Primärvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2013-04-18 PVN-HSF13-038 5 Delårsrapport 1, 2013 Ordförandes förslag till beslut Primärvårdsnämnden beslutar godkänna delårsrapport 1, 2013 och överlämna den för kännedom till landstingsstyrelsen Beslutsunderlag Delårsrapport 1, 2013 Protokollsutdrag via webbavisering Landstingsstyrelsen Ekonomienheten Protokollsutdrag dokument till Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\pvn\2013\pvn Nämnd\(3) 25 april\ 5 Delårsrapport 1, 2013\ 5 Delårsrapport 1, 2013.doc SID 1(1) Utskriftsdatum: 2013-04-22 14:29
Diarienummer: PVN-HSF13-038 Delårsrapport 1 Primärvårdsnämnden Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet
Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattande analys... 4 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse... 6 Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta.... 6 Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare.... 8 Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet.... 8 Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse... 9 Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare.... 9 Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje.... 10 Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten.... 11 Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse... 12 Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord.... 12 Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar.... 16 Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse... 16 Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete.... 16 Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan.... 16 Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan.... 17 Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse... 18 Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar.... 18 Specifik avrapportering... 21 Samlad analys... 21 Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 2(31)
Personal... 21 Produktion... 22 Ekonomi... 25 Investeringar... 27 Intern kontroll... 28 Patientperspektivet... 28 Personalperspektivet... 28 Miljöperspektivet... 29 Ekonomiperspektivet... 29 Bilagor Bilaga 1: Lönekostnadsanalys Bilaga 2: Arbetad tid och frånvarotid Bilaga 3: Investeringsspecifikation Bilaga 4: Resultaträkning Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 3(31)
Inledning Sammanfattande analys Prognosen för Primärvården pekar för 2013 på -12,4 mnkr varav -7 mnkr avser kostnader för löneöversynen utöver budgeterad nivå och resterande 5,4 mnkr avser särskilda satsningar som primärvården i år finansierar genom det egna kapitalet. Primärvården har på totalen en balanspost från tidigare års resultat. Syftet med att bära med sig över- och underskott är att kunna göra satsningar och investeringar över tid. Det innebär också att ett minusresultat ett år finansieras om det finns ett positivt eget kapital. Resultatet till och med mars är -5,7 mnkr. Förgående år samma period var resultatet -1,5 mnkr. Kostnaderna har i jämförelse med samma period förgående år ökat med 5,7 %. Antalet årsarbetare har ökat med 32 och den arbetade tiden är relativt lika i jämförelse mot föregående år. Antal ST-läkare ökar efter medveten satsning och vårdcentralerna har ett uppdrag att inrätta en funktion som "Samordningssköterska för äldre och multisjuka". Antalet besök totalt och antalet läkarbesök minskar och det gör även nyckeltalen antal besök/listad och antal läkarbesök/listad. 10 av landstingets 17 vårdcentraler når Hälsovals besökstak i mars, vilket ur ett sörmlandsperspektiv kan vara bekymmersamt eftersom trycket på sjukhusen är hårt. Både när det gäller kontakt inom ett dygn och besök inom sju dagar så visar landstingets vårdcentraler generellt sett goda resultat gällande tillgängligheten. Dock har det varit svårigheter att hitta kompetenta sköterskor som vid oplanerad frånvaro kan gå in i telefonrådgivning. Det märks på ett par vårdcentraler. Även tillgängligheten till läkartider inom 7 dagar är beroende av att man lyckas behålla kontinuitet i bemanningen. Under början av året har det varit en stor frånvaro p.g.a. korttidssjukfrånvaro. Under årets första tre månader har i genomsnitt 96 % (mål 100 %) fått kontakt med primärvården inom ett dygn och när det gäller läkarbesök är motsvarande siffra 94 % (mål 90 %). Den avgjort viktigaste faktorn för vårdcentralens intäkter är antalet listade. Därför är det viktigt att vårdcentralerna bibehåller och helst ökar antalet listade. Den landstingsdrivna primärvården har tappat listade i princip varje månad sedan införandet av Hälsoval. Andelen listade kommuninvånare ligger efter mars på 71,0 % vilket är en minskning med 1,9 % i jämförelse med samma period förgående år. Mellan jan-feb 2013 ses ingen minskning alls av antal listande utan andelen ligger på 71,7% båda månaderna. I mars 2013 har patienterna inskrivna på särskilt boende (SÄBO) listats om från vårdcentralerna till Hälsoval. Utvecklingen av ehälsa pågår inom primärvården. Mina Vårdkontakter finns från och med 2013 vid samtliga vårdcentraler och arbetet med Nationell patientöversikt och användandet av 1177 pågår. Arbetet med de nationella riktlinjerna för vården börjar finna formerna och länsgemensamma vårdöverenskommelser har tecknats mellan primärvården (offentlig och privat) och olika sjukhusspecialiteter för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på respektive vårdnivå. Under jan-mars har hudsjukdomar och öron-, näsa- och halssjukdomar blivit reviderade, medan för psykiatriska sjukdomar, hjärtsjukdomar samt kirurgiska sjukdomar är revidering påbörjad. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 4(31)
Förvaltningens arbete med att införa ett ledningssystem har, i enlighet med Socialstyrelsen krav, inriktats på att identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Arbetet med att identifiera kärnprocesser har samordnats med arbetet med de huvudvårdprocesser som tidigare identifierats. Trosa vårdcentral är en av tre piloter som startat ett arbete med att produktions- och kapacitetsplanera sin verksamhet. Det är patienternas vårdbehov som skall styra produktionen. Produktionsplanen baseras på ett framtida behov, som fångas i prognoser utifrån tidigare mönster och analyser. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 5(31)
Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska bedriva en personcentrerad verksamhet. Patienterfarenhet Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationell Patientenkät (NPE). Enkäten genomförs vart annat år inom den specialiserade psykiatriska respektive somatiska öppenvården och slutenvården samt inom primärvården i samtliga landsting/regioner. Resultaten av enkäten redovisas som PUK-värde (PatientUpplevdKvalitet). Värdet anges mellan 0 och 100. Ju högre värde desto högre är patienternas upplevelse av kvaliteten. Under hösten 2013 kommer NPE att genomföras inom primärvården. Föregående NPE gjordes 2011. Under hösten 2012 genomfördes en s.k. extramätning inom den avancerade sjukvården i hemmet (ASIH). Alla fyra ASIH-enheter i Sörmland deltog, d.v.s. enheterna anknutna till de tre sjukhusen respektive till vårdcentralen Strängnäs. En enkät lämnades till patienter som varit inskrivna minst 3 veckor. 93 patienter lämnade sitt svar, svarsfrekvensen var 88,6 %. En annan enkät lämnades till närstående 6 veckor efter inskrivningen. 106 svar lämnades in, svarsfrekvensen var 82,2 %. Vid ASIH-enkäten finns det inga resultat att direkt jämföra sig med. Det är endast Stockholm som genomfört motsvarande enkät tidigare. Sörmlands resultat ligger mycket högt vid samtliga frågor, oftast med PUK-värde över 90. Vid bemötande är värdet 99 för patienter och 96 för närstående och vid förtroende 98 för patienter och 96 för närstående. Det viktigaste syftet med uppföljning av patienterfarenheter är att ge underlag för verksamheternas interna förbättringsarbete. Att kunna se sitt resultat bli bättre från mätning till mätning och dessutom kunna jämföra sig med vårdgrannar inom länet och i övriga landsting/regioner bör ge en stimulans till ständiga förbättringar. Samtliga berörda verksamheter inom HSF har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan utifrån NPE-resultaten. Utöver de åtgärder som varje berörd verksamhet kommer att vidta enligt sina handlingsplaner kommer HSF hålla en utbildning i kultur, värdegrund och bemötande för linjechefer. Verksamhetscheferna och första linjens chefer ska genomgå en tre dagars utbildning under våren 2013. Syftet är att utifrån vetenskaplig evidens, inspirerande exempel, patienterfarenheter (resultaten av NPE), medarbetarupplevelser komma fram till gemensamma värdeord och till en handlingsplan för hur det ska arbetas med kultur, värdegrund och bemötande i förvaltningen. ehälsa Utvecklingen av ehälsa är en framgångsfaktor för att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården. Det skapar förutsättningar för såväl den personcentrerade vården Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 6(31)
där var och en kan vara delaktig i sin vård, som för en sammanhållen vårdprocess där de olika huvudmännen kan dela information. Nationell patientöversikt (NPÖ) Det är 11 vårdcentraler och nio sjukhuskliniker som är uppstartade inom NPÖ-projektet. Dessa verksamheter befinner sig i olika faser med sina förberedelser, men samtliga siktar på att vara klara att börja använda NPÖ i praktiken under våren 2013. Mina Vårdkontakter (MVK) Projektet Mina Vårdkontakter startade 2011 och under 2011 och 2012 infördes denna tjänst hos Folktandvården och Habilitering & Hjälpmedel. Införandet av Mina Vårdkontakter vid samtliga Vårdcentraler i länet avslutades i december 2012. I Mina Vårdkontakter kan invånaren exempelvis förnya recept, se sina bokade tider, avoch omboka besökstid, boka ny tid eller förnya hjälpmedel samt kontakta vården. En nationell utveckling av Mina Vårdkontakter med nya möjligheter för invånaren att utföra fler tjänster arbetas fram nationellt hos Mina vårdkontakter och implementeras i tjänsten till allmänheten allteftersom nya tjänster kommer. 1177 Utbredningen gällande användandet av 1177 och RGSwebb fortgår. I primärvården flyter arbetet på och sjuksköterskor utbildas kontinuerligt. Närmast på tur står fler mottagningar på sjukhusmottagningarna i länet. En informationskampanj planeras för att bl a få ut mer kunskap till vår befolkning om bl a 1177, MVK och vart man vänder sig i vården. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen "Frågor om din hälsa" Andel i befolkningen som instämmer med att de har tillgång till den vård de behöver Andel i befolkningen som har förtroende för vården Andel patienter som känner sig bemötta på ett respektfullt sätt Andel berörda verksamheter som har en handlingsplan efter Nationella Patientenkäten Andel berörda verksamheter som har en handlingsplan efter Öppna Jämförelser 2,4 % 78 % >80% 59 % 62 % PUK 89 >88 Rapporteras utifrån NPE som genomförs under hösten. - 100 % En av 17 vårdcentraler har rapporterat att de har en handlingsplan. - 100 % En av 17 vårdcentraler har svarat att de inte har en handlingsplan. Övriga har inte svarat. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 7(31)
Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Åtagande: Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Sjukdomsförebyggande metoder Arbetet med införande av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har påbörjats men ansvaret för uppdraget har flyttats från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen till den Strategiska hälso- och sjukvårdsenheten. Landstingsdirektören har sammankallat alla förvaltningar och enheten Hälsofrämjande landsting till två möten. Hälsofrämjande landsting har nu uppdraget att skapa ett underlag, en idéplan, som ska ligga till grund för utformning av en handlingsplan i samarbete med övriga förvaltningar och stödfunktioner. Landstingsinterna vårdöverenskommelser När det gäller länsgemensamma vårdöverenskommelser mellan primärvård och specialistklinikerna finns det totalt 13 överenskommelser. Överenskommelserna är en del i arbetet med att utveckla en vård på lika villkor för befolkningen i Sörmland och ska förtydliga vem som gör vad på olika vårdnivåer. Dessa överenskommelser gäller under två år och ska sedan revideras. Under jan-mars har hudsjukdomar och öron-, näsa- och halssjukdomar blivit reviderade, medan för psykiatriska sjukdomar, hjärtsjukdomar samt kirurgiska sjukdomar är revidering påbörjad. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel i befolkningen med ett gott självuppskattat hälsotillstånd 69% >75% Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Ett landstingövergripande arbete kring mänskliga rättigheter har bedrivits under första kvartalet där Hälso- och sjukvårdsförvaltningen medverkat i styrgruppen. Arbetet har resulterat i en rapport som ska överlämnas till landstingsdirektören. Landstinget Sörmland ingår både i styrgruppen och i beredningsgruppen i Adlons MIG projekt (8 olika landsting) för asylsökande. Projektets mål är att förbättra och öka antalet hälsoundersökningar för asylsökande och andra flyktingar. Detta genom att ta Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 8(31)
fram kallelser på 5 olika språk och en ny checklista för hälsoundersökningarna utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Åtagande: Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Det är fortsatt behov av att anställa fler distriktsläkare i Primärvården. För övriga personalkategorier råder i stort sett balans. Förhoppningen är att alla samlade rekryteringsinsatser kommer att ge bra resultat. 2012 anställdes 16 nya specialistläkare (14 distriktsläkare och 2 geriatriker). Dessutom 18 nya ST-läkare, vilket gjorde att målet för 2012 på 50 ST-läkare uppnåddes. För 2013 är målet att vi ska ha 55 ST-läkare. Vi ser en stor utmaning i att erbjuda så attraktiv arbetsplats för att kunna behålla alla STläkare när de är färdiga specialister. Även 2013 kommer Landstinget Sörmland att delta i en träff på SKL för att möta utlandsstuderande svenskar i syfte att skapa kontakter för framtiden. Till hösten planeras en ny "idébytardag" liknande den som genomfördes hösten 2012. I september kommer Primärvården i Sörmland att delta i en nationell primärvårdskonferens i Lund. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklings plan. Andelen chefer/ledare som har en individuell kompetensutvecklings plan för chefs- /ledarrollen. Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen Andelen utannonserade tjänster som avser heltid 50 % Redovisas i årsrapporten 50 % Redovisas i årsrapporten Minst 75 % 83 % 90 % Andelen 10 % <13 % Resultat redovisas efter genomförande av medarbetarenkäten 2013. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 9(31)
Indikator Utfall Målvärde Kommentar visstidsanställd personal Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat har påbörjats under årets tre första månader och där handlingsplaner skall tas fram för att utveckla en mer hälsosam arbetsplats samt att utveckla och förbättra arbetsplatsernas verksamhet och arbetsmiljö. Det nu genomförda hälsoprojektet för primärvården kommer att följas upp i slutet av april. Alla anställda i den landstingsdrivna primärvården har omfattats av projektet. Syftet är att ge medarbetarna kunskap och ökad medvetenhet kring sin hälsa. Det har haft fokus på livsstil och hälsovanor. Friskvårdsbidraget kommer att införas under andra halvåret 2013. Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna har utvecklats så att det är främst den längre sjukfrånvaron som har ökat. Den korta sjukfrånvaron under 14 dagar har minskat från 5,3 dagar per anställd till 4,9 dagar vilket är en minskning med 0,4 dagar per anställd. Sjukfrånvaron som är längre än 14 dagar har ökat från 11,0 dagar per anställd till 13,1 dagar per anställd som innebär en ökning med 2,1 dagar per anställd. Andelen långtidsjuka har ökat från 3,3 % till 3,7 % vilket är en ökning med 0,4 %. Det innebär att sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna totalt har ökat från 16,3 dagar per anställd till 17,9 dagar per anställd, en ökning med 1,6 dagar. Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 4,8 % till 5,3 % motsvarande tid förra året och är en ökning med 0,5 % och från målsättningen på 4,5 % skiljer det därmed 0,8 % Samspelet mellan olika faktorer som påverkar sjukfrånvaron är komplext och varier mellan olika typer av verksamheter i förvaltningen. Fortsatt fokus på sjukfrånvarons utveckling sker under våren 2013. Sjukfrånvaron följs upp i ordinarie uppföljningar med respektive verksamheter. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 5,3 % Max 4,5 % Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 4,8 % till 5,3 % motsvarande tid förra året. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 10(31)
Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Ett sjukgymnastprojekt pågår där syftet är att beskriva uppdraget som sjukgymnast i primärvården. Resultatet ska bl a leda till att frigöra mer läkartid och att använda kompetensen på ett klokt sätt. Primärvården deltar också i arbetet med HoS processer ett vårdflödesarbete. Bättre liv för sjuka äldre är en annan process. Syftet är att undvika återinskrivning och inläggningar på sjukhus. Konkret pågår arbetet just nu med att funktionen Samordningssköterska för äldre och multisjuka ska komma in i sina arbetsuppgifter på vårdcentralerna. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Andelen medarbetare som genomfört utbildning i sekretess och tystnadsplikt i ELLSA Andelen medarbetare som genomfört utbildning i behörighet och dataintrång i ELLSA Andelen medarbetare som varit anställda i mer än ett år och som haft medarbetarsamtal med sin närmaste chef under den senaste 12- månadersperioden Resultatet redovisas efter genomförande av medarbetarenkäten 2013. 82 % 100 % Alla medarbetare på tre vårdcentral har genomfört utbildningen och åtta är nära målet. Resterande har en bit kvar. Flera vårdcentraler har gått ut med påminnelse till medarbetarena om att genomföra utbildningen. 73 % 100 % Alla medarbetare på en vårdcentral har genomfört utbildningen och sex är nära målet. Resterande har en bit kvar. Flera vårdcentraler har gått ut med påminnelse till medarbetarena om att genomföra utbildningen. 100 % Redovisas i årsrapporten. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 11(31)
Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat Ledningssystem Förvaltningens arbete med att införa ett ledningssystem har, i enlighet med Socialstyrelsen krav, inriktas på att identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Arbetet med att identifiera kärnprocesser har samordnats med arbetet med de huvudvårdprocesser som tidigare identifierats. Av dessa har diabetesprocessen och hjärtsviktsprocessen prioriterats under året. I samverkan med Mälardalens högskola har en modell för att beskriva en allmän vårdprocess tagits fram och testats på verksamhetsföreträdare. Vad gäller stödprocesser har arbetet fokuserats på patientsäkerhet, ekonomi och personal. Tre övergripande ledningsprocesser är identifierade: planeringsprocessen, uppföljningsprocessen och utvecklingsprocessen. Processarbete Syftet med processarbetet är att, utifrån givna ramar, se till att patienter får bästa möjliga kvalitet samt att vården ges på ett smidigt och säkert sätt. Förvaltningen har därför identifierat ett antal kliniska vårdprocesser där arbete med förbättringar prioriterats. Arbetet med de kliniska vårdprocesserna leds av läkare med stöd av andra professioner samt linjeorganisationen. Arbetet startades våren 2012 med utbildning av dem som ska leda arbetet. Hjärtsvikt Resultatmått för behandling av hjärtsviktspatienter är att 90 % av patienterna ska ha adekvat farmakologisk och icke-farmakologisk behandling. För att uppnå detta arbetar processgruppen med att införa standardvårdplan hjärtsvikt på länets tre sjukhus. Förberedelse för test för att förbättra och säkerställa flödet mellan primärvården och slutenvården pågår. Testet ska prova direktinläggning på vårdavdelning av patienter från primärvårdens hjärtsviktsteam. Syftet är ett smidigare flöde där patienterna under dagtid/kontorstid ska undvika att komma till akutmottagningen. Planering av test med checklista för kontroller hos läkare pågår också. Processledaren gör personliga besök på de vårdcentraler som har hjärtsvikt mottagning för att stödja personalen. Ett viktigt icke-farmakologiskt mål är att fler hjärtsviktspatienter ska delta i fysisk träning även i primärvården. Arbetsgruppens sjukgymnaster har utarbetet former för detta som ska presenteras på den länsgemensamma nätverksträffen i maj. Samtliga patienter ska vara nöjda/mycket nöjda med kvalitet och tillgänglighet till hjärtsviktsvården inom Landstinget Sörmland enligt kontraktet mellan processledare Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 12(31)
och hälso- och sjukvårdschef. En patientenkät ang. hjärtsviktsvården har tagits fram. Fetma Inom öppenvården så har test med en föreläsningsserie om 5 tillfällen genomförts i samarbete mellan två vårdcentraler i Eskilstuna. Föreläsningsserien är för både patienter och närstående. Utvärdering av detta pågår. På fetmaforum i mars presenterades patientflödet när det gäller obesitaskirurgi. Det nyreviderade vårdprogrammet för fetma gicks igenom och arbetet i öppenvården inriktas nu på att få verksamheterna att följa vårdprogrammet. Diabetes Länsgemensamt arbete pågår när det gäller handläggning av diabetespatienter med fotsår. Dels pågår arbete med att ta fram rutin för kontakt med kärlkirurg och införande av standardsremiss till klinisk fysiologi för mätning av tåtryck. Även länsgemensam rutin för behandling med pumpstövel tas fram. Det är svårt att få fram bra mätetal ur tillgängliga IT-system och man har ännu inte hittat något sätt för att mäta ledtider till kärlkirurgisk bedömning och eventuell åtgärd. Kvalitetssäkring av siffror med fokus på antal amputerade diabetiker och antal diabetiker som genomgått kärlkirurgi pågår. Samarbetar med Hälsoval pågår om hur vi ska följa upp dessa patienter på ett bra sätt i primärvården. Den 25/4 anordnas seminariedag tillsammans med hälsoval med fokus på diabetiker i primärvården. Produktionsplanering Under hösten 2012 har tre piloter (Barnkliniken, Ögonkliniken och Trosa Vårdcentral) startat upp med att produktions- och kapacitetplanera tillsammans med stödteam, bestående av representanter från utvecklingsenheten och ekonomienheten. De tre piloterna kommer att avslutas under våren 2013. Det är patienternas vårdbehov som skall styra produktionen. Produktionsplanen baseras på ett framtida behov, som fångas i prognoser utifrån tidigare mönster och analyser. Erfarenheterna av piloterna har utmynnat i ett förslag på arbetsmodell för produktionsplanering i länet. Arbetsgången/förslaget bygger på fyra möten per verksamhet med stödpersoner efter respektive kliniks behov. Målstyrning Under hösten 2012 startade sex piloter arbetet med målstyrning. Uppstarten var en gemensam workshop då modellen för målstyrning presenterades. Därefter fick verksamheterna jobba på hemmaplan med stöd av ekonom och metodstödjare. Efter två månanders eget arbete samlades verksamheterna till en uppföljande workshop. Då delade verksamheterna erfarenheter med varandra och planerade för fortsatt arbetet. Nu i mars utvärderades verksamheternas arbete och modellen för arbetet med målstyrning. Verksamheterna har kommit olika långt, en del har använt modellen fullt ut med gott resultat medan andra endast har börjat diskutera målformuleringar. Från primärvården deltar två vårdcentraler. Vård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Vårdgarantierna om kontakt med primärvården samt besök hos primärvårdsläkare regleras i en förordning som trädde i Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 13(31)
kraft den 1 juli 2010. Den 31 januari kom ett delbetänkande från den pågående Patientmaktsutredningen som ska ligga till grund för en ny patientlagstiftning, där bl a patientens valmöjligheter förstärks. Tillgängligheten till primärvården är generellt mycket god i Landstinget Sörmland. En fördjupad analys redovisas under avsnittet "Samlad analys". Nationella riktlinjer Under första tertialen pågår arbete på regionalnivå för att förebereda kunskapsseminarium och Gap och konsekvensanalyser för de preliminära cancerriktlinjerna för bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer. Samtidigt med att cancerriktlinjerna publicerades kom också utvärderingen av cancersjukvården inom nämnda sjukdomsgrupper. Riktlinjen för rörelseorganenssjukdomar behandlades av LS i januari, under våren kommer en förnyad GAP- och konsekvensanalys att genomföras med verksamhetsföreträdare med förslag till beslut för att leva upp till de rekommendationer som Samverkansnämnden har föreslagit. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel mångbesökare på akutmottagningarna i relation till antal listade Andel återinskrivna inom 30 dagar i relation till antal listade Andel undvikbar slutenvård i relation till antal listade Andel olämplig läkemedelförskrivning till äldre Följsamhet till av Läkemedelskommittén rekommenderade läkemedel Andel patienter som fått läkarbesök med primärvården inom 7 dgr Andel patienter som fått kontakt med Redovisas i delårsrapport 2 0,24 % 0,23 % Andel återinskrivna inom 30 dgr i relation till antal listade var 2012 0,26 % vilket innebär att en minskning med 10 % ger ett målvärde på 0,23 %. 0,18 % 0,15 % Andel undvikbar slutenvård i relation till antal listade var 2012 0,17 % vilket innebär att en minskning med 10 % ger ett målvärde på 0,15 %. Minska med 10 % Redovisas senare 94 % 100 % Hälsovals mål på 85 % tillgänglighet uppnås av nästan alla vårdcentraler under perioden jan-mar. Sammantaget är tillgängligheten mycket god i länet hos de landstingsdrivna vårdcentralerna. 96 % >90 % Hälsovals mål på 90 % tillgänglighet uppnås av de Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 14(31)
Indikator Utfall Målvärde Kommentar primärvården inom 1 dygn flesta vårdcentraler och flera uppnår även det nationella målet på 100 %. Sammantaget är tillgängligheten mycket god hos de landstingsdrivna vårdcentralerna. Åtagande: Hälso- och sjukvårdens verksamhet ska bedrivas med god säkerhet. Patientsäkerhetsronder skall genomföras med samtliga verksamheter med deltagande från patientsäkerhetsenheten, chefsläkarna och divisionschefen. Målet är att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Primärvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Avvikelsesystemet har även införts på de privata vårdcentralerna. Arbetet med Synergi under 2013 fokuserar på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Hälso- och sjukvården har sedan ett par år utvecklade arbetsmodeller för händelse- och riskanalys. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria-ärenden i samarbete med chefsläkarna. Arbetet med att introducera riskanalyser i alla verksamheter skall fortsätta. Att ta del av patientens och/eller närståendes synpunkter och klagomål är en viktig del av det förebyggande arbetet med vårdskador. Patienten är den som varit med i och har kunskap om hela vårdkedjan. Idag intervjuas oftast patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder skall utvecklas. SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Som ett stöd i det fortsatta införandet har Hälso- och sjukvårdschefen 2012 beslutat att, där så är tillämpligt, all kommunikation inom vården i Landstinget Sörmland skall ske enligt SBAR. SBAR kommer på sikt även att användas inom primärvården. Samarbetet med Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) för att minska antibiotikaanvändningen i öppenvård med 10 % och öka följsamheten till antibiotikarekommendationer pågår. Följsamheten till rekommendationer är god, men förskrivningen av antibiotika ökade under 2012 och en handlingsplan för att vända trenden skall utarbetas inför 2013. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel vårdrelaterade infektioner Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler < 7 % Vårens mätningar redovisas i delårsrapport 2. 100 % Vårens mätningar redovisas i delårsrapport 2. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 15(31)
Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Åtagande: Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Åtagande: Landstingets verksamheters köptrohet mot ramavtal ska minst vara 95 % Statistiken för "följsamhet till ramavtal" ger inte en rättvisande bild om verksamheterna följer ramavtal. Systemet som ligger till grund för statistiken är inte tillräcklig för att redovisa följsamheten. Flertal verksamheter anger att de följer ramavtal i de fall DLL har ett upprättat ramavtal. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Köptrohet till landstingets ramavtal > 95 % Indikatorn mäts vid årets slut. 3 av 17 (18 %) av verksamheterna har aktiviteter registrerade i PLUSS gällande åtagandet. Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Åtagande: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Under 2013 kommer Miljöenheten att starta ett centralt projekt "Cero" som kommer tillgodose 10 % av personalens resor till och från jobbet samt tjänsteresor i syfte att minimera transporternas miljöpåverkan. Tolv vårdcentraler (71 %) har angett aktiviteter till åtagandet "Hälso- och sjukvården arbetar för minskad klimatpåverkan. Detta uppnås genom att minimera transporter, lustgasutsläpp och övriga klimatpåverkande utsläpp." Indikator Utfall Målvärde Kommentar Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Antal distansmöten ska öka med 20% Ingen uppgift på utfall. Centralt avtal anger att rapport på inköpt mängd bränsle rapporteras 24 april. Statistiken som hämtas är följande: Stickprov på tre Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 16(31)
Indikator Utfall Målvärde Kommentar dagars användning av telekonferensbryggor (bokade genom D-data) under januari och mars 2013. Statistiken anger mötasarrangören. Statistiken visar från 1 mötesarrangör i januari till 3 st mötesarrangörer i mars (för Hälso- och sjukvården). Statistiken ger ej en rättvisande bild då tvåpartssamtal i telefon samt konferenssamtal genom digital telefon även är distansmöten vilka inte visas i statistiken. Åtagande: Förbrukningen av fossila bränslen ska minska med 25 %, utgångsvärdet 2008, för landstingets leasade och korttidshyrda fordon samt varu- och persontransporter, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Se kommentar till åtagandet ovan. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Förbrukning av fossila bränslen ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Ingen uppgift på utfall. Centralt avtal anger att rapport på inköpt mängd bränsle rapporteras 24 april. Åtagande: 95 % av landstingets leasade och korttidshyrda fordon ska vara miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Målet är nästan uppnått. Primärvården kan efterfråga att Biladministration ska upphandla även fyrhjulsdrivna miljöfordon (för att i de fall fyrhjulsdrift behövs). Indikator Utfall Målvärde Kommentar Miljöklassade fordon i landstinget ska vara minst 95 % 94,4% minst 95 % 1 bil (=3 %) utgörs av en fyrhjulsdriven bil (ej miljöfordon) till ASIH. Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Åtagande: Användningen av miljöskadliga kemikalier ska minska med 10 % Under hösten 2013 kommer förvaltningsledningen genom Utvecklingsenheten (förvaltningens miljöstöd) starta upp ett projekt som innebär att fasa ut miljöskadliga Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 17(31)
kemikalier. Ett antal verksamheter ska kemikalieinventeras, de kemikalier som inte är miljögranskade ska granskas samt därefter tillgodose möjlighet till faktisk substitution av miljöskadliga kemikalier. Substitutionen ska ske i dialog med verksamheterna. Sex vårdcentraler (35 %) har aktiviteter kopplade till åtagandet. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Användning av miljöskadliga kemikalier ska minska Förvaltningsledningen kommer att driva ett projekt kring utfasning av kemikalier, planeras att starta hösten 2013. Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Primärvårdens resultatutveckling har varit god alla tre åren som vårdvalsmodellen hälsoval har funnits. Regelboken som beslutas av Landstingsstyrelsen (LS) är det styrande dokumentet. Hittills har Regelboken förändrats inför varje verksamhetsår, vilket medför svårigheter att långsiktigt planera verksamheten på respektive vårdcentral. Förändringarna inför 2013 är: Att vårdcentralernas socioekonomiska ersättning kommer, till viss del, beräknas utifrån CNI (care need index) Att ersättningen för de perifera vårdcentralerna ökar från 100 kr till 250 kr per listad Enligt SKLs statistik har primärvårdens kostnadsutveckling sedan 2005 varit lägre i Sörmland än i riket. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 18(31)
Diagrammet visar kostnadsutveckling för primärvård (exkl läkemedel), kr/invånare, mellan åren 2005 2011 Omställningsarbetet, förändrat förhållningssätt samt ökad affärsmässighet och ekonomisk medvetenhet är det som nu efter tre år präglar primärvårdsverksamheten. Ur ett större helhetsperspektiv är det under förhållandevis kort tid som det omfattande förändringsarbete gett resultat. Primärvården är en viktig del i den sammanhållna vårdkedjan. Tack vare stabilt eget kapital kan investeringar i primärvårdens utveckling genomföras. De tre första åren inom Hälsovalsmodellen har nämnden haft positiva resultat, vilket lett till att det egna kapitalet är 30 mnkr. Syftet med att bära med sig över och underskott är att kunna göra satsningar och investeringar över tid. Det innebär också att ett minusresultat ett år finansieras om det finns ett positivt eget kapital. 2013 kommer drygt 5 mnkr av kapitalet investeras i kompetensutveckling, rekrytering samt marknadsföringsåtgärder. En genomlysning har gjorts av de vårdcentraler som haft negativt resultat under flera år. Bedömningen är att på flera av vårdcentralerna är utvecklingen positiv och går mot ekonomi i balans. Svårigheter och utmaningar kvarstår på ett par vårdcentraler. Fortsatta åtgärder är planerade och nödvändiga. En översyn av hyreskostnader kommer ske under 2013. I dagsläget är det stor differens mellan de högsta och lägsta kvadratmeterpriserna och det är bl.a. en kvarleva från Ädelreformen tidigt 1990-tal. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr -12 400 tkr 0 Helårsprognosen 2013 är efter mars -12,4 mnkr, varav 7 mnkr avser kostnader utöver budget för löneöversynen. Periodresultatet efter mars Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 19(31)
Indikator Utfall Målvärde Kommentar 2013 är -5,7 mnkr och budgetavvikelse är -2,0 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -1,5 mnkr. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 20(31)
Specifik avrapportering Samlad analys Personal Kostnad för den arbetade tiden Den totala kostnaden för personalen uppgår till 111 mnkr. Personalkostanden har totalt ökat med 6,91 % jämfört med föregående år. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 395 kr. Den största posten inom personalkostnader är månadslön som ökat med 8,22 % Nya avtal varav nya avtal 2,39 % varav individuell löneförändring utöver avtal 1,54 % varav löneförändring p g a personalomsättning 0,30 % varav volymförändring 3,99 % Kostnadsökningen följer de nya avtalen för 2012. Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste förändringen utöver avtal är t ex att ST-läkare blir Specialistläkare. Löneförändring p.g.a. personalomsättning Löneförändring p.g.a. personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdande personal får en något lägre lön än den avgående, t ex generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har ökat med 3,99 % enligt lönekostnadsanalysen. Den arbetade tiden är oförändrad, orsaken till detta beror på att vi har haft en tidigare Påsk i år. Det är två arbetsdagar färre under mars som motsvarar en minskning med ca 7 000 timmar. Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal har minskat med -6,33 % motsvarande 0,9 mnkr. Timlön Timlönekostnaden har minskat med -18,27 % motsvarande 0,5 mnkr. Arbetade timmar och frånvarotimmar Den totala arbetade tiden har ökat med 193 timmar. Timtid har minskat med -1 800 timmar (19 %) och inhyrd personal har minskat med 1 000 timmar (6 %). Av den arbetade tiden har 92 % utförts av månadsavlönad personal, 3 % av timavlönad samt resterande 5 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 18 årsarbetare och den inhyrda tiden motsvarar 36 årsarbetare. Frånvarotiden har ökat med 3 600 timmar (5,2 %). Det är främst sjukfrånvaro som ökat med 2 200 timmar samt föräldraledighet med 1000 timmar. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 21(31)
Anställda Antalet anställda har ökat från 672 till 703, en ökning med 31 personer, samtidigt som antalet årsarbetare ökat med 31,5 jämfört med föregående år. Ökningen kan bl a förklaras av att man nu börjar hitta rätt bemanningsnivå utifrån antal listade. Det är inom kategorierna läkare, distriktssköterska och sjuksköterska man ser den största ökningen. Från 2013 finns ett nytt uppdrag till vårdcentraleran att inrätta en funktion som Samordningssköterska för äldre och multisjuka. Resurs har tillskjutits utifrån andel listade över 65 år. Antal ST-läkare ökar efter medveten satsning. Produktion Listning Den landstingsdrivna primärvården har tappat listade i princip varje månad sedan införandet av Hälsoval. Minskningen av andelen listade/kommuninvånare har dock planat ut under slutet av 2012 och början av 2013. Mellan jan-feb 2013 ses ingen minskning alls utan ligger på 71,7% båda månaderna. I mars 2013 har patienterna inskrivna på särskilt boende (SÄBO) listats om från vårdcentralerna till Hälsoval. Totalt har antal listade minskat med 1 876 st mellan februari och mars en större del av dessa är boenden på SÄBO som omlistats till Hälsoval. Andelen listade ligger nu på 71,0 %. I jämförelse med samma period förgående år har andelen listade minskat med 1,9 %. Jämförelsen haltar något eftersom samtliga på SÄBO tagits bort från listningen. Tappet av antalet listade är en av de största ekonomiska utmaningarna för landstingets primärvård. Divisionen jobbar därför aktivt med marknadsföringsåtgärder och stöd ges via marknadsförare. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 22(31)
Tillgänglighet Telefontillgänglighet I januari var det tre vårdcentraler, i februari en vårdcentral och i mars två vårdcentraler som inte klarade Hälsovals mål för telefontillgänglighet. På samtliga vårdcentraler som inte nått målet har det varit oplanerad frånvaro i form av korttidssjukfrånvaro i sköterskegruppen som omöjliggjort bemanning som täcker behovet. I övrigt visar landstingets vårdcentraler på god telefontillgänglighet. Nås inte målet sker ett månatligt avdrag i Hälsovalsersättningen baserat på antal listade (30 kr/listad). Målet är att nå 100 %. Tillgängligheten mäts varje månad och resultatet ligger på Insidan. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 23(31)
Läkarbesök inom 7 dagar En vårdcentral nådde inte Hälsovals tillgänglighetsmål på 85 % i februari och i mars var det två vårdcenteraler som inte nåde målet. Under början av året har det varit en stor frånvaro p.g.a. korttidssjukskrivningar. Under de senaste månaderna har de två vårdcentralerna som ej nått tillgänglighetsmålet gjort en medveten satsning och arbetat bort ett stort antal besök som funnits på väntelista. Det fick till följd att man inte kunde erbjuda samtliga akuta patienter tid inom 7 dagar. Övriga vårdcentraler visar god tillgänglighet. När målet inte nås sker ett månatligt avdrag i Hälsovalsersättningen baserat på antal listade (30 kr/listad). Det nationella målet är 100 %. Tillgängligheten mäts varje månad och resultatet ligger på Insidan. Besök Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 24(31)
Medelvärdet för rullande tolv månader visar att antal besök totalt inom primärvården har minskat med 1 976 (-4,0 %) jämfört samma period föregående år. Medelvärdet för rullande tolv månader visar att antal läkarbesök inom primärvården har minskat med 769 (-3,7 %) jämfört med samma period föregående år. Tio av de landstingsdrivna vårdcentralerna når Hälsovals besökstak t.o.m. mars. Detta trots att besökstaket har ökat från 2,1 besök per listad under 2012 till 2,3 besök per listad under 2013. Till viss del kommer detta att rättas till något eftersom produktionen minskar på sommaren. När besökstaket är nått för helåret betalas inte längre någon besöksersättning ut. Totalt antal besök per listad var i mars 2013 2,92 vilket kan jämföras med samma period förgående då antalet besök per listad var 2,93. Antal läkarbesök per listad var i mars 2013 1,20 och under 2012 i samma månad var antalet 1,23. Detta betyder att både totalt antal besök per listad och antal läkarbesök per listad har minskat något mellan åren. Ekonomi Periodresultatet efter mars 2013 är -5,7 mnkr och budgetavvikelse är -2,0 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -1,5 mnkr. Helårsprognosen 2013 är efter mars -12,4 mnkr varav 7 mnkr avser de löner som enligt de nya avtalen beräknas bli högre än de 2,5 % som vi räknat med i budget. Resterade del kan till stor del hänföras till Primärvåden gemensamt och består bl.a. av planerade satsningar och som ska täckas av det balanserade överskottet från tidigare år. Primärvården har på totalen en balanspost, från tidigare års resultat, på 30,6 mnkr som fördelar sig olika mellan vårdcentralerna och primärvård gemensamt. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 25(31)
Intäkter Intäkterna har i jämförelse med förgående år ökat med 3,0 %. Prognosen beräknas efter mars bli något lägre än budgeterad nivå. Kostnader Uppdragsersättning/landstingsbidrag avser ersättning från sjukvårdsmiljarden som täcker vårdcentralernas kostnader för rehabkoordinatorer, sakkunnig läkare samt hälsokoordinator. Denna ersättning betalas ut kvartalsvis och har betalats ut i mars. Hälsovalsersättningen visar på mer listersättning och mindre tilläggsersättning än budgeterat. I mars har två förändringar effektuerats, dessa förändringar har vi räknat med från årsskiftet i budgeten vilket bidrar till budgetavvikelserna. Patienter inskrivna på särskilt boende (SÄBO) är från mars omlistade från vårdcentralerna till Hälsoval och ersättningen för SÄBO (som är en del av tilläggsersättningen) har höjts. Inför 2013 aviserades också förändringen att BVC inte längre skulle vara en tilläggsersättning utan ingå i grunduppdraget och att barnen ska vara inskriven på det BVC som finns på den vårdcentral som barnet är listat på, även denna förändring verkställdes i mars. Det syns ingen större skillnad på BVC-ersättningen på totalen men detta slår både negativt och positivt på vårdcentralsnivå. Kostnaderna har i jämförelse med samma period förgående år ökat med 5,7 %. Personalkostnaderna är den största kostnadsposten inom Primärvården. T.o.m. mars har personalkostnaderna ökat med 6,9 % och kostnadsökningarna kan till stor del hänföras till lönerevision men även till fler antal anställda. Trenden för personalkostnaderna pekar på en negativ avvikelse mot budget på -2,9 mnkr. Utöver detta har även -7 mnkr räknats med i prognosen för lönerevision 2013 och avser de löner som enligt de nya avtalen beräknas bli högre än de 2,5 % som vi räknat med i budget. Kostnaden för inhyrd personal har minskat, ökningen som sågs i slutet av 2012 kan alltså inte ses under första kvartalet 2013. Köpt verksamhet visar på ett underskott tom mars och i jämförelse med förgående år har kostnaderna ökat med 7,3 %. Prognosen pekar efter mars mot Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 26(31)
en avvikelse på -1,0 mnkr till följd av avdrag för tillgängligheten som avviker från budget. Den nedåtgående trenden för labkostnader har stannat upp och nu ses en ökning i alla jämförelseperioder, en stor del av ökningen beror dock på att Unilabs har ändrat faktureringsperiod jämfört med 2012 vilket har medfört att det är fyra dagar mer fakturerat i år. Läkemedel visar tom mars på ett överskott och i jämförelse med förgående år har kostnaderna minskat med 9,2 %. Denna post avser vaccin som brukar köpas in vid vaccinationstider och generera ökade kostnader först under hösten. Prognosen ligger kvar på budgeterad nivå. Lokalkostnader visar på ett litet överskott tom mars och har i jämförelse med förgående år ökat med 0,6 %. En del ombyggnationer kommer att ske under året som kommer att ge ökade hyror och kringkostnader. VC Bagaregatan flyttar in i nya lokaler i maj. Övriga kostnader visar också på ett överskott och har i jämförelse med förgående år minskat med 1,2 %. Prognosen pekar dock på en något högre kostnad än budgeterat till följd av satsningar som planeras genomföras under året. Avskrivningar följer budget. Finansiella intäkter ser ut att generera ett mindre positivt överskott. Investeringar Under perioden jan-mars 2013 har utrustningsinvesteringar för 126 tkr genomförts vilket är lägre i jämförelse med samma period förgående år. Investeringsbudgeten omfattar utrustningsobjekt för 1 700 tkr och en stor del av årets investeringsram kommer genomföras under årets andra hälf. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 27(31)
Intern kontroll Patientperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutiner för styrkortens mål gällande patient- och processperspektiven Redovisning Säkerställa att befintliga rutiner leder till att rapporterade resultat för styrkortens mål är tillförlitliga Kontroll omfattande hela den administrativa kedjan från registrering till rapportuttag för de rutiner som omfattas av styrkorten De flesta av indikatorerna i styrkortet för 2013 är nya för i år. Redovisning kommer ske i delårsrapport 2 och årsrapporten. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Uppföljning medicinsk kvalitet Redovisning Redovisas i årsrapporten Personalperspektivet Verksamheterna ska delta i relevatan kvalitetsregister Verksamheterna rapporterar vilka kvalitetsregister de deltar i och rapporterar hur resultaten återkopplas och följts upp Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rehabilitering av sjukskriven personal Redovisning Redovisas i årsrapport Rehabiliteringssamtal ska hållas med alla som uppnått en sjukfrånvaro om 40 dagar. Stickprovskontroll av hur många sjukfall som uppfyllt kravet. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutin för hyrpersonal Redovisning Redovisas i årsrapporten Säkerställa att beslut om anlitande av hyrpersonal sker i enlighet med beslutad rutin. Stickprovskontroll av godkända dispenser. Resultatet sammanställs i antal granskade fall och antal som följt fastställd rutin. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 28(31)