Patientsäkerhetsberättelse

2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2013 Patientsäkerhetsenheten Sylvia Myrsell

Inledning SOS Alarm är en enskild vårdgivare med verksamhet vid 15 SOS-centraler från Luleå i norr till Malmö i söder. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att ge en övergripande beskrivning av SOS Alarms arbete med patientsäkerhet som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Som grund för det systematiska kvalitetsarbetet finns SOS Alarms ledningssystem som utgår från kraven i Socialstyrelsens föreskrifter för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Ledningssystemet ingår i SOS Alarms kvalitetsmanual. SOS Alarm bedriver ett systematiskt förbättringsarbete bl.a. med fokus på att finna orsaker och vidta åtgärder vid identifierade risker och brister. Riskanalyser och händelseanalyser genomförs enligt handboken för patientsäkerhetsarbete Riskanalys och händelseanalys framtagen av Socialstyrelsen i samverkan med Stockholms läns landsting, Landstinget i Östergötland och Sveriges kommuner och landsting. Detta säkerställer ett strukturerat arbete vid utredningar och analyser. Patientsäkerhetsenheten (PSE) vid SOS Alarm arbetar i ett nationellt perspektiv och riskbedömer och genomför händelseanalyser. PSE samverkar med SOS vård, SOS Alarms chefläkare och lokala chefer vid bedömning av händelser som har identifierats som en vårdavvikelse. Ansvarig för det lokala kvalitetsarbetet vid SOS-centralerna är respektive lokal produktionschef. Till deras hjälp vid bedömningar av vårdavvikelser finns vårdchefer, vårdutvecklare och PSE. Ansvarig för patientsäkerhetsberättelsen är Sylvia Myrsell, chef för Patientsäkerhetsenheten. Sida 2 av 13

Innehållsförteckning Inledning 2 Innehållsförteckning 3 1 Vårdgivaren SOS Alarm 4 1.1 Allmänt 4 1.2 Patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete 5 2 Rutiner och riktlinjer 5 3 Avvikelsehantering och förbättringsarbete 6 4 Uppföljning och egenkontroll 7 5 Patientsäkerhetsarbetet under 2013 8 5.1 Källor till avvikelser 8 5.2 Anmälningar enligt Lex Maria 9 5.3 Ärenden från Socialstyrelsen och IVO 10 5.4 Ärenden från Patientnämnden 11 5.5 Förfrågningar från LÖF 11 6 Åtgärder 12 Sida 3 av 13

1 Vårdgivaren SOS Alarm 1.1 Allmänt Vårdgivaren SOS Alarm arbetar med patientsäkerheten i fokus och bedriver ett systematiskt och kontinuerligt kvalitets- och förbättringsarbete. Utgångspunkten är att uppfylla kraven på en god vård, vilket innebär att vi strävar efter en patientfokuserad, ändamålsenlig, säker och jämlik vård som ges i rätt tid till den hjälpbehövande. SOS Alarm är en privat vårdgivare och lyder därmed under hälso- och sjukvårdens regelverk. Detta gäller såväl på ledningsnivå som den enskilde medarbetaren i rollen som hälso- och sjukvårdspersonal. I SOS Alarms vårdgivaransvar ingår att bedöma och prioritera vårdärenden samt att dirigera ambulanser. SOS Alarm utgör en viktig första länk i vårdkedjan och bedriver verksamhet vid 15 larmcentraler från Luleå i norr till Malmö i söder. Ett vårdärende resulterar i många fall i en ambulansresa. I de fall bedömningen blir att det inte föreligger ett ambulansbehov blir ärendet patientstyrt. 1 Kriterierna för de olika prioriteterna följer den definition som anges i Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 2009:10, om ambulanssjukvård m.m. Prio 1 - Akuta livshotande symtom eller olycksfall. Prio 2 - Akuta men inte livshotande symtom. Prio 3 - Övriga uppdrag med vård- eller övervakningsbehov där rimlig väntetid inte bedöms påverka en patients tillstånd. Enligt SOS Alarms medicinska beslutsstöd (Medicinskt index) innebär prio 1 livshotande eller potentiellt livshotande symtom. Indikationer på andningsstopp och hjärtstopp är fara-för-liv och genererar omedelbart prio 1 och ambulans larmas ut omgående så snart adress är fastställd. Som potentiellt livshotande räknas bl.a. tillstånd med symtom på sviktande vitala parametrar (andning, medvetande och cirkulation). Det finns därutöver tillstånd med bibehållna vitala parametrar som ändå resulterar i att en ambulans larmas ut enligt prio 1. Medicinskt index är ett symtombaserat beslutsstöd och det är alltid den hjälpbehövandes symtom som ska styra prioriteringen. I prioriteringstjänsten ingår, att utifrån en vårdintervju, bedöma behovet av ambulans och bestämma prioritet på ärendet med hänsyn till de symtom som framkommer i samtalet. Även om bedömningen blir att det inte föreligger ett ambulansbehov kan annat vårdbehov finnas och den hjälpsökande kopplas eller hänvisas då till annan vårdgivare. 1 Med patientstyrning avses hänvisning till att stanna hemma, annat tranportsätt, annan vårdgivare eller Giftinformationscentralen Sida 4 av 13

I dirigeringstjänsten ingår att larma ut resurser utifrån bedömd prioritet. Prio 1 och 2 är akuta uppdrag, medan prio 3 tilldelas ambulans med hänsyn till beredskapsläget. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård ska ett landsting som anlitar en larmcentral för larmning av ambulans i avtal reglera centralens rätt att disponera ambulanser. 1.2 Patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Avvikelsehanteringen är en viktig del i SOS Alarms förbättringsarbete och utgår från SOS alarms ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, vilket är ett kapitel i SOS Alarms kvalitetsmanual. Ledningssystemet är uppdaterat i enlighet med SOS Alarms föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2011:9, om systematiskt kvalitetsarbete. Patientsäkerhetsenheten (PSE) vid SOS Alarm arbetar i ett nationellt perspektiv och riskbedömer och genomför händelseanalyser. PSE är organisatoriskt en central stödfunktion och består av en chef och fyra utredare. De huvudsakliga uppdragen är att bedöma patientsäkerhetsrisken vid vårdavvikelser, utreda ärenden genom händelseanalyser och vid behov leda eller medverka vid riskanalyser. Enheten medverkar även i egenkontroll och uppföljning av SOS Alarms vårdverksamhet. PSE samverkar med SOS vård och lokala chefer vid SOS-centralerna vid bedömning av händelser som har identifierats som en vårdavvikelse. Enheten har även ett nära samarbete med SOS Alarms chefläkare som är medicinskt stöd och fattar beslut om anmälan enligt Lex Maria utifrån bedömd patientsäkerhetsrisk. När en avvikelse har inneburit vårdskada eller risk för sådan ansvarar PSE för utredningen av ärendet. Återkoppling sker kontinuerligt mellan berörda aktörer, såväl internt som i vissa fall externt. Närmaste chef i linjen är ansvarig för att information och återkoppling sker till berörda medarbetare på respektive SOS-central. Avvikelser som har sin grund i klagomål på bemötande, men där den medicinska hanteringen av ärendet har skötts korrekt, handläggs och utreds i första hand av lokala chefer på berörda SOS-centraler. Resultat och erfarenheter från avvikelsearbetet är en central del i utveckling och förbättring av verksamheten och viktigt i en lärande process. SOS Alarm arbetar för en öppen patientsäkerhetskultur med målsättningen att medarbetarna ska känna sig delaktiga och trygga i förbättringsarbetet. 2 Rutiner och riktlinjer SOS Alarm har fastställda rutiner för avvikelsehantering och patientsäkerhetsarbete. Rutinerna innebär att alla identifierade avvikelser ska registreras i ett avvikelsehanteringssystem Marval. Marval har en särskild del (Marval Q-med) där vårdavvikelser med sekretesshandlingar såsom patientjournaler registreras. Detta garanterar att sekretessuppgifter inte sprids och att personuppgifter hanteras på ett korrekt och säkert sätt. Sida 5 av 13

Interna Riktlinjer för patientsäkerhetsarbete i Q-med har setts över och publicerats i en uppdaterad version under 2013. SOS Alarms medicinska beslutsstöd, Medicinskt index, uppdateras kontinuerligt när ett behov har identifierats. En mer genomgripande översyn har påbörjats och kommer att genomföras under 2014. Verksamhetschef vård är ansvarig för att arbetet genomförs enligt fastställd projektplan. En övergripande beskrivning av processen vård, inklusive delprocesser, finns i SOS Alarms Kvalitetsmanual. Syftet med processbeskrivningen är att förtydliga befintliga operativa riktlinjer och rutiner få ett säkerställa ett enhetligt arbetssätt som i sin tur är borgar för en god vård med hög patientsäkerhet. 3 Avvikelsehantering och förbättringsarbete Avvikelsehanteringen är en viktig del i ett förbättringsarbete. SOS Alarms system för avvikelser, Marval, gör det möjligt att följa upp såväl antalet registrerade avvikelser som bedömning, hantering och uppföljning av vidtagna åtgärder i respektive ärende. SOS Alarm har enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) 3 kap. 5 en skyldighet att anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Ansvarig för beslutet att en händelse ska anmälas enligt Lex Maria är SOS Alarms chefläkare och, i dennes frånvaro, chefen för Patientsäkerhetsenheten. Vid en vårdavvikelse görs en initial bedömning av händelsen. Bedömning av patientsäkerhetsrisken görs utifrån allvarlighetsgraden i händelsen och risken för att det kommer att upprepas. Riskbedömningen utgår från matrisen i handboken för patientsäkerhetsarbete, Riskanalys och händelseanalys 2, och graderas enligt följande i Marval Q-med: 0 = ingen patientsäkerhetsrisk 1 = liten patientsäkerhetsrisk 2 = måttlig patientsäkerhetsrisk 3 = stor patientsäkerhetsrisk 4 = mycket stor patientsäkerhetsrisk När en avvikelse som har inneburit en allvarlig vårdskada eller risk för sådan (riskfaktor 3 eller 4) har identifierats görs en händelseanalys enligt handboken för patientsäkerhetsarbete. Denna händelseanalys är en systematisk genomgång och omfattar faktainsamling, händelseförlopp, orsaksanalys, åtgärdsförslag och uppföljning. Avsikten är att i ett så tidigt skede som möjligt identifiera orsaker och risker och ta fram åtgärdsförslag. Händelseanalyserna genomförs under ledning av Patientsäker- 2 Länk till handboken: (http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-120) Sida 6 av 13

hetsenheten. En avvikelse där patientsäkerhetsrisken bedöms till 3 eller 4 leder vanligtvis till en anmälan enligt Lex Maria. Utifrån identifierade orsaker i en avvikelse vidtas förbättringsåtgärder för att minska och, om möjligt, eliminera risken för att det ska upprepas. 4 Uppföljning och egenkontroll Den första initiala bedömningen i ett vårdärende görs av en SOS-operatör utifrån fastställda frågor i Startkort vård och omfattar vitala parametrar (andning, medvetande, cirkulation) samt andra allvarliga tillstånd. Syftet är att snabbt identifiera om det föreligger fara för liv. Ett vårdärende klassificeras utifrån Starkort vård som fara för liv, brådskande eller övrig vård. Ärendet bedöms sedan med en fördjupad vårdintervju utifrån Medicinskt index. Bedömning och prioritering av ärendet ska utgå från kriterierna i beslutsstödet. Egenkontroll genom samtalsavlyssning sker huvudsakligen genom att: En vårdutvecklare lyssnar och bedömer samtal utifrån en fastställd mall med fokus på följsamhet till Medicinskt index. En vårdutvecklare lyssnar tillsammans med en grupp på 4-6 medarbetare på samtal som de har bedömt och prioriterat. Gruppen diskuterar och reflekterar över hur samtalen har bedömts. Närmaste chef lyssnar tillsammans på minst tre samtal med var och en av sina medarbetare med fokus på medarbetarens attityd och bemötande samt hantering av samtalen. Detta inkluderar alla typer av samtal och gäller inte endast vårdsamtal. Det medför att något exakt antal för andelen vårdsamtal inte kan anges. Under 2013 har 1500 samtal följts upp av vårdutvecklare. Lokala produktionschefer och gruppchefer har genomfört uppföljning av samtal enligt fastställda riktlinjer. Uppföljningarna genomförs utifrån en fastställd mall med ett antal frågor som ska besvaras. Beroende på att uppföljning genomförs utifrån olika fokus varierar frågorna i mallarna. Exempel på fokus är medicinsk bedömning och rådgivning vid identifierat ambulansbehov, korrekt bedömning vid patientstyrning, bemötande i samtalet. Fokusområden kan bestämmas utifrån identifierade riskområden vid bedömning av ärenden. Ett nyckeltal som följs upp årligen är att Medicinskt index ska följas helt eller delvis till 95 %. Sedan detta nyckeltal började att mätas har målet alltid uppfyllts enligt fastställd nivå. Sida 7 av 13

Utöver ovan beskrivna modell för egenkontroll och uppföljning av samtal har ytterligare ca 3500 samtal avlyssnats och bedömts. Dessa samtal ryms inom de ärenden som är registrerade som avvikelser i Marval Q-med och är avlyssnade och utredda i enlighet med interna riktlinjer. Dessa samtal är inte bedömda utifrån en fastställd mall, utan ingår som en viktig del i utredningen av respektive avvikelse och därmed också i det systematiska förbättringsarbetet. Under 2013 har således drygt 5000 vårdsamtal avlyssnats och bedömts. Uppföljning av verksamheten är viktiga delar i förbättringsarbetet och en förutsättning för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete enligt fastställt ledningssystem. SOS Alarm strävar efter att ytterligare förbättra den systematiska egenkontrollen genom utökad samtalsuppföljning och journalgranskning. Det är en viktig del i att följa upp om vidtagna åtgärder har gett förväntat resultat och bidragit till förbättringar. 5 Patientsäkerhetsarbetet under 2013 Avvikelser som via olika källor kommer till SOS Alarms kännedom hanteras alltid enligt gällande rutin. Det innebär att det initialt görs av genomgång av händelsen för att bedöma patientsäkerhetsrisken. Ärenden med patientsäkerhetsrisk 0-2 hanteras och utreds lokalt av respektive chefer på berörda SOS-centraler. Vad gäller ärenden med patientsäkerhetsrisk 3-4 leds utredningen alltid av PSE. För att få en enhetlig bedömning görs riskbedömningen av PSE utifrån fastställda kriterier enligt tidigare beskrivning. Under 2013 har 690 ärenden registrerats i Marval Q-med. Ärendena är fördelade på alla SOS-centraler och storstadscentralerna Stockholm (157), Göteborg (144) och Malmö (86) har den största andelen registrerade ärenden till antalet. Sett till antalet registrerade avvikelser i förhållande till antal hanterade ärenden är siffrorna procentuellt jämförbart med de flesta mindre SOS-centraler. Resterande registrerade ärenden är fördelat på övriga SOS-centraler med allt från 10 ärenden för de minsta centralerna till 50 på medelstora centraler. Ett par centraler har få avvikelser registrerade, men förklaringen ligger i att dessa centraler hanterar vårdärenden i mycket liten omfattning. Att en SOS-central har ett relativt stort antal registrerade avvikelser tyder på ett aktivt och systematiskt förbättringsarbete. 5.1 Källor till avvikelser Avvikelser inkommer huvudsakligen via: Patient eller närstående Medarbetare Inspektionen för vård och omsorg Annan vårdgivare Uppföljning av verksamheten genom egenkontroll Sida 8 av 13

Patientnämnden Media 5.2 Anmälningar enligt Lex Maria SOS Alarm har under 2013 identifierat 31 ärenden med allvarlig vårdskada eller risk för sådan och dessa ärenden har enligt beslut av SOS Alarms chefläkare anmälts enligt Lex Maria enligt kraven i patientsäkerhetslagen 3 kap. 5. Då flera av händelserna har kommit till Patientsäkerhetsenhetens kännedom under senare delen av 2013 och i början av 2014 pågår utredning av vissa av dessa ärenden fortfarande. I de flesta ärenden som anmäls enligt Lex Maria är bedömningen att patientsäkerhetsrisken beror på att ambulansen av någon anledning har blivit fördröjd eller att det inte har larmats ut någon ambulans. Ärendet har tilldelats en för låg prioritet i förhållande till patientens symtom. Det har i sin tur medfört längre väntetid än önskvärt för patienten innan ambulans är på plats. Ärendet har blivit patientstyrt dvs. att bedömningen har blivit att det inte har förelegat ett ambulansbehov. Med facit i hand borde en ambulans ha tilldelats ärendet. En identifierad risk är när den hjälpsökandes adress blir felpositionerad på kartan. Detta ger i sig en fördröjning som, framför allt vid prio 1-uppdrag, innebär en risk för patienten. Det har blivit fördröjning vid dirigeringen trots att ärendet är korrekt prioriterat och rätt positionerat i kartan. Detta innebär särskilt stor risk när det händer vid prio 1-uppdrag. Ovanstående risker har även tidigare identifierats och åtgärder har vidtagits och är planerade att vidtas. Det pågår ett ständigt arbete med att identifiera orsaker och vidta åtgärder för att minska riskerna. Vid bedömning av patientsäkerhetsrisken har de flesta ärenden värderats till risk 3 (stor risk för vårdskada). I tre fall har bedömningen värderats till risk 4 (mycket stor risk för vårdskada). Antalet anmälningar enligt Lex Maria har ökat de senaste åren. Flera orsaker finns sannolikt att finna som förklaring till detta. En viktig orsak till ökningen är att SOS Alarm bedriver ett alltmer systematiskt arbete med avvikelser jämfört med tidigare. Anmälningarna från patient/närstående har ökat, vilket leder till att vi fångar upp fler allvarliga avvikelser. SOS Alarms medarbetare har blivit mer medvetna om patientsäkerhetsarbetet och skriver in fler händelser i vårt system för förbättringar och avvikelser (Marval). SOS Alarms egenkontroll och uppföljning av ärenden har förbättrats och genomförs på ett alltmer strukturerat sätt. Sida 9 av 13

Detta tillsammans leder till ett förbättrat patientsäkerhetsarbete och det ökade antalet anmälningar ska ses som ett resultat av detta och inte ur ett negativt perspektiv. Om vi inte finner bristerna och kan utreda orsaker och hitta åtgärder kan vi heller inte systematiskt utveckla verksamhetens kvalitet. Respektive anmälan presenteras med en kort beskrivning på SOS Alarms webbsida. (http://www.sosalarm.se/sv/samhallstjanster/vardtjanster_ambulans/patientsakerh etsenhet/) 5.3 Ärenden från Socialstyrelsen och IVO Under 2013 har 42 anmälningsärenden kommit från Socialstyrelsen t.o.m. 31/5 och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fr.o.m. 1/6. Dessa ärenden har initialt bedömts av Patientsäkerhetsenheten i syfte att bedöma patientsäkerhetsrisken. Patientsäkerhetsenheten har ansvarat för utredningarna som görs i samverkan med vårdchefer och lokala chefer vid berörda SOS-centraler. De flesta klagomålen från myndigheten gäller missnöje med lång väntetid på ambulans eller att det inte kom någon ambulans alls, vilket oftast har sin grund i bedömning och prioritering av ärendet. I vissa fall finns även klagomål på bemötandet i samtalen. Orsaksanalyser visar att i flera fall har patientens symtom missuppfattats eller tolkats fel. Detta har i flera fall lett till att inte korrekt kapitel i Medicinskt index har använts, vilket i sin tur har inneburit att intervjustöd och råd inte har gett ett optimalt stöd för bästa möjliga bedömning och prioritering. Det är en grannlaga uppgift att genom telefonintervju göra snabba och korrekta bedömningar vid akuta och ibland livshotande tillstånd. SOS Alarm har under 2013 fortsatt arbetet med att se över vad som kan göras för att ge bättre stöd för medarbetarna vid intervju och bedömning. Förändringar i Medicinskt index görs kontinuerligt vid identifierade behov. Det pågår även ett större arbete med att utveckla det medicinska beslutstödet och detta arbete kommer att ytterligare utvecklas under 2014. En anledning till ambulansens fördröjning har i vissa fall berott på att ärendet har blivit felpositionerat i kartan med den följden att ambulansen har kört till fel adress. Vilka åtgärder som har vidtagits och som är planerade beskrivs under 5.4 Anmälningar enligt Lex Maria. I ett mindre antal fall beror lång väntan på ambulans på brister i dirigeringen av ambulanserna. Orsakerna till att detta sker är dels den mänskliga faktorn och dels att kartstödet inte har fungerat optimalt vad gäller positionering av var tillgängliga bilar befinner sig. Socialstyrelsen/IVO har genomfört verksamhetstillsyn vid tre SOS-centraler under 2013 Luleå, Östersund och Malmö. I samtliga beslut beskriver tillsynsmyndigheten att man är nöjd med det patientsäkerhetsarbete som bedrivs vid SOS Alarm. Socialstyrelsen öppnade under 2012 ett initiativärende med anledning av en händelse i Östergötland. Beslutet kom i maj 2013 och myndigheten var nöjd med de åtgärder som SOS Alarm hade vidtagit för att stärka patientsäkerheten. Sida 10 av 13

5.4 Ärenden från Patientnämnden Patientnämndsärenden omfattar i huvudsak klagomål på bemötande och andra frågeställningar som inte har medicinsk grund. En bedömning av patientsäkerhetsrisken görs alltid initialt för att inte missa eventuell vårdskada eller risk för vårdskada. Ärenden från Patientnämnden hanteras av närmaste chef då det gäller klagomål på bemötande. Patientsäkerhetsenheten och vårdchef hjälper till att utreda ärendet i de fall detta är befogat utifrån en identifierad risk för patienten. Antalet ärenden från Patientnämnden under 2013 var 23 stycken. Lex Maria Socialstyrelsen/IVO PaN 70 60 65 62 50 42 40 31 30 20 16 21 25 23 10 10 0 2011 2012 2013 Diagram över fördelningen av ärenden 5.5 Förfrågningar från LÖF SOS Alarm har fått 10 ärenden från LÖF (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) med begäran om att få del journalhandlingar upprättade vid SOS Alarm. Sida 11 av 13

6 Åtgärder SOS Alarm bedriver ett ständigt förbättringsarbete genom att se över och uppdatera system och gällande riktlinjer och rutiner. SOS Alarms ledningssystem följer Socialstyrelsens föreskifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. http://www.socialstyrelsen.se/ledningssystem. Ledningssystemet ingår som en del av SOS Alarms Kvalitetsmanual som i sin tur följer kvalitetsstandarden ISO 9001. Under 2013 har en omorganisation genomförts för att tydligare belysa SOS Alarms ansvar och uppdrag som vårdgivare. Rollerna inom SOS Vård tydliggjordes vad beträffar funktion och ansvar. Det har varit fortsatt fokus på att säkerställa att det finns ett bra stöd för medarbetarna då det gäller att bedöma vitala parametrar (andning, medvetande, cirkulation). Detta är fortfarande ett identifierat riskområde och arbetet fortsätter med att såväl ge ett bättre stöd i startkort vård och Medicinskt index som att ge medarbetaren en god kunskap i riskerna med svikt i vitala parametrar. En projektplan har upprättats för en genomgripande översynen av Medicinskt index och dess integrerade funktioner. En arbetsgrupp och en styrgrupp har tillsatts för det fortsatta arbetet där även landstingen kommer att bjudas in. Projektet är prioriterat och kommer att fortgå under 2014. Det nuvarande Medicinska indexet uppdateras dock fortlöpande utifrån identifierade behov oaktat projektarbetet med den genomgripande översynen. SOS-skolan har ett nära samarbete med SOS Vård och Patientsäkerhetsenheten i syfte att utveckla och förbättra såväl grundutbildning som fortbildning. Vid regelbundna möten diskuteras vad som framkommer i förbättringsarbetet och vad SOSskolan kan behöva lyfta fram som viktiga områden i utbildningarna. Nya e-kurser har utformats i utbildningsplattformen Arena vad gäller prioriteringsuppdraget. Vårdveckan i grundutbildningen har utökats med en dag. Översyn pågår om möjlighet finns att utöka vårddelen i utbildningen ytterligare. Med anledning av ett ökat antal identifierade felpositioneringar har frågan om att på bästa sätt säkerställa adress lyfts upp till diskussion på arbetsplatsträffar. En arbetsgrupp har tillsatts under hösten 2013 med uppdraget att söka orsaker och komma med förslag på lösningar till SOS Alarms ledningsgrupp. Detta arbete fortsätter under våren 2014. En dialog har förts med Post- och telestyrelsen (PTS) angående avsaknad av kommun-id vid viss IP-telefoni. Det blir allt vanligare att samtal till 112 rings från mobiltelefoner, vilket innebär att det inte blir en exakt positionering av adressen såsom sker när samtalet kommer från en fast telefon utan IPtelefoni. Det går dock inte att se att risken för felpositionering på grund av mobiltelefoni eller IP-telefoni är större än med fast telefoni. SOS Alarm är delaktigt i ett flertal nationella forskningsprojekt, där syftet är att öka kvaliteten i utalarmeringen ur ett medicinskt perspektiv. SOS Alarms har varit delaktiga i introduktionen av SAMS (Saving More lives in Sweden) till flera landsting. Sida 12 av 13

Detta är ett projekt som innebär att hjärtstoppsbehandling utanför sjukhus intensifieras. Tjänsten SMS-livräddare har utökats och SOS Alarm har en viktig roll för att denna tjänst ska fungera. En registrering av var hjärtstartare finns tillgängliga medför att snabb information kan delges den som ringer till 112 om ett hjärtstopp. Dessa tre projekt tillsammans kommer med all sannolikhet att ytterligare öka överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus. SOS Alarm har valt att presentera anmälningar enligt Lex Maria såväl på den interna hemsidan som den extern webbsidan, som en del i att beskriva hur SOS Alarm bedriver patientsäkerhetsarbetet och i ett lärande syfte. Sida 13 av 13