2017-02-07 Trafikbullerdagarna 2017 Trafikbullerdagarna 2017 Nya och standardiserade metoder för kartläggning av trafikbuller Charlotta Eriksson, Med. Dr., Epidemiolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Stockholms läns landsting
Enheten för miljömedicin Miljömedicinskt samhällsstöd Basuppdrag och särskilda uppdrag Kartlägga risker och förebygga ohälsa Luftföroreningar, buller, förorenad mark, inomhusmiljö, allergier, grönstruktur och klimat Informationsspridning Hemsida, nyhetsbrev, rapporter, Bullernätverket mm. Forskning och undervisning I nära samarbete med Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet
Buller som miljöhälsoproblem En av våra vanligaste miljöexponeringar Nästan 2 miljoner (20 %) exponeras för trafikbuller över riktvärdet 55 db L Aeq,24h
Urbanisering, förtätning, ökade transporter 85 % av befolkningen bor i städer Krav på många nya bostäder Persontrafiken beräknas öka med 32 % till 2040 Persontransporter: +1,1 % per år Godstransporter: +1,98 % per år Källa: Trafikverket 2016
Förändrade riktvärden April 2015: Ny trafikbullerförordning SFS nr. 2015:216 Gäller nybyggnation av bostäder Vi kan nu bygga i mer bullerutsatta lägen Inga restriktioner av bullernivån på den mest exponerade sidan förutsatt att Minst hälften av rummen vetter mot en sida med högst 55 dba ekvivalent ljudnivå Minst hälften av rummen vetter mot en sida med högst 70 dba maximal ljudnivå nattetid (22.00 06.00)
Varför behövs standardiserade arbetsprocesser vid kartläggning av buller? Utöver END finns idag inget krav på kommuner att kartlägga buller Ingen komplett bild av bullerexponeringen i Sverige Stockholms län: Olika tidpunkt, varierande kvalitet på indata, noggrannhet och metodik för de kartläggningar som görs leder till att: Svårt att sammanställa och jämföra exponeringsdata över kommuner Svårt att beräkna antalet exponerade personer Svårt att följa utvecklingen över tid Osäkert underlag för planering och åtgärder Osäker underlag att bedöma hälsoeffekter Försvårar identifiering och bevarande av bullerfria områden
Uppdraget: Kartläggning av omgivningsbuller Syfte Bidra till att karteringar utförs på ett standardiserat sätt för upprättandet av en högkvalitativ och harmoniserad karta över omgivningsbuller i Stockholms län Samarbete med WSP Sverige AB
Fas 1 (2013): Behovsanalys och förslag till strategi Kortare intervjuer med tio myndigheter och organisationer Intervjuer med fyra akustikkonsulter med syfte att kartlägga problemoch behovsbilden utifrån konsultperspektiv Webbaserad enkätundersökning till kommunerna i Stockholms län Seminariedag på projektets tema Skriftlig rapport med syfte att sammanfatta projektets aktiviteter och slutsatser Artikel till tidskriften Bygg&Teknik (Nr. 3 2014, s 12-17)
Slutsatser från Fas 1 En övervägande majoritet av dem som tillfrågades inom projektet önskade en bättre harmonisering och kvalitetssäkring av länets bullerkarteringar Kommunerna ansvarar idag för att genomföra sina egna bullerkartläggningar med hjälp av konsulter och vill ha det så Konsulterna har varierande erfarenhet av och kompetens kring bullerkarteringar och har även olikheter vad gäller metodik och programvara
Slutsatser från Fas 1 forts. Kvaliteten på och tillgången till underlagsdata för bullerberäkningar i kommunerna varierar Allt för mycket tid går åt till att samla in och bearbeta underlagsdata i proportion till själva beräkningsarbetet Det brister ibland i kommunikationen mellan kommun och konsult i upphandlingsskeded vilket riskerar att leda till att Kommunen inte får det resultat de väntat sig, alternativt Misstolkning av bullerkartans kvalitet och användningsområden
Slutsatser från Fas 1 forts. Det saknas en nationell/regional vägledning för hur bullerkartläggningar på kommun-, områdes- och lokal nivå ska genomföras Det saknas enhetliga krav på underlagsdata och format för resultatdata Det saknas ett system för att sammanfoga och presentera kommunkartläggningar i ett enhetligt länstäckande kartskikt
Identifierade behov från Fas 1..att underlätta för kommunerna att på ett enhetligt sätt kartlägga buller på olika nivåer Kommun-, områdes- och kvartersnivå Kartering av bullerfria områden Kartläggningarna tjänar olika syften och det bör därför finnas en flexibilitet vad gäller noggrannhet i underlagsdata Dock behövs någon form av kvalitetsstämpel..att skapa en regional bild av bullrets spridning För mellankommunala jämförelser För beräkning av antal exponerade Underlag för hälsoriskbedömning
Fas 2 (2014): Regional vägledning och krav för underlagsoch resultatdata Workshop med akustikkonsulter Workshop för kommunanställda och berörda myndigheter Akustikkurs med fokus på bullerkartläggning för kommunanställda Presentation på Bullernätverket och SIPU-kurs Artikel i Bygg&Teknik (Nr. 3 2015, s 48-52) Skriftliga projektrapporter
Regional vägledning för kartläggning av omgivningsbuller i Stockholms län Ett verktyg för de kommuner och konsulter som kommer att genomföra framtida bullerkartläggningar i länet Arbetsgång vid bullerkartläggningar Vilka data behövs? Indata Krav och format Beräkning Beräkningsmodell och program På baksidan av byggnader och på längre avstånd Beräkningsinställningar mm. Utdata Presentation (5 db, 45-75 db,.shp) Textrapport Kvalitetsmärkning av kartorna
Kartläggning av bullerfria områden. Metodbeskrivning för Stockholms län Presentera en praktiskt tillämpbar metod att kartlägga bullerfria områden Kriterier för bullerfria områden T.ex. <25 db Liten bullerpåverkan Val av utbredningsområde Val av bullerkällor Schabloner för beräkningar Beräkningsmodell Beräkningssteg Bullerregn Noggrannhet i beräkningarna http://camm.sll.se/rapporteroch-faktablad/rapporter/
Slutsatser från Fas 2 För att en bullerkartläggning ska kunna utföras effektivt och med hög noggrannhet behöver indata förbättras och struktureras Vägtrafik: trafikflöden, hastighet, dygnsfördelning, andel tung trafik etc. Spårtrafik: trafikflöden, hastigheter, dygnsfördelning, tågtyp mm. Bullerskärmar/vallar: läge, höjd, typ Byggnader: läge, höjd Redan bullerkartlagda verksamheter industrier Bättre och gemensamma schabloner där beräknings- eller mätvärden saknas T.ex. dygnsfördelning av trafik och andel tung trafik
Fas 3 (2016): Systematisering och format för underlagsdata Dialog med myndigheter, kommuner mm Förslag till systematisering och format för underlagsdata Effektivisera vid upphandling Utredning kring schabloner för dygnsfördelning och andel tung trafik Skriftlig rapport på gång att färdigställas Frukostseminarium på CAMM 30/3
Fas 4 (2017): Uppdatering av den regionala bullerkartan System för organisering av resultatdata Samla in befintliga bullerkartläggningar och sammanfoga dessa i en regiontäckande bullerkarta (väg- resp. spårtrafik) Samla in tekniska rapporter och bedöma kvaliteten på befintliga kartor Preliminärt klart till hösten 2017 Regelbunden uppdatering t.ex. vart 5:e år Administration av Länsstyrelsen, tillgänglig via www.bullernatverket.se
Eventuell fortsättning Beräkningar av andelen exponerade i länet Per 5 db kategori samt >= 55 dba Beräkningar av hälsobördan kopplat till bullerexponering T.ex. i form av antal fall och DALY:s av störning, sömnstörning och hjärt- /kärlsjukdom Uppföljning av tidstrender i andelen exponerade och hälsobördan kopplat till buller
Tack för uppmärksamheten! Charlotta.eriksson@sll.se