Tjänsteskrivelse 2014-09-30 KFN 2014.0027 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Internbudget 2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden diskuterade på sitt septembersammanträde de förslag till prioriteringar som förvaltningen lagt fram. Uppdraget till förvaltningen blev att ta fram ett konkret, men inte så detaljerat förslag till prioriteringar. Förslagen diskuteras och förvaltningen får nya direktiv om det fortsatta budgetarbetet. Beslutsunderlag Kultur- och föreningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 30 september 2014. Kultur- och föreningsnämndens protokoll 2014-09-17 82. Kultur- och föreningsnämndens protokoll 2014-09-17 83. Bakgrund Kultur- och föreningsnämnden fastställde sin budget för 2015 i september 2014. Beslutet grundades på de av kommunfullmäktige beslutade förslagen till ekonomiska ramar för nämnder och styrelse som beslutades i juni. Först i november kommer de definitiva ramarna att beslutas av kommunfullmäktige. Samtidigt fastställde nämnden de direktiv som reglerar hur arbetet med internbudgeten ska ske under hösten, för att slutsligen fastställas i december. Beskrivning av förslag Direktivet innebär bland annat att kostnaden för företagshälsovård flyttas från Ledning till verksamheterna, sånär som på 15 tkr. Verksamheterna har sedan i uppdrag att lägga en balanserad budet på 99 % av sin nettobudgetsumma. En procent av nettobudgeten ska sedan användas som prioriteringsmedel. Respektive avdelning redovisade i september sina förslag till prioriteringar för nämnden. De kunde då föreslå prioriteringar upp till 749 tkr var, det vill säga att en avdelning kunde få hela prioriteringssumman. I den diskussion som följde efterlyste nämnden förslag till prioriteringar som inte var allt för detaljerade. Det arbetssätt som den numera nedlagda c:\temp\hlul9p89ev.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 kfn@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFA WEBBADRESS ORG NR Centralplan 7 202 71 MALMÖ 0586-527 96 www.karlskoga.se 212000-1991
2 (6) Strukturgruppen använt sig av fungerar helt enkelt inte lika bra i en så stor grupp som hela nämnden. Förvaltningen framhöll att en konsekvens av att använda de något bredare penseldragen blir att tjänstemännens inflytande ökar. Nämnden hade inga kommentarer till det. Under de senaste åren har antalet anställda i kultur- och föreningsförvaltningen minskat högst betydligt. Som mest var det 110 årsarbetare och idag är det knappt 80. En minskning med tre årsarbetare förklaras direkt av att ansvaret för turism/besöksnäring har överförts till Karlskoga Näringsliv och Turism AB. I övrigt har minskningen dels varit en systematisk och medveten effektivisering, men den största delen är föranledd av minskade ekonomiska ramar. Hela verksamheter har tagits bort, som exempelvis kvällsvaktmästarorganisationen. I det senaste budgetarbetet krävdes kraftiga besparingar inom alla områden för att uppnå en balanserad budget. De besparingar som då genomfördes är tillräckligt kraftfulla för att det i arbetet med 2015 års internbudget inte ska behövas ytterligare kraftiga besparingar eller verksamhetsinskränkningar. Men den uppnådda ekonomiska balansen ska upprätthållas, varför inga nya tjänster kommer att skapas och inga nya verksamheter att startas. Internbudgeten kommer att kännetecknas av konsolidering. De övergripande principerna i internbudgetarbetet är 1. Inga nya tjänster tillskapas. 2. Inga nya verksamheter som är stadigvarande kostnadsdrivande. 3. Samtliga verksamheter ska ha en summa för oförutsedda utgifter. Överväganden El Sistema Ekonomiprofessorn José Antonio Abréu startade en verksamhet 1975 i Venezuela som han kallade för El Sistema. Visionen var att använda musiken som redskap för att ge barn möjligheten att utvecklas och hitta goda livsvägar. Verksamheten växte snabbt och blev snart omfattande. Abréu fick Polarpriset 2009 och samtidigt startade de första grupperna med El Sistema i Sverige. Platsen var närmare bestämt Hammarkullen. El Sistema är egentligen inte är någon metod utan snarare en filosofi. Att få barn och unga som av socio-kulturella skäl sällan möter konstmusik att både lyssna och själva vara med och skapa musik ger effekter som leder längre än att det bara överbryggar kulturtraditioner. Man tar fasta på gruppundervisning, det individuella perspektivet och familjen. I tidigare budgetarbeten har kommunfullmäktige beslutat om ett engångsanslag för arbetet med ungdomar till folkhälsonämnden. Rätteligen borde detta ha förts till kultur- och föreningsnämnden. En justering av detta sker 2015, då 300 tkr flyttas till kultur- och
3 (6) föreningsnämnden. Det råder enighet om beslutet. Pengarna avser de gemensamma projekten Dansa Pausa och El Sistema. Kultur- och föreningsnämnden har även tilldelats 200 tkr från Postkodslotteriet till en förstudie av El Sistema. Sammanlagt finns således 500 tkr i utvecklingsmedel till El Sistema. Kommunfullmäktige har även uppdragit till kultur- och föreningsnämnden att utreda och föreslå åtgärder för hur deltagandet i kulturskolans verksamhet skulle kunna utvecklas till att bli mer jämlikt. Kan snedrekrytering undvikas genom avgiftsfrihet? Utredningen ska också svara på hur man kan underlätta ekonomiskt utsatta barns och ungas deltagande i kulturskolans verksamheter. Utredningen ska involvera kommuninvånarna (barn, unga, vuxna). Utredningen ska redovisas till kommunstyrelsen i april 2015. Frågan om en eventuell avgiftfrihet kommer därför att beaktas först efter redovisningen i kommunstyrelsen, i samband med arbetet med budget för 2016. Förslaget är att inga prioriteringsmedel tillförs El Sistema och att ingen ändring av avgifterna till kulturskolan görs, i avvaktan på förstudien av El Sistema och utredningen av deltagandet i kulturskolans verksamheter är genomförda. E-böcker De svenska biblioteken är inne i en stark förändringsfas i och med att efterfrågan på e-böcker tar fart. 2012 förbrukades 50 tkr på e-böcker och 2013 120 tkr. För 2014 är det budgeterat 110 tkr och prognosen visar ett förväntat bokslut på omkring 140 tkr. För närvarande förbereds en stor satsning på läsplattor i grundskolan. Det är ett rimligt antagande att detta på ett kraftfullt sätt kommer att påverka antalet nedladdningar. För barn och ungdomar är IT-tekniken en självklarhet. Även övriga befolkningsgrupper kommer även de att vara tvungna att snabbt anpassa sig snabbt till den nya tekniken med nedladdningar. Bibliotekslagen kräver att alla boklån ska vara gratis. Men en del av medieanslaget är intäktsfinansierat, nämligen uthyrning av DVD-filmer. Att särskilja en medieform från de övriga är historiskt betingat, men mycket svårt att motivera idag. I årets budget är det budgeterat 30 tkr i intäkter för barnfilm och lika mycket för vuxenfilm. Det vore rimligt att likställa film med böcker och låta de olika medietyperna behandlas lika, vilket kostar 60 tkr. Som framgår ovan krävdes det kraftiga besparingar i 2014 års budget för att nå ekonomisk balans. Ett av de områden där rödpennan gick hårt fram var just bibliotekets medieanslag, vilket minskade med 300 tkr.
4 (6) Förslaget är att medieanslaget på biblioteket ökar med 220 tkr för att kunna möta en ökad kostnad för e-böcker samt att uthyrning av DVDfilmer övergår till kostnadsfri utlåning, jämförbar med alla andra medietyper. Oförutsedda utgifter Krympningen av den ekonomiska kostymen under senare år har bland annat lett till att det inte finns några fria medel alls. Inträffar något oförutsett, där man inte har något val, utan det blir en extra kostnad, så påverkar det hela verksamheten på den avdelning där kostnaden uppstått. Behovet av medel till oförutsedda utgifter varierar något mellan avdelningarna. Biblioteket bedriver den verksamhet som vanligtvis löper minst risk att drabbas av oförutsedda utgifter. Kulturskolans behov är något större. Exempelvis måste det finnas medel avsatta för förlusttäckningsgarantier, vilket det inte gör idag. Fritidsavdelningen, som svarar för halva budgeten, är den verksamhet som är mest utsatt. En sträng vinter kan snabbt dra med sig ökade kostander. All teknisk utrustning (som är nämndens ansvar och inte fastighetsavdelningens) som plötsligt kan haverera och omedelbart måste bytas ut, kan även den bli en mycket dryg utgift. Förslaget är att varje avdelning inrättar ett konto för oförutsedda utgifter till vilket tillförs 50 tkr till Biblioteket, 100 tkr till Kulturskolan och 150 tkr till Fritidsavdelningen. Lönekostnader Förändringar sker ständigt när det gäller personal och ibland även kostnaden för personal. Fritidsavdelningen har en medarbetare som har haft lönebidrag i många, många år, vilket nu har upphört. Det innebär en merkostnad på 120 tkr. I Lunedet sköts en del av verksamheten med hjälp av ett arbetslag från socialförvaltningen. Kostnaden för tjänsteköpet har ökat med 30 tkr. Ett ökat öppethållande för allmänheten i Strandbadet, vilket nämnden tar ställning till i oktober, medför en ökad kostnad på 21 tkr. Förslaget är att Fritidsavdelningen tillförs 149 tkr för ökade lönekostnader. Musik i Konsthallen Musik i konsthallen har varit väldigt uppskattad under de år som det har funnits ett generalprogram. Att gå på konsert i Konsthallen är en upplevelse som har både konst i form av bildspråk och också en audiell upplevelse. Under våren 2014 anordnade Kulturskolan fyra fullsatta
5 (6) konserter. I nuläget finns inga medel avsatta som garanterar fortsättningen av detta uppskattade evenemang. Förslaget är att 60 tkr avsätts till Musik i Konsthallen. Idrottsfritids En relativt ny verksamhet är Idrottsfritids. Efter en svag början har det numera blivit mycket efterfrågat. Idrottsfritids riktar sig dels till barn och ungdomar i allmänhet och dels barn och ungdomar med funktionshinder. Den senare gruppen förutsätter medverkan av föräldrar eller motsvarande. Idrottsfritids innebär att deltagarna under ett antal veckor får pröva på olika fritidsaktiviteter, vilka till största delen leds av olika föreningar. Kostnaden i år är 50 tkr, varav Idrottsfritids för särskolan utgör 40 tkr. Hittills har Värmlands Idrottsförbund bidragit med en del av summan. Verksamheten har fallit så väl ut och är så viktig framför allt för de funktionsnedsatta att den bör permanentas. Förslaget är att avsätta 20 tkr till Idrottsfritids. Konsekvensbeskrivning De förväntade ökningen av nedladdning av böcker gäller i hög grad barn och unga, i och med att de får tillgång till läsplattor. Detta påverkar såväl Barnkonventionen, Dialog och inflytande och Jämställdhet och social rättvisa i en positiv riktning. Att permanenta Idrottsfritids har en positiv effekt på den sociala rättvisan. Det gäller framför allt Idrottsfritids för barn och ungdomar med funktionshinder. Genom att införa medel till Oförutsedda utgifter bör risken minska att behöva budgeterade medel till annat än det de är budgeterade till. Det är en effektivisering av hur tilldelade ramar används. Kultur och föreningsförvaltningens förslag till beslut Kultur- och föreningsnämnden tar informationen till protokollet. Hans Lundell Förvaltningschef Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Avdelningschefer Kontaktekonom
Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen De förväntade ökningen av nedladdning av böcker gäller i hög grad barn och unga, i och med att de får tillgång till läsplattor. Detta påverkar såväl Barnkonventionen, Dialog och inflytande och Jämställdhet och social rättvisa i en positiv riktning. Dialog och inflytande Folkhälsa Jämlikhet och social rättvisa Att permanenta Idrottsfritids har en positiv effekt på den sociala rättvisan. Det gäller framför allt Idrottsfritids för barn och ungdomar med funktionshinder. Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark Ekonomiska Kommunens ekonomi Kostnadseffektivitet Genom att införa medel till Oförutsedda utgifter bör risken minska att behöva budgeterade medel till annat än det de är budgeterade till. Det är en effektivisering av hur tilldelade ramar används. Tillväxt