i krypgrunder.
Mikrobiella skador i krypgrunder är vanligt förekommande. Krypgrund
Sockel närmast mark skall utföras av fukttåligt material. Byggnadsdelar under mark skall fuktskyddas. Sockel / Markanslutning
Sockel / Markanslutning Fibercementskiva med cellulosafiberarmering för inklädnad av grundmurar, marksocklar och plintgrunder vid t ex fuktisolering och tilläggsisolering av källarväggar. Frost- och fuktbeständig. Kan motfyllas. Efter 8 år!
Invändig tilläggsisolering av fasader Invändig tilläggsisolering medför att temperaturen i väggen, sjunker. Detta kan i sin tur orsaka mikrobiella skador.
Ökad algpåväxt på fasad efter tilläggsisolering Invändig tilläggsisolering av fasader
Fuktkänsliga ytskikt som väderskydd utan målningsbehandling. Mikrobiell påväxt på fasad inom ett år.
Fuktmärken under fönster och genomföringar, indikerar att fukt tränger in bakom putsen. Enstegstätade fasader Otätheter vid fönsteranslutningar medför att drivvatten kommer in i väggen. Hur ser det ut i väggarna?
Tryckskillnaden skapar ett sug genom fasaden. Då fasaden utsätts för slagregn, sugs vatten in i väggen genom otätheter. Otätheter förekommer framförallt vid anslutningar och genomföringar, så som fönsterbleck, skärmtag, infästningar m.m. Även mycket små sprickor i fasadputsen innebär risk för att vatten sugas in i väggen. Enstegstätad fasad
En av de vanligaste orsakerna till fuktskador i enstegstätade fasader, är inträngande i vatten vid fönsteranslutningar och genomföringar. Skador i enstegstätad fasad
Organiska material i väggkonstruktionen utsätts ofta för fukt. Enstegstätad fasad
Enstegstätad fasad med tjockputs.
Fuktinträngning i fasad med tjockputs - Luftläckage genom klimatskalet. - Invändig kondensutfällning.
Fuktinträngning i fasad med tjockputs Fuktinträngning förekommer även genom tjockputs, vilket kan resultera i invändiga skador.
Otätheter vid trösklar ger komfortproblem och risk för inträngande vatten. Tröskel vid balkong & terrass
Invändig fogning måste utföras mot tät smyg. Fönstermontage
Konvektion (luftläckage) genom fasad Konvektion genom fasad kan ge: Energiförluster Komfortproblem Fuktskador
Takfot / Takutsprång Takfot, eller takutsprång är den del av ett yttertak som skjuter utanför fasadväggen. Den har till uppgift att skydda fasaden från nederbörd. En utstickande takfot bidrar till att det bildas en luftkudde framför fasaden, vid vindbelastning. Detta hindrar vattnet att nå fasaden.
Avsaknad av taksprång & luftning av tak En uteluftsventilerad takkonstruktion utan takfot Medför att drivvatten lätt sugs in i taket.
Avsaknad av taksprång & luftning av tak En uteluftsventilerad takkonstruktion utan takfot Medför att drivvatten lätt sugs in i taket.
Luftning av tak Ventilerade vindar utsätts även för drivsnö. Ibland kan det vara nödvändigt att skotta vinden från snö.
Byggnader med stora fukttillskott Badhus Klimatstyrning / Befuktning Nybyggda lättbetonghus Dålig ventilation / Hygroskopisk VVX
Kondens på insidan av det inre fönsterglaset är en indikation på högt fukttillskott. Vilket oftast bror på att ventilationen är dålig. Bristfällig ventilation
Bristande ventilation kan ge kondens och mikrobiella skador på invändiga ytskikt. Byggnader med stora fukttillskott
Byggnader med stora fukttillskott Luftläckage upp i taket kan ge förödande konsekvenser
Byggnader med stora fukttillskott Luftläckage upp i taket kan ge förödande konsekvenser.
Fuktproduktionen i en bastu är extremt hög. Tak över en bastu
Ventilerad takkonstruktion Även vindar i byggnader med inget eller mycket litet fukttillskott, kan skadas av höga fuktnivåer i råsponten. Fukten kommer i detta fall från uteluften.
Sedumtak kan bidra till omfattande skador om det saknas termisk isolering under tätskiktet eller om takkonstruktionen utförs ventilerad. Sedumtak
Värmeläckage takkonstruktionen Vid stora sömängder smälter undersida av snötäcket. Smältvattnet återfryser vid takfoten, vilket resulterar i stående vatten på taket.
Takavvattning genom sarg Drivvatten vid genomföring Snösmältning och återfrysning i stuprör
Omfattande skador i tak och på vindar i parhus, på grund av luftsalt från grundläggning upp till tak. Luftspalter i byggnader
Självdragsventilation klarar inte gällande krav på luftomsättning, i byggnader utan varm skorsten. I synnerhet inte vindslägenheter. Mekanisk frånluft kräver att bostaden har ett undertryck på ca 10-12 Pa samt att klimatskalet är tätt mot konvektion. Vilket sällan eller aldrig är fallet. FTX - ventilation ger bättre förutsättningar för en god innemiljö och bättre energiprestanda för byggnaden. Ventilation i bostäder!
- Mikrobiella skador. - Otätheter genom klimatskal. Vindslägenhet
Mineritskiva i fuktig miljö Organiskt material i fuktig miljö möglar. OBS! Minerit /Cembrit innehåller cellulosa!
Magnesiumskivor Magnesiumskivor är oorganiska skivor för användning i våtrum, som vindskydd eller som brandskyddsskiva. Skivorna har brandklass A1 som är bästa brandklass. De är i tillägg helt mögeloch insektsresistenta. Produktbeskrivning Användningsområde: Brand- och fuktsäker invändig Vägg- och Takskiva. Även lämplig som Vindskyddsskiva / Sockelskiva
Magnesiumskivor Magnesiumklorid (MgCl 2 ) används bl.a. i Torrbollen och på grusvägar därför att den drar åt sig fukt. OBS! Bör inte användas i byggnader!
Magnesiumskivor / Våtrum mot ångtät yttervägg
Exempel på bristande underhåll, som ger skador. Drift och underhåll
Kylrum Byggnadsdelar som ansluter mot kylrum är ofta utsatta för kondens, då det saknas termisk isolering mot kylrummet.
Kylrum mot yttervägg, med termisk isolering, medför låga temperaturer mellan kylrum och yttervägg. Låga temperaturer ger kondensutfällning under juli sept. Kylrum
Avjämning mot gipsskivor kan medföra omfattande mikrobiella skador på båda sidor av gipsskivan. Gipsskivor som utsätts för fukt
Mattlim som utsätts för fukt, kan medföra kemisk nedbrytning. Detta kan resultera i att emissioner tillförs inomhusmiljön. Mattlim som utsätts för fukt OBS! Detta gäller även gammalt mattlim. Allt gammalt mattlim bör fräsas / slipas bort innan ny avjämning läggs på golvet.
Virke som är impregnerat med pentaklorfeol ger med tiden ofta elaka lukter. Orsaken till detta är att pentklorfenolet bryts ner till kloranisoler, vilket viket ger elaka lukter i byggnaden. Även då den luktkällan, exempelvis syllen bytts ut, kvarstår lukterna på grund av att byggnaden ofta är luktsmittad. Tryckimpregnerat virke