Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Vittra Väsby förskoleklass, grundskola åk 1-9 och fritidshem Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år 2015-12-01 2016-12-01 Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Enhetens vision om nolltolerans mot all förekomst av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier har inte nåtts. Kvalitetsmätningar (Stora kvaliteten jan-febr 2015 och Lilla kvaliteten okt 2015) visar tydligt att eleverna i åk 4-9 i hög grad upplever bristande respekt mellan elever, bristande studiero och bristande ordning och reda. Dock visar mätningarna att eleverna i hög grad känner sig trygga på skolan och på fritidshemmet och att de har stort förtroende för sina ansvarspedagoger. Vårdnadshavarnas upplevelse och medarbetarnas upplevelse överensstämmer med elevernas. - Elevhälsoarbetet har inte varit systematiskt och har inte dokumenterats, utvärderats och analyserats. Elevhälsoteamet har gjort många insatser, men det har inte funnits en tydlig arbetsgång eller tydligt systematik, varför arbetet kan bedömas som bristfälligt. - Rutinerna för anmälan till rektor angående kränkande behandling har ej fungerat. Anmälan till elevhälsoteamet har inte alltid gjorts, och har det gjorts har det inte alltid tagits upp av EHT. - Händelser av kränkande behandling har inte dokumenterats och har inte alltid rapporterats till rektor. - Pedagogerna äter dagligen pedagogisk lunch, vilket bidrar till goda relationer mellan vuxna och elever. Dock behöver medarbetarna enas om en gemensam tolkning av vad det innebär att äta pedagogisk lunch och vilket ansvar det innebär. - Det finns rastscheman för varje lag, men det upplevs som om att medarbetarna inte räcker till att täcka alla områden på skolan under raster. Det gäller då framförallt kapprummet, där händelser av kränkande, diskriminerande karaktär inträffar då inte tillräckligt många vuxna är på plats. Även här behöver medarbetarna enas om en gemensam tolkning av vad

begreppet rastvakt står för, så att alla medarbetare har ett gemensamt förhållningssätt. - Medarbetarna i fritidshemmet, som också är elevassistenter/resurser under skoltid, har möte två timmar varje vecka där olika elevärenden tas upp. Deltagare från elevhälsan har ibland deltagit, men samverkan och samarbete mellan skola, elevhälsa och fritidshem brister. - De dagliga samlingarna har inte i den utsträckning det har behövts använts till värdegrundsfrågor och samtal kring trygghet och trivsel i seniorlaget, medan det har fungerat väl i junior- och miniorlagen - Skolans elevråd har fungerat olika väl i olika lag. I juniorlaget har det inte funnits något elevråd, medan det har fungerat tillfredställande i seniorlaget. Miniorlagets elevråd har inte fungerat helt tillfredställande. - På fritidshemmet har det funnits ett fritidsråd. Barnens tankar och önskemål har tagits väl tillvara och barnen upplever att de har kunnat påverka innehållet i fritidshemsaktiviteterna. - Elevernas upplevelse i skolan är, enligt kvalitetsmätningar, att de vuxna inte i tillräckligt hög grad bryr sig om elevernas tankar och åsikter. - Målsättningen alla barn är allas barn har inte till full fungerat som eftersträvat. Återigen är det viktigt att alla medarbetare har en gemensam tolkning av målsättningen, vilket inte har varit fallet. - Dialogen mellan elev-hem-skola i Vittraboken har varit välfungerande i vissa grupper, i andra inte. - De pedagogiska samtalen har medarbetarna upplevt att de inte har hunnit med i den utsträckning som varit önskvärt. - Rektor har inte hållit periodvisa samtal med elever i olika åldersgrupper kring trygghet och studiero enligt föregående års plan. - Eleverna upplever att skolans ordningsregler enbart har tagits fram av de vuxna på skolan. - Vid byten av aktiviteter, vid övergång mellan skola till fritids, vid övergång från lektion till rast eller lunch, vid övergång från rast till lektion, saknas tydliga välfungerande rutiner och strukturer, varför många elever upplever dessa situationer som oroliga, stökiga och ljudliga. Många incidenter mellan elever inträffar vid dessa tidpunkter. Utvärdering av årets planerade åtgärder Utvärdering av årets planerade åtgärder kommer att ske - med medarbetarna i grundskolan och i fritidshemmet under UF-dagarna (utvärderings- och förberedelsedagar) under vecka 44 2016 - med eleverna under morgonsamlingar vecka 45 2016 - med elevrådet under ett elevrådsmöte i slutet av period 2 2016 - med föräldrar i föräldrarådet under ett föräldrarådsmöte under period 2 2016.

Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Vision och ställningstagande: - På Vittra Väsby råder nolltolerans mot alla former av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier - Inget barn, elev eller vuxen på Vittra Väsby ska bli trakasserad eller diskriminerad på grund av sitt kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. - På Vittra Väsby ska våra kännetecken ansvarstagande, inkluderande och tydliga genomsyra all vår verksamhet och alla våra handlingar i vardagen. Skolans och fritidshemmets värdegrundsarbete ska bidra till att - alla elever känner sig respekterade av såväl jämnåriga som vuxna i skolan och i fritidshemmet - alla elever känner sig trygga på skolan och i fritidshemmet på alla områden, dvs i kapprummet, på skolgården, i klassrummet, i korridorer, på torg, i matsalen, utanför toaletterna och idrottshallens omklädningsrum - alla elever upplever möjlighet till studiero i en trygg och trivsam lärmiljö - alla vuxna agerar förebilder i vardagen och stoppar alla former av oönskat beteende Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Skolans och fritidshemmets lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet bygger på medarbetarnas medvetenhet om vikten att uppmärksamma alla former av diskriminering, kränkning och trakasserier, och att i alla handlingar motverka detta. Kön och/eller könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon är kvinna eller man, att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön - Vid val av läromedel, litteratur och texter säkerställer vi att det finns en variation av hur människor och deras livsstil presenteras. Vi läser berättelser och faktaböcker som utmanar heteronormen, det vill säga synen på heterosexualiteten som norm och det traditionella synsättet på man/kvinna och familjebildning - Vi erbjuder och uppmuntrar till olika aktiviteter i både skola och i fritidshemmet oavsett kön. Vi strävar efter att ge en mångfacetterad bild av hur man kan se ut, leva och vilka intressen man kan ha, oavsett kön.

- På enheten finns inte flick- och pojktoaletter. - Vi hjälper varandra att uppmärksamma beteenden och bemötande gentemot eleverna som leder till att man befäster gamla könsmönster, till exempel vilka förväntningar vi har på flickor respektive pojkar och hur vi talar till flickor och pojkar. När barnen reagerar på det som bryter traditionella könsmönster, till exempel att en pojke kommer i klänning till skolan, arbetar vi för att vidga begreppen alla barn kan vara allt, att lägga till och inte dra ifrån. - Vi arbetar aktivt med att flickor och pojkar kan, att könet inte ska begränsa. - Vi arbetar med eleverna kring hur flickor och pojkar framställs i olika media som tidningar, tv, internet och dataspel. Vi gör våra elever uppmärksamma på olika ideal som finns runt omkring dem gällande utseende och kläder. Vi ser och bekräftar elevernas egenskaper och inte deras utseende. - Våra elever får en åldersanpassad sexualundervisning med utgångspunkt från deras funderingar och frågor. - Alla elever ges möjlighet till lika stort inflytande oavsett kön Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande - Vårt förhållningssätt är att det mångkulturella är utvecklande och berikande. - Vårt grundläggande förhållningssätt i alla situationer är allas lika värde. - All undervisning i skolan och alla aktiviteter i fritidshemmet tar hänsyn till elevernas olika kulturella bakgrund och erfarenheter. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister - skolans och fritidshemmets personal möter varje elev med respekt för deras kultur, religion och trosuppfattning. - enheten serverar mat utifrån våra elevers olika religioner och trosuppfattningar - elevers religiöst eller kulturellt betingade klädsel respekteras och accepteras - ämnet religion undervisas i ett vidare begrepp, där undervisningen bidrar till förståelse för olika religioner, traditioner och kulturer för ökad tolerans och förståelse Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå - Skolans och fritidshemmets personal möter varje elev utifrån dennes förutsättningar och behov och all verksamhet utgår från elevernas behov och förutsättningar. - Skolan och fritidshemmet anpassar resurser och hjälpmedel för att kunna erbjuda så lika villkor som möjligt. Till exempel så har våra elever med läs- och skrivsvårigheter tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, t.ex. att kunna lyssna på en text istället för att läsa den. - Skolan och fritidshemmet har ett inkluderande förhållningssätt och anpassningar görs utifrån elevernas behov och förutsättningar såväl när det gäller undervisning som när det gäller fritidshemsaktiviteter. - Medarbetarna för regelbundet värdegrundsbaserade samtal med eleverna under morgonsamlingarna om lika villkor, rättvisa, förhållningssätt för förståelse, acceptans och tolerans.

Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning - Med arbetarna arbetar aktivt för att mångfald i sexuell läggning tematiseras och speglas i undervisningen och i använt material - Vid val av läromedel, litteratur och texter säkerställer vi att det finns en variation av hur människor och deras livsstil presenteras. Vi läser berättelser och faktaböcker som utmanar heteronormen, det vill säga synen på heterosexualiteten som norm och det traditionella synsättet på man/kvinna och familjebildning - Våra elever får en åldersanpassad sexualundervisning med utgångspunkt från deras funderingar och frågor. Ålder: uppnådd levnadslängd - alla elever, oavsett ålder, respekteras och lyssnas till - eleverna ges ansvar efter mognad och ålder Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms,

- om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2015-2016 utifrån resultatet av kartläggningarna - Det finns tillräckligt med vuxna runt barnen under hela skoldagen och under hela fritidshemstiden. - Vi har tydliga rastvaktsscheman som säkerställer att det finns tillräckligt många vuxna runt barnen under raster och förflyttningar och byten av aktiviteter i skolan och i fritidshemmet. - Vi har tydliga strukturer och rutiner för situationer av flöden både på skolan och i fritidshemmet, dvs vid öppning av fritidshemmet, vid skolstart, vid avslutande av lektion och utgång på rast, vid ingång från rast till lektion, från lektion till matsal vid lunch och mellanmål, vid avslut av skolan och övergång till fritidshem. - Rutiner och strukturer för övergångar och flöden är väl förankrade hos samtliga medarbetare på skolan och i fritidshemmet. - Vi har tydliga rutiner och strukturer för hur en lektion går till alla lektioner genomförs för samma sätt för att skapa trygghet och förutsägbarhet för alla våra elever. - På raster erbjuds olika former av stimulerande rastaktiviteter anpassade efter elevernas ålder och intressen. - Skolans och fritidshemmet ordningsregler utvärderas och revideras i samarbete med eleverna. Ordningsreglerna diskuteras fortlöpande under morgonsamlingar. - Vi har välfungerande elevråd i alla arbetslag och fritidsråd i fritidshemmet. Elevrådens och fritidsrådets aktiviteter stödjs av vuxen, som vägleder eleverna i det demokratiska arbetssättet. - Skolan har ett trygghetsråd som leds av skolans socialpedagoger. Trygghetsrådet gör kontinuerliga trygghetsvandringar i skolan för att identifiera områden som upplevs som otrygga. Utifrån dessa vandringar görs insatser och åtgärder för att skapa ökad trygghet och trivsel. - Rutinerna och arbetsgången för elevhälsoarbetet förankras regelbundet och återkommande hos samtliga medarbetare på skolan och i fritidshemmet för att säkerställa att alla former av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier anmäls och reds ut. Elevhälsoarbetet utvärderas och analyseras regelbundet. - Skolans två socialpedagoger är en del av skolans elevhälsoteam och verkar både i skolan och i fritidshemmet för att skapa trygga relationer mellan eleverna och mellan elever och vuxna. - Rutiner för anmälan till rektor angående kränkande behandling förankras hos samtliga medarbetare både på skolan och i fritidshemmet. Anmälningarna sammanställs och analyseras varje period och insatser görs utifrån analysen kommande period. - Gemensamt förhållningssätt när det gäller pedagogisk lunch, rastvakt och alla elever är

allas elever. Begreppen diskuteras under UF-dagar för att nå samförstånd. - Vid lektioner i idrott och hälsa deltar alltid både kvinnlig och manlig lärare för att säkerställa att det finns en vuxen med i omklädningsrummen. - Alla medarbetare, såväl i skolan som på fritids, strävar efter att ha ett lågaffektivt förhållningssätt för att skapa lugn och för att undvika triggers. - Skolans samlingar och fritidshemmets samlingar används för samtal och diskussioner kring värdegrund, demokratiskt förhållningssätt och inkludering. - Samverkan och samarbete mellan skola och fritidshem säkerställs genom att en person från fritids medverkar i skolans arbetslagsmöten varje vecka. Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen - elevrådet har varit delaktig i framtagandet av de främjande och förebyggande åtgärderna i planen. - Ansvarspedagogerna har under morgonsamlingar diskuterat planens främjande och förebyggande delar med eleverna - Fritidspersonalen har diskuterat planens främjande och förebyggande delar med eleverna - Föräldrar i föräldrarådet har deltagit med synpunkter på främjande och förebyggande åtgärder Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: - Skolans och fritidshemmets medarbetare arbetar efter mottot alla elever är allas elever och strävar efter att omedelbart uppmärksamma och stoppa alla former av kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier - Alla former av kränkande behandling anmäls skyndsamt till rektor, som sedan anmäler till huvudman. - Alla händelse utreds och analyseras. Varje period görs en sammanställning och analys av alla anmälningar för att kunna identifiera trender och mönster. Dokumentera: - Alla former av kränkande behandling i skolan och i fritidshemmet anmäls till rektor och dokumenteras. Dokumentationen analyseras varje period. - Elevhälsoteamets möten dokumenteras - Arbetslagens möten dokumenteras

Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan och fritidshemmet på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. Blanketten Anmälan till rektor används. Rektor bekräftar med mail att anmälan tagits emot och beskriver vilka åtgärder som ska vidtas. En utrednings ska genomföras som i nästa steg avgör om handlingsplan ska upprättas. Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa. 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om handlingsplan upprättas, kan den omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.

Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.